SFS 1994:482 Lag om ändring i lagen (1994:339) om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Lag

om ändring i lagen (1994:339) om ändring i

rättshjälpslagen (1972:429);

SFS 1994:482

Utkom från trycket

den 8 juni 1994

utfärdad den 26 maj 1994.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 8 § rättshjälpslagen (1972:429)2 i

paragrafens lydelse enligt lagen (1994:339) om ändring i nämnda lag skall
ha följande lydelse.

8 § Allmän rättshjälp får ej beviljas

1. i angelägenhet som skall prövas eller på annat sätt behandlas utom

riket; rättshjälp får dock beviljas en rättssökande som är bosatt här, om
saken gäller ett brott mot honom eller henne som motsvarar brott enligt
6 kap. brottsbalken eller om det finns särskilda skäl för rättshjälp,

2. utlänningar som varken är eller tidigare varit bosatta här, om det inte

finns särskilda skäl för rättshjälp,

3. den som är eller har varit näringsidkare i angelägenhet som har

uppkommit i hans näringsverksamhet, om det inte finns skäl för rättshjälp
med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans eko-
nomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt,

4. i fråga om anspråk som överlåtits till den rättssökande, om överlåtel-

sen kan antagas ha ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid prövning av
begäran om rättshjälp,

5. för upprättande av självdeklaration,
6. för upprättande av äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling,
7. i angelägenhet rörande bodelning, om det inte med hänsyn till boets

beskaffenhet och makarnas eller sambornas personliga förhållanden finns
särskilda skäl för rättshjälp,

8. om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig angelä-

genhet, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har av-
gjorts slutligt,

9. ägaren eller tidigare ägare av en fastighet eller en byggnad i angelägen-

het som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller borde ha haft
rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar
angelägenheten och något annat inte följer av andra stycket,

10. i angelägenhet rörande trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen

(1975:1410) eller rörande skadestånd som kan betalas från en föreliggande
ansvarsförsäkring; dock får rättshjälp beviljas den skadelidande om ange-
lägenheten är anhängig vid domstol eller rör enbart annan skada än per-
sonskada,

11. i angelägenhet rörande skuldsanering enligt skuldsaneringslagen

(1994:334),

12. i angelägenhet rörande skatter, tullar, avgifter eller betalningssäkring

för skatter, tullar och avgifter, om det inte finns särskilda skäl för rätts-
hjälp.

13. den som inte har befogat intresse av att få sin sak behandlad.

1

Prop. 1993/94: 151, bet. 1993/94: SkU31, rskr. 1993/94:335.

2

Lagen omtryckt 1993:9.

28-SFS 1994

865

SFS 1994:482

I fall som avses i första stycket 9 får rättshjälp beviljas när den rättssö-

kandes egna kostnader i angelägenheten har uppgått till minst tre gånger
det basbelopp som anges i 6 § första stycket. Därvid beaktas endast kostna-
der av sådant slag som kan antas komma att betalas från den rättssökandes
rättsskydd eller, om något sådant inte finns, kostnader som avses i 9 §
andra stycket.

I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och

normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna att allmän rätts-
hjälp ej skall beviljas.

Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen förordna att med-

borgare i en viss främmande stat och den som, utan att vara medborgare i
den staten, är bosatt där skall vara likställd med svensk medborgare i fråga
om allmän rättshjälp.

På regeringens vägnar

GUN HELLSVIK

Lena Moore
(Justitiedepartementet)

866