SFS 1969:588

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

svensk för­fatt­nings­sam­ling 1969 • nr 588—595 0>l"mhni­itck«deo8aeo.l969 nr 588 lag om änd­ring i rät­te­gångs­bal­ken; gtv­cix stock­holms slott den. 14 novem­hep 2569, vi gustaf adolf, med guds nåde, sve­ri­ges, götes ocli ven­des konung, göra veter­ligt; att vi, med riks­da­gen^ fun­nit gott föror dna, att 22 kap. 2 och 7 §§, 23 kap. 3, 7, 18 och 24 §§ samt 45 kap. 4—6 §§ rät­te­gångs­bal­ken skall erhålla änd­rad lydelse på sätt nedan anges. 22 kap. 2 §. grun­das enskilt det grun­das, fmner under­sök­nings­le­da­ren mål­sä­gan­den därom. första och andra styc­kena äga mot­sva­rande tillämp­ning, när ansprå­ket över­ta­gits av annan. 7 §. fores talan om enskilt anspråk i anled­ning av brott i sam­hand med åta­let och fia­nes, att den åta­lade gär­ningen icke är straff­bar, må talan dock prö vas i målet. 23 kap. t.- . . 2 s-'' v orun­der­sök­ningen inle­des sär­skilda skäl, ^kla­ga­ren äge, imder­sok­ning­ens hedri­vande. då för­un­der­sök­ningen tillå­ter det. innan för­un­der­sök­ning hun­nit inle­das, må polis­man hålla för­hör och vid- 3ga annan åtgärd i syfte att utreda brot­tet, om åtgär­den icke kan uppsklu-​'as utan olä­gen­het, j 7 §.8 ..^/^^^^åter den som kal­lats till för­hör utan gil­tig orsak att hör­samma förh" och över­sti­ger ej våg­läng­den mel­lan den plats, som utsatts för bostad eller vid kal­lel­sens mot­ta­gande ppe­höll sig, fem­tio kilo­me­ter, må han häm­tas till för­ho­ret, g f^/ore­gå­ende kal­lelse må den som uppe­hål­ler sig,inom en våg­längd hör^ lölo­me­ter från den plats, där för­hör skall hål­las, häm­tas till för- under­sök­ningen avser brott, varå fäng­else kan följa, och det skä- i lydelse 1957:38. lydelse 1964:166. • . « ^^moo. svensk för­fatt­nings­sam­ling 1969, nr 588^05 ¬ ^339 588 j.^cn kiin bcfar.is, all haa ej sku­lie hör­samma kal­lelse euer i anledni.^ kal­lelse skulle genom undan­rö­jande av bevis eller pä annat satt försy^ red­ningen ai- (len för for­hoiet. 18 §. dä fur­midcr­sök­nm­gen fort­skri­dit sä långt, att någon skä­li­gen miss­tä­tilf for brot­tet, skall han, dä lian höres, under­rät­tas om miss­tan­ken. det kan ske utan men för utred­ningen, äger han och hans för­sva­rare tt känn­c­döin om yad nd un der­sök­ningen före­kom­mit, angiva den ut^e(ln^"! de anse önskiärd oeli e ljest anföra mid de akta nödigt. under­rät­telse här"^ skall läm­nas eller sän­das till den miss­tänkte och hans för­sva­rare, ^at\d skä­ligt räcl­rum .skall bere­das dem. ej mä åtal beslu­tas, innan detta skett begär den dar­for angi­vas. 24 g. xar­ni­are fore­skrif­ter om nnder­sok­nings­le­da­res verk­sam­het, om under ratl­cec enligt 18 § första styc­ket tredje punk­ten samt om pro­to­koll och an teck­ningar md för­un­der­sök­ning med­de­las av konungen. 45 kap. i sl.tmnings­a­ri­so­kan eljest anfo­res. vill å kla­ga­ren i sam­hand med åta­lets väc­kande enligt 22 kap. 2 s \ äcka tdan om enskilt anspråk, skall han i ansö­kan upp­giva ansprå­ket och deom- s jndig­helcr, y.ara det grun­das, samt de bevis, som åbe­ro­pas, och vad h an mil siv­rka med varje sär­skilt bevis ar den (kj angi­vas ansö­kan skall — — — av åkl aga­ren åkickt åtal det lämp­ligt. ^ möt den till­fim.?, må ock, sedan åtal väckts, utan stäm­ning rat­ten med 1, miskilt anspråk pä grund av brot­tet, om länin­lnu nfnii utred­ningen och andra omstän­dig­he­ter fin­ner det o c|ifr f" ^mligt 2 § första eller andra stvm­kef \ae.k.a åtal for brott dkr s ulv" !" andra styc­ket vacka åtal for som överl-​mp" r,,'] ' p eller vill åkla­ga­ren, mål­sa­gan­den eller den. talan om enskilt anspråk, enligt sist­nämnda para­graf vack3 l'.q<^n den i iiu­a­lade suiv "lun­l­li­gen infor rat­ten eller ock skrift-​ ^äckt. då den föam­stält­dest­nfä^ralll?"'''''" det all l'!o ^isso h a^a åtdeth^^mp"^ hor­sam­h­gen att efter­ratta. till ytter­mera bekraft x låt it, ' under­skri­vit och med väi't kungk sigil' stock­holms slott denu novem­ber 1969. \l,n ii , under hans maj :ts « ernä­digste konungs och heires från­varo: (lut, ber­til ¬