Lag (1998:506) om flytt­ning och kon­troll av vissa punkt­skat­te­plik­tiga varor

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1998:506
Depar­te­ment: Finans­de­par­te­men­tet S2
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2024:735
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1998:506
Depar­te­ment/myn­dig­het: Finans­de­par­te­men­tet S2
Utfär­dad: 1998-​06-11
Änd­rad: t.o.m. SFS

2024:735
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. All­männa bestäm­mel­ser

1 §   I denna lag finns bestäm­mel­ser om flytt­ning av punkt­skat­te­plik­tiga varor och om kon­troll av upp­lags­ha­vare inom upp­skovs­för­fa­ran­det. Bestäm­mel­serna har sin grund del­vis i rådets direk­tiv (EU) 2020/262 av den 19 decem­ber 2019 om all­männa reg­ler för punkt­skatt, i den ursprung­liga lydel­sen.

Bestäm­mel­ser om kon­troll av punkt­skat­te­plik­tiga varor vid väg­trans­por­ter, kon­troll av för­sän­del­ser och omhän­der­ta­gande av varor finns i tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710).
Lag (2024:735).

2 §   Med punkt­skat­te­plik­tig vara avses ener­gi­pro­dukt, tobaksvara och alko­hol­vara.

Med ener­gi­pro­dukt för­stås bränsle som avses i 1 kap. 3 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Med tobaksvara för­stås vara som avses i 1 kap. 5 § första styc­ket lagen (2022:155) om tobaks­skatt.

Med alko­hol­vara för­stås vara som avses i 1 kap. 6 § första styc­ket lagen (2022:156) om alko­holskatt. Lag (2022:167).

3 §   Med hand­ling avses fram­ställ­ning i skrift eller bild samt upp­tag­ning som kan läsas, avlyss­nas eller på annat sätt upp­fat­tas endast med tek­niskt hjälp­me­del.

Med trans­port­me­del avses varje slag av for­don som används för trans­port på väg.

4 §   Med skatt­skyl­dig avses den som är skatt­skyl­dig enligt
   1. 5 kap. 2, 6, 8, 9 eller 11 §, 16 § 2, 22, 24 eller 25 § lagen (1994:1776) om skatt på energi,
   2. 9 kap. 2, 6, 8, 9, 11, 25, 27 eller 28 § eller 10 kap. 15 § eller 20 § första styc­ket 2 lagen (2022:155) om tobaks­skatt, och
   3. 9 kap. 2, 6, 8, 9, 11, 25, 27 eller 28 § lagen (2022:156) om alko­holskatt. Lag (2022:167).

4 a §   Med upp­skovs­för­fa­ran­det och för­fa­ran­det för beskat­tade varor för­stås det­samma som i 1 kap 20 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, 1 kap. 11 § lagen (2022:155) om tobaks­skatt och 1 kap. 12 § lagen (2022:156) om alko­holskatt. Lag (2022:167).

5 §   Ett beslut om en åtgärd enligt denna lag får fat­tas endast om skä­len för åtgär­den upp­vä­ger det intrång eller men i övrigt som åtgär­den inne­bär för den enskilde. För Tull­ver­ket finns ytter­li­gare bestäm­mel­ser om prin­ci­per för ingri­pan­den i 2 kap. 2 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710).

Kon­trol­ler enligt denna lag får inte utfor­mas på sådant sätt att urva­let av vad och vem som kon­trol­le­ras sker slump­mäs­sigt.
Lag (2024:735).

5 a §   I de fall då de reg­ler om elektro­niska admi­nist­ra­tiva doku­ment, admi­nist­ra­tiva refe­rensko­der, elektro­niska för­enk­lade admi­nist­ra­tiva doku­ment, för­enk­lade admi­nist­ra­tiva refe­rensko­der, ersätt­nings­do­ku­ment och säker­het som före­skrivs i lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaks­skatt och lagen (2022:156) om alko­holskatt inte är tillämp­liga gäl­ler i stäl­let andra styc­ket för flytt­ningar av punkt­skat­te­plik­tiga varor.

Varorna ska under flytt­ning omfat­tas och åtföl­jas av doku­ment i den utsträck­ning som föl­jer av arti­kel 20, 26, 36, 38 eller 48 i det direk­tiv som anges i 1 §. När varorna omfat­tas av ett elektro­niskt admi­nist­ra­tivt doku­ment enligt arti­kel 20 i samma direk­tiv, ska de åtföl­jas av en sådan admi­nist­ra­tiv refe­renskod som avses i arti­kel 20.5 i direk­ti­vet. När varorna omfat­tas av ett elektro­niskt för­enk­lat admi­nist­ra­tivt doku­ment enligt arti­kel 36 i samma direk­tiv, ska de åtföl­jas av en sådan för­enklad admi­nist­ra­tiv refe­renskod som avses i arti­kel 36.4 i direk­ti­vet. Varorna ska även omfat­tas av säker­het för betal­ning av skatt i den utsträck­ning som föl­jer av arti­kel 17, 35 eller 44 i direk­ti­vet. Lag (2022:167).

6 §   En punkt­skat­te­plik­tig vara får flyt­tas endast om de krav i fråga om elektro­niskt admi­nist­ra­tivt doku­ment, admi­nist­ra­tiv refe­renskod, elektro­niskt för­enk­lat admi­nist­ra­tivt doku­ment, för­enklad admi­nist­ra­tiv refe­renskod, ersätt­nings­do­ku­ment, föl­je­do­ku­ment för trans­port av vin­pro­duk­ter, säker­het, anmäl­nings­skyl­dig­het och regi­stre­ring är upp­fyllda som föl­jer av de lagar som anges i 2 § eller av bestäm­mel­ser som avses i 5 a §.

En flytt­ning av punkt­skat­te­plik­tiga varor anses inte ha skett i strid med första styc­ket endast på grund av smärre bris­ter i föl­jande doku­ment som avser flytt­ningen eller åtföl­jer varorna:
   1. det elektro­niska admi­nist­ra­tiva doku­men­tet,
   2. det elektro­niska för­enk­lade admi­nist­ra­tiva doku­men­tet,
   3. ersätt­nings­do­ku­men­tet, eller
   4. föl­je­do­ku­men­tet för trans­port av vin­pro­duk­ter.

Första styc­ket gäl­ler inte punkt­skat­te­plik­tiga varor som åter­ut­förs enligt 4 kap. 11 § andra styc­ket eller 5 kap. 27 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710). Lag (2024:735).


2 kap. Skatt och för­ver­kande när en vara har omhän­der­ta­gits

När varan har omhän­der­ta­gits vid en trans­port­kon­troll

Beslut om skatt

1 §   Om en punkt­skat­te­plik­tig vara har omhän­der­ta­gits enligt 5 kap. 16 eller 19 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710) och skatt­skyl­dig­het före­lig­ger för varan enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaks­skatt eller lagen (2022:156) om alko­holskatt ska Tull­ver­ket besluta om skat­ten på varan om
   1. skatt­skyl­dig­het har inträtt, och
   2. varan har trans­por­te­rats i strid med 1 kap. 6 §.

Skatt enligt första styc­ket ska tas ut enligt de skat­te­sat­ser som anges i lagen om skatt på energi, lagen om tobaks­skatt eller lagen om alko­holskatt.

Vid tillämp­ning av första styc­ket gäl­ler det som före­skrivs i 5 kap. 2 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen. Lag (2024:735).

2 §   Tull­ver­ket ska besluta om skatt om det finns grund för att ta ut skatt för en omhän­der­ta­gen punkt­skat­te­plik­tig vara enligt
   1. 5 kap. 22, 24 eller 25 § lagen (1994:1776) om skatt på energi,
   2. 9 kap. 25, 27 eller 28 § lagen (2022:155) om tobaks­skatt, eller
   3. 9 kap. 25, 27 eller 28 § lagen (2022:156) om alko­holskatt.

Om Tull­ver­ket har fat­tat beslut enligt första styc­ket får myn­dig­he­ten även besluta om sär­skilt ansvar enligt 5 kap. 27 § lagen om skatt på energi, 9 kap. 30 § lagen om tobaks­skatt eller 9 kap. 30 § lagen om alko­holskatt. När Tull­ver­ket tilläm­par dessa bestäm­mel­ser ska det som där sägs om Skat­te­ver­ket i stäl­let gälla Tull­ver­ket.

Skatt enligt första styc­ket ska tas ut enligt de skat­te­sat­ser som anges i lagen om skatt på energi, lagen om tobaks­skatt eller lagen om alko­holskatt. Lag (2024:735).

3 §   Beslut enligt 1 eller 2 § får inte fat­tas om varorna omfat­tas av ett beslut om skatt enligt skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244) eller enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaks­skatt eller lagen (2022:156) om alko­holskatt som fat­ta­des innan varorna omhän­der­togs.

Bestäm­mel­serna i 1 och 2 §§ gäl­ler inte i sådana fall som avses i 3 kap. 6 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710).
Lag (2024:735).

4 §   Skat­ten på varan ska efter­ges om Tull­ver­ket har beslu­tat om skatt på
   1. en sådan beskat­tad vara som avses i 1 kap. 12 § lagen (2022:156) om alko­holskatt och den som kan antas göra anspråk på varan om omhän­der­ta­gan­det skulle upp­hä­vas enligt 5 kap. 22 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710) sak­nar rätt enligt 4 kap. 4 § eller 6 kap. 1 § alko­hol­la­gen (2010:1622) att föra in varan,
   2. snus, tugg­to­bak, övrig tobak eller en sådan beskat­tad vara som avses i 1 kap. 11 § lagen (2022:155) om tobaks­skatt och den som kan antas göra anspråk på varan om omhän­der­ta­gan­det skulle upp­hä­vas enligt 5 kap. 22 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen sak­nar rätt enligt 5 kap. 20 § lagen (2018:2088) om tobak och lik­nande pro­duk­ter att föra in varan, eller
   3. snus, tugg­to­bak, övrig tobak eller en sådan beskat­tad vara som avses i 1 kap. 11 § lagen om tobaks­skatt och det är san­no­likt att varan är avsedd att bju­das ut till för­sälj­ning i Sve­rige och en sådan för­sälj­ning uppen­bart skulle strida mot 3 kap. 1 § tredje styc­ket lagen om tobak och lik­nande pro­duk­ter eller 2 kap. 19 § lagen om tobaks­skatt.
Lag (2024:735).

Beslut om admi­nist­ra­tivt för­ver­kande

5 §   En punkt­skat­te­plik­tig vara får för­ver­kas om
   1. ett beslut om skatt enligt 1 § har fått laga kraft och skat­ten inte har beta­lats inom en månad från den dag beslu­tet fick laga kraft, eller
   2. ett beslut enligt 5 kap. 24 eller 25 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710) att varan inte får läm­nas ut har fått laga kraft.

Ett beslut om för­ver­kande enligt första styc­ket 1 får inte fat­tas om det är oskä­ligt. Lag (2024:735).

6 §   Egen­dom som har varit omhän­der­ta­gen enligt 5 kap. 16, 17 eller 19 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710) får för­ver­kas om,
   1. äga­ren eller någon annan rätts­in­ne­ha­vare inte har gjort anspråk på den, eller
   2. den som har gjort anspråk på egen­do­men inte har häm­tat egen­do­men.

Ett beslut om för­ver­kande enligt första styc­ket får inte fat­tas för­rän tre måna­der för­flu­tit från den dag vad avser 1 då omhän­der­ta­gan­det upp­häv­des och vad avser 2 då ansprå­ket fram­ställ­des. Lag (2024:735).

7 §   Om omhän­der­ta­gen egen­dom för­kla­ras för­ver­kad får för­ver­kan­det även omfatta embal­lage och annat för­va­rings­ma­te­rial. Lag (2024:735).

8 §   Skyl­dig­he­ten att betala skatt som påförts med stöd av 1 § består även efter det att varorna för­ver­kats, om skat­ten inte efter­getts enligt 4 §. Lag (2024:735).

9 §   Sär­skild rätt till egen­dom som för­kla­rats för­ver­kad består om inte även den sär­skilda rät­ten för­kla­ras för­ver­kad. Om rät­ten vun­nits genom utmät­ning eller betal­nings­säk­ring upp­hör den dock, om det inte av sär­skild anled­ning beslu­tats att rät­ten ska bestå. I ett beslut om för­ver­kande ska en anteck­ning om bestå­ende sär­skild rätt göras. Lag (2024:735).

10 §   När ett beslut om för­ver­kande av egen­dom har fått laga kraft, ska egen­do­men säl­jas genom Tull­ver­kets försorg eller i den ord­ning som i all­män­het gäl­ler för för­sälj­ning av för­ver­kad lös egen­dom.

Egen­do­men får i stäl­let för­stö­ras om den
   1. inte kan säl­jas,
   2. kan befa­ras komma till brotts­lig använd­ning, eller
   3. annars är olämp­lig för för­sälj­ning.

Det som anges i första styc­ket gäl­ler endast om inget annat är före­skri­vet i lag eller annan för­fatt­ning.

Vid en för­sälj­ning ska Tull­ver­ket göra för­be­håll för sådan känd rätt som gäl­ler enligt 9 §. Lag (2024:735).

11 §   Om ett för­ver­kande beslu­tats enligt 5 § första styc­ket 1 ska intäk­terna från för­sälj­ning enligt 10 § använ­das till att betala punkt­skatt för varan. Om det där­ef­ter finns ett över­skott ska detta läm­nas till den vars vara för­ver­kats om han eller hon är känd. Annars ska över­skot­tet till­falla sta­ten.

I andra fall än som avses i första styc­ket ska för­sälj­nings­in­täk­ten läm­nas till den vars egen­dom för­ver­kats om han eller hon är känd. Annars ska över­skot­tet till­falla sta­ten. Lag (2024:735).

När varan har omhän­der­ta­gits vid kon­troll av för­sän­del­ser

Beslut om skatt

12 §   Om skatt­skyl­dig­het har inträtt enligt lagen (2022:156) om alko­holskatt eller lagen (2022:155) om tobaks­skatt för en alkohol-​ eller tobaksvara som omhän­der­ta­gits enligt 5 kap. 28 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710), ska Tull­ver­ket besluta om skat­ten på varan.

Tull­ver­ket ska besluta om skatt om det finns grund för uttag av skatt för omhän­der­ta­gen alkohol-​ eller tobaksvara enligt
   1. 9 kap. 25, 27 eller 28 § lagen om tobaks­skatt, eller
   2. 9 kap. 25, 27 eller 28 § lagen om alko­holskatt.

Skatt enligt första och andra styc­kena ska tas ut enligt de skat­te­sat­ser som anges i nämnda lagar.

Beslut enligt första eller andra styc­ket får inte fat­tas om varorna i fråga omfat­tas av ett beslut om skatt enligt skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244), lagen om tobaks­skatt eller lagen om alko­holskatt som fat­ta­des innan varorna omhän­der­togs.

Om den skatt­skyl­dige inte är känd eller inte har beta­lat skat­ten trots anma­ning om detta, ska mot­ta­ga­ren ges till­fälle att lösa ut en vara som omhän­der­ta­gits enligt 5 kap. 28 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen genom att betala ett belopp som mot­sva­rar skat­ten. Lag (2024:735).

13 §   Om det sak­nas till­räck­liga upp­gif­ter för att fast­ställa skat­ten enligt 12 § första styc­ket får denna tas ut med
   - 211 kro­nor/liter för sprit­dryck,
   - 62 kro­nor/liter för starkvin,
   - 31 kro­nor/liter för vin,
   - 12 kro­nor/liter för starköl,
   - 2 kro­nor och 4 öre/styck för ciga­ret­ter.

I denna bestäm­melse för­stås med

sprit­dryck: alko­hol­dryck med en alko­hol­halt som över­sti­ger 22 volym­pro­cent,
starkvin: alko­hol­dryck med en alko­hol­halt som över­sti­ger 15 men inte 22 volym­pro­cent,
vin: annat vin än starkvin samt annan alko­hol­dryck med en alko­hol­halt som över­sti­ger 3,5 men inte 15 volym­pro­cent och som inte är starköl,
starköl: öl med en alko­hol­halt som över­sti­ger 3,5 volym­pro­cent. Lag (2024:735).

Beslut om admi­nist­ra­tivt för­ver­kande

14 §   Om en alkohol-​ eller tobaksvara har omhän­der­ta­gits enligt 5 kap. 27, 28 eller 29 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710) får varan för­ver­kas, om
   1. ett beslut om skatt enligt 12 § har fått laga kraft och skat­ten inte har beta­lats inom två måna­der från den dag beslu­tet fick laga kraft, eller
   2. det av någon annan anled­ning fort­fa­rande finns grund för ett omhän­der­ta­gande.

En vara får inte för­ver­kas med stöd av första styc­ket 2 för­rän tre måna­der efter den dag då beslu­tet att omhän­derta varan fat­ta­des.

Ett beslut om för­ver­kande får inte fat­tas om det är oskä­ligt.
Lag (2024:735).

15 §   Skyl­dig­he­ten att betala skatt som påförts med stöd av 12 § består även efter det att varorna för­ver­kats.
Lag (2024:735).

16 §   När ett beslut om för­ver­kande enligt 14 § har fått laga kraft ska varorna för­stö­ras genom Tull­ver­kets försorg.
Lag (2024:735).


3 kap. Har upp­hävts genom lag (2024:735).


4 kap. Trans­port­tillägg och vissa för­fa­ran­de­reg­ler

Trans­port­tillägg

1 §   En sär­skild avgift (trans­port­tillägg) ska påfö­ras en avsän­dande upp­lags­ha­vare eller regi­stre­rad avsän­dare om
   1. admi­nist­ra­tiv refe­renskod eller ersätt­nings­do­ku­ment inte läm­nats till föra­ren i den utsträck­ning som föl­jer av 1 kap. 6 §, eller
   2. säker­het inte ställts för trans­por­ten i den utsträck­ning som föl­jer av 1 kap. 6 §.

Trans­port­tillägg ska påfö­ras en
   1. cer­ti­fi­e­rad avsän­dare eller till­fäl­ligt cer­ti­fi­e­rad avsän­dare om för­enklad admi­nist­ra­tiv refe­renskod eller ersätt­nings­do­ku­ment inte läm­nats till föra­ren i den utsträck­ning som föl­jer av 1 kap. 6 §, eller
   2. cer­ti­fi­e­rad mot­ta­gare eller till­fäl­ligt cer­ti­fi­e­rad mot­ta­gare om säker­het inte ställts för varorna i den utsträck­ning som föl­jer av 1 kap. 6 §.

Trans­port­tillägg ska påfö­ras en
   1. regi­stre­rad distans­för­säl­jare eller till­fäl­ligt regi­stre­rad distans­för­säl­jare som vid distans­för­sälj­ning inte ställt säker­het för varorna i den utsträck­ning som föl­jer av 1 kap. 6 §, eller
   2. säl­jare som vid distans­för­sälj­ning av snus, tugg­to­bak eller övrig tobak enligt 10 kap. 6 eller 7 § lagen (2022:155) om tobaks­skatt inte ställt säker­het på före­skri­vet sätt.
Lag (2022:167).

1 a §   Trans­port­tillägg ska påfö­ras en
   1. avsän­dare av varor som omfat­tas av kra­vet på att flyt­tas under för­fa­ran­det för beskat­tade varor om avsän­da­ren inte har anmält sig för regi­stre­ring som cer­ti­fi­e­rad avsän­dare eller till­fäl­ligt cer­ti­fi­e­rad avsän­dare i avsän­dar­med­lems­sta­ten,
   2. mot­ta­gare av varor som omfat­tas av kra­vet på att flyt­tas under för­fa­ran­det för beskat­tade varor om mot­ta­ga­ren inte har anmält sig för regi­stre­ring som cer­ti­fi­e­rad mot­ta­gare eller till­fäl­ligt cer­ti­fi­e­rad mot­ta­gare eller ställt säker­het enligt 4 d kap. 3-6 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7 kap. 5-8 §§ lagen (2022:155) om tobaks­skatt eller 7 kap. 5-8 §§ lagen (2022:156) om alko­holskatt,
   3. avsän­dare som avsän­der varor genom distans­för­sälj­ning om avsän­da­ren inte har anmält sig för regi­stre­ring som till­fäl­ligt regi­stre­rad distans­för­säl­jare eller regi­stre­rad distans­för­säl­jare eller ställt säker­het enligt 4 c kap. 2 och 4 §§ lagen om skatt på energi, 6 kap. 2 och 4 §§ lagen om tobaks­skatt eller 6 kap. 2 och 4 §§ lagen om alko­holskatt,
   4. mot­ta­gare som är skyl­dig att anmäla flytt­ning av varor vid distans­för­sälj­ning enligt 4 c kap. 6 § lagen om skatt på energi, 6 kap. 6 § lagen om tobaks­skatt eller 6 kap. 6 § lagen om alko­holskatt om mot­ta­ga­ren inte har anmält flytt­ningen,
   5. skatt­skyl­dig för snus, tugg­to­bak och övrig tobak om den skatt­skyl­dige inte har anmält flytt­ningen eller ställt säker­het enligt 10 kap. 11 § lagen om tobaks­skatt, eller
   6. skatt­skyl­dig enligt 5 kap. 16 § 2 lagen om skatt på energi om den skatt­skyl­dige inte har anmält flytt­ningen eller ställt säker­het enligt 4 d kap. 13 § samma lag. Lag (2022:167).

1 b §   Trans­port­tillägg ska påfö­ras en
   1. förare som inte har med sig före­skri­ven admi­nist­ra­tiv refe­renskod, eller ersätt­nings­do­ku­ment vid flytt­ning av punkt­skat­te­plik­tiga varor, eller
   2. förare eller pas­sa­ge­rare som trans­por­te­rar varor enligt 5 kap. 10 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710) som inte har med sig före­skri­ven för­enklad admi­nist­ra­tiv refe­renskod eller ersätt­nings­do­ku­ment vid flytt­ning av punkt­skat­te­plik­tiga varor som beskat­tats i ett annat EU-​land.

Om det finns grund för att påföra såväl en förare som en pas­sa­ge­rare trans­port­tillägg för samma varor, får trans­port­tillägg bara påfö­ras pas­sa­ge­ra­ren.

Trans­port­tillägg ska påfö­ras den som äger eller, om en sådan lokal är upp­lå­ten till någon annan, den som inne­har nytt­jan­de­rätt till en lokal där punkt­skat­te­plik­tiga varor för­va­ras för på-, av- eller omlast­ning under en pågående flytt­ning, om före­skri­ven för­enklad admi­nist­ra­tiv refe­renskod eller ersätt­nings­do­ku­ment vid flytt­ning av punkt­skat­te­plik­tiga varor som beskat­tats i ett annat EU-​land inte till­han­da­hålls vid trans­port­kon­trol­len. Lag (2024:735).

1 c §   Trans­port­tilläg­get enligt 1-1 b §§ är fyr­tio pro­cent av de punkt­skat­ter som belö­per på eller kan antas belöpa på de varor för vilka bestäm­mel­serna inte följts. Lag (2022:167).

2 §   Ett trans­port­tillägg som beslu­tats enligt 1 § första styc­ket 1 eller andra styc­ket 1 eller 1 b § ska undan­rö­jas, om den som beslu­tet gäl­ler kom­mer in med före­skrivna doku­ment inom en månad från dagen för beslu­tet.

Ett trans­port­tillägg som påförts med stöd av 1 a § 4-6 ska undan­rö­jas om det i ett ärende eller mål om skatt enligt denna lag, skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244), lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaks­skatt eller lagen (2022:156) om alko­holskatt kon­sta­te­ras att den som påförts tilläg­get inte är skatt­skyl­dig. Lag (2022:167).

3 §   Den som påförts trans­port­tillägg ska befrias från tilläg­get om det är uppen­bart oskä­ligt att ta ut det. Lag (2008:1321).

4 §   Bestäm­mel­serna om undan­rö­jande av och befri­else från trans­port­till­lägg skall beak­tas även om det inte har fram­ställts något yrkande om detta.

Betal­ning av skatt m.m.

5 §   I ären­den och mål om skatt eller trans­port­tillägg enligt denna lag gäl­ler bestäm­mel­serna i skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244) om
   1. ersätt­ning för kost­na­der för ombud, biträde eller utred­ning i 43 kap., 68 kap. 2 § och 71 kap. 4 §, samt
   2. betal­nings­säk­ring i 46 kap., 68 kap. 1 §, 69 kap. 13-18 §§ och 71 kap. 1 §.

När Tull­ver­ket tilläm­par bestäm­mel­serna i första styc­ket ska vad som sägs i skat­te­för­fa­ran­de­la­gen om Skat­te­ver­ket i stäl­let gälla Tull­ver­ket. Lag (2011:1255).

5 a §   Frå­gor om betal­nings­säk­ring prö­vas av den för­valt­nings­rätt som är behö­rig enligt 46 kap. 19 § skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244) eller den för­valt­nings­rätt som är behö­rig att pröva ett över­kla­gande av ett beslut om skatt eller det trans­port­tillägg som betal­nings­säk­ringen gäl­ler. Lag (2011:1255).

6 §   Skatt och trans­port­tillägg som beslu­tats med stöd av denna lag ska beta­las till Tull­ver­ket inom den tid som ver­ket bestäm­mer.

Om skatt eller trans­port­tillägg inte beta­las i rätt tid, gäl­ler bestäm­mel­serna om kost­nads­ränta i 65 kap. 13 och 15 §§ skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244).

I 9 c § andra styc­ket finns sär­skilda bestäm­mel­ser om betal­ning av trans­port­tillägg som Skat­te­ver­ket beslu­tat om.
Lag (2022:167).

7 §   En skatt­skyl­dig kan av Tull­ver­ket få anstånd med att betala skat­ten eller trans­port­tilläg­get om
   1. ett beslut om skatt eller trans­port­tillägg över­kla­gats,
   2. det all­männa ombu­det hos Skat­te­ver­ket ansökt om för­hands­be­sked enligt lagen (1998:189) om för­hands­be­sked i skat­te­frå­gor, eller
   3. det i andra fall kan antas att skat­ten eller trans­port­tilläg­get kom­mer att sät­tas ned.

Om anstånd med­ges, gäl­ler bestäm­mel­serna om kost­nads­ränta i 65 kap. 4 § första styc­ket och 7 § skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244). Lag (2011:1255).

8 §   Om skatt eller trans­port­tillägg som beslu­tats med stöd av denna lag ska åter­be­ta­las, ska ränta beräk­nas efter den rän­te­sats som anges i 65 kap. 4 § tredje styc­ket skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244). Ränta beräk­nas från den dag då skat­te­be­lop­pet eller trans­port­tilläg­get har beta­lats till och med den dag då det åter­be­ta­las. Lag (2011:1255).

8 a §   I fråga om skatt och trans­port­tillägg tilläm­pas bestäm­mel­serna om ansvar för före­trä­dare för juri­disk per­son i 59 kap. 13, 14, 16, 17, 21, 26 och 27 §§, verk­stäl­lig­het i 68 kap. 1 § samt indriv­ning i 70 kap. skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244). Lag (2011:1255).

8 b §   Tull­ver­ket beslu­tar om ansvar för delä­gare i han­dels­bo­lag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om han­dels­bo­lag och enkla bolag avse­ende skatt och trans­port­tillägg enligt denna lag.

Om beslut enligt första styc­ket har fat­tats skall vad som sägs om skatt­skyl­dig och den som är skyl­dig att betala trans­port­tillägg gälla ansva­rig delä­gare och vad som sägs om skatt och trans­port­tillägg gälla för belopp som delä­gare är betal­nings­skyl­dig för. Lag (2002:426).

För­ver­kande

9 §   Frå­gor om för­ver­kande prö­vas av all­män för­valt­nings­dom­stol på ansö­kan av Tull­ver­ket om inte annat föl­jer av 9 a §.

En ansö­kan enligt första styc­ket ska prö­vas av den för­valt­nings­rätt inom vars dom­krets omhän­der­ta­gan­det av egen­do­men verk­ställ­des. Lag (2018:1888).

9 a §   Frå­gor om för­ver­kande enligt 2 kap. 5-7 och 14 §§ första styc­ket 1 får prö­vas av en tull­å­kla­gare eller annan sär­skilt för­ord­nad tull­tjäns­te­man om vär­det av det som ska för­ver­kas upp­går till mindre än det pris­bas­belopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ soci­al­för­säk­rings­bal­ken som gällde då omhän­der­ta­gan­det verk­ställ­des och det är uppen­bart att för­ut­sätt­ning­arna för ett för­ver­kande är upp­fyllda.

Första styc­ket gäl­ler inte om det i ären­det finns anled­ning att anta att någon inne­har en sär­skild rätt till egen­do­men.
Lag (2024:735).

9 b §   I ett ärende om för­ver­kande enligt 9 a § tilläm­pas bestäm­mel­serna i 18 § och 19 § första styc­ket.

Ett beslut om för­ver­kande ska med­de­las skrift­li­gen.

Äga­ren till egen­do­men eller den som senast inne­hade varorna får inom en månad från det att han eller hon fick del av för­ver­kan­de­be­slu­tet anmäla miss­nöje med det till Tull­ver­ket. Anmäls miss­nöje, ska beslu­tet om för­ver­kande inte längre gälla.

Om Tull­ver­ket inte häver omhän­der­ta­gan­det, ska Tull­ver­ket ansöka om för­ver­kande hos all­män för­valt­nings­dom­stol. Har ansö­kan inte gjorts inom en månad från det att anmä­lan kom in, ska omhän­der­ta­gan­det anses hävt om inte 5 kap. 24 eller 25 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710) är tillämp­lig. Lag (2024:735).

Vissa för­fa­ran­de­frå­gor

9 c §   Skat­te­ver­ket beslu­tar om trans­port­tillägg avse­ende den som är skatt­skyl­dig för bränsle till följd av bestäm­mel­sen i 2 kap. 12 § andra styc­ket lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Om Skat­te­ver­ket beslu­tar om trans­port­tillägg, gäl­ler bestäm­mel­serna i skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244) om
   1. betal­ning och åter­be­tal­ning av avgift i 61-65 kap.,
   2. ompröv­ning och över­kla­gande av beslut om skat­te­tillägg i 66 och 67 kap.,
   3. verk­stäl­lig­het i 68 kap. 1 §, och
   4. indriv­ning i 70 kap.

Vid tillämp­ningen av andra styc­ket 2 avses med beskatt­ningsår det kalen­derår då den omstän­dig­het som utgör grund för att ta ut trans­port­tillägg inträf­fade. Lag (2022:167).

10 §   Övriga beslut enligt 1-4 kap. fat­tas av Tull­ver­ket.
Lag (2013:1077).

11 §   Har upp­hävts genom lag (2024:735).

12 §   Har upp­hävts genom lag (2024:735).

13 §   Har upp­hävts genom lag (2024:735).

Över­kla­gande

14 §   Beslut enligt 4 kap. 9 a § får inte över­kla­gas. Andra beslut enligt 1-4 kap. får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Talan mot beslut enligt 2 kap. 12 § första styc­ket får föras även av mot­ta­ga­ren av varan.

Skat­te­ver­ket får över­klaga beslut enligt denna lag som fat­tats av Tull­ver­ket. Lag (2024:735).

14 a §   Om Tull­ver­ket har beslu­tat om ansvar enligt 2 kap. 2 § andra styc­ket, får den som gjorts ansva­rig över­klaga det beslut om skatt enligt 2 kap. 2 § första styc­ket som omfat­tas av beslu­tet om ansvar. Över­kla­gan­det ska göras inom den tid och på det sätt som gäl­ler för den som beslu­tet om skatt avser. Lag (2024:735).

15 §   Skat­te­ver­ket får från Tull­ver­ket ta över upp­gif­ten att i all­män för­valt­nings­dom­stol föra det all­män­nas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ären­den.
Lag (2003:722).

16 §   Skat­te­ver­ket för det all­män­nas talan i Högsta för­valt­nings­dom­sto­len. Lag (2010:1487).

Hand­lägg­ningen i dom­stol

17 §   Mål om för­ver­kande ska hand­läg­gas skynd­samt. Lag (2024:735).

18 §   I mål om för­ver­kande av egen­dom skall, om äga­ren till egen­do­men inte är känd eller sak­nar känt hem­vist, den som senast inne­hade varorna anses vara mot­part vid hand­lägg­ningen i dom­stol i stäl­let för äga­ren till egen­do­men.

Ägare till egen­dom får överta talan som förs av den som anses vara mot­part enligt första styc­ket.

19 §   I mål om för­ver­kande av egen­dom skall för­valt­nings­rät­ten, om äga­ren är okänd eller sak­nar känt hem­vist, utfärda ett före­läg­gande i Post och Inri­kes Tid­ningar och andra lämp­liga tid­ningar att äga­ren skall ge sig till känna senast två måna­der efter före­läg­gan­det, vid påföljd att frå­gan annars kan avgö­ras.
Före­läg­gan­det skall inne­hålla upp­gif­ter om egen­do­men och om de för­hål­lan­den under vilka den omhän­der­ta­gits samt övriga omstän­dig­he­ter som kan vara av bety­delse för att iden­ti­fi­era egen­do­men.

Ett före­läg­gande som avses i första styc­ket skall även utfär­das, om det finns anled­ning att anta att någon inne­har sär­skild rätt till egen­do­men men denne är okänd eller sak­nar känt hem­vist. Lag (2009:829).

20 §   Vid hand­lägg­ning av frå­gor om för­ver­kande och trans­port­tillägg i för­valt­nings­rätt eller kam­mar­rätt ska munt­lig för­hand­ling hål­las, om en enskild part begär det. Munt­lig för­hand­ling behö­ver dock inte hål­las om det är uppen­bart obe­höv­ligt. En enskild part ska upp­ly­sas om rät­ten till munt­lig för­hand­ling. Lag (2024:735).


5 kap. Straff

1 §   Den som upp­såt­li­gen i strid med 1 kap. 6 §
   1. för­flyt­tar punkt­skat­te­plik­tiga varor inom Sve­rige,
   2. för in punkt­skat­te­plik­tiga varor till Sve­rige från ett område som till­hör Euro­pe­iska uni­o­nens punkt­skat­te­om­råde, eller
   3. för ut punkt­skat­te­plik­tiga varor från Sve­rige

och där­i­ge­nom ger upp­hov till fara för att en myn­dig­hets kon­troll­verk­sam­het med avse­ende på varu­för­flytt­ningen all­var­ligt för­svå­ras döms, om inte gär­ningen är belagd med straff i lagen (2000:1225) om straff för smugg­ling, för olov­lig för­flytt­ning av punkt­skat­te­plik­tiga varor till fäng­else i högst två år eller, om brot­tet är grovt, till fäng­else i lägst sex måna­der och högst fyra år. Om brot­tet är att anse som ringa döms till böter.

Den som till Tull­ver­ket fri­vil­ligt anmä­ler varor som för­flyt­tas i strid med 1 kap. 6 § för kon­troll enligt 5 kap. eller 6 kap. 5 eller 7 § tull­be­fo­gen­hets­la­gen (2024:710) ska inte dömas till ansvar enligt första styc­ket. Lag (2024:735).

2 §   Den som upp­såt­li­gen embal­le­rar, trans­por­te­rar, för­va­rar, döl­jer, bear­be­tar, för­vär­var eller över­lå­ter punkt­skat­te­plik­tiga varor som varit före­mål för brott som avses i 2-4 §§ skat­te­brottsla­gen (1971:69) döms, om brot­tet rör skatt enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaks­skatt eller lagen (2022:156) om alko­holskatt för olov­lig befatt­ning med punkt­skat­te­plik­tiga varor till böter eller fäng­else i högst två år. Detta gäl­ler dock inte om ansvar kan utdö­mas enligt 1 § eller lagen (2000:1225) om straff för smugg­ling.

Om gär­nings­man­nen inte inser men har skä­lig anled­ning att anta att de punkt­skat­te­plik­tiga varorna varit före­mål för brott, döms till böter.

Om gär­ningen är ringa, ska den inte med­föra ansvar enligt första eller andra styc­ket. Lag (2024:735).

3 §   Om brott som avses i 1 a § första styc­ket är att anse som grovt, döms för grov olov­lig befatt­ning med punkt­skat­te­plik­tiga varor till fäng­else, lägst sex måna­der och högst fyra år.

Vid bedöm­ningen av om brot­tet är grovt skall det sär­skilt beak­tas om gär­ningen ingått som ett led i en brotts­lig­het som utö­vats sys­te­ma­tiskt eller i större omfatt­ning, om gär­ningen avsett befatt­ning med varor som varit före­mål för brott vari­ge­nom skatt eller avgift till myc­ket bety­dande belopp har undan­dra­gits det all­männa eller fel­ak­tigt åter­be­ta­lats eller till­go­do­räk­nats någon. Lag (2024:735).

4 §   För för­be­re­delse till olov­lig för­flytt­ning av punkt­skat­te­plik­tiga varor som är att anse som grovt brott samt för för­sök, för­be­re­delse och stämp­ling till grov olov­lig befatt­ning med punkt­skat­te­plik­tiga varor döms till ansvar enligt 23 kap. brotts­bal­ken. Lag (2024:735).

5 §   Vid brott enligt 1-4 §§ ska bestäm­mel­serna om för­ver­kande i 16-18 §§ lagen (2000:1225) om straff för smugg­ling tilläm­pas. Lag (2024:735).

6 §   Olov­lig för­flytt­ning av punkt­skat­te­plik­tiga varor får åta­las av åkla­gare endast om åtal är påkal­lat från all­män syn­punkt.

Vad som sägs i första styc­ket gäl­ler även talan om för­ver­kande enligt 5 §. Lag (2002:883).


6 kap. Kon­troll av upp­lags­ha­vare inom upp­skovs­för­fa­ran­det

Punkt­skat­te­be­sök

1 §   Skat­te­ver­ket får besluta om punkt­skat­te­be­sök för att kon­trol­lera att den som är god­känd upp­lags­ha­vare enligt 4 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, 3 kap. 2 § lagen (2022:155) om tobaks­skatt eller 3 kap. 2 § lagen (2022:156) om alko­holskatt
   1. har ställt säker­het enligt 4 kap. 6 § lagen om skatt på energi, 3 kap. 7 § lagen om tobaks­skatt eller 3 kap. 8 § lagen om alko­holskatt,
   2. han­te­rar mot­tagna varor som flyt­tas under upp­skovs­för­fa­ran­det enligt 4 kap. 4 § lagen om skatt på energi, 3 kap. 5 § lagen om tobaks­skatt eller 3 kap. 5 § lagen om alko­holskatt,
   3. avsän­der varor under upp­skovs­för­fa­ran­det enligt vad som angetts i elektro­niska admi­nist­ra­tiva doku­ment eller ersätt­nings­do­ku­ment, och
   4. för varje skat­te­upp­lag löpande bok­för varu­rö­rel­ser som rör skat­te­plik­tiga varor (lager­bok­fö­ring) enligt 4 kap. 3 § lagen om skatt på energi, 3 kap. 4 § lagen om tobaks­skatt eller 3 kap. 4 § lagen om alko­holskatt. Lag (2022:167).

2 §   Punkt­skat­te­be­sök får genom­fö­ras i skat­te­upp­lag. Om en upp­lags­ha­vares lager­bok­fö­ring kan antas för­va­ras i en annan verk­sam­hets­lo­kal än upp­lags­ha­va­rens skat­te­upp­lag, får punkt­skat­te­be­sök genom­fö­ras även där. Lag (2013:1077).

Punkt­skat­te­be­sök i skat­te­upp­lag

3 §   Skat­te­ver­ket får vid punkt­skat­te­be­sök i skat­te­upp­lag
   1. granska och ta prov på varor som befin­ner sig i skat­te­upp­la­get och inven­tera lag­ret,
   2. kon­trol­lera att det finns lager­bok­fö­ring enligt 1 § 4 och granska dess inne­håll, och
   3. under­söka lådor, behål­lare, con­tain­rar och andra lik­nande utrym­men där punkt­skat­te­plik­tiga varor kan antas för­va­ras.

Om Skat­te­ver­ket vid besö­ket påträf­far lager­bok­fö­ring för något annat av upp­lags­ha­va­rens skat­te­upp­lag, får även denna grans­kas. Lag (2014:1509).

4 §   Upp­lags­ha­va­ren ska skynd­samt
   1. lämna Skat­te­ver­ket till­träde till skat­te­upp­la­get,
   2. ge Skat­te­ver­ket möj­lig­het att granska och ta prov på varorna och inven­tera lag­ret, och
   3. på begä­ran till­han­da­hålla lager­bok­fö­ringen.
Lag (2013:1077).

5 §   Upp­lags­ha­va­ren ska på begä­ran ge Skat­te­ver­ket till­fälle att använda tek­niska hjälp­me­del för att granska lager­bok­fö­ring, om lager­bok­fö­ringen kan upp­fat­tas endast med sådana hjälp­me­del.

Första styc­ket gäl­ler inte, om
   1. upp­lags­ha­va­ren till­han­da­hål­ler en kopia av lager­bok­fö­ringen, och
   2. lager­bok­fö­ringen utan svå­rig­het kan grans­kas med tek­niska hjälp­me­del som Skat­te­ver­ket har till­gång till.

I det fall som avses i andra styc­ket ska upp­lags­ha­va­ren ge Skat­te­ver­ket möj­lig­het att kon­trol­lera att kopian stäm­mer över­ens med den upp­tag­ning som finns hos upp­lags­ha­va­ren.

Vid gransk­ning enligt första styc­ket eller kon­troll enligt tredje styc­ket får bara de tek­niska hjälp­me­del och sök­be­grepp använ­das som behövs för att till­go­dose syf­tet med kon­trol­len.
Gransk­ningen får inte verk­stäl­las via tele­nät.
Lag (2013:1077).

Punkt­skat­te­be­sök i andra verk­sam­hets­lo­ka­ler där lager­bok­fö­ring kan antas för­va­ras

6 §   Skat­te­ver­ket får vid punkt­skat­te­be­sök i någon annan verk­sam­hets­lo­kal än upp­lags­ha­va­rens skat­te­upp­lag där den­nes lager­bok­fö­ring kan antas för­va­ras endast kon­trol­lera att det finns lager­bok­fö­ring enligt 1 § 4 och granska dess inne­håll. Lag (2014:1509).

7 §   Upp­lags­ha­va­ren ska skynd­samt lämna Skat­te­ver­ket till­träde till verk­sam­hets­lo­ka­len och ge Skat­te­ver­ket möj­lig­het att granska lager­bok­fö­ringen.

Vad som sägs i 5 § ska gälla även vid gransk­ning av lager­bok­fö­ring enligt 6 §. Lag (2013:1077).

Gemen­samma bestäm­mel­ser

8 §   Skat­te­ver­ket får före­lägga den som inte full­gör sina skyl­dig­he­ter enligt 4, 5 eller 7 § att full­göra dem.
Före­läg­gan­det får för­e­nas med vite.

Ett före­läg­gande får dock inte för­e­nas med vite, om
   1. det finns anled­ning att anta att den som ska före­läg­gas har begått en gär­ning som är straff­be­lagd eller kan leda till skat­te­tillägg, och
   2. före­läg­gan­det avser utred­ning av en fråga som har sam­band med den miss­tänkta gär­ningen.

Om den som ska före­läg­gas är en juri­disk per­son, gäl­ler andra styc­ket även ställ­fö­re­trä­dare för den juri­diska per­so­nen.

Frå­gor om utdö­mande av vite prö­vas av den för­valt­nings­rätt som är behö­rig att pröva ett över­kla­gande av den som före­läg­gan­det gäl­ler när ansö­kan om utdö­mande görs.
Lag (2013:1077).

9 §   Ett beslut om punkt­skat­te­be­sök ska inne­hålla
   1. upp­gift om vil­ken upp­lags­ha­vare som ska kon­trol­le­ras,
   2. upp­gift om var punkt­skat­te­be­sök ska göras, och
   3. upp­gift om möj­lig­he­ten att undanta hand­lingar från kon­troll. Lag (2013:1077).

10 §   Den som enligt ett beslut om punkt­skat­te­be­sök ska kon­trol­le­ras ska under­rät­tas om beslu­tet innan besö­ket verk­ställs. Under­rät­tel­sen får ske i sam­band med besö­ket, om kon­trol­len skulle för­lora sin bety­delse om den som ska kon­trol­le­ras under­rät­ta­des i för­väg. Lag (2013:1077).

11 §   Punkt­skat­te­be­sök ska genom­fö­ras på ett sådant sätt att verk­sam­he­ten inte hind­ras i onö­dan.

Punkt­skat­te­be­sök får inte genom­fö­ras i bostä­der.
Lag (2013:1077).

12 §   Bestäm­mel­serna i 47 kap. 2 och 3 §§, 4 § andra styc­ket och 5-7 §§ skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244) ska gälla i tillämp­liga delar vid kon­troll enligt detta kapi­tel.

Beslut om undan­tag av hand­ling från kon­troll fat­tas av den för­valt­nings­rätt som är behö­rig att pröva ett över­kla­gande av den som begär undan­tag när begä­ran görs. Lag (2013:1077).

13 §   Beslut enligt detta kapi­tel fat­tas av Skat­te­ver­ket.

Beslut om punkt­skat­te­be­sök och före­läg­gande utan vite får inte över­kla­gas. Övriga beslut enligt detta kapi­tel får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol. Lag (2013:1077).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1998:506

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 1998 då lagen (1996:598) om kon­troll av yrkes­mäs­siga väg­trans­por­ter av mine­ral­ol­je­pro­duk­ter, alko­hol och tobak upp­hör att gälla. Den upp­hävda lagen gäl­ler dock fort­fa­rande i fråga om för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det. Det som sägs i den upp­hävda lagen om Skatte­myn­dig­he­ten i Kopp­ar­bergs län skall intill utgången av år 1998 gälla Skatte­myn­dig­he­ten i Dalar­nas län och för tid där­ef­ter Skatte­myn­dig­he­ten i Gävle

2002:426

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2003. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2003:812

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2004. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2006:1510

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2007. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2008:1321

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2009. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2009:1507

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2010. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2011:1255
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2012.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.
   3. De nya bestäm­mel­serna om ersätt­ning för kost­na­der för ombud, biträde eller utred­ning i 4 kap. 5 § tilläm­pas på kost­na­der i ären­den och mål som inleds efter utgången av 2011. 4. Bestäm­mel­serna om ränta i 4 kap. 6 § andra styc­ket, 7 § andra styc­ket och 8 § tilläm­pas på ränta som hän­för sig till tid från och med den 1 janu­ari 2013. För ränta som hän­för sig till tid dess­förin­nan gäl­ler bestäm­mel­serna om ränta i 19 kap.
skat­te­be­tal­nings­la­gen (1997:483).

2011:1292

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2012. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2012:679

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2013. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för sådana trans­port­kon­trol­ler som har beslu­tats före ikraft­trä­dan­det.

2013:959

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2014. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2013:1076

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2014 och tilläm­pas på varor som har förts in i Sve­rige från och med den 1 janu­ari 2014.

2013:1077

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2014. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2014:1498
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2015.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2016:270
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 maj 2016.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2016:1074
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2017.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2017:1210
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2018.
   2. Bestäm­mel­serna i 1 kap. 5 a och 6 §§ och 2 kap. 6 § i den nya lydel­sen tilläm­pas första gången på flytt­ningar som påbör­jas efter ikraft­trä­dan­det.
   3. I övrigt gäl­ler äldre bestäm­mel­ser fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2018:1888
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2019.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för flytt­ningar av punkt­skat­te­plik­tiga varor som påbör­jats före ikraft­trä­dan­det.

2021:428
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2021.
   2. Lagen tilläm­pas första gången på flytt­ningar av snus, tugg­to­bak och övrig tobak som påbör­jas efter ikraft­trä­dan­det.

2022:167
   1. Denna lag trä­der i kraft den 13 feb­ru­ari 2023.
   2. Bestäm­mel­serna i 4 kap. 1 § i den nya lydel­sen och 4 kap. 1 a-1 c §§ tilläm­pas första gången på flytt­ningar av punkt­skat­te­plik­tiga varor som påbör­jas efter ikraft­trä­dan­det.
   3. Om en flytt­ning av beskat­tade varor från ett annat EU-​land har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det och varan förs in eller tas emot senast den 31 decem­ber 2023 gäl­ler 1 kap. 4, 5 a och 6 §§, 2 kap. 2 och 6 §§, 4 kap. 1 och 2 §§ och 5 kap. 4 § i den äldre lydel­sen.
   4. Om en flytt­ning av varor genom distans­för­sälj­ning har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 1 kap. 4, 5 a och 6 §§ och 4 kap. 1 och 2 §§ i den äldre lydel­sen.
   5. Om en flytt­ning under upp­skovs­för­fa­ran­det eller en flytt­ning av snus, tugg­to­bak eller övrig tobak har påbör­jats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 4 kap. 1 och 2 §§ i den äldre lydel­sen.
   6. I övrigt gäl­ler äldre bestäm­mel­ser fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2022:1787
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2023.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2022:1788
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2024.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2024:495
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 novem­ber 2024.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för för­hål­lan­den som hän­för sig till tiden före ikraft­trä­dan­det.

2024:735
   1. Denna lag trä­der i kraft den 7 novem­ber 2024.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för beslut som har fat­tats före ikraft­trä­dan­det.