SFS 2010:900 Plan- och bygglag

Fastighetsrätt Transport och trafik

100900.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

Svensk författningssamling

Plan- och bygglag;

utfärdad den 1 juli 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs följande.

1 kap. Syfte, innehåll och definitioner

1 §

I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten

och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den
enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och
goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livs-
miljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

2 §

Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark

och vatten enligt denna lag.

3 §

Lagen innehåller bestämmelser om

1. lagens syfte och innehåll och definitioner (1 kap.),
2. allmänna och enskilda intressen (2 kap.),
3. översiktsplan (3 kap.),
4. reglering med detaljplan och områdesbestämmelser (4 kap.),
5. att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser (5 kap.),
6. genomförandet av detaljplaner (6 kap.),
7. regionplanering (7 kap.),
8. krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser

(8 kap.),

9. bygglov, rivningslov och marklov m.m. (9 kap.),
10. genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder (10 kap.),
11. tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder (11 kap.),
12. byggnadsnämnden (12 kap.),
13. överklagande (13 kap.),
14. skadeersättning och inlösen (14 kap.),
15. domstolsprövning m.m. (15 kap.), och
16. bemyndiganden m.m. (16 kap.).

4 §

I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som

enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

1 Prop. 2009/10:170, 2009/10:184, 2009/10:215, bet. 2009/10:CU25, 2009/10:MJU24,
2009/10:JuU27, rskr. 2009/10:366.

SFS 2010:900

Utkom från trycket
den 13 juli 2010

SFS 2010:900

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra

anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-,

byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och

väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under
mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att
vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,

byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens upp-

gifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,
byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett bygg-

nadsverk,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska

bestämmas enligt 4 kap. 21–25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats

eller vattenområde,

miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på

miljö- och hälsoskyddsområdet,

nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare

uppförd byggnad till en ny plats,

ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller

en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en

detaljplan eller områdesbestämmelser,

sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till var-

andra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,

tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens

volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark

avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning
till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för
avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller åter-

ställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller
kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads

konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska
värde.

5 §

Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna

lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller
tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande
av gator och andra allmänna platser.

6 §

Den som innehar egendom med ständig besittningsrätt eller med fidei-

kommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande utan att ägan-
derätten tillkommer någon ska vid tillämpning av denna lag anses som egen-
domens ägare.

SFS 2010:900

2 kap. Allmänna och enskilda intressen

1 §

Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både all-

männa och enskilda intressen.

2 §

Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked

enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det
eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till
beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som
från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om
hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken ska
tillämpas.

3 §

Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kultur-

värden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala för-
hållanden främja

1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av

bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,

2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar

för alla samhällsgrupper,

3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror

samt goda miljöförhållanden i övrigt, och

4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens.
Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som

anges i första stycket 1–4.

4 §

Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked

enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken
från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet.

5 §

Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked

enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som
är lämpad för ändamålet med hänsyn till

1. människors hälsa och säkerhet,
2. jord, berg- och vattenförhållandena,
3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshante-

ring, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt,

4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt buller-

störningar, och

5. risken för olyckor, översvämning och erosion.
Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av

energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiför-
sörjningen och energihushållningen.

6 §

Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska

bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken
på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och

intresset av en god helhetsverkan,

SFS 2010:900

2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och

andra olyckshändelser,

3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av

stridshandlingar,

4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och

hygienförhållanden,

5. möjligheterna att hantera avfall,
6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö,
7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga

att använda området, och

8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.
Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar.
Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelse-

områdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnär-
liga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt
så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.

7 §

Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det

inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse
finns

1. gator och vägar,
2. torg,
3. parker och andra grönområden,
4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och
5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell

service.

8 §

Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bygg-

nadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att
det inte försvårar användningen av marken ovanför.

9 §

Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering

och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna
lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skyl-
ten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet
eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säker-
het eller betydande olägenhet på annat sätt.

10 §

Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljö-

kvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats
med stöd av 5 kap. miljöbalken följas.

11 §

Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en

användning av ett mark- eller vattenområde som också har prövats eller ska
prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämp-
ligen kan ske.

SFS 2010:900

3 kap. Översiktsplan

1 §

Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela

kommunen.

2 §

Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen

av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och
vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas,
utvecklas och bevaras.

3 §

Översiktsplanen är inte bindande.

4 §

Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyl-

digheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om
användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redo-
visningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt.

5 §

Av översiktsplanen ska framgå

1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och

vattenområden,

2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

bevaras,

3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och

följa gällande miljökvalitetsnormer,

4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och

samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål,
planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
och

5. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses

i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken.

6 §

Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av

den tydligt framgår.

Förslag till översiktsplan

7 §

Innan kommunen antar en översiktsplan eller en ändring i den ska

kommunen

1. upprätta ett förslag till plan eller ändring som uppfyller kraven i 4–6 §§,
2. vid upprättandet av förslaget samråda med myndigheter, kommuner

och andra som är berörda enligt 9–11 §§, och

3. ställa ut förslaget och låta det granskas enligt 12–18 §§.

8 §

Om planförslaget kan antas medföra en sådan betydande miljöpåver-

kan som avses i 6 kap. 11 § miljöbalken, ska kommunen låta det bli föremål
för samråd och granskning på ett sätt som uppfyller också kraven i 6 kap.
11–18 och 22 §§ miljöbalken. Om en miljökonsekvensbeskrivning upprättas
ska den finnas tillsammans med planförslaget.

SFS 2010:900

Samråd om kommunens förslag

9 §

När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i

planen ska kommunen samråda med länsstyrelsen samt med de berörda
kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar
för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Kommunen
ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, samman-
slutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget
tillfälle att delta i samrådet.

Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt

och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för

förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har bety-
delse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt.

10 §

Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt

1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga

om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut
om användningen av mark- och vattenområden,

3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses,

att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen
av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med
7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,

4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vatten-

områden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt,
och

5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hän-

syn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, över-
svämning eller erosion.

11 §

Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogör-

else som också ska innehålla de förslag som framförda synpunkter har gett
anledning till. Samrådsredogörelsen ska finnas tillsammans med plan-
förslaget.

Utställning och granskning av kommunens förslag

12 §

Kommunen ska ställa ut planförslaget under minst två månader.

13 §

Kommunen ska kungöra utställningen av planförslaget före utställ-

ningstidens början. Kommunen ska anslå kungörelsen på kommunens
anslagstavla och införa den i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
var utställningen äger rum samt inom vilken tid, på vilket sätt och till vem
synpunkter på förslaget ska lämnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och

ärenden hos myndighet m.m.

SFS 2010:900

14 §

Innan utställningen äger rum ska kommunen skicka planförslaget och

kungörelsen till länsstyrelsen och till de kommuner och kommunala organ
som avses i 9 §.

15 §

Den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra det skrift-

ligen under utställningstiden.

16 §

Länsstyrelsen ska under utställningstiden avge ett gransknings-

yttrande över planförslaget.

Av yttrandet ska det framgå om
1. förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljö-

balken,

2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.

miljöbalken inte följs,

3. redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen

inte är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,

4. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som

angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och

5. en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till

människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning
eller erosion.

17 §

Efter utställningstiden ska kommunen i ett särskilt utlåtande samman-

ställa de synpunkter som kommit fram och redovisa de förslag som synpunk-
terna gett anledning till.

18 §

Om planförslaget ändras väsentligt efter utställningen, ska kommu-

nen ställa ut förslaget på nytt.

Antagande

19 §

Kommunfullmäktige beslutar i frågor om antagande och ändring av

översiktsplanen.

20 §

Kommunen ska redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande enligt

16 § tillsammans med översiktsplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit
planen i en viss del, ska det anmärkas i planen.

21 §

Ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen gäller först sedan beslu-

tet har vunnit laga kraft.

22 §

När ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen har vunnit laga

kraft, ska kommunen utan dröjsmål skicka följande handlingar till Boverket
och länsstyrelsen samt de berörda kommuner, regionplaneorgan och kom-
munala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och trans-
portinfrastrukturplanering:

1. översiktsplanen,
2. den samrådsredogörelse som avses i 11 §,
3. det granskningsyttrande som avses i 16 §,

SFS 2010:900

4. det utlåtande som avses i 17 §, och
5. ett protokollsutdrag med beslutet.

Ändringar

23 §

En översiktsplan kan ändras för en viss del av kommunen. Den kan

också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse.
Om inte annat följer av 24–26 §§, ska 1–22 §§ tillämpas när planen ändras.

En ändring av planen för en viss del av kommunen får redovisas med en

annan detaljeringsgrad än för översiktsplanen i övrigt.

Om planen innebär en ändring av den gällande översiktsplanen ska sam-

banden med och konsekvenserna för översiktsplanen som helhet redovisas.

24 §

Om ett förslag till ändring avser endast en viss del av kommunen, får

kommunen, i stället för att ställa ut det enligt 12 §, anslå en kungörelse om
förslaget på kommunens anslagstavla och föra in kungörelsen i en orts-
tidning. Kommunen ska hålla förslaget, samrådsredogörelsen och i förekom-
mande fall miljökonsekvensbeskrivningen tillgängliga för granskning.

Av kungörelsen ska det framgå
1. var området som avses med ändringen ligger,
2. var förslaget finns tillgängligt för granskning,
3. att den som vill granska förslaget och lämna synpunkter får göra det

inom en viss tid (granskningstid) som ska vara minst sex veckor, och

4. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

25 §

Om kommunen kungör ett planförslag enligt 24 §, ska kommunen i

stället för att skicka handlingar enligt 14 §

1. senast den dag då kungörandet sker skicka ett meddelande om inne-

hållet i kungörelsen till länsstyrelsen samt till de kommuner och kommunala
organ enligt 9 § som berörs,

2. skicka förslaget till länsstyrelsen, och
3. under granskningstiden hålla förslaget tillgängligt för dem som vill

granska det.

26 §

Om kommunen kungör ett förslag enligt 24 §, ska det som sägs i 15–

17 §§ om utställningstiden i stället avse granskningstiden. Om förslaget änd-
ras väsentligt efter granskningstiden, får kommunen kungöra det ändrade
förslaget i stället för att ställa ut det på nytt.

Översyn av planens aktualitet

27 §

Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om

översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 5 §.

28 §

Länsstyrelsen ska minst en gång under den mandattid som avses i

27 § redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommu-
nala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Syn-
punkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen.
Av redogörelsen ska det framgå hur synpunkterna förhåller sig till översikts-
planen.

SFS 2010:900

Länsstyrelsen ska lämna en sådan redogörelse till kommunen också när

kommunen begär det.

4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser

1 §

Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyg-

gelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller områdesbestämmel-
ser enligt detta kapitel.

Krav på reglering med detaljplan

2 §

Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes

lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelse-
miljöns utformning för

1. en ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till om-

fattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen,

2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver

ske i ett sammanhang, och

3. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om
a) byggnadsverket är en byggnad eller kräver bygglov enligt 9 kap. eller

föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, och

b) byggnadsverkets användning får betydande inverkan på omgivningen

eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande.

Trots första stycket 3 krävs det ingen detaljplan, om byggnadsverket kan

prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhands-
besked och användningen av byggnadsverket inte kan antas medföra en
betydande miljöpåverkan.

3 §

Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes

lämplighet för ett vindkraftverk, om

1. vindkraftverket omfattas av krav på bygglov eller anmälan enligt före-

skrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 eller 8 §,

2. det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, och
3. kraftverket inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om

bygglov, förhandsbesked eller anmälan.

4 §

Trots 2 och 3 §§ behöver reglering inte göras med en detaljplan, om

tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

5 §

I en detaljplan ska kommunen

1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och

vattenområden,

2. bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som

kommunen är huvudman för, och

3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.

SFS 2010:900

Markreservat och allmänna platser

6 §

I en detaljplan får kommunen bestämma markreservat för sådana

trafik- och väganläggningar, energianläggningar, anordningar för elektro-
niska kommunikationsnät och ledningar som behövs för allmänna ändamål.

7 §

Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får

dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att kom-
munen inte ska vara huvudman för en eller flera allmänna platser.

8 §

I en detaljplan får kommunen bestämma

1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kultur-

historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och

2. hur allmänna platser som kommunen inte ska vara huvudman för ska

användas och utformas.

9 §

I en detaljplan får kommunen bestämma om stängsel samt utfart eller

annan utgång mot allmänna platser.

Markytan

10 §

I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och

om markytans utformning och höjdläge.

Bebyggandets omfattning och byggnaders omfattning och användning

11 §

I en detaljplan får kommunen bestämma

1. bebyggandets omfattning över och under markytan,
2. byggnaders användning, och
3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas

storlek.

Skydd mot störningar

12 §

I en detaljplan får kommunen bestämma

1. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översväm-

ning och erosion,

2. skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och
3. om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar

genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som om-
fattas av 9 kap. miljöbalken.

Parkering

13 §

I en detaljplan får kommunen bestämma

1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och loss-

ning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 § första stycket 4,

2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och
3. att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering.

SFS 2010:900

Bygglov, rivningslov och marklov

14 §

I en detaljplan får kommunen bestämma att bygglov till en åtgärd

som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges
under förutsättning att

1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller

avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,

2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått

den ändrade användning som anges i planen,

3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,
4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en mark-

förorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits
på tomten.

15 §

I en detaljplan får kommunen bestämma omfattningen av kraven på

1. bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§,
2. rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 1 och andra stycket, och
3. marklov enligt 9 kap. 11 och 12 §§.

Placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter

16 §

I en detaljplan får kommunen

1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och

tomter,

2. i fråga om byggnadsverk ange de områden och i övrigt bestämma de

preciserade krav som behövs för att följa förbudet mot förvanskning enligt
8 kap. 13 §, kraven på varsamhet enligt 8 kap. 14 § eller kravet på skydd för
ett bebyggelseområdes särskilda värden enligt 2 kap. 6 § tredje stycket,

3. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning

enligt 8 kap. 13 § inte får rivas,

4. bestämma omfattningen av skyddet av tomter enligt 8 kap. 13 § andra

stycket 2 och bestämma preciserade krav för att följa förbudet mot för-
vanskning av sådana tomter eller som annars behövs för att följa kravet på
skydd för ett bebyggelseområdes särskilda värden enligt 2 kap. 6 § tredje
stycket, och

5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma

sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma
undantag från sådana krav.

Strandskydd

17 §

I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap. mil-

jöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset
av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än
strandskyddsintresset. En bestämmelse om upphävande får dock inte avse ett
sådant område som enligt 7 kap. 18 § första stycket 2 miljöbalken omfattas
av länsstyrelsens beslutanderätt. Bestämmelserna i 7 kap. 18 c–18 g §§ mil-
jöbalken ska tillämpas på detaljplanebestämmelser om upphävande av
strandskydd.

SFS 2010:900

Fastighetsindelning m.m.

18 §

I en detaljplan får kommunen bestämma en största eller minsta storlek

på fastigheter, bestämma markreservat för gemensamhetsanläggningar samt,
om det behövs för genomförandet av en ändamålsenlig indelning i fastig-
heter eller för att annars underlätta detaljplanens genomförande, bestämma

1. hur området ska vara indelat i fastigheter,
2. de servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som ska

bildas, ändras eller upphävas,

3. de anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar, och
4. de fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningarna och de ut-

rymmen som ska tas i anspråk för anläggningarna.

En detaljplanebestämmelse om markens indelning i fastigheter eller om

servitut eller liknande särskilda rättigheter ska vara förenlig med 3 kap. 1 §
och 5 kap. 4 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988).

En detaljplanebestämmelse om inrättande av en gemensamhetsanläggning

ska vara förenlig med 5 och 6 §§ anläggningslagen (1973:1149). En detalj-
planebestämmelse om ledningsrätt ska vara förenlig med 6 § ledningsrätts-
lagen (1973:1144).

19 §

I en detaljplan får kommunen bestämma att planen får genomföras

med exploateringssamverkan enligt det som följer av 6 kap. 2 §, om det med
hänsyn till bebyggelseutvecklingen är angeläget att i ett sammanhang ställa i
ordning mark för bebyggelse och utföra sådana anordningar som behövs för
bebyggelsen.

20 §

Om en detaljplan antas efter det att ett exploateringsbeslut enligt

lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit laga kraft, ska kom-
munen i planen ange att den ska genomföras enligt den lagen.

Om mark ska tas i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i

exploateringssamverkan, ska planen innehålla en uppgift om det.

Detaljplanens genomförandetid

21 §

I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska

bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men
tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år.

Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft.

Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande
enligt 13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genom-
förandet får påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har
bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider
för skilda områden av planen.

22 §

Om en detaljplan ändras, ska planens genomförandetid gälla också

för den del som ändras.

Om planen vid ändringen inte innehåller någon uppgift om genomföran-

detid, ska kommunen med tillämpning av 21 § bestämma en särskild genom-
förandetid för den del av planen som ändras.

SFS 2010:900

23 §

Om detaljplanen saknar uppgift om genomförandetidens längd, ska

längden anses vara femton år. Om planen saknar uppgift om när tiden ska
börja räknas, ska den räknas enligt 21 § andra stycket.

24 §

Innan genomförandetiden har gått ut får den förlängas med högst fem

år i sänder. Efter det att genomförandetiden har gått ut, får den förnyas med
högst fem år i sänder.

En förlängning eller förnyelse får avse ett visst område av detaljplanen.

25 §

Om någon i fråga om en viss fastighet har påbörjat åtgärder för att

genomföra detaljplanen men inte hinner fullfölja åtgärderna före genom-
förandetidens utgång och förseningen beror på omständigheter som kommu-
nen råder över, ska kommunen förlänga genomförandetiden för den fastig-
heten. Förlängningen ska ske med den tid som är skälig.

En ansökan om förlängning ska göras före genomförandetidens utgång.

Tillfällig användning

26 §

I detaljplanen får kommunen bestämma tillfällig användning av mark

eller byggnader som inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål som
anges i planen.

27 §

Den tid som den tillfälliga användningen får pågå ska bestämmas i

planen. Tiden får bestämmas till högst tio år och ska räknas från den dag
som följer av 21 § andra stycket.

28 §

Om detaljplanen saknar uppgift om hur lång tid en tillfällig använd-

ning får pågå, är tiden fem år.

29 §

Tiden för tillfällig användning får förlängas med högst fem år i sän-

der. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tjugo år.

Detaljplanens omfattning och utformning

30 §

En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen om-

fattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan
ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka
bestämmelser som gäller för olika områden.

Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som

avses i 18 § första stycket redovisas på en särskild plankarta.

31 §

En beskrivning av hur detaljplanen ska förstås och genomföras (plan-

beskrivning) ska finnas tillsammans med planen.

32 §

En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs

med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen och miljön i övrigt ska tydligt

framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till

planens syfte.

SFS 2010:900

33 §

Planbeskrivningen ska innehålla en redovisning av

1. planeringsförutsättningarna,
2. planens syfte,
3. hur planen är avsedd att genomföras,
4. de överväganden som har legat till grund för planens utformning med

hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser, och

5. om planen avviker från översiktsplanen, på vilket sätt den i så fall gör

det och skälen för avvikelsen.

Planbeskrivningen ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för

att förstå planen.

Av redovisningen enligt första stycket 3 ska framgå de organisatoriska,

tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att
planen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt
vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra
berörda.

34 §

Om genomförandet av planen kan antas få en betydande miljöpåver-

kan, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonse-
kvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap. 12 § och 13 § första stycket
miljöbalken.

Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 7 § första och andra

styckena miljöbalken, om genomförandet av detaljplanen kan antas få en
betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för

1. industriändamål,
2. ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat projekt för

sammanhållen bebyggelse,

3. en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,
4. en hamn för fritidsbåtar,
5. ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utan-

för sammanhållen bebyggelse,

6. en permanent campingplats,
7. en nöjespark, eller
8. en djurpark.

35 §

Redovisningen enligt 33 § första stycket 4 behöver inte innehålla nå-

gon miljökonsekvensbeskrivning som är särskilt upprättad för detaljplane-
ärendet, om planen är en sådan som avses i 5 kap. 7 § 2 eller 3 och miljökon-
sekvensbeskrivningen i det andra ärendet återges i och är aktuell och till-
räcklig för detaljplaneärendet.

36 §

Detaljplanen ska vara utformad med skälig hänsyn till befintliga

bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på
planens genomförande.

I de delar som planen medför att mark eller annat utrymme eller särskild

rätt till mark eller annat utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap.
3, 4, 13 eller 16 § ska planen vara utformad så att de fördelar som kan vinnas
med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda.

SFS 2010:900

37 §

En detaljplan får innebära en närmare reglering av möjligheterna att

bedriva handel endast om det finns skäl av betydande vikt för det.

Detaljplanens giltighet

38 §

En detaljplan gäller till dess den ändras eller upphävs.

39 §

En detaljplan får inte ändras eller upphävas före genomförandetidens

utgång, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det.

Första stycket gäller inte om ändringen eller upphävandet behövs
1. på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt som inte har kunnat

förutses vid planläggningen, eller

2. för införande av bestämmelser enligt 18 § första stycket.

40 §

De rättigheter som har uppkommit genom detaljplanen hindrar inte att

detaljplanen ändras eller upphävs efter genomförandetidens utgång.

Områdesbestämmelser

41 §

Kommunen får anta områdesbestämmelser för att i vissa avseenden

reglera begränsade områden av kommunen som inte omfattas av en detalj-
plan.

42 §

Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera

1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyg-

gelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ända-
mål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att
tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,

2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning

och, i samband med det, skydd för sådan mark som är särskilt värdefull från
historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt,

3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken

på tomter för sådana hus,

4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och

8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 och marklov enligt
9 kap. 13 §,

5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i

samband med det bestämma

a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana

områden som avses i 9 kap. 13 § 1,

b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgiv-

ningen som avses i 12 § 1, och

c) i frågor som avses i 16 § 2–5, och
6. om exploateringssamverkan.
En bestämmelse om exploateringssamverkan enligt första stycket 6 ska

uppfylla de krav som enligt 6 kap. 2 § gäller för detaljplanebestämmelser om
exploateringssamverkan. Det som där sägs om detaljplan ska på mot-
svarande sätt tillämpas på områdesbestämmelserna.

SFS 2010:900

43 §

Kommunen ska redovisa områdesbestämmelserna och skälen för dem

i en särskild handling. Handlingen ska utformas så att det tydligt framgår hur
bestämmelserna reglerar bebyggelse, byggnadsverk och miljön i övrigt.

Ett beslut om att ändra eller upphäva områdesbestämmelser och skälen för

det ska också redovisas i en särskild handling.

5 kap. Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser

1 §

Detta kapitel innehåller bestämmelser om hur en detaljplan och områ-

desbestämmelser upprättas, antas, ändras och upphävs samt om besked från
kommunen om att inleda ett sådant planläggningsarbete.

Planbesked

2 §

På begäran av någon som avser att vidta en åtgärd som kan förutsätta

att en detaljplan antas, ändras eller upphävs eller att områdesbestämmelser
ändras eller upphävs, ska kommunen i ett planbesked redovisa sin avsikt i
frågan om att inleda ett sådant planläggningsarbete.

3 §

En begäran om planbesked ska vara skriftlig och innehålla en beskriv-

ning av det huvudsakliga ändamålet med den avsedda åtgärden och en karta
som visar det område som berörs.

Om åtgärden avser ett byggnadsverk, ska begäran också innehålla en

beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning.

4 §

När kommunen har fått en begäran om planbesked som uppfyller

kraven i 3 § ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader, om kom-
munen och den som har gjort begäran inte kommer överens om något annat.

5 §

Av planbeskedet ska det framgå om kommunen avser att inleda ett

planläggningsarbete.

Om kommunen avser att inleda ett planläggningsarbete, ska kommunen i

planbeskedet ange den tidpunkt då arbetet enligt kommunens bedömning
kommer att ha lett fram till ett slutligt beslut om att anta, ändra eller upphäva
en detaljplan eller ändra eller upphäva områdesbestämmelser.

Om kommunen inte avser att inleda ett planläggningsarbete, ska kom-

munen i planbeskedet ange skälen för det.

Processen innan en detaljplan antas

6 §

Innan kommunen antar en detaljplan ska kommunen ha tagit fram ett

planförslag, samrått om förslaget, kungjort det och låtit det granskas enligt
7–37 §§.

7 §

Arbetet med att ta fram en detaljplan får förenklas i den utsträckning

som anges i 15 och 16 §§, 18 § andra stycket, 19 § tredje stycket, 21 § andra
stycket och 23 § andra stycket (enkelt planförfarande), om planförslaget är
förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt
3 kap. 16 § och

SFS 2010:900

1. inte är av stor vikt eller har principiell betydelse och inte heller kan

antas medföra en betydande miljöpåverkan samt saknar intresse för allmän-
heten,

2. enbart gäller en verksamhet som har tillståndsprövats eller ska till-

ståndsprövas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 §
miljöbalken, eller

3. enbart gäller åtgärder som har prövats eller ska prövas genom upp-

rättande och fastställande av en arbetsplan enligt väglagen (1971:948) eller
en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

Underlag för detaljplanearbetet

8 §

I arbetet med att ta fram en detaljplan ska det, om det inte är uppenbart

onödigt, finnas en eller flera kartor som är lämpliga för ändamålet (grund-
kartor) och en fastighetsförteckning.

9 §

Av fastighetsförteckningen ska det framgå

1. vilka fastigheter som är berörda, vilken berörd mark som är samfälld

för flera fastigheter och vilka allmänna vattenområden som är berörda,

2. vilka som är ägare till de fastigheter, den mark och de vattenområden

som avses i 1,

3. vilka som är innehavare av någon annan särskild rätt till egendom som

avses i 1 än bostadsrätt eller hyresrätt, och

4. vilka gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149)

som är berörda och vilka som är ägare till de fastigheter som deltar i anlägg-
ningarna.

Om en samfällighet, särskild rätt eller gemensamhetsanläggning som

avses i första stycket förvaltas av en samfällighetsförening enligt lagen
(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, ska föreningen anges i för-
teckningen i stället för ägare eller innehavare.

10 §

Om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplane-

arbetet, ska kommunen ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt
program.

Samråd

11 §

I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en

detaljplan ska kommunen samråda med

1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och

boende som berörs,

3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlings-

ordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäl-
ler, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en
berörd fastighet är belägen, och

4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett

väsentligt intresse av förslaget.

För samråd enligt första stycket 2–4 är det tillräckligt att kommunen ger

tillfälle till samråd.

SFS 2010:900

Om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljö-

påverkan, ska samrådet genomföras så att det uppfyller bestämmelserna i
6 kap. 6 §, 13 § andra stycket och 15 § miljöbalken.

12 §

Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möj-

ligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

13 §

Under ett samråd om en detaljplan ska kommunen redovisa plan-

förslaget, skälen för förslaget och det planeringsunderlag som har betydelse.
Om det finns ett program enligt 10 §, ska programmet redovisas.

14 §

Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt

1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. ge råd om tillämpningen av 2 kap.,
3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses,

att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att strandskydd
enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser,

4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområ-

den som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och

5. verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig

med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor,
översvämning eller erosion.

15 §

För ett planförslag som avses i 7 § 1 är det, i stället för det som sägs i

11 och 13 §§, tillräckligt att kommunen underrättar länsstyrelsen, kända sak-
ägare och dem som anges i 11 § första stycket 3 och 4 och ger dem tillfälle
till samråd om förslaget.

16 §

För ett planförslag som avses i 7 § 2 eller 3 behöver samråd enligt 11–

15 §§ endast ske om prövningen av det andra ärendet är avslutad och

1. den miljökonsekvensbeskrivning som finns i det ärendet inte är till-

räcklig eller inte längre är aktuell för detaljplaneärendet, eller

2. samråd inte har skett i det andra ärendet med alla dem som ska omfattas

av samråd enligt 11 §.

I ett fall som avses i första stycket 2 är det tillräckligt att komplettera

detaljplaneärendet så att samråd sker med dem som inte omfattades av sam-
rådet i det andra ärendet.

17 §

Kommunen ska redovisa de synpunkter som kommit fram i samrådet

samt de kommentarer och förslag som kommunen har med anledning av
synpunkterna. Redovisningen ska göras samlat för alla synpunkter som har
kommit fram (samrådsredogörelse). För ett planförslag som avses i 7 § är det
tillräckligt att redovisningen görs i granskningsutlåtandet enligt 23 §.

Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande mil-

jöpåverkan, ska samrådsredogörelsen utformas så att den också uppfyller
kraven i 6 kap. 16 § andra stycket miljöbalken.

SFS 2010:900

Kungörelse och granskning

18 §

När samrådet enligt 11–17 §§ är klart ska kommunen kungöra sitt för-

slag till detaljplan och låta det granskas under en viss tid (granskningstid)
som ska vara minst tre veckor.

Om förslaget är ett sådant som avses i 7 § 1 behöver en kungörelse dock

inte ske. I stället ska kommunen ge dem som har underrättats enligt 15 § till-
fälle att godkänna förslaget eller att inom två veckor granska det och lämna
synpunkter. Denna granskningstid får göras kortare, om alla berörda är över-
ens om det.

19 §

Kungörelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en

ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå

1. vilket område detaljplanen avser,
2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
3. vilken mark eller särskild rätt till mark som kan komma att tas i anspråk

enligt 6 kap. 3 eller 4 §,

4. var förslaget finns tillgängligt för granskning och hur lång gransknings-

tiden är,

5. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under

granskningstiden,

6. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
7. att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skrift-

lig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta
planen.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och

ärenden hos myndighet m.m.

Om förslaget är ett sådant som avses i 7 § 2 eller 3, får kungörandet sam-

ordnas med det kungörande som ska ske i det andra ärendet.

20 §

Kommunen ska senast den dag då kungörandet sker skicka

1. ett meddelande om innehållet i kungörelsen till kända sakägare och

dem som avses i 11 § första stycket 3 och 4, och

2. förslaget och den samrådsredogörelse som avses i 17 § till länsstyrelsen

och de kommuner som berörs.

21 §

Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för

alla som vill granska det. Kommunen ska också se till att det underlag som
avses i 8–10 §§ och den samrådsredogörelse som avses i 17 § finns tillgäng-
liga liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har bety-
delse för bedömningen av förslaget.

Om förslaget är ett sådant som avses i 7 § 2 eller 3 och kungörandet har

samordnats enligt 19 § tredje stycket, får kommunen fullgöra sin skyldighet
enligt första stycket genom att hålla en kopia av handlingarna i det andra
ärendet tillgänglig i den mån informationen finns där.

22 §

Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget,

om förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att

1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
2. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,

SFS 2010:900

3. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande

bestämmelser,

4. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vatten-

områden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt,
eller

5. en bebyggelse eller ett byggnadsverk annars blir olämplig med hänsyn

till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning
eller erosion.

23 §

Efter granskningstiden ska kommunen göra ett granskningsutlåtande.

Det ska innehålla en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har
kommit in under granskningstiden och en redovisning av kommunens för-
slag med anledning av synpunkterna.

Om förslaget är ett sådant som avses i 7 § 2 eller 3 och kungörandet har

samordnats enligt 19 § tredje stycket, ska granskningsutlåtandet också
behandla de skriftliga synpunkter som har kommit in i det andra ärendet och
har betydelse för detaljplaneprövningen.

24 §

Kommunen ska så snart som möjligt skicka granskningsutlåtandet

eller ett meddelande om var det finns tillgängligt till dem som inte har fått
sina synpunkter tillgodosedda.

Granskningsutlåtandet ska finnas tillgängligt tillsammans med övriga

handlingar i ärendet.

25 §

Om kommunen efter granskningstiden ändrar sitt förslag väsentligt,

ska kommunen kungöra och låta granska det ändrade förslaget enligt 18–
24 §§.

Föreläggande om anspråk på ersättning eller inlösen

26 §

Om ett förslag till detaljplan kan medföra en sådan skada som avses i

14 kap. 7, 10 eller 12 §, får kommunen förelägga den som kan komma att
drabbas av skadan att inom en viss tid anmäla sitt anspråk på ersättning eller
inlösen. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att rätten till ersätt-
ning annars kan gå förlorad.

Föreläggandet ska innehålla upplysningar om förslagets innebörd.
Tidsfristen för anmälan ska bestämmas till minst två månader. En bestäm-

melse om att kommunen inte får anta planen innan tidsfristen har löpt ut
finns i 28 §.

Antagandet av en detaljplan

27 §

En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får

uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som
inte är av stor vikt eller har principiell betydelse.

28 §

Om kommunen har meddelat ett föreläggande enligt 26 §, får kom-

munen inte anta detaljplanen innan tidsfristen för anmälan av anspråk har
löpt ut.

SFS 2010:900

Om kommunen har ansökt om att länsstyrelsen enligt 6 kap. 5 § ska pröva

en fråga om skyldighet att upplåta eller avstå mark eller annat utrymme, får
kommunen inte anta detaljplanen innan länsstyrelsens beslut har vunnit laga
kraft.

29 §

När detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande

om detta till

1. länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten,
2. de kommuner och regionplaneorgan som är berörda, och
3. dem som anges i 11 § första stycket 2 och 3 och dem som får överklaga

enligt 13 kap. 12 eller 13 § och

a) senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte

blivit tillgodosedda, eller

b) har rätt att överklaga beslutet enligt 13 kap. 11 § andra stycket 1.
Meddelandet ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet och upplys-

ningar om vad den som vill överklaga beslutet måste göra.

Kommunen ska till länsstyrelsen skicka det granskningsutlåtande som av-

ses i 23 § tillsammans med meddelandet om att planen har antagits, om kom-
munen inte redan har skickat utlåtandet enligt 24 §.

30 §

Meddelandet enligt 29 § ska skickas senast dagen efter det att juster-

ingen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkännagetts på kom-
munens anslagstavla.

31 §

Om det för detaljplanen ska finnas en miljökonsekvensbeskrivning

enligt 4 kap. 34 §, ska kommunen när planen har antagits skicka ett med-
delande om det till den myndighet som avses i 6 kap. 8 § andra stycket
miljöbalken.

32 §

När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft ska kommunen

1. på planhandlingarna anteckna det datum då planen vann laga kraft och,

om ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket har meddelats, det
datum då förordnandet meddelades,

2. snarast möjligt skicka planen, planbeskrivningen och fastighetsförteck-

ningen enligt 9 § till länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten, om det inte är
uppenbart obehövligt, och

3. med en kungörelse på det sätt som anges i 19 § eller med ett skriftligt

meddelande underrätta de fastighetsägare som kan ha rätt till ersättning en-
ligt 14 kap. 5, 6, 7, 9, 10 eller 11 § och dem som enligt 14 kap. 12 § kan ha
motsvarande rätt till ersättning samt i underrättelsen upplysa om innehållet i
15 kap. 5 §.

Om kommunen inte kan skicka de handlingar som anges i första stycket 2

inom två veckor, ska kommunen genast underrätta mottagarna om innehållet
i handlingarna.

Meddelanden till samfälligheter och bostadsrättshavare

33 §

Ett meddelande enligt 20, 24 eller 29 § som ska skickas till en sam-

fällighet får skickas till

SFS 2010:900

1. en ledamot av den styrelse som finns för samfälligheten,
2. den som är utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, eller
3. om det inte finns någon styrelse eller förvaltare, någon av samfällig-

hetens delägare för att hållas tillgänglig för de andra delägarna.

34 §

Ett meddelande enligt 20, 24 eller 29 § som ska skickas till en

bostadsrättshavare som saknar känd adress, får i stället skickas till en leda-
mot av styrelsen för bostadsrättsföreningen.

Meddelanden till ett stort antal personer

35 §

Om ett meddelande enligt 20, 24 eller 29 § ska skickas till ett stort

antal personer som inte är samfälligheter eller bostadsrättshavare, och det
skulle innebära större kostnader och besvär än vad som är försvarligt med
hänsyn till ändamålet med meddelandet att skicka det till var och en av dem,
får kommunen

1. om meddelandet är ett sådant som avses i 20 §, låta bli att skicka det

enligt 20 § 1, och

2. om meddelandet är ett sådant som avses i 24 eller 29 §, i stället för att

skicka det, kungöra meddelandet genom att anslå det på kommunens
anslagstavla och

a) föra in det i en ortstidning, eller
b) sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berör-

da, om det stora antalet mottagare av meddelandet är boende.

Om kungörelsen avser ett meddelande enligt 29 §, ska det av kungörelsen

framgå vilket beslut som meddelandet avser, när beslutet tillkännagavs och
vad den måste göra som vill överklaga beslutet. Om kungörelsen förs in i en
ortstidning, ska det ske samma dag som beslutet tillkännages.

36 §

Om ett meddelande avser en detaljplan som innebär att ett mark- eller

vattenområde eller ett utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 3,
4, 13 eller 16 §, får 35 § inte tillämpas för meddelanden till ägaren eller inne-
havaren av en särskild rätt till området eller utrymmet.

37 §

I fråga om den som har fått ett föreläggande enligt 26 § får kom-

munen inte tillämpa 35 § för att meddela att detaljplanen har antagits.

Att ändra och upphäva detaljplaner

38 §

Det som enligt detta kapitel gäller i fråga om förslag till och antag-

ande av en detaljplan ska också gälla i fråga om förslag till och beslut om att
ändra eller upphäva en detaljplan.

Att anta, ändra och upphäva områdesbestämmelser

39 §

I fråga om förslag till och beslut om att anta, ändra eller upphäva om-

rådesbestämmelser ska kommunen tillämpa bestämmelserna om förslag till
och antagande av en detaljplan i 7 § 1, 8 § i den del som avser fastighets-
förteckning, 9 och 10 §§, 11 § första och andra styckena, 12–15 §§, 17 § för-
sta stycket, 18 §, 19 § första stycket 1, 2 och 4–7 och andra stycket, 20 §,

SFS 2010:900

21 § första stycket, 22 §, 23 § första stycket, 24, 25, 27, 29 och 30 §§, 32 §
första stycket 1 och 2 och andra stycket, 33–35 §§ och 38 §. Vid tillämp-
ningen ska det som sägs om detaljplan avse områdesbestämmelserna.

Effekten av beslut enligt detta kapitel

40 §

Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdes-

bestämmelser gäller först sedan beslutet har vunnit laga kraft.

Bestämmelser som innebär att beslutet kan få tillämpas innan det har

vunnit laga kraft finns i 13 kap. 17 § tredje stycket.

41 §

Områdesbestämmelser upphör att gälla när ett beslut att anta en

detaljplan för området vinner laga kraft eller när en detaljplan för området
får genomföras med stöd av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje
stycket.

6 kap. Genomförandet av detaljplaner

1 §

Genomförandet av en detaljplan ska grundas på den planbeskrivning

som kommunen har gjort enligt 4 kap. 31 och 33 §§.

Exploateringssamverkan

2 §

En bestämmelse enligt 4 kap. 19 § om genomförande med exploater-

ingssamverkan

1. ska avse exploateringssamverkan enligt lagen (1987:11) om exploater-

ingssamverkan,

2. ska ange samverkansområdets huvudsakliga avgränsning,
3. ska ange den tid inom vilken ett exploateringsbeslut enligt lagen om

exploateringssamverkan ska meddelas, och

4. upphör att gälla vid utgången av den tid som avses i 3, om något explo-

ateringsbeslut enligt lagen om exploateringssamverkan inte har meddelats
innan dess.

Den tid som avses i första stycket 3 får inte vara längre än fem år från den

dag då beslutet att anta detaljplanen vann laga kraft eller från den tidigare
dag då genomförandet får påbörjas med stöd av ett förordnande enligt
13 kap. 17 § tredje stycket.

Skyldighet att utan ersättning upplåta eller avstå mark eller annat
utrymme

3 §

Den som äger mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska

användas för en allmän plats är skyldig att utan ersättning upplåta marken
eller utrymmet till huvudmannen för den allmänna platsen, om

1. någon annan än kommunen ska vara huvudman för platsen,
2. marken eller utrymmet behövs för en ändamålsenlig användning av

området, och

3. länsstyrelsen innan planen antogs har beslutat att marken eller utrym-

met ska upplåtas till huvudmannen utan ersättning.

SFS 2010:900

4 §

Den som äger mark eller annat utrymme är skyldig att utan ersättning

avstå marken eller utrymmet till kommunen, om

1. marken eller utrymmet enligt detaljplanen ska användas för en allmän

plats som kommunen ska vara huvudman för eller för en allmän byggnad,

2. marken eller utrymmet behövs för en ändamålsenlig användning av

området, och

3. länsstyrelsen, innan planen antogs, har beslutat att marken eller utrym-

met ska avstås till kommunen utan ersättning.

5 §

Länsstyrelsen ska pröva en fråga om skyldighet att upplåta eller avstå

mark eller annat utrymme enligt 3 eller 4 §, om kommunen ansöker om det.

Länsstyrelsen får besluta att ägaren utan ersättning ska upplåta eller avstå

från marken eller utrymmet endast i den mån det kan anses skäligt med hän-
syn till den nytta som ägaren kan väntas få av planens genomförande och
med hänsyn till omständigheterna i övrigt.

I samband med att en detaljplan ändras, får länsstyrelsen besluta att mark

eller annat utrymme som tidigare har upplåtits eller avståtts ska bytas ut mot
annan mark eller annat utrymme, om det är lämpligt och kan ske utan
olägenhet för ägaren.

6 §

När en fråga om prövning enligt 5 § har väckts, ska kommunen genast

vidta de åtgärder som behövs för att en anteckning om det ska bli införd i
fastighetsregistrets allmänna del.

7 §

Den bedömning som ska göras enligt 5 § andra stycket påverkas inte

av att mark eller annat utrymme överlåts efter det att ärendet om anteckning
i fastighetsregistret har anmälts hos den som ska föra in anteckningen i
registret eller, om det är kommunen som ska föra in anteckningen i registret,
efter att anteckningen har förts in i registret.

Bestämmelser om vem som ska föra in uppgifter i fastighetsregistrets all-

männa del finns i 19 kap. 6 § fastighetsbildningslagen (1970:988).

8 §

Om länsstyrelsen beslutar att en ägare ska upplåta eller avstå mark eller

annat utrymme enligt 3 eller 4 §, ska länsstyrelsen i beslutet ange markens
eller utrymmets läge och gränser.

Om kommunen har begärt det och i den mån det är skäligt, får länsstyrel-

sen i beslutet också bestämma att ägaren ska bekosta anläggande av gator
och vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp och i vilken
ordning arbetet ska utföras.

9 §

Den som är skyldig att upplåta eller avstå mark eller annat utrymme

enligt 3 eller 4 §, ska upplåta eller avträda marken eller utrymmet senast den
dag då marken eller utrymmet behöver tas i anspråk för det avsedda ända-
målet.

10 §

Den som har avstått mark eller annat utrymme enligt 4 § ska frigöra

marken eller utrymmet från inteckningar och andra särskilda rätter. Om detta
inte kan ske, ska den som har avstått marken eller utrymmet ersätta kommu-
nen för den skada som därigenom uppkommer.

SFS 2010:900

11 §

Det som gäller i fråga om ägare enligt 3–10 §§ gäller också exploa-

teringssamfälligheter enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan.

Konkurrens mellan olika rättigheter till mark eller annat utrymme

12 §

En rätt att använda mark eller annat utrymme med stöd av 3 eller 4 §

har företräde framför annan rätt till marken eller utrymmet som har upp-
kommit efter det att detaljplanen antogs.

Kommunens rätt att lösa fastigheter, mark och andra utrymmen

13 §

Kommunen får lösa mark eller annat utrymme som enligt detalj-

planen ska användas för

1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller
2. annat än enskilt bebyggande, om markens eller utrymmets användning

för det avsedda ändamålet inte kan anses säkerställd ändå.

Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa mark eller annat

utrymme finns i 14 kap.

14 §

Om ett markområde enligt detaljplanen ska vara en enda fastighet

men vid genomförandetidens utgång omfattar flera fastigheter med olika
ägare och kommunen enligt planen är huvudman för en allmän plats, får
kommunen lösa fastigheter eller delar av fastigheter så att fastighetsindel-
ningen överensstämmer med planen.

15 §

Om kommunen är huvudman för en allmän plats som är avsedd att

tillgodose en kvartersmarks eller ett annat utrymmes behov av den allmänna
platsen och kvartersmarken eller utrymmet vid genomförandetidens utgång
inte har bebyggts på ett sätt som i huvudsak följer detaljplanen, får kom-
munen lösa marken eller utrymmet.

Första stycket gäller inte om marken eller utrymmet omfattas av ett bygg-

lov som får tas i anspråk.

16 §

Om någon har särskild rätt till mark eller annat utrymme som om-

fattas av kommunens rätt enligt 13, 14 eller 15 §, får kommunen också lösa
den särskilda rätten.

17 §

Om kommunen använder sig av sin rätt enligt 13, 14, 15 eller 16 §,

ska ersättningen bestämmas enligt 4 kap. expropriationslagen (1972:719).

Ordnandet av allmänna platser

18 §

Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kom-

munen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvud-
man för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.

Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det om-

råde som platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genom-
förandetiden har löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs.

När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett

ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatu-

SFS 2010:900

bredd, höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får
göra små avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen.

19 §

I den mån staten är väghållare inom ett område som omfattas av

detaljplanen, ska det som enligt 18 § gäller i fråga om kommunens skyldig-
het att ordna gator i stället gälla staten.

Om en gata ges en större bredd eller ett dyrbarare utförande i övrigt än vad

som behövs med hänsyn till trafiken, ska kommunen trots första stycket
betala merkostnaden.

Regeringen får i det enskilda fallet besluta att staten ska svara för den

merkostnad som avses i andra stycket.

20 §

Innan kommunen har hunnit ordna den gata som en fastighet ska ha

utgång till eller den avloppsledning som en fastighet ska få vara ansluten till,
får den som vill bygga på fastigheten

1. själv ordna utfartsväg och avloppsanordning, och
2. utan ersättning använda kommunens mark för utfartsvägen och

avloppsanordningen, om marken är avsedd för det ändamålet.

Underhållet av allmänna platser

21 §

Kommunen ska svara för underhållet av gator och andra allmänna

platser som kommunen är huvudman för. Detta gäller även om detaljplanen
upphävs.

22 §

Om staten är väghållare för en allmän väg inom ett område som om-

fattas av detaljplanen, ska staten svara för att vägen underhålls i enlighet
med väglagen (1971:948).

Om underhållet blir dyrare än vad som behövs med hänsyn till trafiken,

ska kommunen trots första stycket betala merkostnaden. Detta gäller dock
inte om regeringen beslutar att staten ska betala merkostnaden.

23 §

I anläggningslagen (1973:1149) finns bestämmelser om underhåll av

vägar och andra allmänna platser som kommunen inte är huvudman för.

Fastighetsägares skyldighet att betala för gatukostnader m.m.

24 §

Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga

eller förbättra en gata eller annan allmän plats eller vidta en annan åtgärd
som är avsedd att tillgodose ett områdes behov av allmänna platser och av
anordningar som normalt hör till sådana platser, får kommunen besluta att
ägarna till fastigheterna i området ska betala kostnaderna för sådana
åtgärder.

Kostnaderna ska fördelas mellan fastigheterna på ett skäligt och rättvist sätt.
Kommunen ska besluta om avgränsningen av det område som ska om-

fattas av fördelningen, vilka kostnader som ska fördelas och grunderna för
fördelningen.

25 §

Om kommunen i egenskap av huvudman har skyldighet att anlägga

eller förbättra en gata, får kommunen i stället för att tillämpa 24 § besluta att

SFS 2010:900

kostnaderna för detta ska betalas av ägarna till de fastigheter som ligger vid
gatan.

Kostnaderna får fördelas mellan fastigheterna så att
1. varje fastighet svarar för hälften av den del av kostnaden som belöper

på gatan framför fastigheten,

2. kostnaden för sådana anordningar som normalt hör till en gata fördelas

lika, och

3. kostnaden för att anlägga ett gatukors fördelas lika mellan fastigheterna

vid gatukorset.

Om kostnaden för att anlägga eller förbättra en gata inte är densamma

utmed hela gatan, får kommunen besluta att kostnaden ska fördelas mellan
fastigheterna på något annat sätt som är skäligt och rättvist.

Det som enligt denna paragraf gäller för en gata ska också gälla för andra

allmänna platser än gator.

26 §

Om en fastighet ligger vid en allmän plats som inte är en gata, ska

platsen vid tillämpningen av 24 och 25 §§ anses ha en bredd som motsvarar
fem fjärdedelar av den högsta byggnadshöjd som enligt detaljplanen gällde
för fastigheten när den mark som platsen ligger på uppläts för allmän
användning.

27 §

Till grund för bestämmandet av betalningsskyldighetens omfattning

enligt 24 eller 25 § får kommunen lägga

1. de faktiska kostnaderna, eller
2. beräkningar av vad det erfarenhetsmässigt kostar att i motsvarande

utförande anlägga eller förbättra gator och andra allmänna platser.

Samråd och granskning före beslut om kostnadsfördelning

28 §

Innan kommunen beslutar om betalningsskyldighet enligt 24 eller

25 §, ska kommunen utreda frågan och upprätta det förslag till kostnadsför-
delning som utredningen föranleder.

Kommunen ska ge sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och

boende som berörs av förslaget samt andra sammanslutningar och enskilda
som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle till samråd med kom-
munen. Samrådet ska syfta till ett utbyte av information och synpunkter.
Under samrådet bör kommunen redovisa skälen för förslaget, det planerings-
underlag som har betydelse och de viktigaste följderna av förslaget.

Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet och de förslag som sam-

rådet har gett anledning till i en samrådsredogörelse.

29 §

Om kommunens förslag avser kostnadsfördelning enligt 24 §, ska

kommunen kungöra att förslaget finns tillgängligt för granskning. Kungörel-
sen ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning enligt
lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

Av kungörelsen ska det framgå vilket område som förslaget avser, att den

som vill granska förslaget och lämna synpunkter får göra det inom en viss
angiven granskningstid och till vem synpunkterna ska lämnas. Gransk-
ningstiden ska vara minst tre veckor. Kommunen ska skicka en underrättelse

SFS 2010:900

om kungörelsen och dess innehåll i brev till de kända fastighetsägare som
berörs men som inte skriftligen har godkänt förslaget.

30 §

Under granskningstiden enligt 29 § ska kommunen hålla förslaget till

kostnadsfördelning och samrådsredogörelsen enligt 28 § tillgängliga för dem
som vill granska förslaget.

31 §

Om kommunens förslag avser kostnadsfördelning enligt 25 §, ska

kommunen ge de kända fastighetsägare som berörs men som inte skriftligen
har godkänt förslaget tillfälle att senast en viss dag yttra sig över förslaget
och samrådsredogörelsen.

32 §

Kommunen får inte slutligt besluta om kostnadsfördelning

1. enligt 24 § förrän granskningstiden enligt 29 § har löpt ut, eller
2. enligt 25 § förrän tiden för yttrande enligt 31 § har löpt ut.

Jämkning av betalningsskyldigheten

33 §

En fastighetsägares betalningsskyldighet enligt 24 eller 25 § ska jäm-

kas, om

1. kostnaden för kommunens åtgärder är oskäligt hög, eller
2. den eller de åtgärder som kostnaden avser har en omfattning eller ett ut-

förande som går utöver det som kan anses normalt med hänsyn till den an-
vändning som är tillåten för fastigheten.

Fullgörandet av betalningsskyldigheten

34 §

Om kommunen beslutar att en fastighetsägare ska betala kostnader

enligt 24 eller 25 §, inträder betalningsskyldigheten när den anläggning som
betalningen avser kan användas för fastigheten på avsett sätt.

35 §

När betalningsskyldighet har inträtt enligt 34 §, ska betalningen ske

när kommunen begär det.

På obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 § ränte-

lagen (1975:635) betalas från förfallodagen.

36 §

Trots 35 § får betalningsskyldigheten fullgöras genom avbetalningar

med minst en tiondel årligen, om

1. betalningsskyldigheten är betungande för fastighetsägaren med hänsyn

till fastighetens ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter, och

2. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet.
På obetalt belopp som inte har förfallit till betalning ska ränta enligt 5 §

räntelagen (1975:635) betalas från den dag då den första inbetalningen ska
ske. På obetalt belopp som har förfallit till betalning ska ränta enligt 6 § rän-
telagen betalas från förfallodagen.

37 §

Betalningsvillkoren enligt 36 § ska jämkas, om de är alltför betung-

ande för fastighetsägaren.

SFS 2010:900

38 §

Om en fastighetsägare har blivit betalningsskyldig enligt 34 § och

fastigheten därefter byter ägare, är den nya ägaren betalningsskyldig i
samma omfattning som den tidigare ägaren var. Detta gäller dock inte be-
lopp som har förfallit till betalning före tillträdesdagen.

Kapitlets tillämpning på samfälligheter

39 §

Det som gäller i fråga om fastigheter enligt detta kapitel ska också

tillämpas på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemen-
samt. Vid en sådan tillämpning ska

1. det som gäller i fråga om fastighetsägaren gälla ägarna till de fastig-

heter som har del i samfälligheten, och

2. en samfällighet som inte är avsedd för bebyggelse anses vara bebyggd

när samfälligheten i väsentlig omfattning har tagits i anspråk för dess av-
sedda ändamål.

Om en samfällighet ska anses vara bebyggd enligt första stycket 2, ska

den högsta tillåtna byggnadshöjden anses vara den genomsnittliga högsta
tillåtna byggnadshöjden för de fastigheter som har del i samfälligheten.

7 kap. Regionplanering

1 §

Regeringen får besluta att det under en viss tid eller tills vidare ska fin-

nas ett regionplaneorgan med uppgift att

1. utreda sådana frågor om användningen av mark- eller vattenområden

som angår två eller fler kommuner och behöver utredas gemensamt, och

2. samordna översiktlig planering för två eller fler kommuner i den mån

det behövs.

Regeringen ska besluta om ett sådant regionplaneorgan endast om det

gemensamma utredningsarbetet eller samordningen inte kommer till stånd på
annat sätt och det bland de berörda kommunerna inte finns ett utbrett mot-
stånd mot detta. I beslutet ska regionplaneorganets huvudsakliga uppgifter
anges.

2 §

I ett beslut enligt 1 § får regeringen bestämma att

1. ett kommunalförbund ska vara regionplaneorgan, eller
2. de berörda kommunerna ska bilda ett särskilt regionplaneförbund som

ska vara regionplaneorgan.

3 §

I frågor som inte särskilt regleras i detta kapitel ska bestämmelserna

om kommunalförbund i kommunallagen (1991:900) tillämpas på region-
planeförbund.

4 §

Bestämmelser om regionplanering i Stockholms län finns i lagen

(1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län.

5 §

Regionen för ett regionplaneorgan omfattar de kommuner som organet

har utsetts för.

Regionplaneorganet ska inom sin region bevaka regionala frågor och i så-

dana frågor fortlöpande lämna underlag till kommunerna och de statliga
myndigheterna för deras planering.

SFS 2010:900

6 §

Ett regionplaneorgan får, för regionen eller en del av den, anta en

regionplan som ska

1. vara vägledande för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områ-

desbestämmelser, och

2. ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och

riktlinjer för lokaliseringen av bebyggelse- och byggnadsverk, om det har
betydelse för regionen.

7 §

Regionplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av

den tydligt framgår.

8 §

Bestämmelserna i 3 kap. 7–18 §§ om samråd, utställning och granskning

ska tillämpas också i fråga om regionplaner och även när en regionplan ska
ändras eller upphävas. Vid tillämpningen ska det som sägs där om över-
siktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla
regionplaneorganet. Utställningstiden ska dock vara minst tre månader.

9 §

En regionplan ska antas, ändras och upphävas av fullmäktige i det

kommunalförbund eller regionplaneförbund som är regionplaneorgan.

Regionplaneorganet ska se till att
1. ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en regionplan tillkännages

genom att justeringen av protokollet med beslutet anslås på den plats som
avses i 3 kap. 28 § 10 kommunallagen (1991:900),

2. ett meddelande om tillkännagivandet och ett protokollsutdrag med be-

slutet sänds till de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen och till
regeringen senast dagen efter tillkännagivandet, och

3. planen sänds till länsstyrelserna inom regionen och Boverket, när beslu-

tet har vunnit laga kraft.

10 §

En regionplan gäller i åtta år räknat från

1. dagen för regeringens beslut enligt 11 kap. 13 § att inte överpröva pla-

nen, eller

2. dagen för regeringens beslut enligt 11 kap. 14 §, om det innebär att

regionplanen inte har upphävts i dess helhet.

11 §

Om en regionplan ändras, gäller den ändrade planen från

1. dagen för regeringens beslut enligt 11 kap. 13 § att inte överpröva änd-

ringen, eller

2. dagen för regeringens beslut enligt 11 kap. 14 §, om det innebär att änd-

ringen inte har upphävts i dess helhet.

Den ändrade planen gäller endast under återstoden av planens ursprung-

liga giltighetstid enligt 10 §.

12 §

Om en regionplan upphävs, upphör planen att gälla från

1. dagen för regeringens beslut enligt 11 kap. 13 § att inte överpröva upp-

hävandet, eller

2. dagen för regeringens beslut enligt 11 kap. 14 §, om det innebär att

planen har upphävts.

SFS 2010:900

8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och
allmänna platser

Byggnadsverks utformning

1 §

En byggnad ska

1. vara lämplig för sitt ändamål,
2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller

orienteringsförmåga.

2 §

Om inte annat följer av detta kapitel eller av föreskrifter som har med-

delats med stöd av 16 kap. 2 § ska kraven i 1 § uppfyllas på så sätt att de,

1. vid nybyggnad uppfylls för hela byggnaden,
2. vid ombyggnad uppfylls för hela byggnaden eller, om detta inte är rim-

ligt, den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas
genom ombyggnaden, och

3. vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad uppfylls i fråga om

ändringen.

När det gäller kravet i 1 § 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller använd-

barhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid av-
hjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsätt-
ningarna är enkelt att avhjälpa.

3 §

I den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med

stöd av 16 kap. 2 § ska det som

1. enligt 1 och 2 §§ gäller för en byggnad också gälla för en annan anlägg-

ning, och

2. enligt 1 § gäller för en byggnad också gälla för skyltar och ljusanord-

ningar.

Byggnadsverks tekniska egenskaper

4 §

Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i

fråga om

1. bärförmåga, stadga och beständighet,
2. säkerhet i händelse av brand,
3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
4. säkerhet vid användning,
5. skydd mot buller,
6. energihushållning och värmeisolering,
7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller

orienteringsförmåga, och

9. hushållning med vatten och avfall.
Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket

framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.

5 §

Kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de

1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad

än ombyggnad, och

SFS 2010:900

2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda

under en ekonomiskt rimlig livslängd.

De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket

är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska upp-
fyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om
inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §.

Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska

också tillämpas på andra anläggningar än byggnader.

Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk

6 §

Kraven på tillgänglighet och användbarhet i 1 § 3 och 4 § 8 gäller inte i

fråga om

1. en arbetslokal, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den

verksamhet som lokalen är avsedd för,

2. ett fritidshus med högst två bostäder, och
3. tillgänglighet till ett en- eller tvåbostadshus, om det med hänsyn till

terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven.

7 §

Vid ändring eller flyttning av en byggnad får kraven i 1 och 4 §§

anpassas och avsteg från kraven göras med hänsyn till ändringens omfatt-
ning eller flyttningens syfte samt med hänsyn till byggnadens förutsättningar
och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning i detta
kapitel. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § 8 får dock göras endast om det
med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och bygg-
nadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska tillämpas

också på andra anläggningar än byggnader.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om krav som alltid ska upp-

fyllas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd 16 kap. 2 § 4.

8 §

I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt

denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven
i 1 och 4 §§ anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är
skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från kraven i 1 §
3 och 4 § 8 får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfatt-
ning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.

Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt

föreskrifter som har meddelats med stöd 16 kap. 2 § 4.

Tomter

9 §

En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är

lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kul-
turvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att

1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt

anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på
framkomlighet för utryckningsfordon,

SFS 2010:900

4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt

utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,

5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna

komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det
med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och

6. risken för olycksfall begränsas.
Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera

bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig
verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor
friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga ut-
rymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska
man i första hand ordna friyta.

10 §

Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och loss-

ning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig
utsträckning också tillämpas om tomten är bebyggd.

11 §

I fråga om att på en bebyggd tomt vidta byggnadsåtgärder som är

anmälningspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av
16 kap. 8 § ska 9 § tillämpas i den utsträckning som är skälig med hänsyn till
kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.

Allmänna platser och andra områden

12 §

Det som gäller i fråga om tomter enligt 9–11 §§ ska i skälig utsträck-

ning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anlägg-
ningar än byggnader.

Allmänna platser ska dock, trots första stycket, ordnas så att personer med

nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda platsen eller området
i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna
lag. Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet ska alltid avhjälpas, om
hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är
enkelt att avhjälpa.

Förbud mot förvanskning

13 §

En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk,

miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har med-

delats med stöd av 16 kap. 7 §,

2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detalj-

plan eller i områdesbestämmelser,

3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.

Underhåll och varsamhet

14 §

Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess

utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras.

SFS 2010:900

Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets
värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk,

miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de sär-
skilda värdena bevaras.

En anordning för ett syfte som avses i 4 § 2–4, 6 eller 8, ska hållas i sådant

skick att den alltid fyller sitt ändamål.

15 §

En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall

begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte
uppkommer.

Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i

9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ända-
mål. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att
risken för olycksfall begränsas.

Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att

befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla
kraven i första stycket.

16 §

Det som gäller i fråga om vård och skötsel av en tomt enligt 15 § ska i

skälig utsträckning också tillämpas på allmänna platser och på områden för
andra anläggningar än byggnader.

17 §

Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras var-

samt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara
byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konst-
närliga värden.

18 §

Det som gäller i fråga om ändring och flyttning av en byggnad enligt

17 § ska tillämpas också på ändring och flyttning av en anläggning som krä-
ver bygglov enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §.

Byggprodukters lämplighet

19 §

En byggprodukt får ingå i ett byggnadsverk endast om den är lämplig

för den avsedda användningen.

En byggprodukt ska anses lämplig, om den
1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i

kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § 1–6 när byggnads-
verket är projekterat och uppfört på rätt sätt, eller

2. uppfyller kraven i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 §.

Utsläppande på marknaden

20 §

En byggprodukt får släppas ut på marknaden för avsedd användning

endast om den är lämplig enligt 19 §.

21 §

För byggprodukter som ska vara CE-märkta enligt föreskrifter som

har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § 2 gäller bestämmelserna om märk-
ning i lagen (1992:1534) om CE-märkning.

SFS 2010:900

Typgodkännande och tillverkningskontroll

22 §

Material, konstruktioner och anordningar får typgodkännas för an-

vändning i byggnadsverk. Ett sådant typgodkännande får endast meddelas av
någon som är ackrediterad för uppgiften enligt 14 § lagen (1992:1119) om
teknisk kontroll eller som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i
ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samar-
betsområdet.

Om det följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § 4

ska ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning vara typ-
godkänd för att få användas i ett byggnadsverk (obligatoriskt typgodkännan-
de). Även om ett typgodkännande inte är obligatoriskt, får ett typgodkännan-
de meddelas på ansökan (frivilligt typgodkännande).

Ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning som är typ-

godkänd ska anses uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § i de
avseenden som typgodkännandet gäller.

23 §

Ett typgodkännande enligt 22 § får förenas med ett villkor om att till-

verkningen av produkten fortlöpande kontrolleras (tillverkningskontroll).
Även i fråga om materialslag, konstruktioner eller anordningar som inte är
typgodkända får den som är behörig att typgodkänna enligt 22 § på ansökan
besluta att tillverkningen ska omfattas av tillverkningskontroll.

Material, konstruktioner och anordningar som är tillverkningskontrol-

lerade ska anses uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § i de av-
seenden som tillverkningskontrollen gäller.

Hissar och linbaneanläggningar

24 §

Hissar i byggnader och linbaneanläggningar för persontransport ska

alltid ha det utförande och den utrustning som skäligen kan fordras för att
uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 §.

Ventilationssystem

25 §

Om det med stöd av 16 kap. 11 § är särskilt föreskrivet att funktionen

hos ett ventilationssystem ska kontrolleras för att säkerställa ett tillfreds-
ställande inomhusklimat i byggnader enligt 4 § 3–6, ska byggnadens ägare
se till att kontrollen görs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certi-
fierad av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt 14 § lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande krav enligt
bestämmelser i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.

Dispens

26 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i det

enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna i detta kapitel.

SFS 2010:900

9 kap. Bygglov, rivningslov och marklov m.m.

1 §

Detta kapitel innehåller bestämmelser om

1. bygglov, rivningslov, marklov och anmälningsplikt,
2. förhandsbesked och villkorsbesked,
3. handläggningen av lovärenden,
4. förutsättningar och villkor för lov, och
5. vad ett beslut om lov ska innehålla, hur det ska expedieras och hur

länge det gäller.

Bygglov

2 §

Det krävs bygglov för

1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen

annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt
senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda använd-
ningen kommit till stånd,

b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare

lokal för handel, hantverk eller industri, eller

c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller

byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som om-

fattas av en detaljplan.

3 §

Trots 2 § 1, 2 och 3 b krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad

för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett
område som inte omfattas av en detaljplan.

4 §

För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus,

garage och andra små byggnader (komplementbyggnader) krävs det, trots
2 §, inte bygglov för att

1. med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter

från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte
placeras närmare gränsen än 4,5 meter,

2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en

altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak
som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte
täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen
än 4,5 meter, eller

3. i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra en komplementbyggnad

som

a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på

tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte har en större bygg-
nadsarea än 15,0 kvadratmeter,

b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och
c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

SFS 2010:900

En åtgärd som avses i 1–3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de

grannar som berörs medger det.

Första stycket 3 gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har

bestämt att åtgärden kräver bygglov.

5 §

För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom

ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om,
byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte vä-
sentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.

Första stycket gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har

bestämt att åtgärden kräver bygglov.

6 §

För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader,

murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte
bygglov för att

1. göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än

4,5 meter, eller

2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar när-

het av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter,

om de grannar som berörs medger det.

Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 § första

stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas
inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till
omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

7 §

I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har

bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §,
inte bygglov för att

1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och

under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller

2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som

kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna

a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,
b) göra en liten tillbyggnad,
c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller
d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller

annan liknande byggnad.

För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i för-

sta stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden
ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn
till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nöd-

vändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

8 §

Utöver det som följer av 2–7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning

som framgår av

1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö

SFS 2010:900

a) i en detaljplan har bestämt för att vidta en åtgärd som avses i 4 § första

stycket 3 eller 5 § första stycket,

b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt för att under-

hålla ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,

c) i områdesbestämmelser har bestämt för att i området byta en byggnads

färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan
åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,

3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt för att utanför

en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1
och 2,

4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om eko-

nomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,

5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har

bestämt för att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grund-
vattentäkter som avses i 11 kap. 11 § 1 miljöbalken.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en

bygglovsprövning.

9 §

Om ett bygglov används för ett ändamål som har en sådan säsongs-

karaktär att den åtgärd som omfattas av bygglovet behöver upprepas under
två eller flera år i följd, får åtgärden vidtas igen utan ny prövning, om det
sker inom ett år från det att åtgärden senast avslutades.

Rivningslov

10 §

Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en

byggnad

1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något

annat i planen, och

2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestäm-

melser har bestämt att ett rivningslov krävs.

Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får

uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestäm-
melserna inte har bestämt att det krävs rivningslov.

Marklov

11 §

Det krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område

med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom
en allmän plats, om inte kommunen har bestämt annat i detaljplanen.

Om ett viss höjdläge för markytan är bestämd i detaljplanen, krävs det

trots första stycket inte marklov för att höja eller sänka markytan till den
nivån.

12 §

Det krävs marklov för trädfällning och skogsplantering inom ett om-

råde med detaljplan, om kommunen har bestämt det i planen.

13 §

Det krävs marklov för schaktning, fyllning, trädfällning och skogs-

plantering i ett område utanför detaljplan, om

SFS 2010:900

1. åtgärden ska genomföras i ett område som är avsett för bebyggelse eller

i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig
flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergian-
läggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsom-
råde, och

2. kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att det krävs sådant

marklov i området.

Lov för åtgärder som inte kräver lov

14 §

Även om en åtgärd med ett byggnadsverk eller mark inte kräver

bygglov, rivningslov eller marklov, får den som avser att vidta åtgärden
ansöka om att åtgärden prövas och har rätt att få sin ansökan prövad som om
åtgärden krävde lov. Prövningen ska avse åtgärdens förenlighet med denna
lag.

Åtgärder för totalförsvaret

15 §

Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgär-

der med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalför-
svaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd
med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgär-
derna och var de ska utföras.

Anmälningsplikt

16 §

Även om en åtgärd inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov, får

åtgärden inte påbörjas i strid med föreskrifter om skyldighet att anmäla
åtgärden som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 §.

Förhandsbesked

17 §

Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska

byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i fråga om åtgärden kan tillåtas på
den avsedda platsen.

18 §

Ett förhandsbesked som innebär att åtgärden kan tillåtas är bindande

vid den kommande bygglovsprövningen, om ansökan om bygglov görs inom
två år från den dag då förhandsbeskedet vann laga kraft.

Villkorsbesked

19 §

Om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska

byggnadsnämnden i ett villkorsbesked redovisa sin bedömning i fråga om åt-
gärden kan antas komma att bli föremål för villkor för att uppfylla kraven i
8 kap. 1 och 2 §§. Ett sådant villkorsbesked är inte bindande.

SFS 2010:900

Handläggningen av ärenden om lov och förhandsbesked

20 §

Ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked

prövas av byggnadsnämnden.

21 §

En ansökan om lov eller förhandsbesked ska vara skriftlig och

innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för
prövningen.

En ansökan om lov ska dessutom innehålla
1. byggherrens förslag om vem eller vilka som ska vara kontrollansvariga

enligt det som följer av 10 kap. 9 och 10 §§, och

2. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt 10 kap., om

ansökningen avser tillbyggnad eller annan ändring av ett en- eller tvåbo-
stadshus.

22 §

Om ansökningen är ofullständig, får byggnadsnämnden förelägga

sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Föreläggandet ska innehålla
en upplysning om att ansökan kan komma att avvisas eller att ärendet kan
komma att avgöras i befintligt skick om föreläggandet inte följs.

Om föreläggandet inte följs, får byggnadsnämnden avvisa ansökan eller

avgöra ärendet i befintligt skick.

23 §

Om byggnadsnämnden finner att en åtgärd som avses med ansök-

ningen också kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet,
ska nämnden upplysa sökanden om detta.

24 §

Om ansökningen avser en åtgärd som måste anmälas till kommunen

enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken,
ska byggnadsnämnden underrätta miljönämnden om sitt ärende. Byggnads-
nämnden och miljönämnden ska samordna handläggningen av ärendena så
att

1. berörda myndigheter, organisationer och enskilda parter ges tillfälle att

i ett sammanhang yttra sig i båda ärendena, och

2. beslut i båda ärendena meddelas i ett sammanhang.
Om det finns särskilda skäl, får nämnderna besluta att någon samordning

enligt första stycket inte ska ske. Innan de fattar ett sådant beslut ska de ge
varandra och de berörda parterna tillfälle att yttra sig.

25 §

Om ansökningen avser en åtgärd som innebär en avvikelse från en

detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i ett område som inte
omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser och åtgärden inte är en
kompletteringsåtgärd, ska byggnadsnämnden underrätta de som avses i
5 kap. 11 § första stycket 2 och 3 samt de kända organisationer eller fören-
ingar som avses i 5 kap. 11 § första stycket 4 om ansökningen och ge dem
tillfälle att yttra sig.

Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap.

35 § första stycket 2.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att

lov inte kan ges.

SFS 2010:900

26 §

Om det inte är uppenbart onödigt, får en fråga om lov eller förhands-

besked inte avgöras utan att sökanden och fastighetsägaren har underrättats
om vad andra har tillfört ärendet och fått tillfälle att yttra sig över det.

27 §

Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhands-

besked skyndsamt och meddela sitt beslut om lov eller förhandsbesked inom
tio veckor från det att den fullständiga ansökningen kom in till nämnden.
Om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet, får tiden förlängas
en gång med högst tio veckor utöver de ursprungliga tio veckorna. Sökanden
ska informeras om förlängningen och skälen för den innan den ursprungliga
tidsfristen har gått ut.

Bestämmelser om att ett mottagningsbevis ska skickas till sökanden när

en fullständig ansökan har kommit in och om innehållet i ett sådant bevis
finns i 8 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden.

28 §

Om ett ärende om lov eller förhandsbesked avser en byggnad eller ett

markområde som omfattas av en ansökan om expropriationstillstånd eller av
ett påbörjat arbete för att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller om-
rådesbestämmelser, får byggnadsnämnden besluta att ärendet om lov eller
förhandsbesked inte ska avgöras förrän frågan om expropriationstillstånd har
avgjorts eller planarbetet har avslutats. Om kommunen inte har avslutat
planarbetet inom två år från det att ansökningen om lov eller förhandsbesked
kom in till byggnadsnämnden, ska dock ärendet om lov eller förhandsbesked
avgöras utan dröjsmål.

29 §

Om ett bygglov för en åtgärd tidigare har vägrats på grund av att ett

tillstånd till expropriation har getts och det tillståndet har upphört att gälla,
får en ny ansökan om bygglov till åtgärden inte avslås på grund av ett nytt
expropriationstillstånd förrän tio år har förflutit från den dag då det första
expropriationstillståndet gavs.

Förutsättningar för bygglov

30 §

Bygglov ska ges för en åtgärd som

1. överensstämmer med detaljplanen eller gällande områdesbestämmelser,
2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 § eller måste avvakta

att genomförandetiden för en detaljplan börjar löpa, och

3. uppfyller kraven i 2 kap. och 8 kap. 1–3, 9, 13, 17 och 18 §§ i de delar

som inte har prövats i detaljplan eller områdesbestämmelser.

31 §

Bygglov får ges för en åtgärd som avviker från gällande detaljplan

eller områdesbestämmelser, om

1. åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § 3 b eller c,
2. avvikelsen endast består i att åtgärden avses att vidtas på en fastighet

eller ett byggnadsverk som avviker från detaljplanen eller områdesbestäm-
melserna och den avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning
enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning
enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988), eller

SFS 2010:900

3. avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens eller områdes-

bestämmelsernas syfte.

I fall som avses i första stycket 2 och 3 ska en samlad bedömning göras av

de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare har godtagits.

32 §

För en åtgärd på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för

allmänt ändamål, får bygglov ges endast om ändamålet är närmare angivet i
planen.

Tidsbegränsade bygglov

33 §

För en åtgärd som uppfyller något eller några men inte alla förutsätt-

ningar enligt 30–32 §§ får ett tidsbegränsat bygglov ges, om sökanden begär
det och åtgärden avses att pågå under en begränsad tid. Ett sådant lov ska
ges, om åtgärden har stöd i en detaljplanebestämmelse om tillfällig använd-
ning av byggnad eller mark.

Ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst fem år. Tiden kan på sökandens

begäran förlängas med högst fem år i taget. Den sammanlagda tiden får över-
stiga tio år endast om lovet ska användas för ett ändamål som avses i 9 §.

Förutsättningar för rivningslov

34 §

Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller bygg-

nadsdel som inte

1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser,

eller

2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska,

kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

Förutsättningar för marklov

35 §

Marklov ska ges för en åtgärd som inte

1. strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,
2. förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för bebygg-

else,

3. medför olägenheter för användningen av sådana anläggningar som an-

ges i 13 § 1, eller

4. medför störningar eller betydande olägenheter för omgivningen.
Marklov får ges till en åtgärd som endast innebär en liten avvikelse från

detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om avvikelsen är förenlig med
syftet med planen eller bestämmelserna.

Villkorade lov

36 §

Om ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områ-

desbestämmelser inte har vunnit laga kraft, får ett bygglov, rivningslov eller
marklov för en åtgärd som avses att vidtas inom det område som detalj-
planen eller områdesbestämmelserna omfattar ges med villkoret att planbe-
slutet vinner laga kraft. Beslutet om lov ska i så fall innehålla en upplysning
om att åtgärden inte får påbörjas innan planbeslutet har vunnit laga kraft.

SFS 2010:900

37 §

I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden bestämma att bygg-

nadsarbeten inte får påbörjas förrän fastighetsägaren har betalat ersättning
för gator eller andra allmänna platser eller har ställt säkerhet för ersätt-
ningen.

38 §

I ett bygglov eller marklov för en åtgärd som redan har utförts, får

byggnadsnämnden bestämma om skyldighet att vidta de ändringar i det
utförda som behövs. I beslutet ska nämnden i så fall ange den tid inom vil-
ken ändringarna ska vara utförda.

Beslutets innehåll och expediering

39 §

Ett förhandsbesked som innebär att en åtgärd kan tillåtas ska inne-

hålla

1. en upplysning om att förhandsbeskedet endast gäller om bygglov för

åtgärden söks inom två år efter det att beslutet om förhandsbesked vann laga
kraft,

2. en upplysning om att förhandsbeskedet inte innebär att åtgärden får

påbörjas, och

3. de villkor som behövs för att förhandsbeskedet ska vara förenligt med

de förutsättningar som gäller för den kommande bygglovsprövningen.

40 §

Av ett bygglov, rivningslov eller marklov ska det framgå

1. vilken giltighetstid lovet har,
2. om det ska finnas någon som är kontrollansvarig och i så fall vem eller

vilka som är kontrollansvariga, och

3. att lovet inte innebär en rätt att påbörja den sökta åtgärden förrän bygg-

nadsnämnden har gett startbesked enligt 10 kap.

Lovet ska också innehålla de villkor och upplysningar som följer av 23,

36, 37 eller 38 § eller behövs i övrigt.

41 §

Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om

lov eller förhandsbesked har tillkännagetts på kommunens anslagstavla ska
en underrättelse om tillkännagivandet, ett protokollsutdrag med beslutet och
en uppgift om vad den som vill överklaga beslutet måste göra skickas i brev
till

1. sökanden och annan part, om det inte är uppenbart obehövligt, och
2. dem som anges i 25 § och har lämnat synpunkter i ärendet som inte har

blivit tillgodosedda.

Underrättelsen får ske genom delgivning. Sökanden får dock inte delges

enligt 12, 15, 16 eller 17 § delgivningslagen (1970:428).

Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska också kungöras genom ett

meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Av meddelandet ska beslutets
huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt framgå. Beslut som
har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ska anses ha kommit till okända
sakägares kännedom vid tidpunkten för kungörelsen.

42 §

Om byggnadsnämndens beslut omfattas av ett beslut enligt 11 kap.

12 § om att länsstyrelsen ska överpröva beslutet, ska byggnadsnämnden
genast skicka beslutet till länsstyrelsen.

SFS 2010:900

Giltighetstiden för lov

43 §

Om inte annat följer av 9 eller 33 §, upphör ett bygglov, rivningslov

eller marklov att gälla, om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats
inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga
kraft.

10 kap. Genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder

1 §

Detta kapitel innehåller bestämmelser om

1. förutsättningar för att få påbörja vissa åtgärder och ta ett byggnadsverk

i bruk,

2. byggherrens skyldighet att kontrollera genomförandet och ha en kont-

rollplan,

3. kontrollansvariga och deras uppgifter,
4. tekniskt samråd och startbesked innan åtgärderna påbörjas,
5. utstakning av en planerad byggnad, tillbyggnad eller anläggning,
6. byggnadsnämndens arbetsplatsbesök, och
7. slutsamråd och slutbesked i samband med att åtgärderna avslutas.

2 §

Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som har

meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en
tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot

1. det lov som har getts för åtgärden, eller
2. om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestäm-

melser som gäller för området.

Åtgärder som avses i 9 kap. 4 och 5 §§ får, trots första stycket 2, strida

mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.

Startbesked och slutbesked

3 §

En åtgärd får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett start-

besked, om åtgärden kräver

1. bygglov, marklov eller rivningslov, eller
2. en anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.

8 §.

4 §

Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett start-

besked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked,
om nämnden inte beslutar annat.

Byggherrens ansvar för kontrollen av genomförandet

5 §

Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som

byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som
gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har
meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig,
ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som bygg-
nadsnämnden fastställer i startbeskedet.

SFS 2010:900

Kontrollplan

6 §

Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av en bygg-

eller rivningsåtgärd som avses i 3 § (kontrollplan) med uppgifter om

1. vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse,
2. vem som ska göra kontrollerna,
3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden,
4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besö-

ken bör ske,

5. vilket farligt avfall som rivningsåtgärder kan ge upphov till, och
6. hur farligt avfall och annat avfall ska tas om hand.

7 §

Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda

fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett
ändamålsenligt sätt säkerställa att alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 §
uppfylls.

8 §

Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska

utföras

1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
2. av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om sådana

åtgärder som kontrollen avser (sakkunnig) och som kan styrka sin sak-
kunnighet med ett certifikat som har utfärdats av ett organ som har ackredi-
terats för detta ändamål enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll
eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett an-
nat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbets-
området.

Kontrollansvariga

9 §

För den kontroll som avses i 5 § ska det finnas en eller flera kontrollan-

svariga som

1. har den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs för uppgiften

och kan styrka detta med ett bevis om certifiering, och

2. har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd

som ska kontrolleras.

Om det finns flera kontrollansvariga, ska byggherren se till att någon av

dem samordnar de kontrollansvarigas uppgifter.

Den certifiering som avses i första stycket 1 ska vara gjord av någon som

har ackrediterats för detta ändamål enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll eller av någon som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser
i ett annat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet. Certifieringen ska vara tidsbegränsad och avse ett visst slag
av arbete.

10 §

Trots 9 § krävs det inte någon kontrollansvarig i fråga om

1. små ändringar av en- eller tvåbostadshus, om byggnadsnämnden inte

beslutar annat, eller

2. andra små åtgärder enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av

16 kap. 10 §.

SFS 2010:900

11 §

En kontrollansvarig ska

1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som

krävs enligt 6 § och, i fråga om rivningsåtgärder, biträda vid inventeringen
av farligt avfall och annat avfall,

2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för

åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,

3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera

byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,

4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid

byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,

5. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara

av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,

6. avge ett utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag

för slutbesked, och

7. om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag, meddela detta till bygg-

nadsnämnden.

12 §

Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt 11 §, ska

byggherren omedelbart underrätta byggnadsnämnden. Om en kontrollan-
svarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå en ny kontrollan-
svarig.

13 §

Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag ska byggnadsnämn-

den utse en ny kontrollansvarig.

Tekniskt samråd

14 §

I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden

utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett
sammanträde för tekniskt samråd, om

1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller
3. byggherren har begärt ett sådant samråd.
En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till bygg-

herren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också
skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i
samrådet eller som enligt byggnadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att
delta.

15 §

Om samrådet rör byggåtgärder som avser en arbetslokal eller ett per-

sonalrum för arbetstagare som ska utföra arbete för en arbetsgivares räkning,
ska byggnadsnämnden ge den myndighet som ansvarar för arbetsmiljöfrågor
(arbetsmiljömyndigheten) och en representant för arbetstagarna tillfälle att
delta i samrådet. Om det behövs, ska nämnden även i andra fall ge arbets-
miljömyndigheten tillfälle att delta i samrådet.

Om samrådet rör byggåtgärder som avser tillfälliga personalbostäder för

sammanlagt minst tio boende ska byggnadsnämnden ge en representant för
arbetstagarna tillfälle att delta i samrådet.

SFS 2010:900

Vid tillämpningen av denna paragraf ska det som gäller i fråga om arbets-

tagare också gälla andra som enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ska likstäl-
las med arbetstagare.

16 §

Om samrådet avser en åtgärd för vilken det krävs en byggfelsförsäk-

ring eller ett färdigställandeskydd enligt lagen (1993:320) om byggfels-
försäkring m.m., ska byggnadsnämnden ge försäkringsgivaren eller den som
svarar för färdigställandeskyddet tillfälle att delta i samrådet.

17 §

Om samrådet avser en befintlig byggnad som innehåller ett skydds-

rum, ska byggnadsnämnden ge den myndighet som avses i 3 kap. 1 § lagen
(2006:545) om skyddsrum tillfälle att yttra sig.

18 §

Byggherren ska senast vid det tekniska samrådet till byggnadsnämn-

den lämna

1. ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt 6 §, samt
2. de tekniska handlingar som, utöver ansökningshandlingarna enligt

9 kap. 21 §, krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om
startbesked.

Första stycket 1 gäller inte rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det

enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan.

19 §

Vid det tekniska samrådet ska man gå igenom

1. arbetets planering och organisation,
2. byggherrens förslag till kontrollplan och de handlingar i övrigt som

byggherren har gett in,

3. hur förekomsten av tänkbart farligt avfall har inventerats, om samrådet

avser en rivningsåtgärd,

4. behovet av att byggnadsnämnden gör arbetsplatsbesök eller av andra

tillsynsåtgärder,

5. behovet av en byggfelsförsäkring eller ett färdigställandeskydd,
6. behovet av utstakning,
7. byggnadsnämndens behov av ytterligare handlingar inför beslut om

kontrollplan eller startbesked, och

8. behovet av ytterligare sammanträden.

20 §

Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som det tekniska sam-

rådet avser kräver tillstånd av eller anmälan till någon annan myndighet, ska
nämnden upplysa byggherren om detta under samrådet.

21 §

Byggnadsnämnden ska föra protokoll över det tekniska samrådet.

Förfarandet när det inte behövs något tekniskt samråd

22 §

Om det enligt 14 § inte behövs något tekniskt samråd, ska byggnads-

nämnden i beslutet om lov eller snarast möjligt därefter eller efter det att
anmälan har kommit in

1. ge startbesked, eller
2. förelägga byggherren att ge in de ytterligare handlingar som behövs för

nämndens prövning i frågan om startbesked.

SFS 2010:900

Om byggnadsnämnden finner att de åtgärder som lovet eller anmälan av-

ser kräver tillstånd av någon annan myndighet, ska nämnden upplysa bygg-
herren om detta.

Byggnadsnämndens startbesked

23 §

Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd

som avses i 3 § får påbörjas, om

1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna

lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,

2. ett bevis om att det finns en byggfelsförsäkring eller ett färdigställande-

skydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs en sådan
försäkring eller ett sådant skydd,

3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det

krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
och

4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp

för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt 23 § lagen (2006:985)
om energideklaration för byggnader.

24 §

I startbeskedet ska byggnadsnämnden

1. fastställa den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna enligt bygg-

herrens förslag och det som kommit fram i det tekniska samrådet eller annars
i handläggningen av ärendet, med uppgift om vem eller vilka som är sakkun-
niga eller kontrollansvariga,

2. bestämma villkor för att få påbörja åtgärderna, om sådana villkor be-

hövs,

3. bestämma villkor och ungefärlig tidpunkt för utstakning, om utstakning

behövs,

4. bestämma vilka handlingar som ska lämnas till nämnden inför beslut

om slutbesked, och

5. ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning, i den mån sådana

upplysningar behövs.

25 §

Ett startbesked för lovpliktiga åtgärder upphör att gälla den dag då

beslutet om lov upphör att gälla.

Ett startbesked för anmälningspliktiga åtgärder upphör att gälla två år

efter att startbeskedet gavs. Om arbetena då har påbörjats men inte avslutats
och ett nytt tekniskt samråd behövs, ska byggnadsnämnden kalla till ett nytt
sammanträde för tekniskt samråd. Om det finns förutsättningar för slutsam-
råd enligt 30 § får byggnadsnämnden i stället kalla till slutsamråd.

Det som sägs om slutsamråd i andra stycket gäller även när startbesked

enligt första stycket upphör att gälla.

Utstakning

26 §

När byggnadsnämnden har gett ett startbesked enligt 23 §, ska nämn-

den skyndsamt och inom den tid som anges i beskedet låta staka ut bygg-
naden, tillbyggnaden eller anläggningen och märka ut dess höjdläge, om det

SFS 2010:900

behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i
övrigt.

Om byggnaden eller anläggningen till sitt läge är direkt beroende av

gränsen mot en grannes fastighet, ska grannen kallas till utstakningen.

Arbetsplatsbesök

27 §

Efter ett startbesked enligt 23 § ska byggnadsnämnden minst en gång

under arbetets gång besöka den plats där åtgärderna genomförs, om

1. startbeskedet har föregåtts av ett tekniskt samråd, och
2. ett arbetsplatsbesök inte kan anses obehövligt.
Ett arbetsplatsbesök ska alltid göras, om startbeskedet avser ett stort eller

komplicerat byggprojekt eller om byggnadsnämnden och byggherren vid det
tekniska samrådet har kommit överens om ett arbetsplatsbesök.

28 §

Byggnadsnämnden ska föra protokoll över arbetsplatsbesöket. Proto-

kollet ska skickas till byggherren och den kontrollansvarige.

Kompletterande villkor

29 §

Byggnadsnämnden får besluta om kompletterande villkor för bygg-

eller rivningsåtgärderna eller för kontrollen, om

1. sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt denna lag eller före-

skrifter som har meddelats med stöd av lagen, och

2. behovet av villkoren inte kunde förutses när startbeskedet gavs.

Slutsamråd

30 §

I samband med att byggåtgärder som har omfattats av ett tekniskt

samråd avslutas ska byggnadsnämnden kalla till ett sammanträde för slut-
samråd, om det inte är uppenbart obehövligt.

31 §

En kallelse enligt 30 § ska vara skriftlig och skickas till

1. byggherren,
2. den eller de kontrollansvariga, och
3. övriga som enligt byggnadsnämnden bör ges tillfälle att delta.

32 §

Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har

genomförts. Vid slutsamrådet ska följande gås igenom:

1. hur kontrollplanen, andra villkor i startbeskedet och kompletterande

villkor har följts,

2. avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,
3. den kontrollansvariges utlåtande enligt 11 § 6,
4. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över be-

sök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande,

5. behov av andra åtgärder, och
6. förutsättningarna för ett slutbesked.

33 §

Byggnadsnämnden ska föra protokoll över slutsamrådet.

SFS 2010:900

Byggnadsnämndens slutbesked

34 §

Byggnadsnämnden ska med ett slutbesked godkänna att en eller flera

åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att
byggnadsverket får tas i bruk, om

1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet,

kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är upp-
fyllda, och

2. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.

35 §

Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet

som är försumbara.

Byggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs

med anledning av bristerna.

36 §

Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är för-

sumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i
ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av
att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Om
det behövs, ska nämnden i ett sådant besked ange vad som gäller i fråga om
möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva

frågan om slutbesked enligt 34 §.

37 §

Byggnadsnämnden ska pröva frågan om slutbesked så snart nämnden

har fått in eller skaffat sig det underlag som behövs för prövningen. Hand-
läggningen ska ske skyndsamt.

Om nämnden finner att det finns skäl för ett ingripande enligt 11 kap., ska

nämnden också handlägga den frågan skyndsamt.

11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder

1 §

Detta kapitel innehåller bestämmelser om

1. tillsynen allmänt, möjlighet att få ett ingripandebesked samt skyldighet

att ge tillträde och lämna upplysningar för tillsynen,

2. tillsynen över kommunala beslut och regionplanebeslut,
3. förelägganden som behövs för att regler, domar och beslut ska följas,
4. genomförande på den försumliges bekostnad och förbud mot fortsatt

arbete eller användning av byggnadsverk,

5. ingripanden mot kontrollanter och kontrollansvariga,
6. att förelägganden och förbud får förenas med vite eller ska genomföras

omedelbart,

7. handräckning,
8. anteckningar av förelägganden och förbud i fastighetsregistret samt

verkan av förelägganden och förbud vid ägarbyte,

9. byggsanktionsavgifter,
10. överlåtelse av egendom efter en överträdelse, och
11. tystnadsplikt.

SFS 2010:900

Allmänt om tillsynen

2 §

Tillsynen över att denna lag och EU-förordningar i frågor inom lagens

tillämpningsområde samt föreskrifter, domar och andra beslut som har med-
delats med stöd av lagen eller en sådan EU-förordning följs utövas enligt
detta kapitel och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.

3 §

Tillsynen ska utövas av regeringen, länsstyrelsen och den eller de stat-

liga myndigheter i övrigt som regeringen bestämmer och av byggnadsnämn-
den (tillsynsmyndigheterna).

Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta med varandra samt med sådana

statliga och kommunala organ som fullgör uppgifter av betydelse för till-
synsverksamheten.

4 §

En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att tillsynsupp-

gifter som byggnadsnämnden har enligt detta kapitel ska skötas helt eller
delvis av byggnadsnämnden i den andra kommunen. Befogenheten att med-
dela beslut i tillsynsärenden får dock inte överlåtas.

5 §

En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av

att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns
anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i före-
skrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller
i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

6 §

Det som gäller för byggnadsverk i detta kapitel ska tillämpas också i

fråga om skyltar och ljusanordningar.

Ingripandebesked

7 §

Om någon begär det, ska byggnadsnämnden i ett skriftligt ingripande-

besked redovisa om det i fråga om ett visst byggnadsverk har vidtagits någon
åtgärd som enligt nämndens bedömning motiverar ett ingripande enligt detta
kapitel.

Tillträde och upplysningar

8 §

För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har

1. byggnadsnämnden och länsstyrelsen samt den som på nämndens eller

länsstyrelsens uppdrag utför ett arbete rätt att få tillträde till fastigheter och
byggnadsverk samt att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra arbe-
tet,

2. en tillsynsmyndighet rätt att på begäran få de upplysningar och hand-

lingar från byggherren som behövs för tillsynen över bygg-, rivnings- och
markåtgärder, och

3. en tillsynsmyndighet rätt att hos den som tillverkar, importerar, saluför

eller använder byggprodukter som omfattas av tillsynen

a) få tillgång till produkter för kontroll,
b) på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och

SFS 2010:900

c) få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostä-

der.

En myndighet som framställer kartor för samhällets behov har för att full-

göra sin kartläggningsuppgift också en sådan rätt till tillträde som anges i
första stycket 1, dock inte till bostäder. Om det behövs för att tillsynsmyn-
digheten ska kunna ta del av innehållet i ett utländskt certifikat, intyg eller
annan handling, ska handlingen på myndighetens begäran visas i översätt-
ning till svenska. Översättningen behöver inte vara auktoriserad.

9 §

Polismyndigheterna ska lämna det biträde som behövs för tillträde en-

ligt 8 §.

Tillsyn över kommunala beslut

10 §

När länsstyrelsen enligt 5 kap. 29, 38 eller 39 § har fått ett medde-

lande om att en kommun beslutat att anta, ändra eller upphäva en detaljplan
eller områdesbestämmelser, ska länsstyrelsen inom tre veckor besluta om
den ska överpröva kommunens beslut eller inte.

Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas

innebära att

1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses,
2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vatten-

områden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,

3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,
4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande be-

stämmelser, eller

5. en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller sä-

kerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

11 §

Länsstyrelsen ska upphäva kommunens beslut att anta, ändra eller

upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i dess helhet, om beslutet
har en sådan innebörd som anges i 10 § andra stycket. Om kommunen med-
ger det, får beslutet upphävas i en viss del.

12 §

För ett visst geografiskt område får regeringen eller länsstyrelsen, om

det finns särskilda skäl, besluta att det som enligt 10 och 11 §§ gäller för
länsstyrelsens prövning av kommunens beslut också ska tillämpas i fråga om
byggnadsnämndens beslut om lov eller förhandsbesked enligt 9 kap.

Om länsstyrelsen beslutar att överpröva ett lov eller förhandsbesked, får

länsstyrelsen besluta att lovet eller förhandsbeskedet inte ska gälla förrän
prövningen har avslutats.

Tillsyn över regionplanebeslut

13 §

När regeringen enligt 7 kap. 9 § har fått ett meddelande om ett beslut

att anta, ändra eller upphäva en regionplan, ska regeringen inom tre månader
besluta om den ska överpröva regionplanebeslutet eller inte.

Regeringen får överpröva regionplanebeslutet endast om beslutet kan antas

innebära att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses.

SFS 2010:900

14 §

Regeringen får upphäva ett beslut att anta, ändra eller upphäva en re-

gionplan i dess helhet eller i en viss del, om beslutet innebär att ett riks-
intresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses.

Planförelägganden

15 §

Regeringen får förelägga en kommun att inom en viss tid anta, ändra

eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläggande),
om det behövs för att tillgodose ett intresse som avses i 10 § andra stycket 1
eller 2.

16 §

Om kommunen inte följer ett planföreläggande, får regeringen

1. besluta att länsstyrelsen på kommunens bekostnad ska ta fram det för-

slag och i övrigt göra det arbete som enligt 5 kap. behövs för att detaljplanen
eller områdesbestämmelserna ska kunna antas, ändras eller upphävas, och

2. anta, ändra eller upphäva detaljplanen eller områdesbestämmelserna.

Lovförelägganden

17 §

Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vid-

tagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens eller
byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är
sannolikt att lov kan ges för åtgärden (lovföreläggande).

Förelägganden om underhållsutredning

18 §

Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnads-

nämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder.
Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett före-
läggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge syn-
punkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för
uppdraget.

Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2.

Åtgärdsförelägganden

19 §

Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontroll-

ansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en
åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller före-
skrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnads-
nämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden (åtgärdsföre-
läggande).

Rättelseförelägganden

20 §

Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits

en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har medde-
lats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastig-
heten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid (rättelseföre-
läggande).

SFS 2010:900

Rivningsförelägganden

21 §

Om ett byggnadsverk är förfallet eller skadat i väsentlig omfattning

och inte sätts i stånd inom skälig tid, får byggnadsnämnden förelägga ägaren
att inom viss tid riva byggnadsverket (rivningsföreläggande).

Förelägganden för ökad trafiksäkerhet

22 §

Om ett byggnadsverk inom ett område med detaljplan innebär stora

olägenheter för trafiksäkerheten på grund av att förhållandena har ändrats,
får byggnadsnämnden förelägga ägaren att ta bort byggnadsverket eller att
vidta någon annan åtgärd med det som avhjälper eller minskar olägen-
heterna.

Om byggnadsverket är en byggnad, får ett föreläggande att ta bort eller

flytta byggnaden meddelas endast om byggnaden kan flyttas utan svårighet
eller har ett ringa värde.

23 §

Byggnadsnämnden får förelägga ägaren av en fastighet eller en bygg-

nad inom ett område med detaljplan att anordna stängsel eller ändra utfart el-
ler annan utgång mot gator eller vägar, om det behövs med hänsyn till trafik-
säkerheten.

Förelägganden om stängsel kring industrianläggningar som inte
används

24 §

Om ett byggnadsverk för industriändamål inte längre används, får

byggnadsnämnden förelägga ägaren att anordna stängsel kring det, om det
behövs till skydd mot olycksfall.

Produktförelägganden

25 §

Tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet besluta om det förelägg-

ande eller förbud som från skyddssynpunkt behövs för att bestämmelsen om
byggprodukter i 8 kap. 20 § eller en bestämmelse som har meddelats med
stöd av 16 kap. 6 § ska följas.

26 §

Om en byggprodukt har CE-märkts trots att den inte överensstämmer

med de krav som gäller för CE-märkning, får tillsynsmyndigheten förelägga
tillverkaren, importören eller den som saluför byggprodukten att

1. upphöra med CE-märkningen,
2. upphöra med användningen av CE-märkningen,
3. återkalla osålda produkter, eller
4. ta bort CE-märkningen.
Ett sådant föreläggande gäller så länge som produkten inte överens-

stämmer med kraven.

Genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande

27 §

Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden be-

sluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar

SFS 2010:900

samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om
lov.

När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 §

har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens be-
kostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.

Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får

byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges
bekostnad och hur det ska ske.

28 §

Byggnadsnämnden får besluta om genomförande enligt 27 § endast

om föreläggandet har innehållit en upplysning om detta.

Nämnden ska se till att genomförandet inte ger upphov till oskäliga kost-

nader.

29 §

Kronofogdemyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att ge-

nomföra en åtgärd som avses i 27 § tredje stycket.

Förbud mot fortsatt arbete eller åtgärd

30 §

Om det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller

en annan åtgärd äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för
människors liv eller hälsa, ska byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller
åtgärden fortsätter.

31 §

Om det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller

en annan åtgärd strider mot denna lag eller en föreskrift eller ett beslut som
har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet
eller åtgärden fortsätter.

32 §

Om byggherren i fråga om ett byggnads-, rivnings- eller markarbete

eller en annan åtgärd inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan, får
byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har av-
hjälpts.

Förbud mot användning av byggnadsverk

33 §

Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till

ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om

1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som

uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller

2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller

35 §.

Byte av och ingripanden mot en funktionskontrollant eller
kontrollansvarig

34 §

Om byggnadsnämnden finner att en funktionskontrollant som avses i

8 kap. 25 § har åsidosatt sina skyldigheter, får nämnden besluta att en annan
funktionskontrollant ska utses.

Nämnden ska anmäla sitt beslut till den som har certifierat kontrollanten.

SFS 2010:900

35 §

Om byggnadsnämnden finner att en kontrollansvarig som avses i

10 kap. 9 § har åsidosatt sina skyldigheter enligt 10 kap. 11 §, ska nämnden

1. entlediga den kontrollansvarige från sitt uppdrag och underrätta den

som har certifierat den kontrollansvarige om beslutet, och

2. efter förslag från byggherren besluta om en ny kontrollansvarig.

36 §

Om en kontrollansvarig har visat sig vara olämplig för sin uppgift, får

den som har certifierat den kontrollansvarige återkalla certifieringen.

Vite

37 §

Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25 eller 26 § eller ett

beslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32 eller 33 § får förenas med vite.

Vitet får inte förvandlas till fängelse.
Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol.

Omedelbart genomförande

38 §

I ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § eller ett beslut

enligt 27 § tredje stycket får byggnadsnämnden bestämma att den åtgärd
som föreläggandet eller beslutet avser ska genomföras omedelbart trots att
föreläggandet eller beslutet inte har vunnit laga kraft.

Beslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32 eller 33 § gäller omedelbart, om nå-

got annat inte bestäms.

Handräckning

39 §

Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten

besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd

1. som avses i 8 §, eller
2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 22, 23, 24 eller 25 § och

det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet
avser.

Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen

är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för
ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.

Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalnings-

föreläggande och handräckning.

Anteckningar i fastighetsregistrets inskrivningsdel m.m.

40 §

Den myndighet som beslutar om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22

eller 23 § eller förbud enligt 33 § ska genast skicka sitt beslut till inskriv-
ningsmyndigheten.

41 §

När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndig-

heten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastig-
hetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats
med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om vite, ska myndigheten
göra en anteckning också om detta.

SFS 2010:900

Inskrivningsmyndigheten ska genast i ett rekommenderat brev underrätta

den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt om
anteckningen, om föreläggandet eller förbudet inte är riktat mot denne.

42 §

Om byggnadsnämnden återkallar ett föreläggande eller ett förbud

som avses i 40 §, ska nämnden genast anmäla återkallelsen till inskrivnings-
myndigheten.

43 §

Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande

eller förbud som avses i 40 § har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut
eller av annan anledning har upphört att gälla, ska nämnden anmäla detta till
inskrivningsmyndigheten.

44 §

Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande

som avses i 40 § har följts, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyn-
digheten.

45 §

När en anmälan enligt 42, 43 eller 44 § som avser en anteckning som

har gjorts enligt 41 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myn-
digheten ta bort anteckningen.

Verkan av ett föreläggande eller förbud vid ägarbyte

46 §

Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt

33 § har riktats mot fastighetens ägare och fastigheten därefter byter ägare,
gäller föreläggandet eller förbudet i stället mot den nya ägaren.

47 §

Om ett föreläggande eller förbud i ett fall som avses i 46 § har fö-

renats med löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten och ägarbytet
har skett genom köp, byte eller gåva, gäller vitet mot den nya ägaren räknat
från och med den första tidsperiod som börjar löpa efter äganderätts-
övergången under förutsättning att vitesföreläggandet dessförinnan har an-
tecknats enligt 41 §.

48 §

Andra viten än sådana löpande viten som avses i 47 § gäller inte mot

den nya ägaren vid ett ägarbyte som avses i 46 §. Byggnadsnämnden får i
stället besluta om ett särskilt vitesföreläggande mot den nya ägaren.

49 §

Det som enligt 46 och 48 §§ gäller i fråga om byte av ägare till en

fastighet ska tillämpas också på byte av ägare till en byggnad på mark som
tillhör någon annan.

50 §

I ärenden om förelägganden eller förbud som avses i 46 § ska rät-

tegångsbalkens bestämmelser om verkan av att tvisteföremålet överlåts och
om tredje mans deltagande i rättegång tillämpas.

Byggsanktionsavgifter

51 §

Om någon bryter mot en bestämmelse i 8–10 kap. eller i föreskrifter

eller beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i

SFS 2010:900

16 kap. 2–10 §§ eller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på
byggnadsverk eller byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild
avgift (byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd
av 16 kap. 12 §.

52 §

Byggsanktionsavgiftens storlek ska framgå av de föreskrifter som har

meddelats med stöd av 16 kap. 12 §. Avgiften får uppgå till högst 50 prisbas-
belopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. När avgiftens stor-
lek bestäms, ska hänsyn tas till överträdelsens allvar och betydelsen av den
bestämmelse som överträdelsen avser.

53 §

En byggsanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har

skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Avgiften behöver dock inte tas ut om det är oskäligt med hänsyn till
1. att den avgiftsskyldige på grund av sjukdom inte har förmått att själv el-

ler genom någon annan fullgöra sin skyldighet,

2. att överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige

inte har kunnat eller bort förutse eller kunnat påverka, eller

3. vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse

skulle inträffa.

54 §

En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om rättelse sker innan frågan

om sanktion eller ingripande enligt detta kapitel har tagits upp till överlägg-
ning vid ett sammanträde med tillsynsmyndigheten.

55 §

En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om överträdelsen har medfört

att ett vite har dömts ut.

56 §

En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om överträdelsen avser rivning

av en byggnad och rivningen har

1. gjorts med stöd av annan lag eller författning,
2. varit nödvändig för att undanröja risk för människors liv eller hälsa el-

ler för att avvärja eller begränsa en omfattande skada på annan egendom, el-
ler

3. gjorts på grund av att byggnaden till väsentlig del var skadad till följd

av en eldsvåda eller någon annan liknande händelse.

57 §

En byggsanktionsavgift ska tas ut av

1. den som när överträdelsen begicks var ägare till den fastighet eller det

byggnadsverk som överträdelsen avser,

2. den som begick överträdelsen, eller
3. den som har fått en fördel av överträdelsen.

58 §

Innan tillsynsmyndigheten beslutar att ta ut en byggsanktionsavgift

ska den som anspråket riktas mot ges tillfälle att yttra sig.

En byggsanktionsavgift får inte beslutas, om den som anspråket riktas mot

inte har getts tillfälle att yttra sig inom fem år efter överträdelsen.

SFS 2010:900

59 §

Ett beslut om att ta ut en byggsanktionsavgift ska delges den avgifts-

skyldige.

60 §

Om två eller flera är avgiftsskyldiga för samma överträdelse, är de so-

lidariskt ansvariga för betalningen.

61 §

En byggsanktionsavgift ska betalas inom två månader efter det att be-

slutet om att ta ut avgiften har delgetts den avgiftsskyldige enligt 59 §. Det
gäller dock inte, om tillsynsmyndigheten i beslutet har bestämt en senare be-
talningsdag.

Ett beslut om byggsanktionsavgift får efter sista betalningsdagen verk-

ställas som en dom som har vunnit laga kraft.

Om ett beslut om byggsanktionsavgift inte har verkställts inom tio år från

det att beslutet vann laga kraft, behöver avgiften inte betalas.

62 §

Byggsanktionsavgiften ska tillfalla kommunen när det är byggnads-

nämnden som har beslutat att ta ut avgiften och i övrigt tillfalla staten.

63 §

Om en skyldighet att betala en byggsanktionsavgift har upphävts ge-

nom ett beslut som har vunnit laga kraft, ska tillsynsmyndigheten återbetala
avgiften jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden från den dag
avgiften betalades till och med den dag återbetalningen sker.

Överlåtelse av egendom efter en överträdelse

64 §

Bestämmelserna om rätt till avdrag på köpeskilling eller hävning av

köp i 4 kap. 12 § jordabalken ska tillämpas när egendom överlåts mot ersätt-
ning efter en överträdelse som avses i 51 § men innan rättelse har skett, om
inte överlåtaren vid överlåtelsen upplyst om överträdelsen eller förvärvaren
annars känt till eller bort känna till överträdelsen.

Tystnadsplikt

65 §

Den som i ett ärende som gäller tillsyn enligt denna lag eller EU-för-

ordningar i frågor inom lagens tillämpningsområde samt föreskrifter, domar
och andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller en sådan EU-
förordning har fått information om någons affärs- eller driftsförhållanden
eller förhållanden av betydelse för landets försvar, får inte obehörigen röja
eller utnyttja informationen.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället offentlighets- och sekretess-

lagen (2009:400).

12 kap. Byggnadsnämnden

1 §

I varje kommun ska det finnas en byggnadsnämnd.

2 §

Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestäm-

melser i denna lag ska nämnden

1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande

stads- och landskapsmiljö,

SFS 2010:900

2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och

dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om plan-
läggning, byggande och fastighetsbildning,

3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete

och intressen rör nämndens verksamhet, och

4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet.

3 §

Om någon begär det, ska byggnadsnämnden ge skriftliga upplysningar

om planläggning, byggande och fastighetsbildning.

4 §

Om det behövs en karta för prövningen av en fråga om bygglov inom

ett område med sammanhållen bebyggelse (nybyggnadskarta) och sökanden
begär det, ska byggnadsnämnden tillhandahålla en sådan karta.

5 §

Bestämmelserna i kommunallagen (1991:900) om nämnder ska gälla

för byggnadsnämnden.

6 §

Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 33 § kommunallagen (1991:900)

får, utöver det som följer av 6 kap. 34 § kommunallagen, inte omfatta be-
fogenhet att

1. avgöra ärenden som är av stor vikt eller har principiell betydelse,
2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30–32 §§ och 33 § 1 besluta före-

lägganden eller förbud som förenas med vite,

3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åt-

gärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnads-
nämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller

4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap.

7 §

Byggnadsnämnden ska ha minst en person med arkitektutbildning till

sin hjälp och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den
särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina
uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

8 §

Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för

1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked,

slutbesked och ingripandebesked,

2. beslut om lov,
3. tekniska samråd och slutsamråd,
4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen,
5. upprättande av nybyggnadskartor,
6. framställning av arkivbeständiga handlingar,
7. kungörelser enligt 9 kap. 41 § tredje stycket, och
8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.

9 §

Byggnadsnämnden får ta ut en planavgift för att täcka programkost-

nader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller änd-
ra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om

1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och
2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdes-

bestämmelserna.

SFS 2010:900

Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska också till-

lämpas på en anläggning som kräver bygglov enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av 16 kap. 7 §.

10 §

En avgift enligt 8 eller 9 § får inte överstiga kommunens genomsnitt-

liga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften
avser.

Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som be-

slutas av kommunfullmäktige.

11 §

En avgift enligt 8 eller 9 § ska betalas av den som är sökande eller har

gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen
avser. Avgiften får tas ut i förskott.

13 kap. Överklagande

Överklagande av kommunala beslut

1 §

Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäl-

ler för laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900):

1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,
2. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta,

ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser,

3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta

beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och
andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,

4. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, änd-

ra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser,

5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för

skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om
generella villkor för sådan betalning,

6. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden,

och

7. ett kommunalförbunds eller regionplaneförbunds fullmäktiges beslut

om regionplan.

2 §

Kommunala beslut enligt denna lag får inte överklagas i den del de avser

1. avbrytande av ett planarbete,
2. planbesked enligt 5 kap. 2 §,
3. andra frågor om gatukostnader än de som avses i 1 § 5,
4. villkorsbesked enligt 9 kap. 19 §,
5. förlängd handläggningstid enligt 9 kap. 27 §,
6. behovet av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller

slutsamråd,

7. ingripandebesked enligt 11 kap. 7 §, eller
8. en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestäm-

melser eller ett förhandsbesked.

Att tvister rörande gatukostnader prövas av mark- och miljödomstol fram-

går av 15 kap. 10 §.

SFS 2010:900

3 §

Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i 1 och 2 §§

får överklagas hos länsstyrelsen.

Överklagande av länsstyrelsens och andra statliga
förvaltningsmyndigheters beslut

4 §

Länsstyrelsens beslut enligt 11 kap. 10 § i frågan om att överpröva

kommunens beslut får inte överklagas. Detsamma gäller länsstyrelsens
beslut enligt 11 kap. 12 § om att överprövningsbestämmelserna också ska
gälla lov eller förhandsbesked inom ett visst geografiskt område eller att ett
lov eller förhandsbesked inte ska gälla förrän en överprövning har avslutats.

5 §

Länsstyrelsens beslut enligt 11 kap. 11 § att helt eller i en viss del upp-

häva kommunens beslut om detaljplan, områdesbestämmelser, lov eller för-
handsbesked får överklagas hos regeringen.

6 §

Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som avses i 4 och

5 §§ och andra beslut av en statlig förvaltningsmyndighet enligt denna lag
får överklagas hos mark- och miljödomstol.

7 §

Om ett ärende som har överklagats hos en mark- och miljödomstol rör

en fråga som har särskild betydelse för Försvarsmakten, Fortifikationsver-
ket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, ska domstolen
överlämna målet till regeringen för prövning.

Rätten att överklaga

8 §

Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 3, 5 och

6 §§ finns i 22 § förvaltningslagen (1986:223).

9 §

Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha under-

rättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 3
och 5–7 §§.

10 §

Ett beslut som gäller staten i egenskap av fastighetsägare eller inne-

havare av en särskild rätt till en fastighet får överklagas av den statliga myn-
dighet som förvaltar fastigheten.

11 §

Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbe-

stämmelser får överklagas endast av den som före utgången av gransknings-
tiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.

Den inskränkning i rätten att överklaga som följer av första stycket gäller

inte om

1. beslutet har gått emot sakägaren genom att förslaget ändrats efter

granskningstiden, eller

2. överklagandet grundas på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning.

12 §

En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i

16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upp-
häva en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på

SFS 2010:900

grund av att planområdet får tas i anspråk för verksamheter eller åtgärder
som anges i 4 kap. 34 § denna lag.

13 §

En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i

16 kap. 13 § miljöbalken eller en sådan ideell förening som avses i 16 kap.
14 § miljöbalken får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en de-
taljplan som innebär att ett område inte längre ska omfattas av strandskydd
enligt 7 kap. miljöbalken.

14 §

Ett beslut om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds- eller

säkerhetsområden som avses i 9 kap. 13 § får överklagas av

1. Transportstyrelsen, om beslutet rör en civil flygplats,
2. Strålsäkerhetsmyndigheten, om beslutet rör en kärnkraftsreaktor eller

annan kärnteknisk anläggning, och

3. Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i

andra fall än de som anges i 1 och 2.

15 §

Ett beslut om startbesked får överklagas endast av sökanden i bygg-

lovsärendet.

Överklagandetid m.m.

16 §

Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 3, 5 och

6 §§ finns i 23–25 §§ förvaltningslagen (1986:223).

Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en

detaljplan eller områdesbestämmelser liksom beslut om lov eller förhands-
besked räknas dock, för alla utom för sökanden och övriga som har delgetts
beslutet, från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslu-
tet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av
kommunfullmäktige, ska det som enligt 23–25 §§ förvaltningslagen gäller i
fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommun-
styrelsen.

Prövningen av ett överklagande

17 §

Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta,

ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser ska endast prö-
va om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som
klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna.

Om myndigheten vid en prövning enligt första stycket finner att beslutet

strider mot en rättsregel, ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska
beslutet fastställas i sin helhet. Beslutet ska inte upphävas om det är uppen-
bart att felet saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen har medgett
det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt. Änd-
ringar som har ringa betydelse får göras utan kommunens medgivande.

Om kommunen begär det, får myndigheten förordna att det överklagade

beslutet i sådana delar som uppenbarligen inte berörs av överklagandet får
genomföras trots att överklagandet inte har avgjorts slutligt. Ett sådant för-
ordnande får inte överklagas.

SFS 2010:900

18 §

Om länsstyrelsen enligt 11 kap. 10 eller 12 § har beslutat att överprö-

va en kommuns beslut om en detaljplan eller områdesbestämmelser eller ett
lov eller förhandsbesked, får länsstyrelsen besluta att ett överklagande av
samma kommunala beslut inte ska prövas förrän ärendet om överprövning
enligt 11 kap. är slutligt avgjort.

14 kap. Skadeersättning och inlösen

1 §

Detta kapitel innehåller bestämmelser om

1. skyldighet för kommunen att betala ersättning för skador som upp-

kommer till följd av beslut enligt denna lag,

2. skyldighet för kommunen och andra att lösa in eller på annat sätt för-

värva rätt till egendom,

3. hur en skada ska bedömas och ersättning beräknas,
4. kommunens rätt till ersättning i vissa fall, och
5. att rätten till ersättning eller inlösen kan gå förlorad.

Ersättning i samband med en myndighets tillträde m.m.

2 §

Om en skada har uppkommit till följd av en åtgärd som avses i 11 kap.

8 § första stycket 1 eller andra stycket, har den skadelidande rätt till ersätt-
ning av kommunen eller, om åtgärden har vidtagits på uppdrag av en statlig
myndighet, av staten.

Ersättning vid vissa förelägganden

3 §

Om byggnadsnämnden med stöd av 11 kap. 22, 23 eller 24 § har med-

delat ett föreläggande som innebär att ett byggnadsverk ska tas bort eller bli
föremål för en annan åtgärd eller att en utfart eller annan utgång ska ändras,
har den som äger byggnadsverket rätt till ersättning för den skada som före-
läggandet medför.

Ersättning på grund av vägrat bygglov

4 §

Om ersättning har betalats för gatukostnader enligt 6 kap. 24 eller 25 §

eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, ska kommunen betala tillbaka
ersättningen i den mån skada uppkommer genom att fastighetsägaren på
grund av att bygglov vägras inte kan använda fastigheten på det sätt som
förutsattes när ersättningen togs ut.

Kommunen ska också betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från

den dag ersättningen betalades till kommunen.

5 §

Om bygglov vägras för en åtgärd som avser att en byggnad som är för-

störd genom en olyckshändelse eller riven ska ersättas med en i huvudsak
likadan byggnad, har fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för
den skada som det vägrade bygglovet medför.

Om den byggnad som ska ersättas inte är förstörd genom en olycks-

händelse, gäller rätten till ersättning endast om den skada som det vägrade
bygglovet medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen
av fastigheten.

SFS 2010:900

Rätten till ersättning gäller endast om ansökan om bygglov har gjorts

inom fem år från det att byggnaden revs eller förstördes.

Ersättning på grund av vägrat marklov

6 §

Om marklov vägras med stöd av 9 kap. 35 § första stycket 2 eller 3, har

fastighetens ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som det
vägrade marklovet medför.

Rätten till ersättning gäller dock endast om det vägrade marklovet innebär

att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom den berörda delen av
fastigheten.

Ersättning på grund av rivningsförbud eller vägrat rivningslov

7 §

Om en detaljplan eller områdesbestämmelser innehåller ett rivnings-

förbud eller om ett rivningslov vägras enligt 9 kap. 34 §, har fastighetens
ägare rätt till ersättning av kommunen för den skada som rivningsförbudet
eller det vägrade rivningslovet medför.

Rätten till ersättning gäller dock endast om den skada som rivnings-

förbudet eller det vägrade rivningslovet medför är betydande i förhållande
till värdet av den berörda delen av fastigheten.

Ersättning när en detaljplan ändras eller upphävs

8 §

Om ett område som enligt en detaljplan har varit avsett för allmän sam-

färdsel kommer att helt eller delvis användas för ett annat ändamål eller få
sitt höjdläge ändrat när en ny eller ändrad detaljplan genomförs, har den som
äger en fastighet som ligger intill området rätt till ersättning av väghållaren
för den skada som genomförandet av den nya eller ändrade detaljplanen
medför för ägaren.

9 §

Om en detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens

utgång, har den som äger en fastighet rätt till ersättning av kommunen för
den skada som ändringen eller upphävandet medför för ägaren.

En sådan rätt till ersättning gäller också om ändringen eller upphävandet

sker efter genomförandetidens utgång och skadan avser en åtgärd som när
genomförandetiden löpte ut omfattades av ett bygglovsärende som inte var
slutligt avgjort.

Ersättning på grund av bestämmelser om skydd, placering, utformning
och utförande av byggnadsverk och tomter

10 §

Om kommunen i en detaljplan inför en bestämmelse som avses i

4 kap. 8 § 1 eller 16 § eller i områdesbestämmelser inför en bestämmelse
som avses i 4 kap. 42 § första stycket 2 eller 5 och bestämmelsen innebär att
pågående markanvändning avsevärt försvåras, har den som äger en fastighet
som berörs rätt till ersättning av kommunen för den skada som bestämmel-
sen medför.

Första stycket gäller inte bestämmelser om rivningsförbud. För sådana

bestämmelser gäller i stället 7 §.

SFS 2010:900

Ersättning på grund av områdesbestämmelser om vegetation och
markyta

11 §

Om kommunen i områdesbestämmelser för ett område som avses i

9 kap. 13 § inför en bestämmelse om vegetation eller om markytans utform-
ning eller höjdläge och föreskriften innebär att pågående markanvändning
avsevärt försvåras, har den som äger en fastighet som berörs av föreskriften
rätt till ersättning av kommunen för den skada som föreskriften medför.

Ersättning till innehavare av särskild rätt

12 §

Det som enligt 5–11 §§ gäller i fråga om fastighetens ägare ska gälla

också den som har en särskild rätt till fastigheten.

Inlösen

13 §

Om ett beslut som avses i 5, 6 eller 7 §, 9 § första stycket eller 10 eller

11 § medför att användningen av fastigheten synnerligen försvåras, är kom-
munen skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in fastigheten.

14 §

Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för

en allmän plats som kommunen är huvudman för eller för annat än enskilt
byggande, är kommunen skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in
marken eller utrymmet.

15 §

Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för

en allmän plats som kommunen inte är huvudman för, är den som ska vara
huvudman för platsen skyldig att på fastighetsägarens begäran förvärva
äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt till marken eller utrymmet.

Första stycket gäller inte om staten enligt 16 § eller kommunen enligt 17 §

är skyldig att lösa in marken eller utrymmet.

16 §

Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för

en väg som staten ska vara väghållare för enligt väglagen (1971:948) och
som kommunen inte är huvudman för, är staten skyldig att på fastighets-
ägarens begäran förvärva äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt
till marken eller utrymmet.

17 §

Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för

en väg som kommunen ska vara väghållare för enligt väglagen (1971:948)
men som kommunen inte är huvudman för, är kommunen skyldig att på
fastighetsägarens begäran förvärva äganderätt, nyttjanderätt eller annan
särskild rätt till marken eller utrymmet.

18 §

Om mark eller annat utrymme enligt en detaljplan ska användas för

enskilt byggande men också för en allmän ledning, en allmän trafikanlägg-
ning eller en trafikanläggning som är gemensam för flera fastigheter, är den
som ska vara huvudman för anläggningen skyldig att på fastighetsägarens
begäran förvärva nyttjanderätt eller annan särskild rätt i den omfattning som
behövs för ändamålet.

SFS 2010:900

19 §

Den som är skyldig att förvärva en rätt till mark eller utrymme enligt

15, 16, 17 eller 18 § får bestämma vilken rätt som förvärvet ska avse.

20 §

Skyldigheterna i 14–17 §§ gäller inte för tid då tillfällig användning

av marken eller utrymmet enligt detaljplanen får pågå enligt det som följer
av 4 kap. 26–29 §§.

21 §

Särskilda bestämmelser om inlösen av mark eller utrymme inom ett

samverkansområde finns i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan.

Bedömningen av en skadas betydelse

22 §

Vid bedömningen av en skadas betydelse enligt någon av bestäm-

melserna i 5–7 och 10–13 §§ ska hänsyn också tas till

1. andra beslut som avses i 5–7 och 10–13 §§,
2. beslut enligt 3 kap. 2 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,
3. beslut enligt 7 kap. 3, 5, 6, 9, 22 eller 24 § miljöbalken,
4. beslut som innebär att tillstånd enligt 7 kap. 11 § andra stycket eller

28 b–29 a §§ miljöbalken inte ges,

5. förelägganden eller förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket miljö-

balken,

6. beslut som innebär att dispens inte ges i fråga om de bestämmelser som

avses i 1–5,

7. beslut enligt 18 § skogsvårdslagen (1979:429), och
8. inverkan av föreskrifter som har meddelats med stöd av 30 § skogs-

vårdslagen.

Första stycket gäller endast i fråga om beslut och föreskrifter som har

meddelats inom tio år före det senaste beslutet.

Att en talerätt eller rätt till ersättning eller inlösen med anledning av ett

beslut som avses i första stycket har gått förlorad till följd av bestämmel-
serna i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser i miljöbalken eller lagen
om kulturminnen m.m. hindrar inte att hänsyn tas till beslutet.

Ersättningens bestämmande

23 §

Vid bestämmande av ersättning enligt detta kapitel ska 4 kap. expro-

priationslagen (1972:719) tillämpas.

24 §

I fall som avses i någon av bestämmelserna i 3 och 5–8 §§, 9 § första

stycket samt 10–12 §§ ska, trots det som sägs i 23 §, ersättning för minsk-
ning av en fastighets marknadsvärde bestämmas

1. som skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde före och efter beslu-

tet eller den åtgärd som avses i 8 §, och

2. utan hänsyn till förväntningar om ändring av markanvändningen.
Vid bestämmande av ersättningen ska 4 kap. 1 § andra stycket expropria-

tionslagen (1972:719) tillämpas.

I fall som avses i 5, 7 och 12 §§ ska ersättningen minskas med ett belopp

som motsvarar det som på grund av 5 § andra stycket och 7 § andra stycket
ska tålas utan ersättning.

SFS 2010:900

Ersättning för kommunens kostnader enligt detta kapitel

25 §

Om kommunens införande av ett rivningsförbud som avses i 7 § eller

en bestämmelse som avses i 10 § har gjorts efter ett planföreläggande enligt
11 kap. 15 § och för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljö-
balken, är staten skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning
eller inlösen.

26 §

Om kommunen har betalat ersättning på grund av någon av bestäm-

melserna i 6, 11 och 12 §§, är ägaren till den anläggning för vilken skydds-
eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess kost-
nader för ersättning eller inlösen.

Förlorad rätt till ersättning eller inlösen

27 §

Den som inte anmäler sina anspråk inom den tid som avses i 5 kap.

26 § förlorar sin rätt till ersättning eller inlösen.

Trots det som sägs i första stycket gäller rätt till ersättning eller inlösen

om skadan inte rimligen kunde förutses inom den angivna tiden.

15 kap. Domstolsprövning m.m.

1 §

Om annat inte anges i denna lag, ska, utöver det som följer av 6 kap.

17 § och 14 kap. 23 och 24 §§ denna lag, expropriationslagen (1972:719)
tillämpas i mål om

1. inlösen enligt 6 kap. 13, 14, 15 eller 16 §, och
2. ersättning eller inlösen eller förvärv av nyttjanderätt eller annan

särskild rätt i fall som avses i någon av bestämmelserna i 14 kap. 2–18 §§.

2 §

En talan om inlösen enligt 6 kap. 13 § får väckas även om beslutet att

anta detaljplanen inte har vunnit laga kraft.

3 §

Om en talan om inlösen av ett markområde enligt 6 kap. 14 § har

väckts, ska mark- och miljödomstolen omedelbart underrätta lantmäteri-
myndigheten.

Om det vid prövningen av målet om inlösen pågår ett ärende om fastig-

hetsbildning i överensstämmelse med den detaljplan som gäller för markom-
rådet, ska målet om inlösen förklaras vilande till dess att fastighetsbild-
ningsärendet är slutligt avgjort.

Om en fastighet bildas som överensstämmer med detaljplanen, förfaller

kommunens talan om inlösen.

4 §

En talan om inlösen av mark eller utrymme enligt 6 kap. 15 § ska väck-

as inom tre år efter utgången av detaljplanens genomförandetid.

Om det vid prövningen av målet om inlösen pågår ett ärende om en

förlängning eller förnyelse av genomförandetiden, ska målet om inlösen
förklaras vilande till dess ärendet om genomförandetiden är slutligt avgjort.

Om genomförandetiden förlängs eller förnyas, förfaller kommunens talan

om inlösen.

SFS 2010:900

5 §

I fall som avses i 14 kap. 3–7 och 9–13 §§ ska talan väckas inom två år

från den dag då det beslut som talan grundas på vann laga kraft.

I fall som avses i 14 kap. 2 och 8 §§ ska talan väckas inom två år från den

dag då den åtgärd som talan grundas på utfördes.

En talan får dock väckas senare än som anges i första och andra styckena,

om skadan inte rimligen kunde förutses inom tvåårsperioden.

6 §

Ersättning enligt 14 kap. 2, 3 och 5–13 §§ ska bestämmas i pengar som

ska betalas på en gång eller, om det finns särskilda skäl, med ett visst årligt
belopp. Om ersättningen ska betalas årligen och förhållandena ändras, ska
det årliga beloppet omprövas på begäran av kommunen, fastighetsägaren
eller den som har en särskild rätt till fastigheten.

Om kommunen begär det och det inte är uppenbart oskäligt, ska dom-

stolen förordna att ersättning enligt 14 kap. 7, 10 eller 12 § ska betalas ut
först när vissa åtgärder med byggnaden har utförts.

7 §

Om kommunen och fastighetsägaren eller den som har en särskild rätt

till fastigheten har träffat avtal eller uppenbarligen förutsatt att något ska
gälla i fråga om ersättning gäller det även mot en ny ägare av fastigheten
eller en ny innehavare av den särskilda rätten.

8 §

Om domstolen i ett mål som avses i 1 § ogillar en talan på grund av att

en fastighetsägare eller någon som har en särskild rätt till en fastighet har
inlett rättegången utan tillräckliga skäl, får domstolen förordna att den som
väckte talan ska bära sina egna kostnader. Om rättegången inleddes trots att
det måste ha varit uppenbart för den som väckte talan att talan väcktes utan
skälig grund, får domstolen dessutom förplikta den som väckte talan att
ersätta motparten för dennes rättegångskostnader.

9 §

På begäran av den som har rätt till ersättning som har fastställts i ett

mål om inlösen enligt denna lag, ska den väckta frågan om avstående av
mark eller annat utrymme förfalla i den del som rör dennes rätt, om

1. ersättningen inte har nedsatts på det sätt som sägs i expropriationslagen

(1972:719), och

2. marken eller utrymmet inte har tillträtts eller övergått enligt 6 kap. 10 §

expropriationslagen.

10 §

En tvist mellan kommunen och en fastighetsägare om ersättning för

gatukostnader eller kostnader för andra allmänna platser eller om villkoren
för betalning av sådan ersättning prövas av den mark- och miljödomstol
inom vars område fastigheten ligger.

I ett sådant mål ska lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

tillämpas. I mål om jämkning av ersättning enligt 6 kap. 37 § ska dock
expropriationslagen (1972:719) tillämpas i fråga om rättegångskostnader.

Om fastighetsägaren förlorar ett mål om jämkning på grund av att fastig-

hetsägaren har inlett rättegången utan tillräckliga skäl, får domstolen för-
ordna att fastighetsägaren ska bära sina egna kostnader. Om fastighetsägaren
inledde rättegången trots att det måste ha varit uppenbart för fastighets-
ägaren att talan väcktes utan skälig grund, får domstolen dessutom förplikta
fastighetsägaren att ersätta kommunens rättegångskostnader.

SFS 2010:900

16 kap. Bemyndiganden m.m.

Föreskrifter om detaljplaner

1 §

Regeringen får meddela föreskrifter om när genomförandet av en

detaljplan på grund av en sådan användning som avses i 4 kap. 34 § andra
stycket kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Föreskrifter om byggnadsverk, tomter och allmänna platser m.m.

2 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 och 2 §§ ska tilläm-

pas också på en annan anläggning än en byggnad,

2. att det som gäller i fråga om en byggnad i 8 kap. 1 § 2 ska tillämpas

också på skyltar och ljusanordningar,

3. vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla kraven i

8 kap. 1 och 4 §§,

4. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 4 §§ eller vid tillämpning av 8 kap.

7 och 8 §§ alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan änd-
ring av en byggnad, och

5. att vissa krav trots 8 kap. 2 och 4 §§ eller vid tillämpning av 8 kap. 7

och 8 §§ inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan änd-
ring av en byggnad.

3 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om att vissa slags hinder mot tillgänglighet eller användbar-
het vid tillämpningen av 8 kap. 2 eller 12 § ska anses vara enkla att avhjälpa.

4 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om sådana undantag från de tekniska egenskapskrav som
avses i 8 kap. 4 § som det finns särskilda skäl för och avser nybyggnad eller
ändring av en byggnad i experimentsyfte. Undantagen får inte medföra en
oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet.

5 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela de föreskrifter om krav på byggnadsverk, tomter, allmänna platser och
annat som omfattas av 8 kap. och som utöver bestämmelserna i 8 kap.
behövs

1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, och
2. för en lämplig utformning av byggnadsverk, tomter, områden för andra

anläggningar än byggnader och allmänna platser.

Föreskrifter om byggprodukter

6 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. vad som krävs för att en byggprodukt enligt 8 kap. 19 § ska anses lämp-

lig för att ingå i ett byggnadsverk,

2. märkning av byggprodukter enligt 8 kap. 21 § som förutsättning för att

de ska få släppas ut på marknaden och användas,

SFS 2010:900

3. typgodkännanden och tillverkningskontroll enligt 8 kap. 22 och 23 §§,
4. att en byggprodukt måste vara typgodkänd enligt 8 kap. 22 § för att få

användas i ett byggnadsverk, och

5. bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav på byggprodukter

och att, i fråga om byggprodukter som har liten betydelse med hänsyn till
hälsa och säkerhet, det för ett sådant bestyrkande är tillräckligt att tillverka-
ren har utfärdat en försäkran om byggprodukternas överensstämmelse med
allmänt erkänd och tillämpad teknik.

Föreskrifter enligt första stycket 4 får endast avse typgodkännande som

behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa.

Föreskrifter om bygglov

7 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att det, utöver det som följer

av 9 kap. 2–7 §§, krävs bygglov för

1. skyltar och ljusanordningar, och
2. andra anläggningar än byggnader, om anläggningarna genom sin stor-

lek eller funktion kan ha en betydande inverkan på omgivningen.

Föreskrifter om anmälningsplikt

8 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att anmälan krävs för vissa

åtgärder enligt 9 kap. 16 §.

Föreskrifter om funktionskontrollanter, kontrollansvariga och
sakkunniga

9 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela

1. föreskrifter om funktionskontrollanter enligt 8 kap. 25 §,
2. föreskrifter om vad som i fråga om kunskap, erfarenhet och certifiering

krävs av sådana kontrollansvariga och sakkunniga som avses i 10 kap., och

3. de föreskrifter i övrigt om kontrollansvariga och sakkunniga som

behövs utöver bestämmelserna i 10 kap. 9–13 §§.

10 §

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka små åtgärder som enligt

10 kap. 10 § 2 innebär ett undantag från kravet på kontrollansvarig enligt
10 kap. 9 §.

Föreskrifter om kontroll

11 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela ytterligare föreskrifter om kontroll av att föreskrifter som har meddelats
med stöd av 2, 5 eller 6 § följs.

Föreskrifter om tillsyn och byggsanktionsavgifter

12 §

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om tillsyn och bygg-

sanktionsavgifter enligt 11 kap.

SFS 2010:900

Föreskrifter i extraordinära situationer

13 §

Om det har inträffat en naturhändelse med synnerligen omfattande

negativa effekter på miljön eller egendom och om det behövs för att nödvän-
diga åtgärder snabbt ska kunna vidtas, får regeringen meddela föreskrifter
om tidsbegränsade undantag från

1. krav på att hänsyn ska tas till allmänna intressen vid lokalisering av

bebyggelse enligt 2 kap.,

2. krav på byggnader, andra anläggningar, tomter, allmänna platser och

områden för andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap.,

3. krav på att en åtgärd ska vara förenlig med en detaljplan eller områdes-

bestämmelser,

4. krav på bygglov, rivningslov och marklov enligt 9 kap., samt
5. bestämmelserna i 10 kap. om förfarandet efter bygg- och rivningslov

m.m.

14 §

Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomor-

dentliga förhållanden som beror på krig eller krigsfara som riket har befunnit
sig i, får regeringen meddela sådana från denna lag avvikande föreskrifter
som är av betydelse för totalförsvaret eller som behövs för att nödvändig
byggnadsverksamhet i övrigt ska kunna utföras.

1. Denna lag träder i kraft den 2 maj 2011 då plan- och bygglagen

(1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnads-
verk, m.m. ska upphöra att gälla.

2. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för mål och ärenden som har på-

börjats före den 2 maj 2011 och mål och ärenden som avser överklagande av
beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt av-
gjort.

3. För överträdelser som har ägt rum före den 2 maj 2011 ska äldre

bestämmelser tillämpas på prövningen i sak. Den nya lagen ska dock tilläm-
pas, om den leder till lindrigare påföljd.

4. Generalplaner som den 1 maj 2011 gäller som områdesbestämmelser

enligt 17 kap. 3 § första stycket i den upphävda plan- och bygglagen ska
även i fortsättningen gälla som områdesbestämmelser.

5. Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner och andra planer och

bestämmelser som den 1 maj 2011 enligt 17 kap. 4 § i den upphävda plan-
och bygglagen ska anses ha antagits med stöd av den upphävda lagen ska
även i fortsättningen anses ha antagits med stöd av den upphävda lagen.
Bestämmelserna i 17 kap. 4 § sista stycket i den upphävda plan- och bygg-
lagen gäller fortfarande för sådana planer.

6. Bestämmelserna i 6 kap. 15 § gäller inte i fråga om planer som avses i

punkten 5.

7. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § första stycket gäller inte inom områden

som omfattas av en byggnadsplan eller avstyckningsplan som avses i punk-
ten 5.

8. Bestämmelserna i 9 kap. 32 § gäller inte inom områden som omfattas

av en stadsplan eller byggnadsplan som avses i punkten 5.

9. Fastighetsplaner enligt den upphävda plan- och bygglagen och tomtin-

delningar som före den 2 maj 2011 gäller som fastighetsplaner enligt 17 kap.

SFS 2010:900

11 § i den upphävda lagen ska i fortsättningen gälla som detalj-
planebestämmelser enligt 4 kap. 18 § i den nya lagen.

10. Sådana förbud mot nybyggnad som avses i 17 kap. 14 § i den upp-

hävda plan- och bygglagen ska i fortsättningen gälla som detaljplanebestäm-
melser enligt 4 kap. 14 § 1 i den nya lagen.

11. I områden som avses i 17 kap. 16 § första stycket i den upphävda

plan- och bygglagen ska det som gäller för detaljplaner i 11 kap. 10 och
11 §§ i den nya lagen också tillämpas i fråga om bygglov, marklov och för-
handsbesked.

12. Kravet på marklov för schaktning, fyllning, trädfällning eller andra åt-

gärder enligt 17 kap. 16 § andra stycket eller 17 § i den upphävda plan- och
bygglagen ska gälla även i fortsättningen. För marklovsprövningen gäller
9 kap. 11–13 §§ i den nya lagen.

13. I ett beslut om bygglov får byggnadsnämnden förklara att en sådan av-

vikelse från en stadsplan, byggnadsplan, avstyckningsplan eller tomtin-
delning som avses i 17 kap. 18 a § i den upphävda plan- och bygglagen ska
anses vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 31 § första stycket 2 i den nya
lagen.

14. Förordnanden som avses i 17 kap. 19 § i den upphävda plan- och

bygglagen om skyldighet att upplåta mark ska gälla som beslut enligt 6 kap.
3 § i den nya lagen. Förordnanden som avses i 17 kap. 19 § i den upphävda
plan- och bygglagen om skyldighet att avstå mark ska gälla som beslut enligt
6 kap. 4 § i den nya lagen.

15. Den upphävda plan- och bygglagen gäller fortfarande för ersättning

med anledning av

a) ett sådant beslut som avses i 14 kap. 3, 5, 7 och 8 §§ i den lagen, om be-

slutet har meddelats före den 2 maj 2011, och

b) en sådan åtgärd som avses i 14 kap. 4 och 6 §§ i den lagen, om åtgärden

har utförts före den 2 maj 2011.

16. Mål och ärenden som har inletts hos en allmän förvaltningsdomstol

eller hos regeringen före den 2 maj 2011 ska slutföras av de allmänna för-
valtningsdomstolarna respektive regeringen.

På regeringens vägnar

FREDRIK REINFELDT

ANDREAS CARLGREN
(Miljödepartementet)

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2010

Viktiga lagar inom transport och trafik

Lag (2010:1065) om kollektivtrafik
Lag (1997:736) om färdtjänst
Lag (1997:735) om riksfärdtjänst
Trafikförordning (1998:1276)

JP Infonets tjänster inom transport och trafik

Arbetar du med frågor som rör transport och trafik? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom transport och trafik.

Namn	Ändamål	Typ
.JpLogin	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Session	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
EPiStateMarker	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Antiforgery.#	Förebygger Cross-Site Request Forgery (CSRF) attacker.	Skydd mot förfalskade förfrågningar
__cf_bm	Kaka som används för att hämta teckensnitt.	Teckensnitt
jp-cookies	Denna kaka används för att hålla reda på vilka kakor som användaren accepterat att vi lagrar.	Godkännande av kakor
FedAuth	Denna kaka sätts för användare som använder federerad inloggning.	Federerad inloggning
CourseEvaluations	Denna kaka sätts för användare som skickat in kursutvärderingar.	Kursutvärderingar

Namn	Ändamål	Typ
JP_Download	Denna kaka håller reda på om användaren har lämnat sin e-postadress när den ska ladda ner en fil från den publika sajten.	Filnedladdning
ExamStudentId	Kakan möjliggör för webbkursexamintioner för användare utan personligt konto.	Webbkursexaminationer
JSESSIONID	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
_fanplay_session	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
lang	Sparar språkval för Twitter-flödet.	Twitter
_gali	Denna kaka används för att särskilja användare.	Google Analytics
form.apsis.one	Denna kaka används för inbäddade formulär.	Form Apsis One
mediaflow	Kaka som kan användas. Mediaflow används för uppspelning av video	Mediaflow

Namn	Ändamål	Typ
_ga	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gid	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gat	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_hjIncludedInSample	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
_hjid	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
www.uc.se	Används för risksigillet i sidfoten på publik sajt.	Upplysningscentralen (UC)
Apsis One	Används för att analysera användarbeteende och skräddarsy marknadsföring.	Apsis One

Namn	Ändamål	Typ
test_cookie	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
IDE	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
3135848f46	Kaka för att spara IP-adresser för att identifiera företag eller organisationer som besöker webbsidan.	ProspectEye (Apsis Lead)

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:900 Plan- och bygglag

Viktiga lagar inom transport och trafik

JP Infonets tjänster inom transport och trafik

Om Lagboken.se