SFS 1976:626

760626.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

Lag

SFS 1976; 626

om ändring i rättshjälpslagen (1972:429);

utkom från trycket

den 22 juli 1976

utfärdad den 23 juni 1976.

Enligt riksdagens beslut' föreskrives att 9, 19 och 26 §§ rättshjälpslagen

(1972:429f skall ha nedan angivna lydelse.

Till följd härav kommer lagen att ha följande lydelse från och med den

dag då denna lag träder i k raft.

Inledande bestämmelser

1 § Rättshjälp enligt denna lag utgår såsom allmän rättshjälp (6-34 §§),
rättshjälp åt misstänkt i brottmål (35-40 §§), rättshjälp genom offentligt
biträde (41-45 §§) och rådgivning (46-48 §§).

'Prop. 1975/76:170, LU 33 , rskr 397.

^Lagen omtryckt 197 3:247.

1307

¬

background image

SFS 1976:626

2 § Rättshjälp lämnas av advokat eller biträdande jurist på allmän eller en­
skild advokatbyrå eller, i fall som anges i lage n, av annan.

C hef för allmän advokatbyrå skall vara advokat.

3 § För handläggning av ärenden om rättshjälp finns rättshjälpsnämnder.

Verksamhetsområdet för rättshjälpsnämnd bestämmes av regeringen.

Rättshjälpsnämnd står under tillsyn av en centralmyndighet. Central­

myndighet är den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen får förordna att rättshjälpsnämnd skall vara delad i a vdel­

ningar. Vad som föreskrives om nämnd äger motsvarande tillämpning på

sådan avdelning.

4 § Rättshjälpsnämnd består av ordförande, som skall vara lagfaren och

erfaren i d omarvärv. samt fyra andra ledamöter. Av d essa skall två vara

inom nämndens verksamhetsområde verksamma advokater, en anställd på

allmän advokatbyrå och en enskilt verksam. De två övriga skall vara
svenska medborgare, myndiga och bosatta inom nämndens verksamhets­

område.

Ordförande i rät tshjälpsnämnd förordnas av regeringen. Centralmyndig­

heten utser övriga ledamöter. Av dessa utses den ledamot som skall vara

enskilt verksam advokat efter förslag av Sveriges advokatsamfund och de

ledamöter som ej skall vara advokater efter förslag av landsting i län inom

rättshjälpsnämndens verksamhetsområde. Ingår i verksamhetsområdet

kommun, som ej tillhör landstingskommun, lämnas förslag även av full­
mäktige i ko mmunen.

För ledamot skall finnas en eller flera ersättare. Bestämmelserna om le­

damot äger motsvarande tillämpning på ersättare.

5 § Rättshjälpsnämnd är beslutför med ordföranden och minst två andra
ledamöter, av vilka en icke är advokat. Vid a vgörande av ärende, som är

av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. skall dock samtliga le­
damöter deltaga.

Rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål äger motsvarande

tillämpning när ärende avgöres av rättshjälpsnämnd. Ordföranden skall

dock säga sin mening först.

I de n utsträckning regeringen bestämmer får tjänsteman vid rättshjälps­

nämnden på nämndens vägnar slutligt pröva rättshjälpsärende.

Allmän rättshjälp

Tillämpningsområdet

6 § Allmän rättshjälp får lämnas fysisk person i rät tslig angelägenhet, om

han behöver sådant bistånd och hans beräknade årsinkomst ej överstiger

ett gränsbelopp som motsvarar åtta gånger det enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämda basbeloppet för oktober året innan rättshjälp

begäres.

1308

Bidrager den rättssökande i väsentlig omfattning till a nnans underhåll.

¬

background image

ökas gränsbeloppet med vad som motsvarar ett halvt basbelopp för var

SFS 1976:626

och en till v ilkens underhåll han sålunda bidrager.

Ar den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad på grund av för­

mögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt ned­

satt på grund av skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall den

beräknade årsinkomsten jämkas på det sätt att skäligt belopp tillägges eller

fråndrages.

7 § Allmän rättshjälp får lämnas dödsbo i rättslig angelägenhet, om boet
behöver sådant bistånd och det med hänsyn till boets behållning och del­
ägarnas ekonomiska förhållanden är skäligt.

Avlider den som har allmän rättshjälp, utgår därefter rättshjälpen till

dödsboet.

8 § Allmän rättshjälp får ej lämnas

1. i ang elägenhet som ej prövas eller på annat sätt behandlas i la ndet, om

ej den rättssökande är bosatt här och särskilda skäl föreligger för rätts­

hjälp,
2. den som ej är bosatt i lan det, om han ej är svensk medborgare eller om
särskilda skäl ej föreligger för rättshjälp,

3. näringsidkare i a ngelägenhet som har samband med hans näringsverk­
samhet, om ej särskilda skäl föreligger för rättshjälp med hänsyn till hans
ekonomiska förhållanden eller sakens beskaffenhet,
4. i fråga om anspråk som överlåtits till den rättssökande, om överlåtelsen

kan antagas ha ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid prövning av begä­
ran om rättshjälp,
5. för upprättande av självdeklaration,

6. den som ej har befogat intresse av att få sin sak behandlad.

I f råga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och nor­

malt av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna att allmän rättshjälp ej
skall lämnas.

Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen förordna att med­

borgare i viss främmande stat i fr åga om allmän rättshjälp skall vara lik­

ställd med svensk medborgare.

Förmåner

9

Vid allmän rättshjälp betalar staten kostnaderna i den rättsliga angelä­

genhet som rättshjälpen avser. Bestämmelser om att den rättssökande har
att själv helt eller delvis betala kostnad för rättshjälp finns i 16 § andra
stycket och 27 § första stycket andra punkten.

Såsom kostnad för rättshjälpen anses den rättssökandes kostnad för

1. biträde som varit behövligt för tillvaratagande av den rättssökandes
rätt,
2. bevisning vid allmän domstol, krigsrätt, arbetsdomstolen eller bostads­

domstolen samt nödvändig utredning i an gelägenhet, som kan komma un­
der sådan domstols prövning eller som skall prövas av skiljemän,
3. utredning i an gelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol eller

förvaltningsmyndighet om utredningen är skäligen påkallad för tillvarata-

^Senaste lydelse 1975:1302.

1309

¬

background image

i.T,"''";

SFS 1976:626

gande av den rättssökandes rätt och ej kan erhållas genom myndigheten,

4. resa och uppehälle för den rättssökande eller hans ställföreträdare och
för vårdare eller annan, som måste anlitas i sam band med inställelse inför
domstol eller annan myndighet, om personlig inställelse ålagts, eller i sam­
band med inställelse för blodundersökning eller annan undersökning rö­

rande ärftliga egenskaper i mål om f aderskap enligt 3 kap. föräldrabalken,

5. avgift som enligt expeditionskungörelsen (1964:618) u tgår för ansökan
och expedition vid allmän domstol, krigsrätt, arbetsdomstolen eller bo­

stadsdomstolen, dock ej i fråga om sådan rättens expedition som utfärdas
endast på särskild begäran om icke expeditionen begäres innan avgörandet

i huv udsaken vunnit laga kraft, samt avgift som utgår enligt exekutionsav-

giftskungörelsen (1971:1027),

6. kungörelse i mål eller ärende vid allmän domstol, krigsrätt, arbetsdom­
stolen eller bostadsdomstolen,

7. vad av allmänna medel utgått i ers ättning för översättning eller i e rsätt­

ning enligt 4 eller 5 § lagen (1958: 642) om blodundersökning m. m. vid ut­

redning av faderskap eller enligt föreskrift i rättegångsbalken eller 3 §

första stycket nämnda lag för bevisning som rätten självmant föranstaltat
om,

8. skiftesman som av domstol förordnats att verkställa bodelning med an­

ledning av äktenskapsskillnad eller boskillnad.

Såsom kostnad för bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den rättssö­

kandes kostnad för blodundersökning eller annan undersökning rörande

ärftliga egenskaper i mål o m faderskap enligt 3 kap. föräldrabalken.

10 § Skall den rättssökande ställa säkerhet för att få till stånd kvarstad,

skingringsförbud eller annan handräckning enligt rättegångsbalken eller ut-
sökningslagen (1877:31 s . I). får rättshjälpsnämnden, om den beviljat all­

män rättshjälp, utfärda ansvarsförbindelse på statens vägnar.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om verkställighet

enligt 41 eller 42 § utsökningslagen, om rättshjälpsnämnden beviljat allmän

rättshjälp i v erkställighetsärendet.

Föranleder ansvarsförbindelsen utgift för staten, anses utgiften såsom

kostnad för rättshjälpen.

Kostnadsbidrag

II § Den rättssökande skall bidraga till kostnaderna för allmän rättshjälp

enligt vad som sägs i 1 2- 15 §§.

1310

12 § Överstiger ej den rättssökandes beräknade årsinkomst ett gränsbe­
lopp som motsvarar tre gånger det basbelopp som anges i 6 § första styc­

ket, utgör kostnadsbidraget en etthundratjugofemtedel av basbeloppet,

jämnad till närmast lägre tiotal kronor. Bidraget får nedsättas eller efterges,
om särskilda skäl föreligger.

Är inkomsten högre än som anges i första stycket, utgör maximibeloppet

för kostnadsbidraget

en tjugondel av den del av den rättssökandes inkomst som överstiger tre

men ej fem gånger basbeloppet.

¬

background image

en femtondel av den del av inkomsten som överstiger fem men ej sex

SFS 1976:626

gånger basbeloppet,

en tiondel av den del av inkomsten som överstiger sex men ej sju gånger

basbeloppet,

hälften av den inkomst som överstiger sju men ej åtta gånger basbelop­

pet.

Vid tillämpning av andra stycket iakttages alt maximibeloppet jämnas

till närmast lägre tiotal kronor och att lägsta kostnadsbidrag utgör en ett-
hundratjugofemtedel av basbeloppet, jämnad till närmast lägre tiotal kro­
nor.

13 § Bidrager den rättssökande i väsen tlig omfattning till annans underhåll,
ökas gränsbelopp enligt 12 § för sta eller andra stycket med vad som mot­
svarar hälften av där angivet basbelopp för var och en till vi lkens underhåll

han sålunda bidrager.

Är den rättssökandes betalningsförmåga väsentligt ökad på grund av för­

mögenhetsinnehav eller annan särskild omständighet eller väsentligt ned­

satt på grund av skuldsättning eller annan särskild omständighet, skall den

beräknade årsinkomsten jämkas på det sätt att skäligt belopp tillägges eller

fråndrages.

14 § Söker dödsbo rättshjälp, utgör maximibeloppet ett med hänsyn till
boets behållning och delägarnas ekonomiska förhållanden skäligt belopp.

15 § Undergår inkomst eller sådant förhållande som avses i 13 eller 14 §
väsentlig förändring innan rättshjälpsärendet avslutats, skall maximibelop­
pet jämkas efter vad som är skäligt, dock ej under vad som redan betalats i

kostnadsbidrag.

Allmän rättshjälp utan beslut av rättshjälpsnämnden

16 § Anlitar den rättssökande advokat eller biträdande jurist på advokat­

byrå får, så länge kostnaderna för rättshjälpen ej överstiger maximibelop­
pet för den rättssökandes kostnadsbidrag, allmän rättshjälp lämnas utan
beslut av rättshjälpsnämnden. Vad som sagts nu gäller ej fall, som avses i 7

§ första stycket, eller angelägenhet rörande bodelning med anledning av
äktenskapsskillnad eller boskillnad.

Skyldigheten att utge kostnadsbidrag fullgöres genom att den rättssö­

kande till biträdet betalar dennes ersättning och svarar för övriga kostna­

der för rättshjälpen.

17 § Ersättning till biträde samt för bevisning och annan utredning skall i
fall som avses i 16 § bestämmas som om kostnaden skolat utgå av allmänna
medel enligt denna lag.

I mål eller ärende vid allmän domstol, krigsrätt, arbetsdomstolen eller

bostadsdomstolen fastställes ersättningen till biträdet av domstolen. I a n­
nat fall fastställes biträdesersättningen av rättshjälpsnämnden, om den
rättssökande eller biträdet begär det eller rättshjälpsnämnden självmant

upptager ersättningsfrågan till p rövning.

1311

¬

background image

L,

,

SFS 1976:626

Allmän rättshjälp efter beslut av rättshjälpsnäm nden

18 § Beslut om allmän l ättshjälp får av rättshjälpsnämnden meddelas efter

ansökan av den rättssöktmde. Ansökan skall vara skriftlig samt innehålla

uppgifter i de hänseenden som regeringen bestämmer.

Ansökan om allmän rättshjälp upptages av den rättshjälpsnämnd inom

vars verksamhetsområde sökanden är bosatt eller, om sökanden är döds­
bo. den avlidne var bosatt. I fr åga om den som ej är bosatt i landet eller

dödsbo efter den som ej var bosatt här. upptages ansökan av den rätts­

hjälpsnämnd som regeringen bestämmer.

Ansökan får upptagas av annan rättshjälpsnämnd än som följer av andra

styeket. om nämnden finner särskilda skäl föreligga.

19 §' Bifalles ansökan om allmän rättshjälp, fastställer rättshjälpsnämnden

samtidigt det för sökanden gällande maximibeloppet.

Kan sökanden ej själv eller genom någon som i tjä nsteställning eller an­

nars lämnar honom bistånd behörigen tillvarataga sin rätt. får rättshjälps­
nämnden på sökandens begäran förordna biträde.

I an gelägenhet, som kan antagas bli prövad enligt lagen (1974:8) om rät­

tegången i t vistemål om mindre värden, får biträde förordnas endast om
särskilda skäl föreligger med hänsyn till sökandens personliga förhållanden

eller sakens beskaffenhet. 1 ärende om bodelning med anledning av äkten­
skapsskillnad eller boskillnad får biträde förordnas endast om särskilda
skäl föreligger med hänsyn till makarnas förhållanden eller boets beskaf­

fenhet.

När biträde kan förordnas enligt 10 ka p. 13 § för äldrabalken, förordnas

ej biträde enligt denna lag.

20 § Meddelas beslut om allmän rättshjälp, betalas därefter uppkommande
kostnader av allmänna medel. Av allmänna medel betalas även biträdeser­

sättning för tiden efter det att ansökan om rättshjälp kommit in till rätts­

hjälpsnämnden. Detsamma gäller biträdeskostnad som uppkommit före

ansökningen, om denna gjorts utan oskäligt dröjsmål och kostnaden avser
ersättning till advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå.

Har allmän rättshjälp lämnats enligt 16 § första stycket, utgår biträdeser­

sättningen även för denna del av uppdraget av allmänna medel.

1 fråga om ersättning som avses i 9 § andr a stycket 7 skall rätten, i stället

för att enligt 18 kap. 13 § rättegångsbalken ålägga den som beviljats allmän

rättshjälp betalningsskyldighet, förklara att ersättningen utgör en kostnad
för rättshjälpen.

1312

21 § Till biträde förordnas advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller

annan som är lämplig för uppdraget. Har sökanden själv föreslagit någon
som är lämplig, skall denne förordnas, om ej hans anlitande skulle medföra
avsevärt ökade kostnader eller i övrig t särskilda skäl föranleder annat.

Förordnande som biträde får av rättshjälpsnämnden återkallas, om skäl

föreligger till det.

Biträde får ej sätta annan i sitt ställe utan rättshjälpsnämndens medgivan­

de.
'Senaste lydelse I975;I302,

¬

background image

22 § Biträde och skiftesman har rätt till skälig ersättning för arbete, tids-

SFS 1976:626

spillan och utlägg som uppdraget krävt. Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, centralmyndigheten fastställer taxa som skall tillämpas vid

bestämmande av ersättning.

Har biträde eller skiftesman genom vårdslöshet eller försummelse föran­

lett kostnad för rättshjälpen, skall detta beaktas vid ersättningens bestäm­

mande.

Ersättning till biträde fastställes i mål eller ärende vid allmän domstol,

krigsrätt, arbetsdomstolen eller bostadsdomstolen av domstolen. Ersätt­
ning till biträde i annat fall och till skiftesman fastställes av rättshjälps-
nämnden.

23 § Biträde får ej förbehålla sig eller mottaga ersättning av sin huvudman
utöver vad som följer av 22 §. Har det skett, är förbehållet utan verkan och

skall biträdet återbetala vad han uppburit för mycket. I fråga om ersättning

till skiftesman skall vad som har sagts nu äg a motsvarande tillämpning.

24 § I den mån ej särskilda föreskrifter gäller, utgår ersättning för bevis­
ning i mål eller ärende vid allmän domstol, krigsrätt, arbetsdomstolen eller
bostadsdomstolen med skäligt belopp enligt domstoléns bestämmande.

25 § I angelägenhet, som ej handlägges vid allmän domstol, krigsrätt, ar­

betsdomstolen eller bostadsdomstolen, beslutar biträde om utredning. Har
biträde ej förordnats, beslutar rättshjälpsnämnden. Har i ärende om bodel­

ning förordnats skiftesman, beslutar denne om utredning.

Den som medverkat vid utredning som avses i första stycket har rätt till

ersättning enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Ersättningen be­
stämmes av rättshjälpsnämnden.

26

Ersättning som avses i 9 § andra stycket 4 utgår enligt bestämmelser

som regeringen meddelar.

Ersättning enligt första stycket bestämmes av den myndighet inför vil­

ken inställelsen sker. Vid inställelse för blodundersökning eller annan un­

dersökning rörande ärftliga egenskaper i mål om faderskap enligt 3 kap,
föräldrabalken bestämmes ersättningen av domstolen.

27 § Har biträde förordnats, betalas kostnadsbidrag till biträdet intill det

enligt 19 § fastställda maximibeloppet. Vad som sagts nu gäller ej i d en

mån skyldigheten att utge sådant bidrag redan fullgjorts enligt 16 § an dra

stycket.

Från ersättning enligt 22 § skall avräknas vad den rättssökande är skyl­

dig att utge som kostnadsbidrag till biträdet. Understiger ersättningen det

bidrag som skall avräknas, svarar biträdet mot statsverket för mellanskill­

naden och har att inbetala denna.

Har biträde ej förordnats, skall kostnadsbidraget erläggas till rättshjälps-

nämnden.

28 § Har sedan beslut om allmän rättshjälp meddelats maximibeloppet bli-

••^Senastciydeise 1974:1091.

1313

83—SFS 1976

\

¬

background image

SFS 1976: 626

vit höjt, skall det bidrag s om kan föranledas av höjningen erläggas till rätts­

hjälpsnämnden.

29 § Har den som beviljats allmän rättshjälp eller ställföreträdare för ho­
nom genom vårdslöshet eller försummelse föranlett ökade kostnader för
rättshjälpen, får vid fastställande enlig t 30 § a v det slutliga kostnadsbidra­

get maximibeloppet överskridas efter vad som är skäligt.

30 § Sedan den rättsliga angelägenheten slutförts eller rättshjälpen på an­

nat sätt upphört, skall rättshjälpsnämnden fastställa slutligt kostnadsbi­
drag och göra avräkning me d den som haft rättshjälp.

31 § 1 f råga om part som åtnjuter allmän rättshjälp i mål eller ärende vid
allmän do mstol, krigsrätt, arbetsdomstolen eller bostadsdomstolen äger i

fråga om kostnaderna för rättshjälpen bestämmelse i lag om parts rätte­

gångskostnad tillämpning utom beträffande ersättning för ränta. Motpart
eller annan som är ersättningsskyldig för sådana kostnader skall åläggas att

utge ersättningen till statsverket.

Vinner makar efter gemensam ansökan boskillnad eller äktenskapsskill­

nad och har ena maken åtnjutit allmän rättshjälp, skall r ätten, om det ej
med hänsyn till omständigheterna är obilligt, ålägga andra maken att betala

statsverket hälften av kostnaderna för rä ttshjälpen.

Har i ärende om bodeln ing skiftesman förordnats och har ena maken åt­

njutit allmän rättshjälp, skall rättshjälpsnämnden, om det ej med hänsyn

till omständigheterna är obilligt , ålägga andra maken att betala statsverket
hälften av kostnaderna för skiftesmannen och för utredning som denne har

föranstaltat om. Beslutet får verkställas enligt vad som är f öreskrivet om
domstols dom.

Skall i annat fall beslut meddelas om fördelning av kostnader mellan par­

ter, äger därom gällande bestämmelser motsvarande tillämpning i fråga om

kostnaderna för allmän rättshjälp åt part. Därvid skall betalningsskyldighet

åläggas mot statsverket för dessa kostnader i deras helhet eller till viss

kvotdel utan angivande av bestämt bel opp.

32 § När mål eller ärende i vilke t part har allmän rättshjälp avgöres, skall

beslut samtidigt meddelas angående ersättning till statsverke t enligt 31 §.

33 § Ersättning som motpart eller annan enligt 31 § betalat till statsverket

för kostnader för allmän rättshjälp skall utges till den som erhållit rättshjäl­

pen i den mån ersättningen överstiger kostnaderna minskade med vad so m

erlagts i kostnadsbidrag.

Har allmän rättshjälp beviljats sökande i ärende angående verkställighet

enligt utsökningslagen (1877:31 s. 1), äger bestämmelserna i första stycket

om ersättning motsvarande tillämpning i fråga om exekutionsavgif t som i
ärendet uttagits hos motparten.

34 § Rättshjälpsnämnden skall förordna att rättshjälpen skall upphöra om

1. kostnadsbidrag ej erlägges enligt 27 eller 28 §,

2. sökanden lämnat oriktig uppgift och rättshjälp ej skulle ha beviljats om

1314

riktig uppgift lämnats.

¬

background image

3- sökanden uppsåtligen eller av grov oak tsamhet lämnat oriktig uppgift,

SFS 1976:626

som varit ägnad att leda till befriel se från eller till för lågt slutligt kostnads­

bidrag.
4. sökanden ej längre kan anses ha befogat intresse av att få sin sak be­

handlad. eller
5. de ekonomiska förhållandena ändrats i sådan mån att sökanden e j läng­
re är berättigad till allmän rättshjälp.

I fal l som avses i första stycket 3 eller 4 ska ll förordnande ej meddelas,

om det är uppenbart obilligt att rättshjälpen upphör.

Meddelas förordnande om allmän rättshjälps upphörande, skall den som

haft rät tshjälp själv bära kostnaderna för denna. I fall som avses i första

stycket 1 och 4 skall hans ansvar dock ej överstiga maximibeloppet, om ej

annat följer av 29 §.

Rättshjälp åt misstänkt i brottmål

35 § Om offentlig försvarare finns särskilda bestämmelser.

36 § Annan rättshjälp åt misstänkt i brottmål än som avses i 35 § får bevil­

jas tilltalad, om hans b eräknade årsinkomst ej överstiger ett gränsbelopp
som motsvar ar tre gånger det basbelopp som anges i 6 § första stycket.

Vid prövning enligt första stycket äger 6 § and ra och tredje styckena

motsvarande tillämpning.

Är det up penbart att sökanden själv kan svara för de kostnader som er­

sätts genom rättshjälpen, får dock rättshjälp ej beviljas.

37 § 1 fråga om förmåner vid rättshjälp enligt 3 6 § äger 9 § andra stycket 2,
4 och 5, 20 § första stycket samt 24 och 26 §§ motsvarande tillämpning.

38 § Bestämmelserna i rättegångsbalken om skyldighet för tilltalad eller
annan att till statsver ket återbetala kostnad som enligt rättens beslut utgått

av allmänna medel äger motsvarande tillämpning i fråga om kostnad för

rättshjälp enligt 36 §.

1 f all som avses i 19 § andra stycket lagen (1946:804) om införande av

nya rättegångsbalken. 18 § lagen (1957:668) om utlämning för brott, 14 § la­

gen (1959 :254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och

Norge. 7 och 13 §§ lagen (1964:450) om åtgärder vid samhällsfarlig asociali-

tet samt 39 § lagen (19 72:260) om internationellt samarbete rörande verk­

ställighet av brottmålsdom gäller vad där är föreskrivet.

39 § Beslut om rättshjälp enligt 36 § meddelas på ansökan av den tilltalade.
Sådant beslut meddelas av den domstol där målet är anhängigt.

Har rätten skilt saken från sig får den, till dess talan fullföljts av den til l­

talade eller tiden för sådan talan utgått, bevilja honom rättshjälp i högre
rätt.

Föreligger omständighet som an ges i 34 § fö rsta stycket 2 beträffande

den tilltalade, skall domstolen förordna att rättshjälpen skall upphöra. Dö-

mes den tilltalade för brottet , skall han utan hinder av vad som föreskrives
i 38 § första stycket åläggas att betala hela kostnaden för rättshjälpen.

1315

' f

' ' •

'.L''

¬

background image

SFS 1976:626

Ändras den tilltalades ekonomiska förhållanden i så dan mån att han ej

längre är berättigad till rätt shjälp, skall domstolen förordna att rättshjälpen

skall upphöra.

40 § Ansökan om rättshjälp enligt 36 § s kall vara skriftlig samt innehålla

uppgifter i d e hänseenden som regeringen bestämmer. Om särskilda skäl

föreligger, får ansökan göras muntligen.

Rättshjälp genom offentligt biträde

41 § Offentligt biträde kan förordnas i mål eller ärende

1. hos utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden angående intagning

enligt 8 eller 9 § eller utskrivning enligt 16 eller 19 § lagen (1966:293) om be­

redande av sluten psykiatrisk vård i vis sa fall.
2. hos beslutsnämnd eller psykiatriska nämnden angående inskrivning i el­
ler utskrivning från vårdhem eller specialsjukhus enligt lagen (1967:940)

angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller placering av
särskolelev enligt 28 § samma lag.

3. hos förvaltningsdomstol angående tvångsintagning i allmä n vårdanstalt

för alkoholmissbrukare enligt 18 eller 55 § lagen (1954:579) om nykterhets­

vård eller kvarhållande enligt 45 § samma lag,

4. angående omhändertagande för samhällsvård enligt 29 § barnavårdsla­

gen (1960:97) eller utredning enligt 30 § samma lag eller angående sådan
samhällsvårds slutliga upphörande enligt 42 § samma lag.
5. hos förvaltningsdomstol angående intagning i eller utskrivning från ung­
domsvårdsskola enligt barnavårdslagen (1960:97),
6. hos utlänningsnämnden enligt utlänningslagen (1954:193),
7. angående förpassning eller utvisning enligt utlänningslagen (1954:193),

8. angående avvisning enligt utlänningslagen (1954:193), dock ej hos polis­

myndighet, såvida icke utlänningen enligt 35 § samma lag hållits i fö rvar
längre än en vecka,
9. angående verkställighet enligt utlänningslagen (1954:193), om under­

ställning skett hos centrala utlänningsmyndigheten med stöd av 58 § andra
stycket eller hänskjutits dit med stöd av 58 § tredje stycket samma lag eller

om utlänningen enligt 35 § samma lag hållits i f örvar längre än en vecka,

10. angående uppehållstillstånd, om utlänningsnämndens yttrande på

grund av 12 § första stycket utlänningslagen (1954:193) skall inhämtas,

11. angående föreskrifter som meddelas enligt 10 §, 34 § eller 51 § femte

stycket utlänningslagen (1954:193),

12. angående hemsändande av utlänning med stöd av 71 § första stycket
utlänningslagen (1954:193),

13. angående förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap.

brottsbalken,

14. angående återintagning i ans talt enligt 29 eller 30 kap. brottsbalken,
15. angående verkställighet utomlands av frihetsberövande påföljd enligt

lagen (I%3:I93) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge

angående verkställighet av straff m.m. eller lagen (1972:260) om in ternatio-

nellt samarbete rörande verkställighet av brottmälsdom,

1316

¬

background image

16. angående utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till Dan-

SFS 1976:626

mark. Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vår d eller

behandling,

17. angående kastrering enligt lagen (1944:133) om kastrering, om giltigt

samtycke till åtgärden ej lämnats,

18. hos regeringen enligt 1 § andra stycket lagen (19 75:1360) om tvångsåt­

gärder i spaningssyfte i v issa fall.

42 § Oflfentligt biträde skall utses för den som åtgärden av ser, om det be­
hövs för tillvaratagande av dennes rätt. Vid bedömningen av behovet skall

särskilt beaktas om i väsentligt hänseende motstridiga sakuppgifter läm­
nats under utredningen eller betydelsefulla sakförhållanden i övrigt är
oklara.

43 § Offentligt biträde förordnas av rättshjälpsnämnd efter ansökan av den
som åtgärden avser eller anmälan av den myndighet som handlägge r målet

eller ärendet. I ärende hos regeringen får anmälan göras av chefen för det
statsdepartement, till vilket ärendet hör, eller av tjänsteman som departe­

mentschefen bestämmer.

Förordnande gäller även när talan fullföljes eller meddelat beslut under­

ställes annan myndighets prövning eller saken överlämn as till annan myn­
dighets avgörande.

Ansökan eller anmälan upptages av den rättshjälpsnämnd inom vars

verksamhetsområde den som åtgärden avser är bosatt eller, i fråga om den
som ej är bosatt i landet, av den rättshjälpsnärnnd som regeringen bestäm­
mer.

Ansökan eller anmälan får upptagas av annan rättshjälpsnämnd än som

följer av tredje stycket, om nämnden finner särskilda skäl föreligga.

44 § Har den som åtgärden avser till offentligt biträde själv föreslagit nå­

gon som är lämplig, skall denne förordnas, om ej hans anlitande skulle

medföra avsevärt ökade kostnader eller i övrigt särskilda skäl föranleder

annat.

I fråga om offe ntligt biträde äger bestämmelserna i 21 § andra och tredje

styckena, 22 § första och andra styckena samt 23 § motsvarande tillämp­

ning.

Ersättning till offentligt biträde fastställes av rättshjälpsnämnden och ut­

går av allmänna medel.

45 § I mål eller ärende som avses i 41 § får oflfentligt biträde föranstalta om

sådan utredning som är skäligen påkallad fö r tillvaratagande av dens rätt
som åtgärden avser och som ej kan erhållas genom myndighet som hand­
lägger målet eller ärendet. Har offentligt biträde ej ut setts, får rättshjälps­
nämnd som av ses i 43 § på ansökan av den som åtgärden avser besluta om

utredning.

Den som efter beslut av offentligt biträde eller rättshjälpsnämnd med­

verkat vid utredning har rätt till ersättning av allmänna medel enligt be­

stämmelser som regeringen meddelar. Ersättningen fastställes av rätts­
hjälpsnämnden.

1317

¬

background image

SFS 1976:626

Rådgivning

46 § Med rådgivning fö rstås i denn a lag kortare rådgivning och därmed

jämförlig åtgärd i rättslig angelägenhet. Som rådgivning skall dock ej anses
åtgärd i ange lägenhet som avses i 8 § första stycket 5 eller som omfattas av

förordnande som meddelats med stöd av 8 § andra stycket.

47 § Rådgivning sker mot en avgift som motsvarar en etthundratjugofem-

tedel av det basbelopp som anges i 6 § första s tycket, jämnad till närmast
lägre tiotal kronor. Avgiften får nedsättas eller efterges, om särskilda skäl

föreligger. För vad som nedsatts eller eftergivits utgår ersättn ing av all­

männa medel till den som meddelat rådgivning.

Lämnas efter rådgivning allmän rättshjälp, skall kostnaden för rådgiv­

ningen anses som en kostnad för den allmänna rättshjälpen. Den rättssö­

kande får därvid räkna sig erlagd rådgivningsavgift till godo såsom betal­
ning på kostnadsbidrag.

48 § Rådgivning meddelas av advo kat eller av biträdande jurist på advo­

katbyrå utan beslut av rättshjälpsnä mnden.

Beslut om nedsättning eller eftergift av rådgivningsavgift meddelas av bi­

trädet.

Särskilda bestämmelser

49 § Mot rättshjälpsnämnds eller annan förvaltningsmyndighets beslut en­
ligt denna lag föres talan hos centralmyndigheten geno m b esvär. Mot cen­

tralmyndighetens beslut i anledn ing av besvär får talan ej föras .

I fråga om talan mot allmän doms tols, krigsrätts eller förvaltningsdom­

stols beslut enligt denna lag tillämpas vad som i allmänhet gäller om ta lan
mot sådan domstols beslut.

50 § Bestämmelserna i denna lag om angelägenhet, som skall prövas av

förvaltningsmyndighet, gäller även sådant ärende vid allmän domstol,

krigsrätt, arbetsdomstolen eller bostadsdomstolen, som av ser domstolens

förvaltande verksamhet.

51 § Den s oip, i firma eller a nnars, i yrkesmässig verksamhet som ej ut­
övas vid advokatbyrå uppsåtligen använder benämningen rättshjälp på sätt

som är ägnat att leda till att verksamheten förväxlas med den rättshjälps­

verksamhet som enligt denna lag utövas vid advokatbyrå dömes til l böter.

Detsamma gäller den som uppsåtligen, i firma eller annars , i yrkesmässig

verksamhet obehörigen använder benämningen allmän advok atbyrå eller
benämning som är ägnad att leda till för växling därmed.

Denna lag träder i kraft den I ja nuari 1977.

På regeringens vägnar

ERIC HOLMQVIST

13]g

Staffan Magnusson
(Justitiedepartementet)

¬

Viktiga lagar inom processrätten

Viktiga lagar inom processrätten

Rättegångsbalk (1942:740)
JP Infonets processrättsliga tjänster

JP Infonets processrättsliga tjänster

Arbetar du med processrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom processrätt.