Soci­al­av­giftslag (2000:980)

1 kap. Inne­håll och defi­ni­tio­ner

Inne­håll

1 §   I denna lag finns bestäm­mel­ser om avgif­ter för finan­sie­ring av syste­men för social trygg­het (soci­al­av­gif­ter).

Bestäm­mel­ser om avgif­ter för finan­sie­ring av ålderspen­sio­ne­ringen finns även i lagen (1994:1744) om all­män pen­sions­av­gift och lagen (1998:676) om stat­lig ålderspen­sions­av­gift.

Bestäm­mel­ser om för­del­ning av soci­al­av­gif­ter finns i lagen (2000:981) om för­del­ning av soci­al­av­gif­ter.

Bestäm­mel­ser om sär­skilda avdrag från soci­al­av­gif­terna finns i
   - lagen (2001:1170) om sär­skilda avdrag i vissa fall vid avgifts­be­räk­ningen enligt lagen (1994:1920) om all­män löne­av­gift och soci­al­av­giftsla­gen (2000:980),
   - lagen (2023:747) om sär­skilt avdrag vid beräk­ning av arbetsgivar-​avgifter och all­män löne­av­gift för per­so­ner som arbe­tar med forsk­ning eller utveck­ling, och
   - lagen (2023:748) om sär­skilt avdrag vid beräk­ning av egen­av­gif­ter och all­män löne­av­gift i vissa fall.

Bestäm­mel­ser om sär­skild beräk­ning av arbets­gi­var­av­gif­ter finns i lagen (2016:1053) om sär­skild beräk­ning av vissa avgif­ter för växa-​företag. Lag (2024:1155).

2 §   Soci­al­av­gif­ter utgörs av arbets­gi­var­av­gif­ter enligt 2 kap.
eller egen­av­gif­ter enligt 3 kap.

3 §   Uni­ons­rät­ten inom Euro­pe­iska uni­o­nen (EU) eller Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det (EES) eller avtal om social trygg­het som ingåtts med andra sta­ter kan med­föra begräns­ningar i skyl­dig­he­ten att betala avgif­ter enligt denna lag.
Lag (2011:294).

Defi­ni­tio­ner

4 §   Ter­mer och uttryck som används i denna lag omfat­tar också mot­sva­rande utländska före­te­el­ser, om inte annat anges.

5 §   I denna lag avses med

god­kän­nande för F-​skatt: sådant god­kän­nande som inne­bär att inne­ha­va­ren ska betala F-​skatt enligt skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244),
närings­verk­sam­het: närings­verk­sam­het enligt inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229),
inkomst av tjänst: inkomst i inkomst­sla­get tjänst enligt inkomst­skat­te­la­gen.

Vad som sägs i denna lag om han­dels­bo­lag och om delä­gare i dem gäl­ler också i fråga om euro­pe­iska eko­no­miska intres­se­grup­pe­ringar (EEIG) och delä­gare i dem.
Lag (2011:1257).

Arbete i Sve­rige

6 §   Med arbete i Sve­rige avses för­värvs­ar­bete i verk­sam­het här i lan­det.

Om en fysisk per­son som bedri­ver närings­verk­sam­het har sådant fast drift­ställe i Sve­rige som avses i 2 kap. 29 § inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) skall verk­sam­het hän­för­lig dit anses bedri­ven här i lan­det.

Arbete på far­tyg

7 §   Arbete på far­tyg anses som arbete i Sve­rige i samma utsträck­ning som enligt 6 kap. 3 § soci­al­för­säk­rings­bal­ken.
Lag (2010:1282).

Utsänd­ning

8 §   Arbete för en arbets­gi­vare som utförs i ett annat land än det där arbets­gi­va­ren bedri­ver sin verk­sam­het anses som arbete i Sve­rige i samma utsträck­ning som enligt 6 kap. 4 § soci­al­för­säk­rings­bal­ken. Lag (2010:1282).

Diplo­ma­ter m.fl.

9 §   Arbete som utförs av en per­son som till­hör en utländsk stats beskick­ning eller kar­riär­kon­su­lat anses som arbete i Sve­rige endast om det är för­en­ligt med bestäm­mel­serna om immu­ni­tet och pri­vi­le­gier i de kon­ven­tio­ner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immu­ni­tet och pri­vi­le­gier i vissa fall. Detta gäl­ler även en sådan per­sons per­son­liga tjä­nare.

Ett sådant arbete som med­för att en per­son på grund av anknyt­ning till en inter­na­tio­nell orga­ni­sa­tion omfat­tas av bestäm­mel­serna i 4 § lagen om immu­ni­tet och pri­vi­le­gier i vissa fall, anses som arbete i Sve­rige endast i den utsträck­ning det är för­en­ligt med vad som föl­jer av tillämp­lig stadga eller avtal som anges i bila­gan till den lagen.

Arbete som utförs av en per­son som till­hör en ame­ri­kansk styrka, en anhö­rig till en sådan per­son eller en leve­ran­tör till styr­kan anses som arbete i Sve­rige endast om det är för­en­ligt med avta­let den 5 decem­ber 2023 mel­lan Sve­rige och Ame­ri­kas för­enta sta­ter om för­svars­sam­ar­bete. Lag (2024:544).

Arbete i utlan­det

10 §   Med arbete i utlan­det avses annat för­värvs­ar­bete än arbete i Sve­rige.

11 §   Har upp­hävts genom lag (2023:750).

12 §   Har upp­hävts genom lag (2023:750).

13 §   Har upp­hävts genom lag (2023:750).

2 kap. Arbets­gi­var­av­gif­ter

Avgifts­skyl­dig­he­ten

1 §   Den som utger avgifts­plik­tig ersätt­ning ska betala arbets­gi­var­av­gif­ter enligt bestäm­mel­serna i detta kapi­tel.

För­mån av per­so­na­lop­tion som avses i 10 kap. 11 § andra styc­ket inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) ska anses utgi­ven av den i vars tjänst per­so­na­lop­tio­nen för­vär­va­des.

Bestäm­mel­ser om avgifts­plik­tig ersätt­ning finns i 10 och 11 §§. Lag (2017:1213).

2 §   Bestäm­mel­sen i 1 § första styc­ket skall inte tilläm­pas om en avgifts­plik­tig ersätt­ning utgörs av rabatt, bonus eller annan ersätt­ning på grund av kund­tro­het eller lik­nande. I fråga om sådana avgifts­plik­tiga ersätt­ningar skall arbets­gi­var­av­gif­ter i stäl­let beta­las av den som slut­ligt har stått för de kost­na­der som lig­ger till grund för ersätt­ningen.

3 §   Bestäm­mel­sen i 1 § första styc­ket ska inte tilläm­pas om en annan avgifts­plik­tig ersätt­ning än sådan för­mån som avses i 1 § andra styc­ket utges av en fysisk per­son som är bosatt utom­lands eller en utländsk juri­disk per­son och ersätt­ningen har sin grund i en anställ­ning i Sve­rige hos någon annan än den som har utgett ersätt­ningen. I sådant fall ska arbets­gi­var­av­gif­ter i stäl­let beta­las av den hos vil­ken mot­ta­ga­ren är eller har varit anställd i Sve­rige.

Första styc­ket och 1 § första styc­ket ska inte tilläm­pas på ersätt­ning som utges av Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten till en svensk euro­pe­isk dele­ge­rad åkla­gare enligt rådets för­ord­ning (EU) 2017/1939 av den 12 okto­ber 2017 om genom­fö­rande av för­dju­pat sam­ar­bete om inrät­tande av Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten. I sådant fall ska arbets­gi­var­av­gif­ter beta­las av den svenska myn­dig­het där den svenska euro­pe­iska dele­ge­rade åkla­ga­ren är anställd. Arbets­gi­var­av­gif­ter ska beräk­nas på en avgifts­plik­tig ersätt­ning som mot­sva­rar den avgifts­plik­tiga ersätt­ning åkla­ga­ren skulle ha haft om åkla­ga­ren enbart arbe­tat för den svenska myn­dig­he­ten.
Lag (2024:464).

Situ­a­tio­ner när avgif­ter skall beta­las

4 §   Arbets­gi­var­av­gif­ter ska, om inte annat föl­jer av 5-9 §§, beta­las på avgifts­plik­tig ersätt­ning för
   1. arbete i Sve­rige, och
   2. arbete i utlan­det till en per­son som när arbe­tet utförs omfat­tas av svensk soci­al­för­säk­ring enligt uni­ons­rät­ten inom Euro­pe­iska uni­o­nen (EU) eller Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det (EES) eller enligt avtal med andra sta­ter.
Lag (2011:294).

Undan­tag

Mot­ta­ga­ren av ersätt­ningen är god­känd för F-​skatt

5 §   Arbets­gi­var­av­gif­ter ska inte beta­las om den som tar emot ersätt­ning för arbete är god­känd för F-​skatt antingen när ersätt­ningen bestäms eller när den beta­las ut. En upp­gift om god­kän­nande för F-​skatt från mot­ta­ga­ren får god­tas om den läm­nas i en hand­ling som upp­rät­tas i sam­band med upp­dra­get och som inne­hål­ler nöd­vän­diga iden­ti­fi­ka­tions­upp­gif­ter för utbe­ta­la­ren och mot­ta­ga­ren. Om utbe­ta­la­ren kän­ner till att en upp­gift om god­kän­nande för F-​skatt är orik­tig, får den inte god­tas.

Om mot­ta­ga­ren är god­känd för F-​skatt med vill­kor enligt 9 kap. 2 § skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244), gäl­ler första styc­ket första meningen bara om god­kän­nan­det åbe­ro­pas skrift­li­gen.

Första och andra styc­kena gäl­ler inte ersätt­ning från semester­kassa. Lag (2024:1133).

Ersätt­ning som utges av pri­vat­per­so­ner

6 §   Arbets­gi­var­av­gif­ter skall inte beta­las av en fysisk per­son eller ett dödsbo, om det kan antas att den sam­man­lagda avgifts­plik­tiga ersätt­ningen till mot­ta­ga­ren under året kom­mer att under­stiga 10 000 kro­nor och annat inte anges i 7 §.

7 §   Bestäm­mel­serna i 6 § gäl­ler inte om den avgifts­plik­tiga ersätt­ningen utgör
   1. en utgift i en av utgi­va­ren bedri­ven närings­verk­sam­het, eller
   2. sådan ersätt­ning till en för­myn­dare, god man eller för­val­tare som avses i 12 kap. 16 § för­äld­ra­bal­ken.

Bestäm­mel­serna i 6 § gäl­ler inte hel­ler om utgi­va­ren och mot­ta­ga­ren har kom­mit över­ens om att arbets­gi­var­av­gif­ter ska beta­las på ersätt­ningen. En sådan över­ens­kom­melse gäl­ler dock inte om mot­ta­ga­ren är god­känd för F-​skatt utan sådant vill­kor som avses i 9 kap. 2 § skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244). Lag (2024:1133).

Ersätt­ning som utges av vissa mili­tära ser­vice­verk­sam­he­ter

8 §   Arbets­gi­var­av­gif­ter ska inte beta­las av en ame­ri­kansk styrka eller en utländsk orga­ni­sa­tion som dri­ver en sådan mili­tär ser­vice­verk­sam­het som regle­ras i avta­let den 5 decem­ber 2023 mel­lan Sve­rige och Ame­ri­kas för­enta sta­ter om för­svars­sam­ar­bete, om mot­ta­ga­ren av ersätt­ningen är en sådan lokal civi­lan­ställd som avses i arti­kel 24 i avta­let.
Lag (2024:544).

Ersätt­ningar från han­dels­bo­lag till delä­gare i bola­get

9 §   Ett han­dels­bo­lag skall inte betala arbets­gi­var­av­gif­ter på ersätt­ning till delä­gare i han­dels­bo­la­get.

Avgifts­plik­tig ersätt­ning

10 §   Löner, arvo­den, för­må­ner och andra ersätt­ningar för arbete är avgifts­plik­tiga. Det­samma gäl­ler annat som utges med anled­ning av ett avtal om arbete, dock inte pen­sion.
Lag (2011:1257).

10 a §   För­må­ner ska vär­de­ras enligt bestäm­mel­serna i inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) med föl­jande undan­tag:
   1. vär­det av för­mån av bostad i Sve­rige som inte är semester­bo­stad eller bostad som avses i 61 kap. 3 a § inkomst­skat­te­la­gen ska beräk­nas enligt vär­de­ta­bel­ler, och
   2. vär­det av driv­me­dels­för­mån som avses i 61 kap. 10 § inkomst­skat­te­la­gen ska beräk­nas till mark­nads­vär­det.

De tabel­ler som avses i första styc­ket 1 ska ange för­månsvär­det av en bostad till den genom­snitt­liga kost­na­den per kvadrat­me­ter bostads­yta inom ett område där boen­de­kost­na­derna är i huvud­sak enhet­liga. För­månsvär­det för en bostad som lig­ger utan­för tätort och dess när­om­råde ska dock bestäm­mas till 90 pro­cent av den lägsta genom­snitts­kost­na­den. Lag (2011:1257).

10 b §   Bestäm­mel­serna om juste­ring av vär­det av bil­för­mån eller kost­för­mån i 61 kap. 18, 19 och 19 b §§ inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) får tilläm­pas bara om Skat­te­ver­ket på begä­ran av utgi­va­ren har beslu­tat om en juste­ring. Lag (2011:1257).

10 c §   Om vär­det av bostads­för­mån enligt 10 a § första styc­ket 1 avvi­ker med mer än 10 pro­cent från det värde som föl­jer av 61 kap. 2 eller 20 § inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229), får Skat­te­ver­ket på begä­ran av utgi­va­ren bestämma vär­det av för­må­nen. Lag (2011:1257).

10 d §   Om Skat­te­ver­ket har bestämt ett för­månsvärde enligt 10 b eller 10 c §, ska utgi­va­ren under­rätta mot­ta­ga­ren om beslu­tet. Lag (2011:1257).

11 §   Med ersätt­ning för arbete lik­ställs i denna lag
   1. kost­nads­er­sätt­ning och sådan ersätt­ning som enligt 10 kap. 3 § andra styc­ket 8 och 9 skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244) ska räk­nas som ersätt­ning för arbete,
   2. garan­ti­be­lopp enligt löne­ga­ran­ti­la­gen (1992:497),
   3. ersätt­ning som utges till För­säk­rings­kas­san enligt 24 § första styc­ket lagen (1991:1047) om sjuk­lön, var­vid ersätt­ningen ska anses ha beta­lats ut till den per­son som sjuk­lö­nen avser,
   4. fors­karsti­pen­dium från Euro­pe­iska uni­o­nen eller Euro­pe­iska ato­me­ner­gi­ge­men­ska­pen (Marie Curie-​stipendium), om sti­pen­diet utges av en fysisk per­son bosatt i Sve­rige eller av en svensk juri­disk per­son,
   5. ersätt­ning från semester­kassa, och
   6. den del av utbe­tal­ningen som avses i 11 kap. 16 § inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) när en med­lem har gått ur en eko­no­misk för­e­ning. Lag (2021:407).

Avgifts­fri ersätt­ning

Skat­te­fria ersätt­ningar

12 §   En ersätt­ning är avgifts­fri om den
   1. är skat­te­fri enligt inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229),
   2. undan­tas från skat­te­plikt enligt 6 § 1 eller 2 lagen (1991:586) om sär­skild inkomst­skatt för utom­lands bosatta, eller
   3. undan­tas från skat­te­plikt enligt 8 § 5 eller 6 lagen (1991:591) om sär­skild inkomst­skatt för utom­lands bosatta artis­ter m.fl. Lag (2020:953).

13 §   Har upp­hävts genom lag (2009:1064).

Ersätt­ning under­sti­gande visst belopp

14 §   En ersätt­ning till en per­son är avgifts­fri om ersätt­ningen till den per­so­nen under året under­sti­git 1 000 kro­nor.

Vissa ersätt­ningar vid sjuk­dom m.m.

15 §   En ersätt­ning till en per­son vid sjuk­dom eller ledig­het för vård av barn eller med anled­ning av barns födelse är avgifts­fri, till den del ersätt­ningen mot­sva­rar för­äld­ra­pen­ning, sjuk­pen­ning eller reha­bi­li­te­rings­pen­ning som arbets­gi­vare får upp­bära enligt 11 kap. 13 §, 27 kap. 56 eller 57 § eller 31 kap. 13 § soci­al­för­säk­rings­bal­ken.
Lag (2010:1282).

Vissa ersätt­ningar för vilka sär­skild löneskatt skall beta­las

16 §   Ersätt­ningar från avtals­för­säk­ringar m.m., som enligt 1 § första styc­ket 1-5 lagen (1990:659) om sär­skild löneskatt på vissa för­värv­sin­koms­ter utgör under­lag för nämnda skatt, är avgifts­fria.

Ersätt­ning för vil­ken stat­lig ålderspen­sions­av­gift skall beta­las

17 §   En ersätt­ning, för vil­ken stat­lig ålderspen­sions­av­gift skall beta­las enligt lagen (1998:676) om stat­lig ålderspen­sions­av­gift, är avgifts­fri.

Ersätt­ning från vinstan­dels­stif­telse

18 §   En sådan ersätt­ning från en vinstan­dels­stif­telse eller från någon annan juri­disk per­son med mot­sva­rande ända­mål, som enligt 25 kap. 21-23 §§ soci­al­för­säk­rings­bal­ken inte ska beak­tas vid beräk­ningen av sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst, är avgifts­fri. Lag (2010:1282).

Ersätt­ning till idrotts­ut­ö­vare

19 §   En ersätt­ning till en idrotts­ut­ö­vare från en ide­ell för­e­ning som har till ända­mål att främja idrott och som upp­fyl­ler kra­ven i 7 kap. 4-6 och 10 §§ inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) är avgifts­fri, om ersätt­ningen från för­e­ningen under året inte har upp­gått till ett halvt pris­bas­belopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ soci­al­för­säk­rings­bal­ken.
Lag (2013:961).

Ersätt­ning för skil­je­man­naupp­drag

20 §   En ersätt­ning för skil­je­man­naupp­drag är avgifts­fri om par­terna i skil­je­för­fa­ran­det är av utländsk natio­na­li­tet.

Ersätt­ning som mot­sva­rar utgif­ter i arbe­tet

21 §   Om en ersätt­ning till viss del mot­sva­rar utgif­ter i arbe­tet är ersätt­ningen till den delen avgifts­fri, om ifrå­ga­va­rande utgif­ter under året kan beräk­nas uppgå till minst 10 pro­cent av ersätt­ningen från utgi­va­ren under samma år.

Detta gäl­ler inte ersätt­ning som beskat­tas enligt lagen (1991:586) om sär­skild inkomst­skatt för utom­lands bosatta.

Utgif­terna får för bestämda yrkes­grup­per beräk­nas enligt scha­blon grun­dad på de genom­snitt­liga utgif­terna inom respek­tive grupp.

Om det inte finns någon sådan scha­blon som avses i tredje styc­ket, ska Skat­te­ver­ket på begä­ran av den som ger ut ersätt­ning för utgif­terna bestämma hur utgif­terna ska beräk­nas.

Om utgif­terna har beräk­nats enligt tredje eller fjärde styc­ket, ska utgi­va­ren under­rätta mot­ta­ga­ren om beslu­tet.
Lag (2011:1257).

Ersätt­ning till barn i vissa fall

22 §   Ersätt­ning för arbete till barn är avgifts­fri, om avdrag för utgif­ten för ersätt­ningen inte får göras enligt 60 kap. 2 § inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229).

Vissa för­må­ner och ersätt­ningar från fåmans­fö­re­tag och fåmans­han­dels­bo­lag

23 §   Sådan utdel­ning och kapital­vinst som enligt 48 a kap. 9 §, 50 kap. 7 §, eller 57 kap. inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) ska tas upp i inkomst­sla­get tjänst är avgifts­fri. Lag (2012:758).

Avgifts­un­der­la­get

Huvud­re­gel

24 §   Under­la­get för beräk­ning av arbets­gi­var­av­gif­ter (avgifts­un­der­la­get) är sum­man av de avgifts­plik­tiga ersätt­ningar som den avgifts­skyl­dige har utgett under en kalen­der­må­nad.

Ersätt­ning som avses i 1 § andra styc­ket ska räk­nas in i under­la­get för den kalen­der­må­nad under vil­ken utgi­va­ren fick kän­ne­dom om att rät­tig­he­ten har utnytt­jats eller över­lå­tits.

Ersätt­ningar som avses i 2 och 3 §§ ska räk­nas in i under­la­get för den kalen­der­må­nad under vil­ken den avgifts­skyl­dige fick kän­ne­dom om ersätt­ningen.

I avgifts­un­der­la­get ska också ingå tidi­gare under året utgi­ven avgifts­fri ersätt­ning som sam­man­räk­nad med en ersätt­ning som utgetts under kalen­der­må­na­den blir avgifts­plik­tig.
Lag (2011:1257).

Fåmans­fö­re­tag och fåmans­han­dels­bo­lag

25 §   När avgifts­un­der­la­get bestäms skall ersätt­ning till före­tags­le­dare, make och barn anses ha utgetts till den som enligt bestäm­mel­serna i 60 kap. 12-14 §§ inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) skall beskat­tas för ersätt­ningen.

Avgif­ter på grund av soci­al­av­gifts­av­tal

25 a §   Vid beräk­ning av avgifts­un­der­la­get i sådana fall som avses i 5 kap. 5 § skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244) ska det under­lag som beräk­nats enligt 24 § divi­de­ras med ett belopp mot­sva­rande den sam­man­lagda pro­cent­sats efter vil­ken arbets­gi­var­av­gif­ter tas ut ökad med 100 pro­cen­ten­he­ter.
Lag (2012:831).

Avgif­terna och avgifts­be­räk­ningen

Huvud­re­gel

26 §   Arbets­gi­var­av­gif­terna är 19,80 pro­cent av avgifts­un­der­la­get och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift    3,55 %

2. föräldraförsäkringsavgift    2,60 %

3. ålderspensionsavgift        10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift    0,60 %

5. arbetsmarknadsavgift        2,64 %

6. arbetsskadeavgift        0,20 %

Lag (2018:2085).

/Rubri­ken upp­hör att gälla U:2026-​01-01/

Avgif­ter för per­so­ner som har fyllt 66 år

/Rubri­ken trä­der i kraft I:2026-​01-01/

Avgif­ter för per­so­ner som har fyllt 67 år

27 §    /Upp­hör att gälla U:2026-​01-01/ På ersätt­ning till per­so­ner som vid årets ingång har fyllt 66 år ska bara ålderspen­sions­av­gif­ten beta­las.
Lag (2022:888).

27 §    /Trä­der i kraft I:2026-​01-01/ På ersätt­ning till per­so­ner som vid årets ingång har fyllt 67 år ska bara ålderspen­sions­av­gif­ten beta­las.
Lag (2022:889).

28 §   Har upp­hävts genom lag (2023:790).

29 §   Har upp­hävts genom lag (2023:750).

30 §   Har upp­hävts genom lag (2023:750).

31 §   Har upp­hävts genom lag (2023:750).

3 kap. Egen­av­gif­ter

Avgifts­skyl­dig­he­ten

1 §   En fysisk per­son som har avgifts­plik­tig inkomst skall betala egen­av­gif­ter enligt bestäm­mel­serna i detta kapi­tel.

Bestäm­mel­ser om avgifts­plik­tig inkomst finns i 3-8 §§.

Situ­a­tio­ner när avgif­ter skall beta­las

2 §   Egen­av­gif­ter ska beta­las på avgifts­plik­tig inkomst av
   1. arbete i Sve­rige, och
   2. arbete i utlan­det om den avgifts­skyl­dige när arbe­tet utförs omfat­tas av svensk soci­al­för­säk­ring enligt uni­ons­rät­ten inom Euro­pe­iska uni­o­nen (EU) eller Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det (EES) eller enligt avtal med andra sta­ter.
Lag (2011:294).

Avgifts­plik­tig inkomst av närings­verk­sam­het

3 §   Över­skott av närings­verk­sam­het är avgifts­plik­tig, om den som har inkoms­ten har arbe­tat i verk­sam­he­ten i inte ovä­sent­lig omfatt­ning.

Avgifts­plik­tig inkomst av tjänst

Inkomst av själv­stän­digt bedri­ven verk­sam­het

4 §   Inkomst av tjänst från verk­sam­het som bedrivs själv­stän­digt men som inte räk­nas som närings­verk­sam­het är avgifts­plik­tig.

Ersätt­ning som utges av pri­vat­per­so­ner

5 §   En ersätt­ning för arbete som utförts åt en fysisk per­son eller ett dödsbo är avgifts­plik­tig, om den skall tas upp i inkomst­sla­get tjänst och arbets­gi­var­av­gif­ter enligt 2 kap. 6 § inte skall beta­las på ersätt­ningen.

Ersätt­ning som utges av vissa mili­tära ser­vice­verk­sam­he­ter

6 §   En ersätt­ning för arbete som utförts åt en ame­ri­kansk styrka eller en utländsk orga­ni­sa­tion som dri­ver en sådan mili­tär ser­vice­verk­sam­het som regle­ras i avta­let den 5 decem­ber 2023 mel­lan Sve­rige och Ame­ri­kas för­enta sta­ter om för­svars­sam­ar­bete är avgifts­plik­tig, om den ska tas upp i inkomst­sla­get tjänst och om det enligt 2 kap. 8 § inte ska beta­las arbets­gi­var­av­gif­ter på ersätt­ningen. Lag (2024:544).

Marie Curie-​stipendier

7 §   Fors­karsti­pen­dium från Euro­pe­iska uni­o­nen eller Euro­pe­iska ato­me­ner­gi­ge­men­ska­pen (Marie Curie-​stipendium) är avgifts­plik­tigt.

Detta gäl­ler inte om sti­pen­diet utges av en fysisk per­son bosatt i Sve­rige eller av en svensk juri­disk per­son.
Lag (2011:294).

Inkoms­ter för den som är god­känd för F-​skatt

8 §   Löner, arvo­den, för­må­ner och andra ersätt­ningar för arbete är avgifts­plik­tiga, om den som gett ut ersätt­ningen enligt bestäm­mel­serna i 2 kap. 5 § inte skall betala arbets­gi­var­av­gif­ter. Det­samma gäl­ler annat som utges med anled­ning av ett avtal om arbete samt sådan ersätt­ning som enligt 2 kap. 11 § 1, 2 eller 4 lik­ställs med ersätt­ning för arbete.

Avgifts­fri inkomst

Ersätt­ningar under 1 000 kro­nor

9 §   Sådana ersätt­ningar för arbete från en utbe­ta­lare som sam­man­lagt under året under­sti­ger 1 000 kro­nor är avgifts­fria.

Detta gäl­ler inte om ersätt­ningen utgör inkomst av närings­verk­sam­het.

Sjuk­pen­ning och reha­bi­li­te­rings­pen­ning

10 §   Sjuk­pen­ning och reha­bi­li­te­rings­pen­ning enligt soci­al­för­säk­rings­bal­ken är avgifts­fri.

Detta gäl­ler också arbets­ska­de­sjuk­pen­ning enligt samma balk och mot­sva­rande ersätt­ning som utges enligt annan för­fatt­ning eller på grund av rege­ring­ens för­ord­nande.
Lag (2010:1282).

Ersätt­ning till näringsid­kare som inte är god­känd för F-​skatt

11 §   En ersätt­ning för arbete som utgör inkomst i inkomst­sla­get närings­verk­sam­het är avgifts­fri, om den som utger ersätt­ningen skall betala arbets­gi­var­av­gif­ter på den enligt bestäm­mel­serna i 2 kap.

Avgifts­un­der­la­get

12 §   Under­la­get för beräk­ning av egen­av­gif­ter (avgifts­un­der­la­get) är sum­man av
   1. de avgifts­plik­tiga net­to­in­koms­terna enligt beslut om slut­lig skatt för den avgifts­skyl­dige, och
   2. andra avgifts­plik­tiga net­to­in­koms­ter beräk­nade i enlig­het med bestäm­mel­serna i inkomst­skat­te­la­gen (1999:1229) om en obe­grän­sat skatt­skyl­dig fysisk per­son som bedri­ver mot­sva­rande verk­sam­het i Sve­rige.

Ett under­skott i en närings­verk­sam­het får inte minska ett över­skott i en annan närings­verk­sam­het.

Avgifts­un­der­lag ska inte fast­stäl­las, om den avgifts­skyl­dige avli­dit under beskatt­nings­å­ret. Lag (2012:831).

Avgif­terna och avgifts­be­räk­ningen

13 §   Egen­av­gif­terna är 17,35 pro­cent av avgifts­un­der­la­get och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift    3,64 %

2. föräldraförsäkringsavgift    2,60 %

3. ålderspensionsavgift        10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift    0,60 %

5. arbetsmarknadsavgift        0,10 %

6. arbetsskadeavgift        0,20 %

Lag (2018:2085).

Avgifts­un­der­lag mindre än 1 000 kro­nor

14 §   Inga egen­av­gif­ter skall beta­las om avgifts­un­der­la­get under­sti­ger 1 000 kro­nor.

/Rubri­ken upp­hör att gälla U:2026-​01-01/

Avgif­ter för per­so­ner som har fyllt 66 år

/Rubri­ken trä­der i kraft I:2026-​01-01/

Avgif­ter för per­so­ner som har fyllt 67 år

15 §    /Upp­hör att gälla U:2026-​01-01/ Den som vid ingången av beskatt­nings­å­ret har fyllt 66 år ska bara betala ålderspen­sions­av­gif­ten. Lag (2022:888).

15 §    /Trä­der i kraft I:2026-​01-01/ Den som vid ingången av beskatt­nings­å­ret har fyllt 67 år ska bara betala ålderspen­sions­av­gif­ten. Lag (2022:889).

15 a §   Har upp­hävts genom lag (2015:474).
Den som vid ingången av beskatt­nings­å­ret inte har fyllt 23 år ska bara betala ålderspen­sions­av­gif­ten.

Den som vid ingången av beskatt­nings­å­ret har fyllt 23 men inte 25 år ska betala hela ålderspen­sions­av­gif­ten men bara en fjär­de­del av de övriga egen­av­gif­terna. Pro­cent­ta­len för avgif­terna ska efter kvo­te­ringen anges med två deci­ma­ler så att övriga deci­ma­ler fal­ler bort. Lag (2015:179).

Avgif­ter för per­so­ner som har pen­sion

16 §   Den som har haft hel all­män ålderspen­sion enligt soci­al­för­säk­rings­bal­ken hela beskatt­nings­å­ret ska bara betala ålderspen­sions­av­gif­ten. Det­samma gäl­ler den som har haft hel sju­ker­sätt­ning eller hel akti­vi­tet­s­er­sätt­ning enligt samma balk någon del av beskatt­nings­å­ret. Lag (2011:1257).

Sjuk­för­säk­rings­av­gift vid karens­tid för sjuk­pen­ning

17 §   Den för vil­ken sjuk­pen­ning­för­säk­ring enligt 27 kap. 29-31 §§ soci­al­för­säk­rings­bal­ken gäl­ler med karens­tid ska betala sjuk­för­säk­rings­av­gift efter en pro­cent­sats som beräk­nas med hän­syn till hur karens­ti­den bedöms påverka för­säk­ring­ens utgif­ter. Lag (2010:1282).

18 §   Har upp­hävts genom lag (2023:750).

19 §   Har upp­hävts genom lag (2012:758).

20 §   Har upp­hävts genom lag (2013:1013).

4 kap. För­fa­ran­det

Betal­ning av soci­al­av­gif­ter

1 §   Före­skrif­ter om för­fa­ran­det vid uttag av avgif­ter enligt denna lag finns i skat­te­för­fa­ran­de­la­gen (2011:1244).

Bestäm­mel­serna om ompröv­ning och över­kla­gande i 66 och 67 kap.
skat­te­för­fa­ran­de­la­gen gäl­ler för beslut enligt 2 kap. 10 b och 10 c §§ samt 2 kap. 21 § fjärde styc­ket. Beslu­ten ska vid tillämp­ningen av bestäm­mel­serna i skat­te­för­fa­ran­de­la­gen anses som beslut om arbets­gi­var­av­gif­ter. Lag (2011:1257).

Skat­te­brott m.m.

2 §   I fråga om avgift som avses i denna lag gäl­ler vad som före­skrivs om skatt i skat­te­brottsla­gen (1971:69).
Lag (2011:1257).

Verk­stäl­lig­hets­fö­re­skrif­ter

3 §   När­mare före­skrif­ter för tillämp­ningen av 2 kap. 21 § tredje styc­ket och 3 kap. 17 § med­de­las av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer.

Över­gångs­be­stäm­mel­ser

2000:980
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2001.
   2. Genom lagen upp­hävs lagen (1981:691) om soci­al­av­gif­ter.
   3. Äldre bestäm­mel­ser om arbets­gi­var­av­gif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om ersätt­ning som beta­las ut före ikraft­trä­dan­det.
   4. Äldre bestäm­mel­ser om egen­av­gif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om inkoms­ter som upp­bärs före ikraft­trä­dan­det. Om beskatt­nings­å­ret omfat­tar tid såväl före som efter utgången av år 2000 skall, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter utgången av år 2000 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.
   5. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 27 § gäl­ler inte för den som är född år 1937 eller tidi­gare. På ersätt­ning till en sådan per­son skall inga avgif­ter beta­las om denna vid årets ingång har fyllt 65 år.
   6. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 15 § gäl­ler inte för den som är född år 1937 eller tidi­gare. På inkoms­ter som en sådan per­son har skall inga avgif­ter beta­las, om per­so­nen har fyllt 65 år vid ingången av året före tax­e­rings­å­ret.
   7. Arbets­gi­var­av­gif­ter skall inte beta­las på ersätt­ning för arbets­skada som har inträf­fat före utgången av juni 1993 om ersätt­ningen avser tid där­ef­ter eller på ersätt­ning för arbets­skada som inträf­fat före utgången av år 1992 om ska­dan anmälts till all­män för­säk­rings­kassa eller För­säk­rings­kas­san efter utgången av juni 1993, allt under för­ut­sätt­ning att ersätt­ningen utgår på grund av ansva­rig­hets­för­säk­ring vil­ken med­de­lats enligt grun­der som fast­ställts i kol­lek­tivav­tal mel­lan arbets­mark­na­dens huvud­or­ga­ni­sa­tio­ner. Detta gäl­ler emel­ler­tid endast ersätt­ning som inte avser de första 180 dagarna efter ska­de­till­fäl­let och som för en och samma arbets­ta­gare beräk­nas på löne­de­lar som inte över­sti­ger sju och en halv gånger pris­bas­belop­pet enligt lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring. Lag (2004:849).
   8. En för­bin­delse som avses i 2 kap. 11 eller 12 § eller 15 kap. 18 § lagen (1998:674) om inkomst­grun­dad ålderspen­sion i dess lydelse före den 1 janu­ari 2001 skall alltjämt gälla, om arbets­gi­var­av­gif­ter enligt 2 kap. 4 § denna lag inte skall beta­las på den ersätt­ning som omfat­tas av för­bin­del­sen.
   9. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 30 § skall tilläm­pas i fråga om avgif­ter på ersätt­ningar som beta­las ut efter utgången av år 2001.

2001:909

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2002. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande i fråga om avgifts­plik­tig ersätt­ning som utgetts före ikraft­trä­dan­det

2002:973
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2003.
   2. De nya bestäm­mel­serna i 2 kap. 26 § tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut från och med den 1 janu­ari 2003.
   3. De nya bestäm­mel­serna i 3 kap. 13 § tilläm­pas på inkomst som upp­bärs från och med den 1 janu­ari 2003. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter utgången av år 2002 skall, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter utgången av år 2002 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2003:551
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2004.
   2. Äldre bestäm­mel­ser tilläm­pas i de fall 11 § för­måns­rättsla­gen (1970:979), i sin lydelse enligt lagen (1975:1248) om änd­ring i nämnda lag, tilläm­pas.

2004:849
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2005.
   2. Äldre bestäm­mel­ser i 2 kap. 11 § gäl­ler i fråga om ersätt­ning som har beta­lats till en all­män för­säk­rings­kassa.

2004:1056
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2005.
   2. De nya bestäm­mel­serna i 2 kap. 26 § tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut från och med den 1 janu­ari 2005.
   3. Äldre bestäm­mel­ser i 2 kap. 28 § tilläm­pas fort­fa­rande på arbets­gi­var­av­gif­ter som belö­per på tid före ikraft­trä­dan­det.
   4. De nya bestäm­mel­serna i 3 kap. 13 § tilläm­pas på inkomst som upp­bärs från och med den 1 janu­ari 2005. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter utgången av år 2004 skall, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter utgången av år 2004 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.
   5. De nya bestäm­mel­serna i 3 kap. 18 och 19 §§ tilläm­pas på beskatt­ningsår som bör­jar efter utgången av år 2004.

2005:829
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2006.
   2. De nya bestäm­mel­serna i 2 kap. 26 § tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut från och med den 1 janu­ari 2006.
   3. De nya bestäm­mel­serna i 3 kap. 13 § tilläm­pas på inkomst som upp­bärs från och med den 1 janu­ari 2006. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter utgången av år 2005 skall, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter utgången av år 2005 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2006:1345
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2007.
   2. De nya bestäm­mel­serna i 2 kap. 26 § tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut från och med den 1 janu­ari 2007.
   3. Bestäm­mel­serna i 2 kap. 26 § i dess äldre lydelse och de upp­hävda bestäm­mel­serna i 2 kap. 28-30 §§ tilläm­pas fort­fa­rande på ersätt­ning som beta­las ut före ikraft­trä­dan­det.
   4. De upp­hävda bestäm­mel­serna i 2 kap. 28 och 29 §§ tilläm­pas även på ersätt­ning som beta­las ut under 2007.

Vid tillämp­ningen av 2 kap. 28 § skall dock
      a) pro­cent­ta­let vara 2,5 i stäl­let för 5, och
      b) belop­pet vara 1 545 kro­nor i stäl­let för 3 090 kro­nor.
   5. Den upp­hävda bestäm­mel­sen i 2 kap. 30 § tilläm­pas även på ersätt­ning som beta­las ut under 2007. Vid tillämp­ningen av bestäm­mel­sen skall dock pro­cent­ta­let vara 2,5 i stäl­let för 5.
   6. Bestäm­mel­serna i punk­terna 4 och 5 tilläm­pas inte i fråga om ersätt­ning till arbets­ta­gare som enligt 2 kap. 27 § bara skall betala ålderspen­sions­av­gift.
   7. De upp­hävda bestäm­mel­serna i 3 kap. 18 och 19 §§ tilläm­pas fort­fa­rande på inkomst som upp­bärs före ikraft­trä­dan­det.
   8. De upp­hävda bestäm­mel­serna i 3 kap. 18 och 19 §§ tilläm­pas även på inkomst som upp­bärs under 2007.

Vid tillämp­ningen av 3 kap. 18 § första styc­ket skall dock,
      a) pro­cent­ta­let vara 2,5 i stäl­let för 5, och
      b) belop­pet vara 4 500 kro­nor per år i stäl­let för 9 000 kro­nor per år.

Vid tillämp­ningen av 3 kap. 18 § andra styc­ket skall belop­pet vara 18 540 kro­nor per år i stäl­let för 37 080 kro­nor per år.

Vid tillämp­ningen av 3 kap. 19 § skall belop­pen vara 18 540 kro­nor per år i stäl­let för 37 080 kro­nor per år. Vid tillämp­ningen av bestäm­mel­sen skall iakt­ta­gas vad som sägs i punkt 4.

Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter utgången av år 2006 respek­tive såväl före som efter utgången av år 2007 skall, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter utgången av år 2006 respek­tive tiden efter utgången av år 2007 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under respek­tive tid och hela beskatt­nings­å­ret.
   9. Bestäm­mel­serna i punkt 8 tilläm­pas inte på inkomst som upp­bärs av den som enligt 3 kap. 15 och 16 §§ bara skall betala ålderspen­sions­av­gift.

2007:284
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2007.
   2. De nya bestäm­mel­serna i 2 kap. 28 § tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 30 juni 2007.
   3. De nya bestäm­mel­serna i 3 kap. 15 a § tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 30 juni 2007. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det skall, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 30 juni 2007 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2007:966
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2008.
   2. De nya bestäm­mel­serna i 2 kap. 26 § tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2007.
   3. De nya bestäm­mel­serna i 3 kap. 13 § tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2007. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2007 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2008:824

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2009 och tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2008.

2008:1266
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2009.
   2. De nya bestäm­mel­serna i 2 kap. 28 § tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2008.
   3. De nya bestäm­mel­serna i 3 kap. 15 a § tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2008. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2008 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2008:1269
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2009.
   2. De nya bestäm­mel­serna i 2 kap. 26 § tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2008.
   3. De nya bestäm­mel­serna i 3 kap. 13 § tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2008. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2008 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2009:1064

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2010 och tilläm­pas på ersätt­ningar som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2009.

2009:1160
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2010.
   2. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 26 § i sin nya lydelse tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2009.
   3. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 13 § i sin nya lydelse tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2009. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2009 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2010:404
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2010 och tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 30 juni 2010.
   2. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 30 juni 2010 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2010:436
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2010.
   2. De nya bestäm­mel­serna tilläm­pas på inkoms­ter som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2009.
   3. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter den 1 janu­ari 2010 ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2009 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2010:1282
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2011.
   2. Vad som före­skrivs i 2 kap. 15 och 18 §§ samt 3 kap. 10, 16 och 17 §§ om ersätt­ningar enligt soci­al­för­säk­rings­bal­ken gäl­ler även i fråga om mot­sva­rande ersätt­ningar enligt den före den 1 janu­ari 2011 gäl­lande äldre lag­stift­ningen.

2010:1827
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2011.
   2. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 26 § i sin nya lydelse tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2010.
   3. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 13 § i sin nya lydelse tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2010. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2010 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2011:1257
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2012.
   2. De nya bestäm­mel­serna om arbets­gi­var­av­gif­ter i 2 kap. 5, 7, 10-11, 21 och 24 §§ samt 4 kap. 1 och 2 §§ tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2011.
   3. De nya bestäm­mel­serna om egen­av­gif­ter i 3 kap. 12, 15-16 och 18 §§ samt 4 kap. 1 och 2 §§ tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 31 janu­ari 2012, dock inte om beskatt­nings­å­ret har bör­jat före den 1 feb­ru­ari 2012.

2011:1285
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2012.
   2. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 26 § i sin nya lydelse tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2011.
   3. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 13 § i sin nya lydelse tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2011. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2011 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2012:758
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2013.
   2. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 26 § i sin nya lydelse tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2012.
   3. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 13 § i sin nya lydelse tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2012. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2012 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.
   4. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 18 § i sin nya lydelse tilläm­pas första gången i fråga om själv­de­kla­ra­tio­nen vid 2013 års tax­e­ring.
   5. Bestäm­mel­sen i den upp­hävda 3 kap. 19 § gäl­ler dock fort­fa­rande i fråga om själv­de­kla­ra­tio­nen vid 2011 och 2012 års tax­e­ringar.

2012:831
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2013.
   2. De upp­hävda para­gra­ferna gäl­ler fort­fa­rande för sådan ersätt­ning som har beta­lats ut respek­tive inkomst som har upp­bu­rits före ikraft­trä­dan­det.
   3. Den nya bestäm­mel­sen i 2 kap. 25 a § tilläm­pas på sådan ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2012.
   4. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 12 § i sin nya lydelse tilläm­pas på sådan inkomst som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2012. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2012 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2013:961
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2014.
   2. De nya bestäm­mel­serna i 2 kap. 29-31 §§ tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2013.

2013:1013
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2014.
   2. Den upp­hävda para­gra­fen gäl­ler fort­fa­rande för sådan inkomst som har upp­bu­rits före ikraft­trä­dan­det.
   3. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 18 § i sin nya lydelse tilläm­pas på sådan inkomst som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2013.
   4. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2013 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2014:1469
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2015.
   2. Bestäm­mel­serna i 2 kap. 26 § i den äldre lydel­sen tilläm­pas fort­fa­rande på ersätt­ning som beta­las ut före ikraft­trä­dan­det.
   3. Bestäm­mel­serna i 3 kap. 13 § i den äldre lydel­sen tilläm­pas fort­fa­rande på inkomst som upp­bärs före ikraft­trä­dan­det.

Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter utgången av 2014 respek­tive såväl före som efter utgången av 2015 ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter utgången av 2014 respek­tive tiden efter utgången av 2015 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under respek­tive tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2015:179
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 maj 2015.
   2. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 28 § i den nya lydel­sen tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 30 april 2015.
   3. Bestäm­mel­serna i 3 kap. 15 a och 18 §§ i den nya lydel­sen tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 30 april 2015.
Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 30 april 2015 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2015:474
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2015.
   2. Den upp­hävda bestäm­mel­sen i 2 kap. 28 § och bestäm­mel­sen i 2 kap. 29 § i den äldre lydel­sen tilläm­pas fort­fa­rande på ersätt­ning som beta­las ut före ikraft­trä­dan­det.

Den upp­hävda bestäm­mel­sen i 2 kap. 28 § och bestäm­mel­sen i 2 kap. 29 § i den äldre lydel­sen tilläm­pas även på ersätt­ning som beta­las ut under peri­o­den 1 augusti 2015-​31 maj 2016. På ersätt­ning som beta­las ut under nämnda period ska dock vid tillämp­ningen av 2 kap. 28 §, utö­ver hela ålderspen­sions­av­gif­ten, arton tju­go­fem­te­de­lar av de övriga arbets­gi­var­av­gif­terna beta­las. Pro­cent­ta­len för avgif­terna ska efter kvo­te­ringen anges med två deci­ma­ler så att övriga deci­ma­ler fal­ler bort. Lag (2015:776).
   3. Den upp­hävda bestäm­mel­sen i 3 kap. 15 a § och bestäm­mel­sen i 3 kap. 18 § i den äldre lydel­sen tilläm­pas fort­fa­rande på inkomst som upp­bärs före ikraft­trä­dan­det.

Den upp­hävda bestäm­mel­sen i 3 kap. 15 a § och bestäm­mel­sen i 3 kap. 18 § i den äldre lydel­sen tilläm­pas även på inkomst som upp­bärs under peri­o­den 1 augusti 2015-​31 maj 2016. På inkomst som upp­bärs under nämnda period ska dock vid tillämp­ningen av 3 kap. 15 a §, utö­ver hela ålderspen­sions­av­gif­ten, arton tju­go­fem­te­de­lar av de övriga egen­av­gif­terna beta­las. Pro­cent­ta­len för avgif­terna ska efter kvo­te­ringen anges med två deci­ma­ler så att övriga deci­ma­ler fal­ler bort.

Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter den 1 augusti 2015 respek­tive såväl före som efter den 31 maj 2016 ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 1 augusti 2015 respek­tive efter den 31 maj 2016 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under respek­tive tid och hela beskatt­nings­å­ret. Lag (2015:776).

2015:776
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2016.
   2. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 26 § i den nya lydel­sen tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2015.
   3. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 13 § i den nya lydel­sen tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2015. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2015 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2016:1056
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2017.
   2. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 26 § i den nya lydel­sen tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2016.
   3. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 13 § i den nya lydel­sen tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2016. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2016 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2018:2085
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2019.
   2. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 26 § i den nya lydel­sen tilläm­pas på ersätt­ning som beta­las ut efter den 31 decem­ber 2018.
   3. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 13 § i den nya lydel­sen tilläm­pas på inkomst som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2018. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2018 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2019:479
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 2019.
   2. Lagen tilläm­pas på ersätt­ning som utges efter den 31 juli 2019.

2020:125
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2020.
   2. Lagen tilläm­pas på ersätt­ning som utges efter den 31 mars 2020.

2020:953
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2021.
   2. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 12 § i dess äldre lydelse tilläm­pas på lön eller annan där­med jäm­för­lig för­mån för arbete som utförs före den 1 janu­ari 2021.

2021:407
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2021.
   2. Lagen tilläm­pas på ersätt­ning som utges efter den 30 juni 2021.

2022:888
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2023.
   2. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 27 § i den nya lydel­sen tilläm­pas första gången på ersätt­ning som beta­las efter den 31 decem­ber 2022.
   3. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 15 § i den nya lydel­sen tilläm­pas första gången på inkoms­ter som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2022. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2022 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.
   4. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 18 § i den nya lydel­sen tilläm­pas första gången på beskatt­ningsår som påbör­jas efter den 31 decem­ber 2022.

2022:889
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2026.
   2. Bestäm­mel­sen i 2 kap. 27 § i den nya lydel­sen tilläm­pas första gången på ersätt­ning som beta­las efter den 31 decem­ber 2025.
   3. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 15 § i den nya lydel­sen tilläm­pas första gången på inkoms­ter som upp­bärs efter den 31 decem­ber 2025. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden efter den 31 decem­ber 2025 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.
   4. Bestäm­mel­sen i 3 kap. 18 § i den nya lydel­sen tilläm­pas första gången på beskatt­ningsår som påbör­jas efter den 31 decem­ber 2025.

2023:347
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2023.
   2. Lagen tilläm­pas på ersätt­ning som utges efter den 30 juni 2023.

2023:750
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2024.
   2. De upp­hävda bestäm­mel­serna i 1 kap. 11-13 §§ och 2 kap. 29-31 §§ gäl­ler fort­fa­rande för ersätt­ning som utges före ikraft­trä­dan­det.
   3. Den upp­hävda bestäm­mel­sen i 3 kap. 18 § gäl­ler fort­fa­rande för inkomst som upp­bärs före ikraft­trä­dan­det. Omfat­tar beskatt­nings­å­ret tid såväl före som efter ikraft­trä­dan­det ska, om den avgifts­skyl­dige inte visar annat, så stor del av beskatt­nings­å­rets inkomst anses hän­för­lig till tiden före den 1 janu­ari 2024 som sva­rar mot för­hål­lan­det mel­lan den del av beskatt­nings­å­ret som infal­ler under denna tid och hela beskatt­nings­å­ret.

2023:790
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2024.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för ersätt­ning som utges före ikraft­trä­dan­det.