Lag (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Utfärdad:
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS nr: 1980:307
Departement: Justitiedepartementet DÅ
Ändring införd: t.o.m. SFS 2016:992
Länk: Länk till register

SFS nr:

1980:307
Departement/myndighet: Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad: 1980-05-08
Ändrad: t.o.m. SFS

2016:992
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)


1 §   Om en utländsk medborgare som inte har hemvist här i landet eller en utländsk juridisk person vill väcka talan vid svensk domstol mot en svensk medborgare, mot någon som har hemvist i Sverige eller mot en svensk juridisk person, skall på svarandens yrkande käranden ställa säkerhet för de rättegångskostnader som han genom lagakraftägande avgörande i målet kan bli skyldig att betala.

Vad som i denna lag sägs om mål gäller även ärenden. Med kärande jämställs en målsägande som för talan i brottmål och den som är sökande i ett ärende. Med svarande jämställs den som är tilltalad i brottmål och den som är sökandens motpart i ett ärende.

Vid tillämpningen av denna lag likställs den som är medborgare eller har hemvist i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och juridiska personer som har bildats enligt ett sådant lands lagstiftning med svenska medborgare och svenska juridiska personer.

Den som är statslös eller politisk flykting skall i fråga om skyldigheten att ställa säkerhet enligt denna lag vara likställd med en medborgare i den stat där han har hemvist.
Lag (1997:1188).

2 §   Säkerhet behöver inte ställas i
   1. mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,
   2. mål och ärenden vid mark- och miljödomstol enligt
   - jordabalken,
   - 21 kap. 1 § första stycket 2 miljöbalken som är ansökningsmål eller 21 kap. 1 § första stycket 5 miljöbalken som avser ersättning vid ingripande av det allmänna,
   - lagen (1933:269) om ägofred,
   - lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m.,
   - fastighetsbildningslagen (1970:988),
   - rennäringslagen (1971:437),
   - väglagen (1971:948),
   - lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering,
   - lagen (1972:114) med anledning av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning,
   - expropriationslagen (1972:719),
   - lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag,
   - ledningsrättslagen (1973:1144),
   - anläggningslagen (1973:1149),
   - lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,
   - bostadsförvaltningslagen (1977:792),
   - lagen (1978:160) om vissa rörledningar,
   - jordförvärvslagen (1979:230),
   - skogsvårdslagen (1979:429),
   - lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt,
   - kulturmiljölagen (1988:950),
   - minerallagen (1991:45),
   - bostadsrättslagen (1991:614),
   - lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
   - ellagen (1997:857),
   - lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar,
   - naturgaslagen (2005:403), och
   - plan- och bygglagen (2010:900),
   3. växelmål och checkmål,
   4. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och
   5. mål vid förvaltningsdomstol.

Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom genstämning. Lag (2016:992).

3 §   Säkerheten skall bestå av pant eller borgen. Borgen skall ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Är säkerheten inte godkänd av svaranden, skall den prövas av domstolen. Med svarandens medgivande kan även annan säkerhet ställas.

Säkerheten skall tas i förvar av domstolen eller av den som domstolen utser.

4 §   Yrkandet om säkerhet skall framställas senast när svaranden första gången skall föra talan i målet. Var svaranden på grund av laga förfall hindrad att framställa yrkandet då, skall han framställa det så snart det kan ske sedan förfallet upphörde.

När yrkandet om säkerhet har framställts, skall domstolen förelägga käranden att inom en viss tid ställa säkerhet. Ställs inte säkerhet som godkänns av svaranden eller av domstolen, skall talan avvisas.

5 §   I den mån det har avtalats i internationella överenskommelser, som är bindande för Sverige, är utländska medborgare och utländska juridiska personer befriade från skyldigheten att ställa säkerhet och har samma befogenhet att kräva säkerhet som svenska medborgare och svenska juridiska personer.

Med avtal som avses i första stycket jämställs ett åtagande som regeringen har gjort i förhållande till en annan stat eller del av stat vid ömsesidigt internationellt samarbete för indrivning av underhållsbidrag. Lag (1988:260).


Övergångsbestämmelser

1997:1188
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
   2. De nya bestämmelserna gäller också i mål som är anhängiga vid svensk domstol vid ikraftträdandet. Har säkerhet i ett sådant mål ställts av en kärande som inte längre omfattas av en skyldighet att ställa säkerhet, skall säkerheten återgå.

1998:829
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
   2. Mål som har inletts före denna lags ikraftträdande skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser.

2012:186

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden vid mark- och miljödomstol enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan.

2016:992
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
   2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden vid mark- och miljödomstol enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter.

Viktiga lagar inom processrätten

Viktiga lagar inom processrätten

Rättegångsbalk (1942:740)
JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.