Pris­in­for­ma­tions­lag (1991:601). För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS 2004:347

Lagens ända­mål och tillämp­nings­om­råde

1 §   Denna lag har till ända­mål att främja en god pris­in­for­ma­tion till kon­su­men­ter.

2 §   Lagen tilläm­pas på sådana näringsid­kare som i sin yrkes­mäs­siga verk­sam­het till­han­da­hål­ler varor och tjäns­ter till kon­su­men­ter.

3 §   Sär­skilda före­skrif­ter om infor­ma­tion till kon­su­men­ter finns i kon­su­ment­kre­dit­la­gen (1992:830), kon­su­ment­för­säk­rings­la­gen (1980:38), lagen (1996:1006) om anmäl­nings­plikt avse­ende viss finan­si­ell verk­sam­het, lagen (1999:268) om betal­nings­ö­ver­fö­ringar inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det och lagen (2000:274) om kon­su­ment­skydd vid distans­av­tal och hem­för­sälj­nings­av­tal. Lag (2004:308).

När pris­in­for­ma­tion skall läm­nas

4 §   Pris­in­for­ma­tion skall läm­nas när en näringsid­kare mark­nads­för bestämda varor eller tjäns­ter.

Första styc­ket gäl­ler dock inte vid för­sälj­ning på auk­tion.
Lag (2000:128).

Hur pris­in­for­ma­tion skall läm­nas

All­mänt

5 §   Pri­set för varor och tjäns­ter skall anges kor­rekt och tyd­ligt. Pri­set skall anges skrift­li­gen, om kon­su­men­ten inte kan få upp­lys­ning om det på något annat lik­vär­digt sätt.

Pri­set skall inbe­gripa mer­vär­desskatt och andra skat­ter. Om det kan till­komma avgif­ter och andra kost­na­der skall detta anges sär­skilt. Lag (2000:128).

Varor

6 §   Pri­set för en vara skall anges dels per för­pack­ning eller annan enhet i vil­ken varan utbjuds till för­sälj­ning (för­sälj­nings­pris), dels per kilo­gram, liter, meter eller annat van­li­gen använt mått för varan (jäm­för­pris).

Endast för­sälj­nings­pri­set behö­ver anges om det på grund av varans karak­tär eller ända­mål kan antas att en angi­velse av jäm­för­pris skulle sakna bety­delse eller om en sådan angi­velse skulle kunna skapa för­vir­ring.

Endast jäm­för­pri­set behö­ver anges för en vara som inte är fär­dig­pac­kad och som mäts upp i kun­dens när­varo.
Lag (2000:128).

7 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela när­mare före­skrif­ter om skyl­dig­he­ten att ange jäm­för­pris och de beräk­nings­grun­der som där­vid skall tilläm­pas.
Lag (2000:128).

Tjäns­ter

8 §   Om det slut­liga pri­set för en bestämd tjänst inte kan anges, skall näringsid­ka­ren i stäl­let ange grun­derna för hur pri­set bestäms.

Var skrift­lig pris­in­for­ma­tion skall anges

All­mänt

9 §   Pri­set skall anges så att det fram­går klart för kon­su­men­ten vil­ken vara eller tjänst som infor­ma­tio­nen avser.
Lag (2000:128).

Varor

10 §   När en bestämd vara utbjuds i en för­sälj­nings­lo­kal, i ett skylt­föns­ter eller skylt­skåp eller i ome­del­bar anslut­ning till sälj­stäl­let, skall pri­set för varan anges
   1. på varan eller dess för­pack­ning, eller
   2. i varans ome­del­bara när­het, på en hyll­kantse­ti­kett eller skylt, så att risk inte före­lig­ger för för­väx­ling med pris på andra varor.

Om det finns prak­tiska hin­der mot att pri­set anges enligt första styc­ket 1 eller 2, får det anges i en pris­lista, pris­frå­ge­ter­mi­nal eller lik­nande. Lag (2000:123).

11 §   I den mån dag­lig­va­ror mark­nads­förs genom själv­be­tjä­ning, skall pri­set anges enligt 10 § första styc­ket 1.

Pri­set får dock anges enligt 10 § första styc­ket 2, när
   1. det finns prak­tiska hin­der mot att pris­in­for­ma­tio­nen läm­nas enligt 10 § första styc­ket 1, eller
   2. pris­in­for­ma­tions­sy­ste­met gör det möj­ligt för kon­su­men­ten att på ett enkelt sätt dels beräkna den sam­man­lagda kost­na­den för varorna före betal­ningen, dels kon­trol­lera att det pris som tas ut stäm­mer över­ens med prisan­gi­vel­sen vid varan.

Den angivna kon­troll­möj­lig­he­ten behö­ver inte ord­nas, om det är tek­niskt säker­ställt att det pris som tas ut stäm­mer över­ens med pri­set vid varan.

12 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om vad som skall anses utgöra prak­tiska hin­der enligt 10 § andra styc­ket eller 11 § andra styc­ket 1 samt om kra­ven för att kon­troll skall vara obe­höv­lig enligt 11 § tredje styc­ket.

Tjäns­ter

13 §   Infor­ma­tion om pri­set för en bestämd tjänst eller, i fall som avses i 8 §, om grun­derna för hur pri­set bestäms skall läm­nas lätt till­gäng­lig på eller i ome­del­bar anslut­ning till den plats där näringsid­ka­ren bedri­ver sin rörelse eller annars mark­nads­för sina tjäns­ter.

Över­trä­delse

14 §   Om en näringsid­kare inte läm­nar pris­in­for­ma­tion enligt denna lag, skall mark­nads­fö­rings­la­gen (1995:450) tilläm­pas.

Pris­in­for­ma­tion enligt denna lag skall där­vid anses vara sådan infor­ma­tion av sär­skild bety­delse från kon­su­ment­syn­punkt som avses i 4 § andra styc­ket mark­nads­fö­rings­la­gen. Lag (1995:601).