SFS 1975:635

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

sfs 1975:635 rän­te­lag: utkom från tryc­ket utfär­dad den 5 juni 1975. den 19 augusti 1975 enligt riks­da­gens beslut' före­skri­ves föl­jande. 1 § denna lag är tillämp­lig på pen­ning­ford­ran inom för­mö­gen­hets rät­tens område. lagen gäl­ler i den mån ej annat är avta­lat eller utfäst eller sär­skilt före­skri­vet. 1326 ' prop. 1975: i 02, lu 30. rskr 234. % ¬ 2 § ränta på ford­ran utgår ej för tid innan ford­ringen är för­fal­len till sfs 1975:635 betal­ning. på ford­ran som avser åter­gång av betal­ning då avtal hävts till följd av betal­nings­mot­ta­ga­rens kon­trakts­brott eller på lik­nande grund utgår dock ränta för tiden från den dag betal­ningen erla­des till och med den dag åter­be­tal­ning sker eller, om åter­be­tal­ning ej sker i rät t tid, den dag från vil­ken ränta bör­jar utgå enligt 3 eller 4 §. 3 § för­sit­tes betal­nings­ti­den för ford­ran vars för­fal­lo­dag är bestämd i för­väg, utgår ränta på ford­ringen från för­fal­lo­da­gen. på ford­ran som grun­dar sig på sysslo­mans eller annans skyl­dig­het att redo­visa för medel som han mot­ta­git av huvud­man­nen eller tredje man utgår ränta från dagen för redo­vis­ningen eller, om denna ej avges i rä tt tid, från den dag redo­vis­ning bort ske. 4 § 1 annat fall än som avses i 3 § u tgår ränta på för­fal­len ford­ran, för vil­ken betal­nings­ti­den för­sit­tes, från den dag som infal­ler en månad efter det bor­ge­nä­ren har avsänt räk­ning eller på annat sätt fram­ställt krav på betal­ning av bestämt belopp med angi­vande att under­lå­ten­het att betala med­för skyl­dig­het att utge ränta. gäl­de­nä­ren är dock ej skyl­dig att erlägga ränta för tid innan räk­ningen eller kra­vet har kom­mit honom till handa. avser ford­ringen ska­de­stånd eller annan lik­nande ersätt­ning som ej kan fast­stäl­las utan sär­skild utred­ning, utgår ränta på för­fal­let belopp från den dag som infal­ler en månad efter det bor­ge­nä­ren har fram­ställt krav på ersätt­ning och lagt fram utred­ning som med hän­syn till omstän­dig­he­terna skä­li­gen kan begä­ras av honom. gäl­de­nä­ren är dock ej skyl­dig att erlägga ränta för tid innan kra­vet och utred­ningen har kom­mit honom till handa. oav­sett vad som före­skri­ves i f örsta och andra styc­kena utgår ränta på för­fal­len ford­ran senast från dagen för del­giv­ning av ansö­kan om lagsök­ning eller betal­nings­före­läg­gande eller av stäm­ning i mål om ut givande av betal­ning. 5 § 1 fall som avses i 2 § an dra styc­ket beräk­nas ränta för år enligt en rän­te­fot som mot­sva­rar det av riks­ban­ken fast­ställda, vid varje tid gäl­lande dis­kon­tot med tillägg av två pro­cen­ten­he­ter. 6 § 1 fall som avses i 3 e ller 4 § beräk­nas ränta för år enligt en ränte fot som mot­sva­rar det av riks­ban­ken fast­ställda, vid varje tid gäl­lande dis­kon­tot med tillägg av fyra pro­cen­ten­he­ter. 7 § löper ford­ran med ränta när den för­fal­ler till betal­ning och för­sit­tes betal­nings­ti­den, utgår ränta i fort­sätt­ningen enligt samma rän­te­fot som gällde vid för­fal­lo­da­gen. rän­tan skall dock utgå lägst enligt den rän­te­fot som anges i 6 §, såvitt gäl­ler ford­ran som avses i 3 § första styc­ket genast och såvitt gäl­ler ford­ran som avses i 3 § andra styc­ket eller 4 § från den dag som där före­skri­ves för varje sär­skilt fall. 1327 ¬ sfs 1975: 635 denna lag trä­der i kraft den i janu­ari 1976. lagen gäl­ler dock ej i fall då ränta enligt utfäs­telse eller eljest har bör­jat löpa före nämnda dag. på rege­ring­ens väg­nar olof palme carl lid­bom (justi­tie­de­par­te­men­tet) ¬