SFS 2017:468 Lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning;
utfärdad den 24 maj 2017.
Enligt riksdagens beslut
1 föreskrivs att 4, 18, 26, 29, 43, 46 och 58 §§ lagen
(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning ska ha följande
lydelse.
4 §
En ansökan om särskild handräckning får avse en skyldighet för svaran-
den att
1. vidta rättelse när sökandens besittning egenmäktigt har rubbats eller
någon annan olovlig åtgärd har vidtagits beträffande fast eller lös egendom,
eller utövningen av sökandens rätt till viss egendom på annat sätt olovligen
hindras,
2. vidta eller tåla en åtgärd när särskild handräckning får ske enligt före-
skrift i lag.
Om en ansökan enligt första stycket 1 avser en skyldighet för svaranden att
flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en
byggnad eller i annan lös egendom, ska den handläggas som en ansökan om
avlägsnande.
Särskild handräckning enligt första stycket 1 får inte avse avhysning i fall
som anges i 3 § 1.
18 §
2
En ansökan ska innehålla uppgifter om parterna i den utsträckning
som anges i 33 kap. 1 § rättegångsbalken.
En ansökan om avlägsnande behöver inte innehålla sådana uppgifter om
svaranden som avses i första stycket, om sökanden trots rimliga ansträng-
ningar inte kan lämna dessa uppgifter.
26 §
Svaranden ska i föreläggandet upplysas om att målet kan komma att
avgöras även om han eller hon inte yttrar sig över ansökan. Svaranden ska
också uppmanas att, om han eller hon bestrider ansökan, ange skälen för be-
stridandet.
Svaranden ska vidare uppmanas att lämna de uppgifter om sig själv som
avses i 33 kap. 1 § första–tredje styckena rättegångsbalken i den utsträckning
uppgifterna i ansökan saknas eller är ofullständiga eller felaktiga. Om det be-
hövs får svaranden föreläggas vid vite att lämna sådana uppgifter.
1 Prop. 2016/17:159, bet. 2016/17:CU13, rskr. 2016/17:275.
2 Senaste lydelse 2006:709.
SFS 2017:468
Utkom från trycket
den 7 juni 2017
2
SFS 2017:468
Wolters Kluwer
Elanders Sverige AB, 2017
29 §
3
Föreläggandet ska delges svaranden i enlighet med vad som enligt
rättegångsbalken gäller för delgivning av stämning i tvistemål. Kungörelse-
delgivning enligt 48 § delgivningslagen (2010:1932) får dock endast ske i mål
om särskild handräckning och i mål om betalningsföreläggande när det gäller
fastställelse till betalning ur viss egendom enligt 2 § andra stycket.
Vid kungörelsedelgivning enligt 49 § delgivningslagen i ett mål om avlägs-
nande ska ett meddelande som avses i 47 § samma lag anslås i anslutning till
den plats som avlägsnandet avser.
En kopia av ansökningshandlingarna ska fogas till föreläggandet i mål om
betalningsföreläggande som avses i 2 § andra stycket, i mål om särskild
handräckning samt i andra mål där handlingarna innehåller någonting utöver
vad som framgår av föreläggandet.
Om sökanden ska se till att delgivning sker, tillämpas 32 kap. 2 § rätte-
gångsbalken.
43 §
I mål om särskild handräckning ska Kronofogdemyndigheten meddela
utslag i enlighet med ansökan i den utsträckning denna är lagligen grundad
och de omständigheter som enligt 39 § ska läggas till grund för prövningen
utgör skäl för att bevilja åtgärden.
En ansökan om avlägsnande får bifallas endast om skälen för åtgärden upp-
väger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för svaran-
den.
46 §
Om ett utslag meddelas ska Kronofogdemyndigheten i utslaget be-
stämma att svaranden ska ersätta sökandens kostnader i målet, om inte sökan-
den har inlett förfarandet i onödan.
I ett utslag som gäller avlägsnande ska endast en svarande som anges i an-
sökan förpliktas att ersätta sökandens kostnader i målet.
58 §
4
Vid överklagande av Kronofogdemyndighetens utslag och beslut och
vid handläggningen i domstol tillämpas 18 kap. 1 och 9–11 §§ utsöknings-
balken.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.
På regeringens vägnar
MORGAN JOHANSSON
Jenny Kvarnholt
(Justitiedepartementet)
3 Senaste lydelse 2010:1957.
4 Senaste lydelse 2005:700.
1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning;
utfärdad den 24 maj 2017.
Enligt riksdagens beslut
1 föreskrivs att 4, 18, 26, 29, 43, 46 och 58 §§ lagen
(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning ska ha följande
lydelse.
4 §
En ansökan om särskild handräckning får avse en skyldighet för svaran-
den att
1. vidta rättelse när sökandens besittning egenmäktigt har rubbats eller
någon annan olovlig åtgärd har vidtagits beträffande fast eller lös egendom,
eller utövningen av sökandens rätt till viss egendom på annat sätt olovligen
hindras,
2. vidta eller tåla en åtgärd när särskild handräckning får ske enligt före-
skrift i lag.
Om en ansökan enligt första stycket 1 avser en skyldighet för svaranden att
flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en
byggnad eller i annan lös egendom, ska den handläggas som en ansökan om
avlägsnande.
Särskild handräckning enligt första stycket 1 får inte avse avhysning i fall
som anges i 3 § 1.
18 §
2
En ansökan ska innehålla uppgifter om parterna i den utsträckning
som anges i 33 kap. 1 § rättegångsbalken.
En ansökan om avlägsnande behöver inte innehålla sådana uppgifter om
svaranden som avses i första stycket, om sökanden trots rimliga ansträng-
ningar inte kan lämna dessa uppgifter.
26 §
Svaranden ska i föreläggandet upplysas om att målet kan komma att
avgöras även om han eller hon inte yttrar sig över ansökan. Svaranden ska
också uppmanas att, om han eller hon bestrider ansökan, ange skälen för be-
stridandet.
Svaranden ska vidare uppmanas att lämna de uppgifter om sig själv som
avses i 33 kap. 1 § första–tredje styckena rättegångsbalken i den utsträckning
uppgifterna i ansökan saknas eller är ofullständiga eller felaktiga. Om det be-
hövs får svaranden föreläggas vid vite att lämna sådana uppgifter.
1 Prop. 2016/17:159, bet. 2016/17:CU13, rskr. 2016/17:275.
2 Senaste lydelse 2006:709.
SFS 2017:468
Utkom från trycket
den 7 juni 2017
2
SFS 2017:468
Wolters Kluwer
Elanders Sverige AB, 2017
29 §
3
Föreläggandet ska delges svaranden i enlighet med vad som enligt
rättegångsbalken gäller för delgivning av stämning i tvistemål. Kungörelse-
delgivning enligt 48 § delgivningslagen (2010:1932) får dock endast ske i mål
om särskild handräckning och i mål om betalningsföreläggande när det gäller
fastställelse till betalning ur viss egendom enligt 2 § andra stycket.
Vid kungörelsedelgivning enligt 49 § delgivningslagen i ett mål om avlägs-
nande ska ett meddelande som avses i 47 § samma lag anslås i anslutning till
den plats som avlägsnandet avser.
En kopia av ansökningshandlingarna ska fogas till föreläggandet i mål om
betalningsföreläggande som avses i 2 § andra stycket, i mål om särskild
handräckning samt i andra mål där handlingarna innehåller någonting utöver
vad som framgår av föreläggandet.
Om sökanden ska se till att delgivning sker, tillämpas 32 kap. 2 § rätte-
gångsbalken.
43 §
I mål om särskild handräckning ska Kronofogdemyndigheten meddela
utslag i enlighet med ansökan i den utsträckning denna är lagligen grundad
och de omständigheter som enligt 39 § ska läggas till grund för prövningen
utgör skäl för att bevilja åtgärden.
En ansökan om avlägsnande får bifallas endast om skälen för åtgärden upp-
väger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för svaran-
den.
46 §
Om ett utslag meddelas ska Kronofogdemyndigheten i utslaget be-
stämma att svaranden ska ersätta sökandens kostnader i målet, om inte sökan-
den har inlett förfarandet i onödan.
I ett utslag som gäller avlägsnande ska endast en svarande som anges i an-
sökan förpliktas att ersätta sökandens kostnader i målet.
58 §
4
Vid överklagande av Kronofogdemyndighetens utslag och beslut och
vid handläggningen i domstol tillämpas 18 kap. 1 och 9–11 §§ utsöknings-
balken.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.
På regeringens vägnar
MORGAN JOHANSSON
Jenny Kvarnholt
(Justitiedepartementet)
3 Senaste lydelse 2010:1957.
4 Senaste lydelse 2005:700.
