SFS 2018:1954 Lag om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande

SFS2018-1954.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande

Utfärdad den 29 november 2018

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (1999:116) om
skiljeförfarande

dels att 2, 8, 14, 16, 22, 27, 31, 34, 36, 41, 43, 44, 46–48, 50, 52 och 54 §§

och rubriken närmast före 43 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 4 a, 23 a, 27 a och 45 a §§, av

följande lydelse.

2 § Skiljemännen får pröva sin egen behörighet att avgöra tvisten.

Om skiljemännen i ett beslut har funnit att de är behöriga att avgöra

tvisten, får den part som är missnöjd med beslutet begära att frågan prövas
av hovrätten. Talan ska väckas senast trettio dagar från det att parten fick del
av beslutet. Skiljemännen får fortsätta skiljeförfarandet i avvaktan på dom-
stolens avgörande.

I fråga om talan mot en skiljedom som innefattar ett avgörande om be-

hörigheten gäller 34 och 36 §§.

4 a § En domstol får inte mot en parts bestridande pröva en talan om
skiljemännens behörighet i ett visst skiljeförfarande på annat sätt än som
anges i 2 §, om talan har väckts sedan skiljeförfarandet inletts.

Första stycket gäller inte i mål mellan en konsument och en näringsidkare,

om konsumenten för talan om att ett skiljeavtal har gjorts gällande mot
honom eller henne i strid med 6 §.

8 § En skiljeman ska vara opartisk och oberoende.

En skiljeman ska på yrkande av en part skiljas från sitt uppdrag, om det

finns någon omständighet som kan rubba förtroendet för skiljemannens
opartiskhet eller oberoende. En sådan omständighet ska alltid anses före-
ligga

1. om skiljemannen själv eller någon närstående till skiljemannen är part

eller annars kan vänta beaktansvärd nytta eller skada av tvistens utgång,

2. om skiljemannen eller någon närstående till skiljemannen är ledamot

av styrelsen för ett bolag eller någon annan sammanslutning som är part eller
annars är ställföreträdare för en part eller för någon annan som kan vänta
beaktansvärd nytta eller skada av tvistens utgång,

3. om skiljemannen som sakkunnig eller annars har tagit ställning i tvisten

eller hjälpt en part att förbereda eller utföra sin talan i tvisten, eller

4. om skiljemannen har mottagit eller förbehållit sig ersättning i strid med

39 § andra stycket.

1 Prop. 2017/18:257, bet. 2018/19:JuU6, rskr. 2018/19:41.

SFS

2018:1954

Publicerad
den

4 december 2018

background image

2

SFS

14 § Om parterna var för sig ska välja skiljeman och den ena parten i en
begäran om skiljedom enligt 19 § har underrättat motparten om sitt val av
skiljeman, är motparten skyldig att inom trettio dagar från mottagandet av
underrättelsen skriftligen underrätta den första parten om sitt val av skilje-
man. En part som på detta sätt har underrättat motparten om sitt val av
skiljeman får inte återkalla valet utan motpartens samtycke.

Om motparten låter bli att utse skiljeman inom den angivna tiden, ska

tingsrätten på ansökan av den första parten utse skiljeman.

Om ett skiljeförfarande har påkallats mot flera motparter och dessa inte

kan enas om valet av skiljeman, ska tingsrätten på ansökan av en motpart,
inom den frist som anges i första stycket, utse skiljemän för alla parter och
samtidigt skilja en redan utsedd skiljeman från uppdraget.

16 § Om en skiljeman avgår eller skiljs från uppdraget på grund av
omständigheter som förelåg när skiljemannen utsågs, ska tingsrätten på
ansökan av en part utse en ny skiljeman. Om skiljemannen utsågs av en part
ska tingsrätten, om inte särskilda skäl talar emot det, utse den person som
parten föreslår till ny skiljeman.

Om skiljemannen inte kan fullgöra uppdraget på grund av omständigheter

som har uppkommit efter valet, ska i stället den som ursprungligen haft att
göra valet utse en ny skiljeman. Vid detta val tillämpas 14 § första och andra
styckena och 15 §. Tiden för att utse en ny skiljeman är även för den part
som har begärt skiljedomen trettio dagar och räknas för alla från det att den
som ska utse skiljemannen har fått kännedom om det.

22 § Parterna bestämmer vilken ort i Sverige som ska vara skiljeför-
farandets säte. Om parterna inte har gjort detta, ska skiljemännen bestämma
sätet.

Skiljemännen får hålla sammanträde på en annan ort i Sverige eller

utomlands, om inte parterna har bestämt något annat.

23 a § Ett skiljeförfarande får sammanläggas med ett annat skiljeför-
farande om parterna samtycker till det, det är till fördel för handläggningen
och samma skiljemän har utsetts i båda förfarandena. Om det finns skäl för
det, får skiljeförfarandena särskiljas.

27 § De frågor som har lämnats till skiljemännen avgörs genom skiljedom.
Om skiljemännen avslutar skiljeförfarandet utan att avgöra dessa frågor, ska
det också göras genom skiljedom, utom i fall som avses i tredje stycket.

Om parterna förliks får skiljemännen på deras begäran stadfästa förlik-

ningen i en skiljedom.

Andra avgöranden, som inte tas in i en skiljedom, betecknas beslut. Även

ett avgörande om avskrivning av ett skiljeförfarande betecknas beslut. För
ett sådant beslut gäller dock i tillämpliga delar vad som föreskrivs om skilje-
dom i denna lag.

Skiljemännens uppdrag anses slutfört när de har meddelat slutlig skilje-

dom, om inte något annat följer av 32 eller 35 §.

27 a § Tvisten ska avgöras med tillämpning av den lag eller det regelverk
som parterna har kommit överens om. Om inte annat framgår av parternas
överenskommelse, ska en överenskommelse om att ett visst lands lag ska
tillämpas anses innebära en hänvisning till det landets materiella rätt och inte
till landets lagvalsregler.

2018:1954

background image

3

SFS

Om parterna inte har träffat en överenskommelse enligt första stycket, ska

skiljemännen bestämma vilken lag som ska tillämpas.

Skiljemännen får grunda skiljedomen på skälighet och billighet endast om

parterna har bestämt det.

31 § En skiljedom ska vara skriftlig och undertecknas av skiljemännen.
Det är tillräckligt att domen är undertecknad av flertalet skiljemän om
orsaken till att inte samtliga skiljemän har undertecknat den är angiven i
skiljedomen. Parterna får bestämma att skiljenämndens ordförande ensam
undertecknar skiljedomen.

I skiljedomen ska dagen då den meddelas och skiljeförfarandets säte

anges.

Skiljedomen ska genast lämnas eller sändas till parterna.


34 § En skiljedom som inte kan angripas enligt 36 § ska efter klander helt
eller delvis upphävas på talan av en part

1. om den inte omfattas av ett giltigt skiljeavtal mellan parterna,
2. om skiljemännen har meddelat dom efter utgången av den tid som

parterna bestämt,

3. om skiljemännen har överskridit sitt uppdrag på ett sätt som sannolikt

har inverkat på utgången,

4. om skiljeförfarande enligt 47 § inte borde ha ägt rum i Sverige,
5. om en skiljeman har utsetts i strid med parternas överenskommelse

eller denna lag,

6. om en skiljeman på grund av någon omständighet som anges i 7 eller

8 § har varit obehörig, eller

7. om det annars, utan partens vållande, har förekommit något fel i hand-

läggningen som sannolikt har inverkat på utgången.

En part har inte rätt att åberopa en omständighet som parten genom att

delta i förfarandet utan invändning eller på annat sätt får anses ha avstått från
att göra gällande. Enbart genom att en part har utsett skiljeman ska parten
inte anses ha godtagit skiljemännens behörighet att avgöra den hänskjutna
frågan. Att en part kan ha förlorat rätten enligt första stycket 6 att åberopa
en omständighet som anges i 8 § följer av 10 och 11 §§.

Talan ska väckas inom två månader från den dag då parten fick del av

skiljedomen eller, om en rättelse, komplettering eller tolkning enligt 32 §
har gjorts, inom två månader från den dag då parten fick del av skiljedomen
i dess slutliga lydelse. En part får efter fristens utgång inte åberopa en ny
klandergrund till stöd för sin talan.

36 § En skiljedom som innebär att skiljemännen har avslutat förfarandet
utan att pröva de frågor som lämnats till avgörande av dem får helt eller
delvis ändras på talan av en part. Talan ska väckas inom två månader från
den dag då parten fick del av domen eller, om en rättelse, komplettering eller
tolkning enligt 32 § har gjorts, inom två månader från den dag då parten fick
del av skiljedomen i dess slutliga lydelse. Skiljedomen ska innehålla en
tydlig hänvisning om vad en part som vill angripa domen ska göra.

En talan enligt första stycket som enbart rör en fråga som avses i 42 § är

tillåten om skiljedomen innebär att skiljemännen har ansett sig vara
obehöriga att pröva tvisten. Om avgörandet innebär något annat, får en part
som vill angripa beslutet klandra avgörandet enligt bestämmelserna i 34 §.

2018:1954

background image

4

SFS

41 § En part eller en skiljeman får ansöka hos tingsrätten om ändring av
skiljedomen när det gäller ersättning till skiljemännen. Ansökan ska ges in
av en part inom två månader från den dag då parten fick del av domen och
av en skiljeman inom samma tid från skiljedomens meddelande. Om en
rättelse, komplettering eller tolkning enligt 32 § har gjorts, ska ansökan ges
in av en part inom två månader från den dag då parten fick del av skilje-
domen i dess slutliga lydelse, och av en skiljeman inom samma tid från den
dag då skiljedomen fick sin slutliga lydelse. Skiljedomen ska innehålla en
tydlig hänvisning om vad en part som vill angripa domen i denna del ska
göra. En ansökan handläggs enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Ett beslut som innebär att ersättningen till en skiljeman sätts ned gäller

även för den part som inte har ansökt om ändring.

Forumfrågor och talefrister m.m.


43 § En talan enligt 2 § andra stycket, 33, 34 eller 36 § tas upp av hovrätten
inom vars domkrets skiljeförfarandet har eller har haft sitt säte. Om skilje-
förfarandets säte inte är bestämt eller inte är angivet i skiljedomen, får talan
väckas hos Svea hovrätt.

Hovrättens avgörande får inte överklagas. Hovrätten får dock tillåta att

avgörandet överklagas, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen
att överklagandet prövas av Högsta domstolen. Prövningstillstånd krävs för
att Högsta domstolen ska pröva hovrättens avgörande. Detta gäller dock inte
vid överklagande av ett beslut som innebär att hovrätten har avvisat ett över-
klagande av ett hovrättsavgörande.

En ansökan enligt 41 § tas upp av tingsrätten i den ort där skilje-

förfarandet har haft sitt säte. Om sätet för skiljeförfarandet inte är angivet i
skiljedomen, får ansökan tas upp av Stockholms tingsrätt.

44 § Ansökningsärenden om att utse en skiljeman eller att skilja en
skiljeman från uppdraget tas upp av tingsrätten i den ort där någon av
parterna har sin hemvist eller av tingsrätten i den ort där skiljeförfarandet
har sitt säte. Ansökan får även tas upp av Stockholms tingsrätt. Motparten
ska om möjligt ges tillfälle att yttra sig innan ansökan bifalls. Om ansökan
avser en skiljemans skiljande från uppdraget, bör även skiljemannen höras.

En ansökan om bevisupptagning enligt 26 § tas upp av den tingsrätt som

skiljemännen har bestämt. Om ett sådant beslut saknas tas ansökan upp av
Stockholms tingsrätt.

Om tingsrätten har bifallit en ansökan om att utse en skiljeman eller att

skilja en skiljeman från uppdraget, får beslutet inte överklagas. Inte heller
annars får tingsrättens avgörande enligt 10 § tredje stycket överklagas.

45 a § I mål enligt 2 § andra stycket, 33, 34 eller 36 § får hovrätten på
begäran av en part ta upp muntlig bevisning på engelska utan tolkning till
svenska.

Första stycket gäller även för rättegången i Högsta domstolen.


46 § Denna lag tillämpas på skiljeförfaranden med säte i Sverige, även om
tvisten har internationell anknytning.

47 § Ett skiljeförfarande enligt denna lag får inledas i Sverige, om skilje-
avtalet innebär att förfarandet ska ha sitt säte i Sverige eller skiljemännen
eller ett skiljedomsinstitut i enlighet med avtalet har bestämt att förfarandet
ska ha sitt säte i Sverige eller om motparten annars samtycker till det.

2018:1954

background image

5

SFS

Ett skiljeförfarande enligt denna lag får också inledas i Sverige mot en

part som har sin hemvist här eller annars skulle kunna sökas i tvisten vid
svensk domstol, om inte skiljeavtalet innebär att förfarandet ska ha sitt säte
utomlands.

I andra fall får skiljeförfaranden enligt denna lag inte äga rum i Sverige.


48 § Om ett skiljeavtal har internationell anknytning ska den lag som
parterna kommit överens om tillämpas på avtalet. Om parterna inte har
träffat någon sådan överenskommelse, tillämpas lagen i det land där för-
farandet med stöd av parternas avtal har haft sitt säte eller ska ha sitt säte.

Första stycket tillämpas inte på frågan om en part var behörig att ingå

skiljeavtalet eller var behörigen företrädd.

50 § Det som sägs i 26 och 44 §§ om bevisupptagning under skiljeför-
farande i Sverige gäller även för skiljeförfaranden som har sitt säte utom-
lands, om förfarandet grundar sig på ett skiljeavtal och den fråga som
lämnats till skiljemännen enligt svensk lag får avgöras av skiljemän.

52 § En skiljedom som meddelas utomlands anses som utländsk.

Vid tillämpning av denna lag anses en skiljedom vara meddelad i det land

där förfarandet har sitt säte.

54 § En utländsk skiljedom erkänns och verkställs inte i Sverige, om den
part som skiljedomen åberopas mot visar

1. att parterna enligt tillämplig lag saknade behörighet att ingå skilje-

avtalet eller inte var behörigen företrädda eller att skiljeavtalet är ogiltigt
enligt den lag som enligt parternas överenskommelse ska tillämpas eller, i
avsaknad av varje anvisning i sådant hänseende, enligt lagen i det land där
skiljedomen har meddelats,

2. att den part som skiljedomen åberopas mot inte i rätt ordning har

underrättats om tillsättandet av skiljeman eller om skiljeförfarandet, eller av
någon annan orsak inte har kunnat utföra sin talan,

3. att skiljedomen behandlar en tvist som inte avsetts med eller omfattas

av parternas begäran om skiljedom, eller att skiljedomen innehåller beslut i
en fråga som faller utanför skiljeavtalet, dock ska, om beslut i en fråga som
omfattas av uppdraget kan skiljas från beslut som faller utanför uppdraget,
den del av skiljedomen som omfattas av uppdraget erkännas och verkställas,

4. att skiljenämndens tillsättande eller dess sammansättning eller skilje-

förfarandet strider mot vad parterna avtalat eller, om avtal om detta saknas,
mot lagen i det land där förfarandet har haft sitt säte, eller

5. att skiljedomen ännu inte har blivit bindande för parterna eller att den

har undanröjts eller dess verkställighet har skjutits upp av en behörig
myndighet i det land där den har meddelats eller enligt vars lag den har
meddelats.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2019.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande om skiljeförfarandet har inletts

före ikraftträdandet. Trots det tillämpas de nya bestämmelserna om

a) tillämplig processordning i 41 § och möjligheten att ta upp muntlig

bevisning på engelska i 45 a § i de mål och ärenden som inleds i domstol
efter ikraftträdandet, och

b) krav på prövningstillstånd i 43 § andra stycket för överklaganden av

avgöranden från hovrätten som meddelas efter ikraftträdandet.

2018:1954

background image

6

SFS

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Linda Billung

(Justitiedepartementet)




2018:1954

Viktiga lagar inom processrätten

Viktiga lagar inom processrätten

Rättegångsbalk (1942:740)
JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.