SFS 2009:344 Lag om ändring i rättegångsbalken

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i rättegångsbalken;

utfärdad den 29 april 2009.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken2

dels att i 3 kap. 2 och 8 §§, 10 kap. 20 §, 11 kap. 5 §, 14 kap. 7 a §, 19 kap.

11 §, 21 kap. 2 §, 58 kap. 12 §, rubriken till 3 kap. och rubriken närmast före
54 kap. orden ”högsta domstolen” ska bytas ut mot ”Högsta domstolen”,

dels att nuvarande 3 kap. 5 och 6 §§ ska betecknas 3 kap. 6 och 5 §§,
dels att 3 kap. 4 §, de nya 3 kap. 5 och 6 §§ samt 3 kap. 7 § ska ha följande

lydelse,

dels att det i balken ska införas tre nya paragrafer, 3 kap. 5 a, 5 b och

6 a §§, av följande lydelse.

3 kap.

4 §

3

I Högsta domstolen ska det finnas fjorton justitieråd eller det högre

antal som behövs. Justitieråden ska vara lagfarna. De får inte inneha eller ut-
öva något annat ämbete.

Regeringen förordnar ett av justitieråden att vara Högsta domstolens ord-

förande.

Högsta domstolen får vara indelad i avdelningar. Om Högsta domstolen är

indelad i avdelningar, är Högsta domstolens ordförande även ordförande på
en avdelning. Ordförande på annan avdelning är det justitieråd som reger-
ingen förordnar.

När ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständig-

het inte kan tjänstgöra i Högsta domstolen, får den som har avgått med ål-
derspension från sin tjänst som justitieråd förordnas att tillfälligt tjänstgöra
som ersättare. Det som i lag eller annan författning föreskrivs om justitieråd
ska även tillämpas på ersättare.

1 Prop. 2008/09:117, bet. 2008/09:JuU16, rskr. 2008/09:213.

2 Senaste lydelse av

3 kap. 2 § 1974:573
3 kap. 8 § 1985:934
10 kap. 20 § 1987:747
11 kap. 5 § 1987:747
14 kap. 7 a § 1987:747
21 kap. 2 § 1987:747
58 kap. 12 § 1988:1451.

3 Senaste lydelse 2003:1149. Ändringen innebär bl.a. att femte stycket upphävs.

SFS 2009:344

Utkom från trycket
den 19 maj 2009

2

SFS 2009:344

5 §

4

Rätten ska, om inte annat följer av andra stycket eller 5 a § andra

stycket, bestå av minst fem ledamöter vid prövning av själva saken i

1. mål där prövningstillstånd har beviljats av Högsta domstolen,
2. mål där Högsta domstolen är första domstolsinstans,
3. mål där talan har väckts i hovrätt och överklagande har skett till Högsta

domstolen,

4. mål som har överklagats av Justitiekanslern eller av en justitieombuds-

man,

5. ärenden om resning, återställande av försutten tid eller klagan över

domvilla, om prövningen inte är enkel, och

6. ärenden enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott.
Om en framställning i ett mål där Högsta domstolen är första domstolsin-

stans inte innefattar laga skäl för talan eller det annars är uppenbart att talan
är ogrundad, får rätten bestå av tre eller fyra ledamöter när dom i målet med-
delas utan att stämning har utfärdats.

När Högsta domstolen avger ett sådant yttrande som avses i 2 § lagen

(1974:579) om handläggningen av nådeärenden ska rätten bestå av minst tre
ledamöter.

5 a §

I andra fall än sådana som avses i 5 § beslutar Högsta domstolen för

varje mål eller ärende hur många ledamöter som ska ingå i rätten.

Det som sägs i första stycket gäller även vid prövning av
1. frågor om beviljande av prövningstillstånd i hovrätt,
2. frågor om återförvisning av mål till hovrätt, och
3. överklagande av hovrätts avvisningsbeslut som avses i 54 kap. 17 §.

5 b §

Fler än sju ledamöter får inte ingå i rätten, om inte annat följer av

6 §.

6 §

5

Om det vid överläggning till dom eller beslut framkommer att den me-

ning som råder i rätten avviker från en rättsgrundsats eller lagtolkning, som
förut varit antagen av Högsta domstolen, får rätten besluta att målet eller, om
det är lämpligt, en viss fråga i målet ska avgöras av Högsta domstolen i dess
helhet. Ett sådant beslut får också meddelas om det i annat fall är av särskild
betydelse för rättstillämpningen att målet eller en viss fråga avgörs av Hög-
sta domstolen i dess helhet.

Om det i olika domar eller beslut av Högsta domstolen har gjort sig gäl-

lande mot varandra stridande åsikter i fråga om en viss rättsgrundsats eller
lagtolkning, gäller första stycket första meningen endast om rätten finner att
den rådande meningen avviker från den dom eller det beslut som meddela-
des senast.

Första stycket gäller inte mål som angår den som är häktad eller mål som

annars enligt särskild föreskrift kräver ett skyndsamt avgörande, om målet
inte utan menlig tidsutdräkt kan avgöras av Högsta domstolen i dess helhet.

När ett mål eller en fråga avgörs av Högsta domstolen i dess helhet ska

alla justitieråd som inte har förhinder delta i avgörandet.

4 Senaste lydelse av tidigare 6 § 2005:195.

5 Senaste lydelse av tidigare 5 § 1996:157.

3

SFS 2009:344

6 a §

Om rätten består av fler än två ledamöter och en av dessa får förhin-

der sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.

7 §

6

När Högsta domstolen behandlar en ansökan om resning eller en kla-

gan över domvilla i ett mål som har avgjorts av Högsta domstolen, får inte
någon ledamot som deltagit i det tidigare avgörandet ingå i rätten, om ett till-
räckligt antal ledamöter ändå finns tillgängligt inom domstolen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

På regeringens vägnar

STEN TOLGFORS

Johan Danelius
(Justitiedepartementet)

6 Senaste lydelse 1994:1034.

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2009