SFS 1984:1104

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

sfs 1984:1104 lag utkom från tryc­ket ooi änd­ring i lagco (1962:381) om all­män för­säk­ring; den 28 decem­ber 1984 c utfär­dad den 18 decem­ber 1984. enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs att 1 kap. 3 §, 3 kap. 2 § o ch 20 kap. 15 § lagen (1962:381) om all­män för­säk­ring^ skall ha nedan angivna ly delse. 1 kap. 3 för­säk­rade enligt denna lag är dels svenska med­bor­gare, dels perso ner som utan att vara svenska med­bor­gare är bosatta i riket. en för­säk­rad ( ' prop. 1984/85:78, sfu 10. rskr 96. ^ lagen omtryckt 1982: 120. 2460 ' .senaste lydelse 1982; 529. i-: som läm­nar sve­rige skall fort­fa­rande anses vara bosatt i riket, om utlan ds vis­tel­sen är avsedd att vara längst ett år. utländsk sjö­man på svenskt han­dels­far­tyg är för­säk­rad för tilläggspen-​ r, sion även om han ej är bosatt i riket. såvitt angår för­säk­ringen för tilläggs­pen­sion är den som enligt 11 kap. 6 § till­go­do­räk­nats pen­sionpo­äng för­säk­rad, även om han e j längre upp fyl­ler för­ut­sätt­ning­arna enligt första eller and ra styc­ket. ¬ i- om rege­ringen inte före­skri­ver annat, skall den som av en stat­lig arbets-​ sfs 1984:1104 ' igi­vare sänds till ett annat land för arbete för arbets­gi­va­rens räk­ning anses • bosatt i riket under hela utsänd­nings­ti­den även om denna är avsedd att vara längre än ett år. detta gäl­ler även med­föl­jande make samt barn som inte fyllt 18 å r. med make lik­ställs den som utan att vara gift med den utsände lever till­sam­mans med denne, om de tidi­gare har varit gifta eller gemen­samt har eller har haft barn. 3 kap. 2 §"* sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst är den årliga inkomst i pengar eller natu­ra­för­må­ner, i form av kost, bostad eller bil, som en för­säk­rad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen såsom arbets­ta­gare i all­män eller enskild tjänst {inkomst av anställ­ning) eller på annan grund {inkomst av annat för­värvs­ar­bete). som inkomst av anställ­ning räk­nas dock inte ersätt­ning från en arbets­gi­vare som är bosatt utom­lands eller en utländsk juri­disk per­son, om arbe­tet har utförts i arbets­gi­va­rens verk­sam het utom riket. i fråga om arbete som utförs utom­lands av den som av en stat­lig arbets­gi­vare sänts till et t annat land för arbete för arbets­gi­va­rens räk­ning bort­ses vid beräk­ningen av sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst från sådana löne­tillägg som betingas av ökade lev­nads­kost­na­der och andra sär­skilda för­hål­lan­den i sys­sels ätt­nings­lan­det. den sjuk­pen­ning­grun­dande inkoms­ten fast­ställs av för­säk­rings­kas­san. inkomst av anställ­ning och inkomst av annat för­värvs­ar­bete skall där­vid var för sig avrun­das till när­mast lägre hu ndra­tal kro­nor. vid beräk­ning av sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst bort­ses från sådan inkomst av anställ­ning och annat för­värvs­ar­bete som över­sti­ger sju och en halv gånger bas­belop­pet. det belopp som sålunda skall undan­tas skall i första hand räk­nas av från inkomst av annat för­värvs­ar­bete. ersätt­ning i pengar eller natu­ra­för­må­ner för arbete som någon utför för någon annans räk­ning utan att vara anställd i den­nes tjänst skall, såvida ersätt­ningen under ett år upp­går till minst 1 000 kro­nor, anses som inkomst av anställ ning. i fråga om ersätt­ning som utgör inkomst av rörelse som bedrivs av den som utför arbe­tet eller av jord­bruks­fas­tig­het som denne bru­kar, gäl­ler vad nu har sagts endast under för­ut­sätt­ning att den för­säk­rade och den som utger ersätt­ningen är ense om detta. i nu angivna fall skall den som utför arbe­tet anses såsom arbets­ta­gare och den som utger ersätt­ningen såsom arbets­gi­vare. kan ersätt­ning för arbete för någon annans räk­ning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kro­nor, skall ersätt­ningen från denne inte tas med vid beräk­ningen av den sjuk­pen­ning­grun­dande inkoms­ten i annat fall än då den utgör inkomst av rörelse eller jord­bruks­fas­tig­het. beräk­ningen av den sjuk­pen­ning­grun­dande inkoms­ten skall, där för­hål lan­dena inte är kända för för­säk­rings­kas­san, grun­das på de upp­lys­ningar som kas­san kan inhämta av den för­säk­rade eller den­nes arbets­gi­vare eller som kan framgå av den upp­skatt­ning, som vid tax­e­ring gjorts av den för­säk­ra­des inkomst. inkomst av arbete för egen räk­ning får ej beräk­nas högre än som mot­sva­rar skä­lig avlö­ning för lik­nande arbete för annans räk­ning. om inkoms­ten helt eller del­vis utgörs av natu­ra­för­må­ner i form av senaste lydelse 1984: 671. 2461 ¬ sfs 1984:1104 kost och bostad, skall dessa för­må­ner upp­skat­tas efter de reg­ler som tilläm­pas vid beräk­ning av pre­li­mi­när skatt. vär­det av natu­ra­för­mån i form av bil skall upp­skat­tas enligt de grun­der som gäl­ler för vär­de­ring av för­må­nen vid upp­börd av arbets­gi­var­av­gift till sjuk­för­säk­ringen. 20 kap. 15 § rege­ringen äger träffa över­ens­kom­melse med främ­mande makt an gående utsträckt tillämp­ning av denna lag eller om undan­tag i vissa fall från vad i lagen är st adgat. om en svensk med­bor­gare, som sys­sel­sätts utom­lands av en arbets­giva re som är bosatt i sve­rige eller är svensk juri­disk per­son, på grund av en över­ens­kom­melse enligt första styc­ket inte skall vara för­säk­rad enligt denna lag, skall pen­sions­grun­dande inkomst av anställ­ning enligt 11 kap. 2 § än då till­go­do­räk­nas honom, om arbets­gi­va­ren i en för­bin­delse, som god­tas av riks­för­säk­rings­ver­ket, åtar sig att svara för tilläggs­pen­sions­av­gif ten. mot­sva­rande skall gälla för en svensk med­bor­gare som är anställd hos en utländsk juri­disk per­son, om en svensk juri­disk per­son, som har ett bestäm­mande infly­tande över den utländska juri­diska per­so­nen, avger en sådan för­bin­delse. 1. denna lag trä­der i kraft, såvitt avser 20 kap. 15 § den 1 janu­ari 1985, och i övrigt den 1 april 19 85. 2. bestäm­mel­serna i 20 k ap. 15 § andra styc­ket gäl­ler vid beräk­ningen av pen­sions­grun­dande inkoms­ter för år 1982 och senare år. på rege­ring­ens väg­nar sten anders­son björn sjö­berg (soci­al­de­par­te­men­tet) ¬