SFS 1990:746

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

tag ^ sfs 1990:746 om betal­nings­före­läg­gande och handräc­keimg utkom från tryc ket den 28 juni 1990 utfär­dad den 14 juni 1990. enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs föl­jande. tillämp­nings­om­råde 1 § ett yrkande o m att någon skall åläg­gas att full­göra en för­plik­telse får prö­vas av kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten enligt denna lag. yrkan­det kan avse betal­nings­före­läg­gande, van­lig handräck­ning eller sär­skild handräck­ning. 2 § en ansö­kan om betal­nings­före­läg­gande får avse åläg­gande för sva ran­den att betala en pen­ning­ford­ran som är för­fal­len till betal­ning, om för­lik­ning är tillå­ten i saken. den som har en ford­ran som avses i första styc­ket, för vil­ken panträtt i fast egen­dom, skepp eller skepps­bygge eller före­tags­hy­po­tek har upp­lå­tits skrift­li­gen, kan i en ansö­kan om betal­nings­före­läg­gande begära att betal ningen skall fast­stäl­las att utgå ur den egen­dom i vil­ken panträt­ten eller före­tags­hy­po­te­ket gäl­ler. så kan också den göra, som för ford­ringen har inteck­ning i luft­far­tyg eller re serv­de­lar till luft­far­tyg. 3 § en ansö­kan om van­lig handräck­ning får. om för­lik­ning är tillå­ten i saken, avse åläg­gande för 1. en tid igare ägare eller nytt­jan­de­rätts­ha­vare att flytta från fast egen dom. bostads­lä­gen­het eller annat utrymme i byg gnad när besitt­nings­rät­ten " ^ har upp­hört (avhys­ning), 2. sva­ran­den att full­göra något annat än betal­ning, om tid­punk­ten för ; full­gö­relse har in trätt. .•c - . • 4 § en ansö­kan om sär skild handräck­ning får avse åläg­gande för svaran-​ den att 1. vidta rät­telse när sökan­dens besitt­ning har egen­mäk­tigt rub­bats eller annan olov­lig åtgärd har vid­ta­gits beträf­fande fast eller lös egen­dom eller utöv­ningen av sökan­dens rätt till viss egen­dom på annat sätt olov­li­gen hind­ras. 2. vidta eller tåla en åtgärd när sär­skild handräck­ning får ske enligt • före­skrift i lag. sär­skild handräck­ning enligt första styc­ket 1 får inte avse avhys­ning i fall som anges i 3 § 1. 5 § om enligt någon sär­skild före­skrift en tvist angå­ende en för­plik­telse skall tas upp av en an nan myn­dig­het än tings­rätt, kan saken prö­vas enligt denna lag endast om det finns bestäm­mel­ser som med­ger sådan pröv­ning. vad som sägs i denna lagom tings­rätt skall i sådan a fall i stäl­let gäll a den .;'f: andra myn­dig­he­ten. prop. 1989/90:85, juu3l. rskr. 311. 1405 ¬ sfs 1990:746 behö­rig myn­dig­het 6 § ansö­kan skall göras hos kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten i det län dar sva ran­den har sitt hem­vist. som hem­vist anses där­vid den ort där han är bosatt samt, beträf­fande dödsbo, den ort där den döde senast var bosatt och. beträf­fande annan juri­disk per­son, den ort som enligt 10 kap. rätte-​ riff gångs­bal­ken grun­dar dom­stols behö­rig­het i tviste mål i all­män­het. i?'' ansö­kan får också göras hos kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten i det län där egen­dom som till­hör sva­ran­den finns eller där verk­stäl lig­het annars lämp- 'p ligen kan ske. ansö­kan mot flera sva­rande får göras hos den kro­no­fog­de­myn­dig­het som enligt första eller andra styc­ket är behö­rig i fråga om någon av dem, om ansök­ningen beträf­fande var och en stö­der sig på väsent­li­gen samma grund. 7 § kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten prö­var själv­mant sin behö­rig­het. sökan dens upp­gif­ter om de omstän­dig­he­ter som gör myn­dig­he­ten behö­rig skall god­tas, om det inte finns anled­ning att anta att de är orik­tiga. 8 § har ansö­kan gjorts hos en kro­no­fog­de­myn­dig­het som inte är behö rig. skall målet genast överlä mnas till en kro­no­fog­de­myn­dig­het som enligt vad hand ling­arna visar är behö­rig. även om den myn­dig­het där ansö­kan gjorts är behö­rig, får målet över­läm­nas till annan behö­rig kro­no­fog­de­myn dig­het. om det inte utan avse­värd olä­gen­het kan hand­läg­gas vid den första myn­dig­he­ten eller om det av andra skäl är uppen­bart att ett över­läm­nande skulle främja målets hand­lägg­ning. ansö­kan an ses gjord när den kom in till den första myn­dig­he­ten. ansö­kan 9 § ansö­kan skall göras skrift­li­gen. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får dock före­skriva undan­tag från kra­vet på skrift lig­het. 10 § sökan­den skall i ansök­ningen ange sitt yrkande och grun­den för det. 11 § i en ansö­kan om betal­nings­före­läg­gande skall anges ford­ring­ens belopp, för­fai­lo­da­gen och den ränta som begärs. begär sökan­den dröjsmåls­ränta på huvud­ford­ringen, behö­ver grun­den för rän­teyr­kan­det anges endast om det avser högre ränta än som föl­jer av rän­te­la­gen (1 975:635). fram­går det inte av ansök­ningen från vil­ken dag rän­tan yrkas, skall yrkan­det anses gälla ränta från den dag då ansök­nin gen del­ges sva­ran­den. 12 § till en ansö­kan om betal­nings­före­läg­gande, som avser fast­stäl­lelse till betal­ning ur viss egen­dom, skall sökan­den foga pant­för­skriv­ning eller annan hand­ling, enligt vil­ken säker­he­ten upp­lå­tits. 13 § en ansö­kan om betal­nings­före­läg­gande även inne­fatta en ansö- 1406 kan om van­lig handrä­efs­ning, om yrkan­dena stö­der sig på väsent­li­gen samma grund. ¬ 14 § avser en ansö kan om van­lig handräck­ning avhys­ning på grund av sfs 1990:746 att nytt­jan­de­rät­ten har för­ver­kats, skall sökan­den utö­ver vad som föl­jer av 10 § när­mare utveckla grun­den för sitt yrkande. 15 § om sökan­den vill att en ansö­kan om handräck­ning skall hand­läg­gas enligt reg­lerna för särs kild handräck­ning, skall detta anges i eller på an nat sätt tyd­ligt framgå av ansö kningen. till en ansö­kan om sär­skild handräck­ning skall sökan­den foga de skrift liga bevis och andra hand­lingar som han åbe­ro­par. 16 § om sökan­den inte vill att ett kom­mande utslag i målet skall verk stäl­las eller om han har några sär­skilda yrkan­den i fråga om verk­stäl­lighe ten, skall han ange detta i ansök­ningen. 17 § om sökan­den begär ersätt­ning för kost­na­der med anled­ning av målet, skall han ange detta i ansök­ningen och sam­ti­digt uppge vilka kost­na­derna är. 18 § ansök­ningen skall inne­hålla upp­gif­ter om par­tema i den utsträck ning som anges i 33 kap. 1 § rät­te­gångs­bal­ken. 1 ansök­ningen skall vid are anges de omstän­dig­he­ter som gör kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten behö­rig, om inte detta fram­går på annat sätt. 19 § en skrift­lig ansö­kan skall vara under­teck­nad av sökan­den eller hans ombud och ges in till kr ono­fog­de­myn­dig­he­ten i ori­gi­nal och en kopia. de hand­lingar som bifo­gas ansök­ningen skall ges in i två exem­plar. 20 § är ansök­ningen så brist­fäl­lig att den inte kan läg­gas till grund för hand­lägg­ning av målet, skall sökan­den före­läg­gas att avhjälpa bris­ten. sådant före­läg­gande får sän­das till sökan­den med pos­ten under hans i målet upp­givna adress eller för­med­las på a nnat lämp­ligt sätt. föl­jer sökan den inte före­läg­gan­det, skall ansök­ningen avvi­sas. sökan­den skall upp­ly­sas om detta i före­läg­gan­det. första styc­ket skall också till ämpas, om kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten begär att sökan­den skall betala ansök­nings­av­gif­ten i för­skott. 21 § ansök­ningen skall också avv isas, om den avser en åtgärd som inte omfat­tas av denna lag eller om det finns något annat hin­der mot att ansök­ningen tas upp. 22 § åter­kal­lar sökan­den ansök­ningen, skall målet avskri­vas. ogrun­dade eller obe­fo­gade anspråk 23 § om det kan antas att sökan­dens yrkande i ett mål om betal­ningsfö reläg­gande eller van­lig handräck­ning är ogrun­dat eller obe­fo­gat, skall ansök­ningen behand­las som om sva­ran­den bestritt den. ett yrkande om ersätt­ning för åtgär­der som avses i 2 eller 3 § lagen (1981:739) om ersätt­ning för inkas­so­kost­na­der m.m. skall all­tid antas vara ogru ndat eller obe­fo­gat, i den mån ersätt­ningen inte kan utgå enligt 1407 den lagen. ¬ sfs 1990:746 24 § om det i ett mål om särs kild handräck­ning är uppen­bart att sökan-​ dens yrkande är ogrun­dat, skall ansök­ningen genast avslås. j 'tji­illlm före­läg­gande for sva­ran­den att yttra sig 25 § tar kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten upp ansök­ningen, skall sva­ran­den fö- ;i ofi; reläg­gas att till myn­dig­he­ten yttra sig inom viss tid från det att ansökning-​ ijm en del­gavs honom. tiden får inte utan sär­skilda skäl bestäm­mas till mer än .-^c två vec­kor. , 26 § sva­ran­den skall i före­läg­gan­det upp­ly­sas om att målet kan komm a att avgö­ras även om han inte ytt­rar sig över ansök­ningen. han skall också ;i upp­ma­nas att, om han bestri­der ansök­ningen, ange skä­len för bestridan-​ det. sva­ran­den skall vidare upp­ma­nas att lämna de upp­gif­ter om sig som ; i avses i 33 kap. 1 § första —tred je styc­kena rät­te­gångs­bal­ken i den mån upp­gif­terna i ansök­ningen är ofull­stän­diga eller fel­ak­tiga. om det behövs, får sva­ran­den före­läg­gas att vid vite lämna sådana upp­gif­ter. 27 § om sökan­den begärt ersätt­ning för sina kost­na­der i målet, skall kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten i före­läg­gan­det ange den kost­nads­er­sätt­ning som , sva­ran­den kan åläg­gas att betala, om utslag med­de­las i målet. 28 § rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med- . delar före­skrif­ter om vad före­läg­gan­det ytter­li­gare skall inne­hålla. j, del­giv­ning av före­läg­gan­det 29 § före­läg­gan­det skall till­sam mans med en kopia av ansökningshand-​ i ling­arna del­ges sva­ran­den i enlig­het med vad som enligt rät­te­gångs­bal­ken - ^ gäl­ler för del­giv­ning av stäm­ning i tvis­tem ål. 1 ett mål om betal­nings/öre- ^ läg­gande eller van­lig handräck­ning får del­giv­ning dock inte ske genom kun­gö­relse enligt 15 § del­giv­nings­la­gen (1970; 428). 30 § har del­giv­ning inte kun­nat ske, skall kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten prö va om för­sö­ken till del­giv­ning skall fort­sätta eller om sökan­den skall erbju­das att själv ombe­sörja del­giv­ningen. hän­syn skall där­vid tas till de t arbete och den kost­nad som dit­tills har lagts ned på del­giv­ningen, förut sätt­ning­arna för att fort­satta för­sök skall lyc­kas samt omstän­dig­he­terna i övrigt. erbju­dan­det får sän­das med pos­ten till sökan­den under hans i målet upp­givna adress eller för­med­las på annat lämp­ligt sätt. antar sökan den erbju­dan­det, tilläm­pas 32 kap. 2 § rät­te­gångs­bal­ken. 1 annat fall skall ansök­ningen avvi­sas. bestri­dande av ansök­ningen 3j § om sva­ran­den vill bestrida ansök­ningen, skall han göra det skriftli gen. 32 § 1 ett mål om sär­skild handräck­ning skall sva­ran­den till bestri­dan­det 1408 foga de skrift­liga bevis och andra hand­lingar som han åbe­ro­par. om ¬ sva­ran­den begär ersätt­ning för sina kost­na­der, skall han ange detta i sfs 1990:746 bestri­dan­det och sam­ti­digt uppge vilka kos tna­derna är. över­läm­nande av mål om betal­ningsf­breiäg­gande eller van­lig handräck­ning till tings­rätt 33 § om sva­ran­den i ett mål om betal­nings­före­läg­gande eller van­lig handräck­ning bestri­der ansök­ningen i rätt tid, skall sökan­den genast under­rät­tas om det. om sökan­den vill vid­hålla sitt yrkande, kan han begära att målet eller, om bestri­dan­det avser endast en del a v yrkan­det, målet i den b estridda delen skall öve rläm­nas till tings­rätt. under­rät­telse enligt första styc­ket skall inne­hålla upp­lys­ning om vad som sägs där samt i 34, 35 och 37 §§. 34 § vill sökan­den att målet skall över­läm­nas till tings­rätt, skall han begära detta skrift­li­gen. hans begä­ran skall ha kom­mit in till kro­no­fogde myn­dig­he­ten inom tre vec­kor från den dag då under­rät­tel­sen sän­des till honom. 35 § i sin begä­ran om över­läm­nande skall sökan­den ange de omstän­dig heter och bevis som han vill åbe­ropa i rät­te­gången vid tings­rät­ten. han skall sam­ti­digt ge in de skrift­liga bevis och andra hand­lingar som han åbe­ro­par. 36 § om sökan­den har begärt över­läm­nande i rätt t id, skall kro­no­fogde myn­dig­he­ten över­lämna målet till en tings­rätt som enligt vad hand­lingar na visar är behö­rig att hand­lägga målet, 37 § om sökan­den inte i rätt tid har begärt att målet skall över­läm­nas till tings­rätt, skall målet, eller den del av målet som sva­ran­den har bestritt, avskri­vas. den fort­satta hand­lägg­ningen av mål om sär­skild handräck­ning 38 § om det behövs, skall sökan­den få till­fälle att yttra sig över vad sva­ran­den har anfört i bestrid andet. begär sökan­den ersätt­ning för kostna der som upp­kom­mit efter ansök­ningen, skall han ange detta i ett sådant ytt­rande. kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten får inte för­ordna om ytter­li­gare skrift­väx­ling i målet. 39 § sökan­den skall styrka de omstän­dig­he­ter som han åbe­ro­par till stöd för sin ansö­kan. hans fram­ställ­ning av omstän­dig­he­terna skall dock läg­gas till grund för pröv­ningen, i den mån fram­ställ­ningen har läm­nats utan invänd­ning av sva­ran­den och det inte är uppen­bart att den är orik­tig. 40 § en berät­telse som någon har läm­nat skrift­li­gen med anled­ning av handräck­nings­må­let får åbe­ro­pas som bevis i måle t. 41 § om en ansö­kan inte bifalls till någon del, skall kro­no­fog­de­myn­dig heten avslå ansök­nin gen. 1409 ¬ sfs 1990:746 utslag 42 § har i mål om betal­nings­före­läg­gande eller van­lig handräck­ning sva­ran­den inte i rätt tid bestritt ansök­ningen, skall kro­no­fog­de­myn­dighe ten sna­rast med­dela utslag i enlig het med ansö kningen. om sva­ran­den har bestritt endast en del av ansök­ningen, skall utslag med­de­las i enlig­het me d den obe­stridda delen av ansök­ningen. i fa ll som avses i 2 § andra styc­ket skall i utsla get fast­stäl­las att ford­ring en skall utgå med för­måns­rätt i den pant­satta eller inteck­nade egen­do­men i den omfatt­ning som gäl­ler enligt lag. 43 § i mål o m sär­skild handräck­ning skau kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten med dela utslag i enlig­het med ansök­ningen i den mån denna är lag­li­gen grun­dad och de omstän­dig­he­ter som enligt 39 § skall lägga s till grund för pröv­ningen utgör skäl för att bevilja åtgär­den. 44 § under­rät­telse om utsla­get skall genast sän­das till par­terna. om utsla­get skall verk­stäl­las utan sär­skild begä­ran från sökan den, skall under rät­tel­sen också inne­hålla upp­lys­ning om detta. 45 § av 2 kap. i § utsök­nings­bal­ken föl­jer att kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten själv­mant verk­stäl­ler utsla­get, om inte sökan­den haran­gett att verk­stäl­lig het in te skall ske. kost­na­der i m ålet 46 § om utslag med­de­las, skall kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten i utsla get ålägga sva­ran­den att ersätta sökan­dens kost­na­der i målet, om inte sökan­den har inlett för­fa­ran­det i onö­dan . 47 § om en ansö­kan om sär­skild handräck­ning inte leder till något utslag, kan kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten ålägga sökan­den att ersätta sva­ran dens kost­na­der i målet, om det finns skäl för det. 48 § rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om ersätt­ning enligt 46 och 4v§§. 49 § kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten prö­var själv­mant stor­le­ken av par­ter­nas yrkan­den om kost­nads­er­sätt­ning enligt 46 och 47 §§ . 50 § någon annan kost­nads­er­sätt­ning än den som föl­jer av 46—48 §§ får inte fast­stäl­las i målet hos kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten. 51 § avvi­sas eller avskrivs en ansö­kan om betal­nings­före­läg­gande eller van­lig handräck­ning av kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten, är sökan­den skyl­dig att betala skä­lig ersätt­ning för sva­ran­dens kost­na­der i målet, om det finns syn­ner­liga skäl för det. ett yrkande om sådan ersätt­ning får dock inte fram­stäl­las i målet hos kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten. 1410 ¬ åter­vin­ning sfs 1990:746 52 § är sva­ran­den miss­nöjd med ett utslag i ett mål om beialningsföre-​ läg­gande eller van­lig handräck­ning, får han ansöka om åter­vin­ning. 53 § åter­vin­ning skall sökas skrift­li­gen. ansök­ningen skall ha kom­mit in till kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten inom en månad från dagen för utsla­get. 54 § har åter­vin­ning sökts i rätt tid, skall kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten över lämna målet för fort­satt hand­lägg­ning till en tings­rätt som enligt vad hand­ling­arna visar är behö­rig att hand­lägga målet. 1 annat fall skall krono fog­de­myn­dig­he­ten avvisa ansök­ningen. över­kla­gande 55 § den som är miss­nöjd med ett utslag i ett mål om sär­skild handräck ning får över­klaga utsla­get genom besvär till hov­rät­ten inom tre vec­kor från dagen för utsla­get. det­samma gäl­ler om sökan­den i ett mål om betal­nings­före­läg­gande eller van­lig handräck­ning är miss­nöjd med et t ut slag. 56 § ett beslut vari­ge­nom ett mål har avgjons på annat sätt än genom utslag får över­kla­gas genom besvär till hov­rät­ten inom tre vec­kor från dagen för beslu­tet. beslut a tt över­lämna ett mål till tings­rätt och avskriv-​ nings­be­siut enligt 37 § får dock inte över­kla­gas. 57 § kro­no­fog­de­myn­dig­he­tens beslut under hand­lägg­ningen av ett mål får inte över­kla­gas sär­skilt. beslut som avses i 63 § får dock över­kla­gas sär­skilt genom besvär till hov­rät­ten inom tre vec­kor från dagen för beslu tet. 58 § vid över­kla­gande av kro­no­fog­de­myn­dig­he­tens utslag eller beslut tilläm­pas 18 kap. 8 -11 §§ utsök­nings­bal­ken. övriga bestäm­mel­ser 59 § avvi­sas ansök­ningen, skall kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten under­rätta sö kan­den om d etta. med­de­lar myn­dig­he­ten något annat beslut som inne­bär att målet avgörs eller ett beslut enligt 63 §, skall båda par­tema under­rät­tas om beslu­tet, om det inte är uppen­bart obe­höv­ligt. 60 § i mål som har över­läm­nats till tings­rätt med stöd av 36 § eller efter ansö­kan om åter­vin­ning skall talan anses väckt när ansö­kan om betal nings­före­läg­gande eller handräck­ning kom in till kro nofog­de­myn­dig­he­ten. de av sökan­den ingivna hand­ling­arna skall anses som stäm­nings­an­sö­kan. stäm­ning i målet skall anses utfär­dad när rät­ten för­ord­nar om målets hand­lägg­ning. har kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten med­de­lat utslag, skall detta anses som tr edsko­dom. 141 ¬ sfs 1990:746 61 § om en tings­rätt, som får ett mål från en kro­no­fog­de­myn­dig­het eller en annan tings­rätt, fin­ner att det inte fram­går av hand­ling­arna att tingsrät-​ ' ^ ' ten är behö­rig att hand­lägga målet, skall rät­len över­lämna målet till en ^ annan tings­rätt som kan vara behö­rig. tings­rät­tens beslut om överlämnan-​ de får inte över­kla­gas. 62 § om sökan­den vill få till stånd kvar­stad eller någon annan säker­hets åtgärd innan ett utslag kan verk­stäl­las, får han göra fram­ställ­ning om det vid tings­rätt enligt bestäm­mel­serna i 15 kap. rät­te­gångs­balk en. 63 § i mål om sär­skild handräck­ning får den sökta åtgär­den bevil­jas ome­del­ban, om sökan­den yrkar det och gör san­no­likt att saken inte tål upp­skov. kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten skall ompröva ett sådant beslut så snart som möj­ligt. 64 § sedan tiden för åter­vin­ning löpt ut får ett utslag i mål om betal nings före­läg­gande eller van­lig handräck­ning rätts­kraft i enlig­het med vad som gäl­ler för en l aga­kraft­vun­nen tvis­te­måls­dom. 65 § ett utslag i ett mål om sär­skild handräck­ning hind­rar inte att en part väc­ker talan i fråga om det bakom­lig­gande rätts­för­hål­lan­det i den ord­ning som är före­skri­ven för tvis­te­mål i all­mänhe t. 66 § 1 den mån sär­skilda bestäm­mel­ser inte har med­de­lats i denna lag. gäl­ler i tillämp­liga delar vad som är före­skri­vet om utsök­nings­mål i i kap . 3-5 samt 2 kap. 6-9, 18 och 20 §§ utsök­nings­bal­ken. i 1. denna lag trä­der i kraft den dag rege­ringen bestäm­mer. 2. genom lagen upp­hävs lagen (1946:808) om lagsök­ning och betal-​ f ::;: nings­före­läg­gande samt handräck­nings­la­gen (1981:847). äldre före­skrif­ter , gäl­ler f onfa­rande i fråga om mål om lagsök­ning, betal­nings­före­läg­gande och handräck­ning som kom­mit in till tings­rätt före ikraft­trä­dan­det. 3. om en inteck­nings­hand­ling som rör fast egen­dom, far­tyg eller nä rings­verk­sam­het vid ik raft­trä­dan­det utgör säker­het för ford­ran, får ansö kan om betal­ning ur egen­do­men göras enligt 2 § andra styc­ket, även om säker­hets­upp­lå­te­i­sen inte gjorts skrift­li­gen. på rege­ring­ens väg­nar odd eng­ström laila frei­valds (justi­tie­de­par­te­men­tet) 1412 ¬