SFS 1974:752

SFS 1974:752 Lag

Utkom från trycket »m Hordisk vittnesplikt m.m.;

den 10 dec. 1974

utfärdad den 22 november 1974.

Kungl. Majrt förordnar följande med riksdagen.'

1 § Den som är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och
som fyllt 18 år kan av allmän domstol kallas enligt 2—7 §§ denna lag

för att höras som vittne eller som målsägande i anledning av åklagarens

talan, om han vid kallelsen uppehåller sig i något av dessa länder.

Vad i 2—5, 7 och 8 §§ föreskrives i frå ga om vittne eller målsägande

gäller i tillämpliga delar part eller ställföreträdare för part som skall

inställa sig p ersonligen i mål eller ärende rörande vårdnaden om barn,

äktenskaplig börd eller faderskapet till barn utom äktenskap och som

vid kallelsen är bosatt och uppehåller sig i land som anges i första

stycket.

2 § Kallelse får utfärdas endast om utsagan kan antagas få väsentlig

betydelse för utgången i målet och det är av väsentlig betydelse att

förhöret äger rum vid svensk domstol. Vid bedömande av om vittne

eller målsägande skall kallas beaktas målets vikt och de olägenheter
den kallade kan komma att orsakas genom resvägens längd eller eljest.

1594

I Prop. 1974:95, JuU 28, rskr 297,

¬

Kallelse till annan domstol än den vid vilken målet är anhängigt får

SFS 1974: 752

ske endast om det är oundgängligen nödvändigt.

3 § Kallelse utfärdas av domstolen. I kallelsen skall anges den minsta

tid från delgivning av kallelsen som vittnet eller målsäganden har rätt

alt åtnjuta för att kunna iakttaga inställelse (kallelsefrist).

Uteblir den som kallats, får han hämtas till rätten, om han uppe­

håller sig här i landet. Erinran härom skall intagas i kallelsen.

Påföljd för utevaro får ej åläggas den som delgivits kallelse efter det

att kallelsefristen börjat löpa.

4 § I f råga om förhör med vittne gäller utöver 36 kap. 3—6 §§ rä tte­
gångsbalken motsvarande bestämmelser i det land där vittnet är bosatt.

5 § I fråga om skyldighet för den som höres som vittne eller måls­
ägande att förete skriftlig handling för rätten gäller utöver 38 kap. 2 §

rättegångsbalken motsvarande bestämmelser i det land där vittnet eller
målsäganden är bosatt.

Bestämmelsen om handräckning i 38 kap. 5 § rättegångsbalken äger

ej tillämpning i fråga om handling som innehas av någon som sägs i

första stycket, om ej handlingen finns här i landet.

6 § Ersättning till den som efter kallelse enligt denna lag inställt sig

som vittne eller målsägande utgår av allmänna medel. Ersättningen

skall innefatta skälig gottgörelse för kostnader för resa och uppehälle

samt för tidsspillan.

Förskott på ersättning för kostnader för resa och uppehälle lämnas i

samband med kallelsen.

Närmare bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av

Kungl. Maj:t.

7 § Den som efter kallelse inreser till Sverige för att höras som vittne
eller målsägande enligt denna lag får under sitt uppehåll här i riket icke

åtalas eller straffas och ej heller utlämnas till annat land än det han

kommer från på grund av brott som begåtts före inresan, såvida han
icke själv inför domstol samtyckt därtill eller efter vittnes- eller måls-

ägandeförhöret frivilligt stannat kvar här under längre tid än femton
dagar.

8 § Bestämmelserna i 4, 5 och 7 §§ äger motsvarande tillämpning på

vittne eller målsägande som inställer sig utan särskild kallelse.

9 § Den som är bosatt här i landet och uppehåller sig här eller i

Danmark, Finland, Island eller Norge är skyldig att efter kallelse

inställa sig för att höras som vittne vid domstol i D anmark, Island eller

Norge eller som vittne eller målsägande vid domstol i Finland enligt

bestämmelserna i d et landet. Detsamma gäller den som uppehåller sig
här i landet och är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Den som är part eller ställföreträdare för part i mål eller ärende som

rör vårdnaden om barn, äktenskaplig börd eller faderskapet till barn

1595

¬

SFS 1974: 752

utom äktenskap är skyldig att under de förutsättningar som anges i
första stycket efter kallelse inställa sig personligen vid domstol i'
Danmark, Finland, Island eller Norge.

10 § Beslut, varigenom domstol i Danmark, Finland, Island eller . ^

Norge för utevaro eller annan försummelse dömt den som avses i 9 § ^

till böter eller utdömt honom förelagt vite eller ålagt honom ersätta

rättegångskostnad, skall på begäran verkställas här i landet.

Böter och vite verkställes enligt lagen (1963:193) om samarbete med

Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff ,
m.m.

Lagen (1932:540) om erkännande och verkställighet av dom, som '

meddelats i Danmark, Finland, Island eller Norge, äger tillämpning vid

verkställighet av beslut att ersätta rättegångskostnad.

Denna lag träder i kraft den dag Kungl. Maj :t bestämmer. Lagen får

sättas i kraft i förhållande till endast ett eller flera av de länder som

nämnes i 1 §.

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER

(Justitiedepartementet)

¬