SFS 1993_389 Lag om assistansersättning
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
den 8 juni 1993
sfs 1993:389 lag utkom från trycket om assistansersättning;
utfärdad den 27 maj 1993. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande. inledande bestämmelser 1 § denna lag innehåller föreskrifter om ersättning av allmänna medel till vissa funktionshindrade för kostnader för personlig assistans (assistansersättning). 2 § frågor om assistansersättning handläggs av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. beslut om assistansersättning fattas av den allmänna försäkringskassa där sökanden är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. assistansersättning 3 § den som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har, utom i fall som anges i 4 §, rätt att få assistansersättning enligt denna lag om han — inte har fyllt 65 år, och — har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. personlig assistans har i denna lag samma betydelse som i 9 § första stycket 2 lagen (1993: 387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 4 § assistansersättning lämnas inte för tid då den funktionshindrade 1. vårdas på en institution som tillhör staten, en kommun eller ett landsting, 2. vårdas på en institution som drivs med bidrag från staten, en kommun eller ett landsting, eller 3. bor i en gruppbostad.
ansökan och beslut m. m. 5 § ansökan om assistansersättning skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassa som anges i 2 § andra stycket. försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa att handlägga ärendet. om någon hos en kommun har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, skall kommunen, om den enskilde
1006
1
prop. 1992/93: 159. bet. 1992/93:sou19, rskr. 1992/93:321.
kan antas ha rätt till assistansersättning, anmäla detta till den försäkringskassa som anges i 2 § andra stycket. i sådant fall skall försäkringskassan även utan ansökan pröva frågan om assistansersättning. assistansersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då ansökan eller anmälan gjorts. 6 § assistansersättning skall beviljas för ett visst antal timmar per vecka, då den enskilde har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring (beviljade assistanstimmar). regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om beräkning av assistansersättningen. 7 § rätt till assistansersättning för den som erhåller sådan ersättning skall omprövas sedan två år förflutit från det att frågan om rätt till ersättning senast prövades och vid väsentligt ändrade förhållanden. ändring av assistansersättning vid väsentligt ändrade förhållanden skall gälla från och med den månad då anledning till ändringen uppkom. 8 § om det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om någon har rätt till assistansersättning men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger, skall försäkringskassan besluta att ersättning skall betalas ut med ett skäligt belopp om detta är av väsentlig betydelse för den funktionshindrade. detsamma gäller om det står klart att rätt till assistansersättning föreligger men ersättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål. för sådan ersättning får föreskrivas särskilda villkor. om det senare bestäms att assistansersättning inte skall lämnas eller skall lämnas med lägre belopp, är den ersättningsberättigade inte skyldig att betala tillbaka utbetald ersättning i andra fall än som anges i 16 §. 9 § den som erhåller assistansersättning skall, om förhållandena ändras så att rätten till ersättningen påverkas, genast anmäla detta hos försäkringskassan. om den som erhåller assistansersättning har legal ställföreträdare enligt föräldrabalken gäller upplysningsskyldigheten i stället denne. utbetalning 10 § assistansersättning utbetalas månadsvis med belopp som motsvarar kostnaden för assistansen under det antal beviljade assistanstimmar som assistans lämnats. assistansersättning utges dock högst med det belopp per timme som regeringen fastställer för varje år. 11 § om den ersättningsberättigade genom kommunen fått biträde av personlig assistent får försäkringskassan besluta att assistansersättningen skall betalas ut till kommunen i den utsträckning den motsvarar kommunens avgift för assistansen. 12 § om en ersättningsberättigad till följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet, långvarigt missbruk av beroendeframkallande medel eller någon annan liknande orsak är ur stånd att själv ta hand om assistansersättningen,
sfs 1993:389
1007
sfs 1993:389
får försäkringskassan besluta att ersättningen skall betalas ut till en kommunal myndighet eller till någon annan person för att användas till kostnader för personlig assistans till den ersättningsberättigade. handläggning m. m. 13 § frågor som avses i 6 - 8 §§ skall inom försäkringskassan avgöras av socialförsäkringsnämnd. 14 § den kommun i vilken den som ansöker om eller erhåller assistansersättning är bosatt skall, om det inte är obehövligt, höras i ärenden enligt denna lag. 15 § beslut om assistansersättning och beslut enligt 11 och 12 §§ skall sändas till den kommun inom vilken den enskilde bor. återbetalning 16 § försäkringskassan skall besluta om återbetalning av assistansersättning, om den som erhållit ersättning eller hans ställföreträdare genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgiftseller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och den som erhållit ersättning eller hans ställföreträdare skäligen borde ha insett detta. om det finns särskilda skäl får försäkringskassan efterge kravet på återbetalning helt eller delvis. vid en senare utbetalning till någon som skall betala tillbaka ersättning enligt första stycket får kassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket. överklagande m. m. 17 § föreskrifterna i 20 kap. 10— 13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om assistansersättning. omprövning av ett sådant beslut av en försäkringskassa som har fattats av en tjänsteman i ett ärende om skyldighet att återbetala assistansersättning skall göras av socialförsäkringsnämnden, om det belopp som utbetalats för mycket överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring. ett beslut i ett ärende om assistansersättning skall gälla omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. övriga bestämmelser 18 § i fråga om ersättning enligt denna lag tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring, nämligen 18 kap. 2 § om riksförsäkringsverkets tillsyn,
1008
20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse, 20 kap. 8 och 9 §§ om uppgiftsskyldighet. denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. på regeringens vägnar bo könberg bengt westerberg (socialdepartementet)
sfs 1993:389
1009
Viktiga lagar inom socialrätten
JP Infonets socialrättsliga tjänster
JP Infonets socialrättsliga tjänster
Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.
