Lag (2014:834) om kon­ven­tion om social trygg­het mel­lan Sve­rige och Syd­ko­rea

1 §   Den kon­ven­tion om social trygg­het mel­lan Sve­rige och Syd­ko­rea som under­teck­na­des i Seoul den 9 sep­tem­ber 2013 ska gälla som lag här i lan­det. Kon­ven­tio­nens inne­håll fram­går av en bilaga till denna lag.

2 §   Vid tillämp­ning av kon­ven­tio­nen ska avgif­ten för sju­ker­sätt­ning och akti­vi­tet­s­er­sätt­ning bestäm­mas till den pro­cent­sats av sjuk­för­säk­rings­av­gif­ten enligt soci­al­av­giftsla­gen (2000:980) som beräk­nas mot­svara den andel av denna avgift som finan­si­e­rar sju­ker­sätt­ning och akti­vi­tet­s­er­sätt­ning.

Bilaga

KON­VEN­TION OM SOCIAL TRYGG­HET MEL­LAN KONUNG­A­RI­KET SVE­RI­GES REGE­RING OCH REPU­BLI­KEN KOREAS REGE­RING

Konung­a­ri­ket Sve­ri­ges rege­ring och Repu­bli­ken Koreas rege­ring (nedan kal­lade de avtals­slu­tande sta­terna), som öns­kar reglera de båda sta­ter­nas för­hål­lande inom områ­det för social trygg­het, har kom­mit över­ens om föl­jande.

AVDEL­NING I

ALL­MÄNNA BESTÄM­MEL­SER

Arti­kel 1

Defi­ni­tio­ner
   1. I denna kon­ven­tion avses med:
      a) med­bor­gare: med avse­ende på Repu­bli­ken Korea (nedan kal­lad Syd­ko­rea), en syd­ko­re­ansk med­bor­gare enligt defi­ni­tio­nen i med­bor­gar­skaps­la­gen och med avse­ende på Konung­a­ri­ket Sve­rige (nedan kal­lat Sve­rige), en per­son som är svensk med­bor­gare,
      b) lag­stift­ning: de lagar och bestäm­mel­ser som anges i arti­kel 2 i denna kon­ven­tion,
      c) behö­rig myn­dig­het: med avse­ende på Syd­ko­rea, ministern för hälso-​ och sjuk­vård samt väl­färds­frå­gor och med avse­ende på Sve­rige, rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer
      d) behö­rig insti­tu­tion: med avse­ende på Syd­ko­rea, den natio­nella pen­sions­tjäns­ten och med avse­ende på Sve­rige, den insti­tu­tion som ansva­rar för tillämp­ningen av den lag­stift­ning som anges i arti­kel 2,
      e) för­säk­rings­pe­riod: varje avgifts­pe­riod enligt lag­stift­ningen i en avtals­slu­tande stat och varje annan period som beak­tas för att fast­ställa rät­ten till för­må­ner enligt den lag­stift­ningen,
      f) för­mån: varje för­mån som finns i den lag­stift­ning som anges i arti­kel 2 i denna kon­ven­tion.
   2. Ter­mer och uttryck som inte defi­nie­ras i denna arti­kel ska ges den inne­börd som de har i den tillämp­liga lag­stift­ningen.

Arti­kel 2

Lag­stift­ning på vil­ken kon­ven­tio­nen ska tilläm­pas
   1. Denna kon­ven­tion ska tilläm­pas på föl­jande lag­stift­ning:
      a) i fråga om Syd­ko­rea: natio­nella lagen om pen­sio­ner,
      b) i fråga om Sve­rige:
      i) lag­stift­ningen om sju­ker­sätt­ning och akti­vi­tet­s­er­sätt­ning,
ii) lag­stift­ningen om inkomst­grun­dade ålderspen­sio­ner och garan­ti­pen­sio­ner, samt

iii) lag­stift­ningen om efter­le­van­de­pen­sio­ner och efter­le­van­de­stöd.
   2. Denna kon­ven­tion ska också tilläm­pas på fram­tida lag­stift­ning som änd­rar, utgör tillägg till, sam­man­för eller ersät­ter den lag­stift­ning som anges i punkt 1 i denna arti­kel.
   3. Oav­sett vad som anges i punkt 2 i denna arti­kel ska denna kon­ven­tion inte till­läm­pas på de lagar och andra bestäm­mel­ser som utvid­gar någon av de avtals­slu­tande sta­ter­nas gäl­lande lag­stift­ning till nya kate­go­rier av för­månsta­gare, om den avtals­slu­tande sta­tens behö­riga myn­dig­het, inom sex måna­der från den dag då sådana lagar och andra bestäm­mel­ser trä­der i kraft, skrift­li­gen under­rät­tar den andra avtals­slu­tande sta­tens behö­riga myn­dig­het om att en sådan utvidg­ning av kon­ven­tio­nen inte är avsedd. Denna kon­ven­tion ska inte tilläm­pas på lag­stift­ning som inför en ny soci­al­för­säk­rings­gren, såvida inte de behö­riga myn­dig­he­terna kom­mer över­ens om en sådan tillämp­ning.

Arti­kel 3

Per­so­ner som omfat­tas av kon­ven­tio­nen

Denna kon­ven­tion ska tilläm­pas på varje per­son som omfat­tas av eller har omfat­tats av lag­stift­ningen i någon av de avtals­slu­tande sta­terna och andra per­so­ner i den mån de här­le­der rät­tig­he­ter från en sådan per­son.

Arti­kel 4

Lika­be­hand­ling

Om inte annat föl­jer av denna kon­ven­tion ska, vid tillämp­ning av en avtals­slu­tande stats lag­stift­ning, de per­so­ner som avses i arti­kel 3 lik­stäl­las med den avtals­slu­tande sta­tens egna med­bor­gare.

Arti­kel 5

Export av för­må­ner
   1. Om inte annat föl­jer av denna kon­ven­tion ska för­må­ner enligt en avtals­slu­tande stats lag­stift­ning inte mins­kas, änd­ras, dras in, åter­kal­las eller för­kla­ras för­ver­kade av det skä­let att för­månsta­ga­ren är bosatt eller vis­tas inom den andra avtals­slu­tande sta­tens ter­ri­to­rium, och för­må­nerna ska kunna beta­las ut inom den andra avtals­slu­tande sta­tens ter­ri­to­rium.
   2. En för­mån som beta­las ut med stöd av denna kon­ven­tion ska också beta­las ut utan­för de avtals­slu­tande sta­ter­nas ter­ri­to­rier på samma vill­kor som gäl­ler när den beta­las ut till de avtals­slu­tande sta­ter­nas egna med­bor­gare när de är bosatta utan­för de avtals­slu­tande sta­ter­nas ter­ri­to­rier.
   3. Bestäm­mel­serna i punk­terna 1 och 2 i denna arti­kel ska inte tilläm­pas på föl­jande för­må­ner med avse­ende på Sve­rige:
      a) sju­ker­sätt­ning i form av garan­ti­er­sätt­ning eller akti­vi­tet­s­er­sätt­ning i form av garan­ti­er­sätt­ning,
      b) garan­ti­pen­sio­ner och efter­le­van­de­stöd.

AVDEL­NING II

BESTÄM­MEL­SER OM TILLÄMP­LIG LAG­STIFT­NING

Arti­kel 6

All­männa bestäm­mel­ser
   1. Om inte annat föl­jer av denna avdel­ning ska en anställd eller en egen­fö­re­ta­gare som arbe­tar inom en av de avtals­slu­tande sta­ter­nas ter­ri­to­rium, när det gäl­ler det arbe­tet, enbart omfat­tas av lag­stift­ningen i denna avtals­slu­tande stat.
   2. En egen­fö­re­ta­gare som nor­malt är bosatt inom en avtals­slu­tande stats ter­ri­to­rium och som arbe­tar inom båda avtals­slu­tande sta­ter­nas ter­ri­to­rier ska, när det gäl­ler arbe­tet, enbart omfat­tas av lag­stift­ningen i den avtals­slu­tande stat där per­so­nen är bosatt.

Arti­kel 7

Utsänd­ning
   1. När en per­son, som nor­malt arbe­tar inom en avtals­slu­tande stats ter­ri­to­rium för en arbets­gi­vare som har sin verk­sam­het inom den avtals­slu­tande sta­tens ter­ri­to­rium, sänds ut av arbets­gi­va­ren för att arbeta för den­nes räk­ning inom den andra avtals­slu­tande sta­tens ter­ri­to­rium, ska denna per­son fort­fa­rande omfat­tas enbart av den först­nämnda avtals­slu­tande sta­tens lag­stift­ning, som om per­so­nen utförde arbete inom det ter­ri­to­riet, för­ut­satt att peri­o­den för arbe­tet inom den andra avtals­slu­tande sta­tens ter­ri­to­rium inte för­vän­tas över­stiga 24 kalen­der­må­na­der.
   2. Om utsänd­ningen fort­sät­ter efter den period som anges i punkt 1 i denna arti­kel, ska lag­stift­ningen i den först­nämnda avtals­slu­tande stat som avses i den punk­ten fort­sätta att gälla under ytter­li­gare en period av 36 kalen­der­må­na­der, för­ut­satt att de behö­riga myn­dig­he­terna i båda de avtals­slu­tande sta­terna eller de behö­riga insti­tu­tio­nerna som sta­terna har utsett sam­tyc­ker till arbets­ta­ga­rens och arbets­gi­va­rens gemen­samma begä­ran.
   3. Punk­terna 1 och 2 i denna arti­kel ska även till­läm­pas på en arbets­ta­gare som är utsänd av sin arbets­gi­vare inom den ena avtals­slu­tande sta­tens ter­ri­to­rium till arbets­gi­va­rens filial eller dot­ter­bo­lag inom den andra avtals­slu­tande sta­tens ter­ri­to­rium.

Arti­kel 8

Sjö­män

En per­son som, om det inte vore för denna kon­ven­tion, skulle omfat­tas av båda de avtals­slu­tande sta­ter­nas lag­stift­ning på grund av sin anställ­ning som befäl eller besätt­nings­man på ett far­tyg, ska omfat­tas enbart av syd­ko­re­ansk lag­stift­ning om per­so­nen nor­malt är bosatt i Syd­ko­rea och i övriga fall av svensk lag­stift­ning.

Arti­kel 9

Per­so­nal vid diplo­ma­tiska beskick­ningar och kon­su­lära myn­dig­he­ter samt stat­ligt anställda
   1. Denna kon­ven­tion ska inte påverka bestäm­mel­serna i Wien­kon­ven­tio­nen om diplo­ma­tiska för­bin­del­ser av den 18 april 1961 eller bestäm­mel­serna i Wien­kon­ven­tio­nen om kon­su­lära för­bin­del­ser av den 24 april 1963.
   2. En stat­ligt anställd per­son som inte omfat­tas av punkt 1 i denna arti­kel och som är utsänd för att arbeta inom den andra avtals­slu­tande sta­tens ter­ri­to­rium, ska omfat­tas av lag­stift­ningen i den först­nämnda avtals­slu­tande sta­ten som om per­so­nen utför arbete inom dess ter­ri­to­rium.

Arti­kel 10

Med­föl­jande make och barn

En med­föl­jande make och barn under 18 år till en per­son som arbe­tar inom en avtals­slu­tande stats ter­ri­to­rium och som omfat­tas av lag­stift­ningen i den andra avtals­slu­tande sta­ten i enlig­het med arti­kel 7 eller arti­kel 9.2 ska omfat­tas av den sist­nämnda sta­tens lag­stift­ning, såvida de inte själva för­värvs­ar­be­tar inom den först­nämnda avtals­slu­tande sta­tens ter­ri­to­rium.

Arti­kel 11

Undan­tag från bestäm­mel­serna om tillämp­lig lag­stift­ning

De avtals­slu­tande sta­ter­nas behö­riga myn­dig­he­ter eller de behö­riga insti­tu­tio­ner som de har utsett får komma över­ens om undan­tag från bestäm­mel­serna i denna avdel­ning för vissa per­so­ner eller grup­per av per­so­ner, för­ut­satt att de berörda per­so­nerna omfat­tas av lag­stift­ningen i någon av de avtals­slu­tande sta­terna.

AVDEL­NING III

BESTÄM­MEL­SER OM FÖR­MÅ­NER

Arti­kel 12

Sam­man­lägg­ning av för­säk­rings­pe­ri­o­der och beräk­ning av för­må­ner
   1. När för­säk­rings­pe­ri­o­der har full­gjorts enligt lag­stift­ningen i de båda avtals­slu­tande sta­terna ska de behö­riga insti­tu­tio­nerna i var och en av de avtals­slu­tande sta­terna, i sam­band med fast­stäl­lan­det av rät­ten till en för­mån enligt den lag­stift­ning som den tilläm­par, vid behov beakta för­säk­rings­pe­ri­o­der enligt den andra avtals­slu­tande sta­tens lag­stift­ning, för­ut­satt att dessa peri­o­der inte sam­man­fal­ler med för­säk­rings­pe­ri­o­der enligt dess egen lag­stift­ning.
   2. Om det enligt den ena avtals­slu­tande sta­tens lag­stift­ning krävs att för­säk­rings­pe­ri­o­der måste full­gö­ras inom en viss yrkes­verk­sam­het för att vissa för­må­ner ska bevil­jas, ska enbart för­säk­rings­pe­ri­o­der som har full­gjorts eller erkänts som lik­vär­diga inom samma yrkes­verk­sam­het enligt den andra avtals­slu­tande sta­tens lag­stift­ning sam­man­läg­gas för rätt till dessa för­må­ner.
   3. Om en per­son efter sam­man­lägg­ning av för­säk­rings­pe­ri­o­der enligt punk­terna 1 och 2 i denna arti­kel inte är berät­ti­gad till en för­mån enligt en avtals­slu­tande stats lag­stift­ning, ska denna per­sons rätt till för­mån bestäm­mas genom sam­man­lägg­ning av dessa peri­o­der och sådana för­säk­rings­pe­ri­o­der som har full­gjorts enligt lag­stift­ningen i ett tredje land med vil­ket båda de avtals­slu­tande sta­terna har en gäl­lande kon­ven­tion om social trygg­het, eller mot­sva­rande sam­ord­nings­in­stru­ment för social trygg­het, som med­ger sam­man­lägg­ning av för­säk­rings­pe­ri­o­der.
   4. Beräk­ningen av för­må­nen ska bestäm­mas av tillämp­lig lag­stift­ning i respek­tive avtals­slu­tande stat om inte annat föl­jer av denna kon­ven­tion.

Arti­kel 13

Sär­skilda bestäm­mel­ser avse­ende Syd­ko­rea
   1. För att få en inva­li­di­tets­för­mån eller efter­le­van­de­för­mån ska den syd­ko­re­anska lag­stift­ning­ens krav om att en per­son ska vara för­säk­rad när för­säk­rings­fal­let inträf­far anses vara upp­fyllt om per­so­nen är för­säk­rad för en för­mån enligt svensk lag­stift­ning vid tid­punk­ten då för­säk­rings­fal­let inträf­far enligt syd­ko­re­ansk lag­stift­ning.
   2. När för­säk­rings­pe­ri­o­der enligt svensk lag­stift­ning beak­tas för att fast­ställa rät­ten till för­må­ner enligt syd­ko­re­ansk lag­stift­ning, i enlig­het med arti­kel 12.1 och punkt 1 i denna arti­kel, ska för­må­nen bestäm­mas på föl­jande sätt:
      a) Den behö­riga insti­tu­tio­nen i Syd­ko­rea ska först räkna ut ett pen­sions­be­lopp som mot­sva­rar det belopp som skulle ha beta­lats ut

till per­so­nen om alla för­säk­rings­pe­ri­o­der som beak­tas enligt lag­stift­ningen i de båda avtals­slu­tande sta­terna hade full­gjorts enligt syd­ko­re­ansk lag­stift­ning. För att bestämma pen­sions­be­lop­pet ska den behö­riga insti­tu­tio­nen i Syd­ko­rea beakta per­so­nens genom­snitt­liga månads­in­komst under den tid då per­so­nen var för­säk­rad enligt syd­ko­re­ansk lag­stift­ning.
      b) Den behö­riga insti­tu­tio­nen i Syd­ko­rea ska räkna ut hur stor del av för­må­nen som ska beta­las ut i enlig­het med syd­ko­re­ansk lag­stift­ning, grun­dat på det pen­sions­be­lopp som beräk­na­des i enlig­het med a med utgångs­punkt i för­hål­lan­det mel­lan för­säk­rings­pe­ri­o­der­nas längd, enligt den egna lag­stift­ningen, och för­säk­rings­pe­ri­o­der­nas totala längd enligt lag­stift­ningen i båda de avtals­slu­tande sta­terna.
   3. Den behö­riga insti­tu­tio­nen i Syd­ko­rea ska, i den mening som avses i arti­kel 12 och i denna arti­kel, enbart beakta för­säk­rings­pe­ri­o­derna med undan­tag för bosätt­nings­pe­ri­o­der enligt svensk lag­stift­ning, när den fast­stäl­ler rät­ten till för­må­ner enligt syd­ko­re­ansk lag­stift­ning.
   4. Oav­sett vad som anges i arti­kel 4 ska åter­be­tal­ning av engångs­be­lopp bestäm­mas i enlig­het med syd­ko­re­ansk lag­stift­ning.
   5. Bestäm­mel­ser i syd­ko­re­ansk lag­stift­ning som begrän­sar rät­ten till inva­li­di­tets­för­må­ner eller efter­le­van­de­för­må­ner på grund av obe­talda avgif­ter vid den tid­punkt då per­so­nen i övrigt kva­li­fi­ce­rade sig för för­må­nen, ska endast vara tillämp­liga på den period som omfat­tas av syd­ko­re­ansk lag­stift­ning.

Arti­kel 14

Sär­skilda bestäm­mel­ser avse­ende Sve­rige
   1. Bestäm­mel­serna om sam­man­lägg­ning i arti­kel 12 ska inte tilläm­pas på grund­kra­vet på tre års bosätt­ning i Sve­rige för rätt till garan­ti­pen­sion, sju­ker­sätt­ning i form av garan­ti­er­sätt­ning eller akti­vi­tet­s­er­sätt­ning i form av garan­ti­er­sätt­ning.
   2. Vid fast­stäl­lande av rät­ten till sju­ker­sätt­ning eller akti­vi­tet­s­er­sätt­ning ska för­säk­ring enligt syd­ko­re­ansk lag­stift­ning anses som för­säk­ring enligt svensk lag­stift­ning.
   3. Vid beräk­ning av inkomstre­la­te­rad sju­ker­sätt­ning eller inkomstre­la­te­rad akti­vi­tet­s­er­sätt­ning ska endast inkomst intjä­nad under den tid då svensk lag­stift­ning var tillämp­lig beak­tas.
   4. Vid beräk­ning av den inkomst­grun­dade ålderspen­sio­nen i form av till­läggs­pen­sion som ska beta­las ut i enlig­het med arti­kel 12, ska enbart för­säk­rings­pe­ri­o­der som har full­gjorts enligt svensk lag­stift­ning beak­tas.

AVDEL­NING IV

ÖVRIGA BESTÄM­MEL­SER

Arti­kel 15

Tillämp­nings­ö­ver­ens­kom­melse
   1. De avtals­slu­tande sta­ter­nas behö­riga myn­dig­he­ter ska ingå en tillämp­nings­ö­ver­ens­kom­melse i vil­ken de åtgär­der som är nöd­vän­diga för att tillämpa denna kon­ven­tion fast­ställs.
   2. För­bin­del­se­or­ga­nen i var och en av de avtals­slu­tande sta­terna ska anges i tillämp­nings­ö­ver­ens­kom­mel­sen.

Arti­kel 16

Infor­ma­tions­ut­byte och ömse­si­digt bistånd
   1. De avtals­slu­tande sta­ter­nas behö­riga myn­dig­he­ter och behö­riga insti­tu­tio­ner ska, inom ramen för sina respek­tive ansvars­om­rå­den:
      a) i den utsträck­ning det är tillå­tet enligt tillämp­lig lag­stift­ning, ge varandra all infor­ma­tion som är nöd­vän­dig för att tillämpa denna kon­ven­tion,
      b) bistå varandra i fråga om fast­stäl­lan­det av rät­ten till, eller utbe­tal­ning av, varje för­mån som omfat­tas av denna kon­ven­tion, eller den lag­stift­ning som denna kon­ven­tion är tillämp­lig på, som om ären­det hade gällt tillämp­ningen av den egna lag­stift­ningen,
      c) så snart som möj­ligt infor­mera varandra om vilka åtgär­der som har vid­ta­gits för att tillämpa denna kon­ven­tion och om änd­ringar i respek­tive stats lag­stift­ning som kan påverka tillämp­ningen av denna kon­ven­tion.
   2. Det bistånd som avses i punkt 1 b i denna arti­kel ska ges utan kost­nad, såvida sta­terna inte kom­mer över­ens om några undan­tag i den tillämp­nings­ö­ver­ens­kom­melse som ska ingås i enlig­het med arti­kel 15.1.
   3. De behö­riga insti­tu­tio­nerna ska årli­gen utbyta sta­tistik, vil­ken ska spe­ci­fi­ce­ras i tillämp­nings­ö­ver­ens­kom­mel­sen.

Arti­kel 17

Skydd av per­son­upp­gif­ter

Om inget annat före­skrivs i den natio­nella lag­stift­ningen i en avtals­slu­tande stat ska upp­gif­ter om en enskild per­son, som i enlig­het med denna kon­ven­tion vida­re­be­fordras till den behö­riga myn­dig­he­ten eller de behö­riga insti­tu­tio­nerna i denna stat av den behö­riga myn­dig­he­ten eller de behö­riga insti­tu­tio­nerna i den andra sta­ten, ute­slu­tande använ­das för att till­lämpa denna kon­ven­tion och den lag­stift­ning som denna kon­ven­tion är till­lämp­lig på. De upp­gif­ter som tas emot av en behö­rig myn­dig­het eller en behö­rig insti­tu­tion i en avtals­slu­tande stat ska behand­las i enlig­het med den avtals­slu­tande sta­tens natio­nella lag­stift­ning om skydd och sek­re­tess av per­son­upp­gif­ter.

Arti­kel 18

Befri­else från avgif­ter och inty­gande av hand­ling
   1. I de fall det enligt lag­stift­ningen i en av de avtals­slu­tande sta­terna före­skrivs att varje hand­ling som ges in till den behö­riga myn­dig­he­ten eller den behö­riga insti­tu­tio­nen i denna stat ska befrias, helt eller del­vis, från avgif­ter eller kost­na­der, inbe­gri­pet kon­su­lära och admi­nist­ra­tiva avgif­ter, ska detta också gälla mot­sva­rande hand­ling som ges in till den behö­riga myn­dig­he­ten eller den behö­riga insti­tu­tio­nen i den andra avtals­slu­tande sta­ten vid tillämp­ningen av denna kon­ven­tion eller av lag­stift­ningen i den andra avtals­slu­tande sta­ten.
   2. Hand­lingar och intyg som visas upp av den behö­riga myn­dig­he­ten eller den behö­riga insti­tu­tio­nen i endera avtals­slu­tande sta­ten i sam­band med tillämp­ningen av denna kon­ven­tion eller av lag­stift­ningen i den andra avtals­slu­tande sta­ten ska undan­tas från kra­ven om bestyr­kande av diplo­ma­tiska eller kon­su­lära myn­dig­he­ter eller lik­nande for­ma­li­te­ter.
   3. Kopior av hand­lingar som är bestyrkta som exakta och med ori­gi­na­len över­ens­stäm­mande kopior av den behö­riga myn­dig­he­ten eller den behö­riga insti­tu­tio­nen i en avtals­slu­tande stat ska god­tas som exakta och med ori­gi­na­len över­ens­stäm­mande kopior av den andra avtals­slu­tande sta­tens behö­riga myn­dig­het eller behö­riga insti­tu­tion, utan ytter­li­gare bestyr­kande.

Arti­kel 19

Språk
   1. De avtals­slu­tande sta­ter­nas behö­riga myn­dig­he­ter och behö­riga insti­tu­tio­ner får med­dela sig direkt med varandra och med varje per­son, oav­sett var veder­bö­rande är bosatt, när det är nöd­vän­digt för att tillämpa denna kon­ven­tion eller den lag­stift­ning som denna kon­ven­tion är tillämp­lig på. Detta får ske på svenska, kore­anska eller eng­elska.
   2. En ansö­kan eller hand­ling får inte avslås eller avvi­sas av en behö­rig myn­dig­het eller behö­rig insti­tu­tion i en avtals­slu­tande stat enbart på den grun­den att den är skri­ven på svenska, kore­anska eller eng­elska.

Arti­kel 20

Ansök­ningar, med­de­lan­den och över­kla­gan­den
   1. Ansök­ningar, med­de­lan­den och över­kla­gan­den som avser fast­stäl­lan­det eller utbe­tal­ningen av en för­mån enligt en avtals­slu­tande stats lag­stift­ning, som enligt den lag­stift­ningen skulle ha kom­mit in till en behö­rig myn­dig­het eller en behö­rig insti­tu­tion i den avtals­slu­tande sta­ten inom en före­skri­ven tid, men som under den före­skrivna tiden i stäl­let kom in till en behö­rig myn­dig­het eller en behö­rig insti­tu­tion i den andra avtals­slu­tande sta­ten, ska anses ha kom­mit in i rätt tid till den behö­riga myn­dig­he­ten eller den behö­riga insti­tu­tio­nen i den först­nämnda avtals­slu­tande sta­ten.
   2. Om en per­son, efter att denna kon­ven­tion har trätt i kraft, ger in en skrift­lig ansö­kan om för­må­ner till den behö­riga insti­tu­tio­nen i en avtals­slu­tande stat enligt lag­stift­ningen i den avtals­slu­tande sta­ten och om den per­so­nen inte uttryck­li­gen har begärt att ansö­kan ska begrän­sas till för­må­ner enligt den lag­stift­ningen ska ansö­kan också anses utgöra en ansö­kan från den per­so­nen om mot­sva­rande för­må­ner enligt lag­stift­ningen i den andra avtals­slu­tande sta­ten, för­ut­satt att per­so­nen vid tid­punk­ten för ansö­kan:
      a) på grund av ålder har en lag­lig rätt, att göra anspråk på en för­mån i den andra avtals­slu­tande sta­ten och
      b) läm­nar infor­ma­tion som visar att för­säk­rings­pe­ri­o­der har full­gjorts enligt lag­stift­ningen i den andra avtals­slu­tande sta­ten.
   3. I de fall som punk­terna 1 och 2 i denna arti­kel är till­lämp­liga ska den behö­riga myn­dig­he­ten eller den behö­riga insti­tu­tio­nen till vil­ken ansö­kan, med­de­lan­det eller över­kla­gan­det har getts in ange datum för mot­ta­gan­det av hand­lingen och utan dröjs­mål vida­re­be­fordra den till den behö­riga myn­dig­he­ten eller den behö­riga insti­tu­tio­nen i den andra avtals­slu­tande sta­ten.

Arti­kel 21

Utbe­tal­ning av för­må­ner
   1. Den behö­riga insti­tu­tio­nen i en avtals­slu­tande stat ska betala ut för­må­nerna i enlig­het med denna kon­ven­tion direkt till för­månsta­garna utan avdrag för admi­nist­ra­tiva kost­na­der.
För­må­nerna får beta­las ut i denna stats valuta.
   2. Om en avtals­slu­tande stat inför valuta­kon­troll eller vid­tar andra lik­nande åtgär­der som begrän­sar betal­ningar, remit­te­ringar eller över­fö­ringar av medel eller finan­si­ella instru­ment till per­so­ner som befin­ner sig utan­för dess ter­ri­to­rium, ska den avtals­slu­tande sta­ten utan dröjs­mål vidta lämp­liga åtgär­der för att säker­ställa att de belopp, som i enlig­het med denna kon­ven­tion ska beta­las ut till de i arti­kel 3 angivna per­so­nerna, beta­las ut.

Arti­kel 22

Tvist­lös­ning
   1. De avtals­slu­tande sta­ter­nas behö­riga myn­dig­he­ter och behö­riga insti­tu­tio­ner ska i möj­li­gaste mån lösa menings­skilj­ak­tig­he­ter, som kan upp­stå i tillämp­ningen av denna fråga om tolk­ningen eller kon­ven­tion, i enlig­het med dess anda och grund­läg­gande prin­ci­per.
   2. De avtals­slu­tande sta­terna ska på begä­ran av endera sta­ten skynd­samt sam­råda i frå­gor som inte har lösts av de behö­riga myn­dig­he­terna eller de behö­riga insti­tu­tio­nerna i enlig­het med punkt 1 i denna arti­kel.
   3. Om en sådan menings­skilj­ak­tig­het inte kan lösas genom sam­råd får tvis­ten, på begä­ran av endera sta­ten, hän­skju­tas till en skil­je­dom­stol för avgö­rande, vars sam­man­sätt­ning och för­fa­rande de avtals­slu­tande sta­terna ska komma över­ens om.
   4. Var och en av de avtals­slu­tande sta­terna är skyl­dig att följa och verk­ställa skil­je­dom­sto­lens beslut.

AVDEL­NING V

ÖVERGÅNGS-​ OCH SLUT­BE­STÄM­MEL­SER

Arti­kel 23

Över­gångs­be­stäm­mel­ser
   1. För­säk­rings­pe­ri­o­der som har full­gjorts innan denna kon­ven­tion trä­der i kraft, och varje annan rele­vant hän­delse som har inträf­fat före det datu­met, ska beak­tas vid fast­stäl­lan­det av rät­ten till för­må­ner enligt bestäm­mel­serna i denna kon­ven­tion. Den behö­riga insti­tu­tio­nen i någon av de avtals­slu­tande sta­terna är emel­ler­tid inte tvungen att beakta för­säk­rings­pe­ri­o­der som inträf­fade före det tidi­gaste datu­met för vil­ket för­säk­rings­pe­ri­o­der kan till­go­do­räk­nas enligt bestäm­mel­serna i den sta­tens lag­stift­ning.
   2. Denna kon­ven­tion ger ingen rätt till betal­ning av en för­mån för en period före det datum då denna kon­ven­tion trä­der i kraft.
   3. Beslut rörande rät­ten till för­må­ner som fat­ta­des innan denna kon­ven­tion trädde i kraft ska inte påverka rät­tig­he­ter som upp­kom­mer till följd av kon­ven­tio­nen.
   4. För­må­ner om vilka beslut har fat­tats innan denna kon­ven­tion trä­der i kraft får efter ansö­kan beslu­tas om på nytt, om en för­änd­ring av sådana för­må­ner har skett endast till följd av bestäm­mel­serna i denna kon­ven­tion. Om det nya beslu­tet enligt före­gå­ende mening i denna punkt, leder till att en per­son inte bevil­jas rätt till för­mån eller att ett lägre belopp fast­ställs än det som beta­la­des ut under den sista peri­o­den innan denna kon­ven­tion trädde i kraft, ska det tidi­gare belop­pet fort­sätta att beta­las ut.

Arti­kel 24

Änd­ring av kon­ven­tio­nen

De avtals­slu­tande sta­terna får när som helst komma över­ens om att ändra bestäm­mel­serna i denna kon­ven­tion. En sådan änd­ring får, efter gemen­sam över­ens­kom­melse, göras skrift­li­gen.

Arti­kel 25

Ikraft­trä­dande

Denna kon­ven­tion trä­der i kraft den första dagen i den tredje måna­den efter den månad då var­dera avtals­slu­tande sta­ten från den andra avtals­slu­tande sta­ten ska ha tagit emot en skrift­lig under­rät­telse om att den har full­gjort alla for­ma­li­te­ter för att kon­ven­tio­nen ska träda i kraft. Det­samma gäl­ler om kon­ven­tio­nen änd­ras i enlig­het med arti­kel 24.

Arti­kel 26

Gil­tig­hets­tid och upp­säg­ning
   1. Denna kon­ven­tion ska gälla till och med den sista dagen i den tolfte måna­den efter den månad då endera avtals­slu­tande sta­ten skrift­li­gen under­rät­tar den andra avtals­slu­tande sta­ten om att kon­ven­tio­nen sägs upp.
   2. Upp­hör kon­ven­tio­nen genom upp­säg­ning ska dess bestäm­mel­ser fort­sätta att tilläm­pas på för­må­ner som redan har bevil­jats.
De avtals­slu­tande sta­terna ska komma över­ens om hur de ska för­fara med rät­tig­he­ter under för­vär­vande.

Till bekräf­telse härav har under­teck­nade, där­till veder­bör­li­gen bemyn­di­gade, under­teck­nat denna kon­ven­tion.

Upp­rät­tat i två exem­plar i Seoul den 9 sep­tem­ber 2013 på svenska, kore­anska och eng­elska, vilka alla tex­ter är lika gil­tiga.

Vid skilj­ak­tiga tolk­ningar av denna kon­ven­tion ska den eng­elska tex­ten gälla.

AGRE­E­MENT ON SOCIAL SECU­RITY BETWEEN THE GOVERN­MENT OF THE KING­DOM OF SWE­DEN AND THE GOVERN­MENT OF THE REPU­B­LIC OF KOREA

The Govern­ment of the King­dom of Swe­den and the Govern­ment of the Repu­b­lic of Korea (here­inaf­ter refer­red to as the "Contracting Par­ties"), Being desi­rous of regu­la­ting the rela­tions­hip between their two countries in the field of social secu­rity, Have agreed as follows:

PART I

GENE­RAL PRO­VI­SIONS

Article 1

Defi­ni­tions
   1. For the pur­pose of this Agre­e­ment:

(a)     "National" means, as regards the Republic of Korea

(here­inaf­ter refer­red to as "Korea"), a natio­nal of Korea as defi­ned in the Natio­na­lity Law, and as regards the King­dom of Swe­den, (here­inaf­ter refer­red to as "Swe­den"), a per­son of Swe­dish natio­na­lity;

(b) "Legis­la­tion" means the laws and regu­la­tions spe­ci­fied in Article 2 of this Agre­e­ment;

(c) "Com­pe­tent Aut­ho­rity" means, as regards Korea, the Minis­ter of Health and Wel­fare, and as regards Swe­den, the Govern­ment or the aut­ho­rity nomi­na­ted by the Govern­ment;

(d) "Com­pe­tent Insti­tu­tion" means, as regards Korea, the Natio­nal Pen­sion Ser­vice, and as regards Swe­den, the insti­tu­tion respon­sible for the imple­men­ta­tion of the legis­la­tion spe­ci­fied in Article 2;

(e) "Period of cove­rage" means any period of con­tri­bu­tions under the legis­la­tion of a Contracting Party and any other period taken into account under that legis­la­tion for establishing entit­le­ment to bene­fits;

(f) "Bene­fit" means any bene­fit pro­vi­ded for in the legis­la­tion spe­ci­fied in Article 2 of this Agre­e­ment."
   2. Any term not defi­ned in this Article shall have the mea­ning assig­ned to it in the appli­cable legis­la­tion.

Article 2

Mate­rial Scope
   1. This Agre­e­ment shall apply to the following legis­la­tion:

(a) as regards Korea, the Natio­nal Pen­sion Act;

(b) as regards Swe­den,

(i) the legis­la­tion on sick­ness com­pen­sa­tion and acti­vity com­pen­sa­tion,

(ii) the legis­la­tion on income-​based old-​age pen­sions and gua­ran­tee pen­sions, and

(iii) the legis­la­tion on sur­vi­vors' pen­sions and sur­viving child­ren's allo­wance.
   2. This Agre­e­ment shall also apply to future legis­la­tion which amends, sup­ple­ments, con­so­li­da­tes or super­se­des the legis­la­tion spe­ci­fied in paragraph 1 of this Article.
   3. Notwit­h­stan­ding paragraph 2 of this Article, this Agre­e­ment shall not apply to the laws or regu­la­tions which extend exis­ting legis­la­tion of one Contracting Party to new cate­go­ries of bene­fi­ci­a­ries, if the Com­pe­tent Aut­ho­rity of that Contracting Party noti-

fies the Com­pe­tent Aut­ho­rity of the other Contracting Party in wri­ting, wit­hin six months from the date of the entry into force of such laws or regu­la­tions, that no such exten­sion to the Agre­e­ment is inten­ded. The Agre­e­ment shall not apply to legis­la­tion that establishes a new social secu­rity branch, unless the Com­pe­tent Aut­ho­ri­ties agree on this appli­ca­tion.

Article 3

Per­so­nal Scope

This Agre­e­ment shall apply to any per­son who is or who has been sub­ject to the legis­la­tion of eit­her Contracting Party, and to other per­sons in regard to the rights deri­ved from such a per­son.

Article 4

Equal Tre­at­ment

Unless other­wise pro­vi­ded in this Agre­e­ment, in app­ly­ing the legis­la­tion of a Contracting Party, any per­son descri­bed in Article 3 shall receive equal tre­at­ment with natio­nals of that Contracting Party.

Article 5

Export of Bene­fits
   1. Unless other­wise pro­vi­ded in this Agre­e­ment, bene­fits under the legis­la­tion of one Contracting Party shall not be sub­ject to any reduc­tion, modi­fi­ca­tion, sus­pen­sion, withdra­wal or con­fis­ca­tion by rea­son of the fact that the reci­pi­ent resi­des or stays in the ter­ri­tory of the other Contracting Party, and the bene­fits shall be pay­able in the ter­ri­tory of the other Contracting Party.
   2. A bene­fit, pay­able by vir­tue of this Agre­e­ment, shall also be paid out­side the ter­ri­to­ries of the Contracting Par­ties under the same con­di­tions as it is pay­able to natio­nals of the Contracting Par­ties, when they reside out­side the ter­ri­to­ries of the Contracting Par­ties.
   3. The pro­vi­sions of paragraphs 1 and 2 of this Article shall not apply to the following bene­fits as regards Swe­den,

(a) sick­ness com­pen­sa­tion in the form of gua­ran­tee com­pen­sa­tion or acti­vity com­pen­sa­tion in the form of gua­ran­tee com­pen­sa­tion, and

(b) gua­ran­tee pen­sions and sur­viving child­ren's allo­wance.

PART II

PRO­VI­SIONS ON COVE­RAGE

Article 6

Gene­ral Pro­vi­sions
   1. Unless other­wise pro­vi­ded in this Part, an employed per­son or a self-​employed per­son who works in the ter­ri­tory of one Contracting Party shall, with respect to that work, be sub­ject only to the legis­la­tion of that Contracting Party.
   2. A self-​employed per­son who ordi­na­rily resi­des in the ter­ri­tory of a Contracting Party and who works in the ter­ri­tory of both Contracting Par­ties shall, in respect of the work, be sub­ject only to the legis­la­tion of the Contracting Party in which the per­son is resi­dent.

Article 7

Deta­ched Wor­kers
   1. Where a per­son who is nor­mally employed in the ter­ri­tory of one Contracting Party, by an employer having a place of busi­ness in the ter­ri­tory of that Contracting Party, is sent by that employer to work on that employer's behalf in the ter­ri­tory of the other Contracting Party, he or she shall remain sub­ject only to the legis­la­tion of the first Contracting Party as if the per­son were employed in that ter­ri­tory, pro­vi­ded that the period of employment in the ter­ri­tory of the other Contracting Party is not expec­ted to exceed 24 calen­dar months.
   2. In case the deta­ch­ment con­ti­nues beyond the period spe­ci­fied in paragraph 1 of this Article, the legis­la­tion of the first Contracting Party refer­red to in that paragraph shall con­ti­nue to apply for an addi­tio­nal period of 36 calen­dar months, pro­vi­ded that the Com­pe­tent Aut­ho­ri­ties of both Contracting Par­ties or the Com­pe­tent Insti­tu­tions desig­na­ted by them con­sent upon the joint request of the employee and the employer.

Article 7

Deta­ched Wor­kers
   1. Where a per­son who is nor­mally employed in the ter­ri­tory of one Contracting Party, by an employer having a place of busi­ness in the ter­ri­tory of that Contracting Party, is sent by that employer to work on that employer's behalf in the ter­ri­tory of the other Contracting Party, he or she shall remain sub­ject only to the legis­la­tion of the first Contracting Party as if the per­son were employed in that ter­ri­tory, pro­vi­ded that the period of employment in the ter­ri­tory of the other Contracting Party is not expec­ted to exceed 24 calen­dar months.
   2. In case the deta­ch­ment con­ti­nues beyond the period spe­ci­fied in paragraph 1 of this Article, the legis­la­tion of the first Contracting Party refer­red to in that paragraph shall con­ti­nue to apply for an addi­tio­nal period of 36 calen­dar months, pro­vi­ded that the Com­pe­tent Aut­ho­ri­ties of both Contracting Par­ties or the Com­pe­tent Insti­tu­tions desig­na­ted by them con­sent upon the joint request of the employee and the employer.
   3. Paragraphs 1 and 2 of this Article shall also apply to a wor­ker who is sent by his or her employer in the ter­ri­tory of one Contracting Party to the employer's affi­li­a­ted or sub­si­di­ary com­pany in the ter­ri­tory of the other Contracting Party.

Article 8

Mari­ners

A per­son who, but for this Agre­e­ment, would be sub­ject to the legis­la­tion of both Contracting Par­ties with respect to employment as an offi­cer or mem­ber of a crew on a ship shall be sub­ject only to the legis­la­tion of Korea if the per­son ordi­na­rily resi­des in Korea and to the legis­la­tion of Swe­den in any other case.

Article 9

Mem­bers of Diplo­ma­tic Mis­sion, Con­su­lar Posts and Per­sons Employed by the Govern­ment
   1. Not­hing in this Agre­e­ment shall affect the pro­vi­sions of the Vienna Con­ven­tion on Diplo­ma­tic Re- lations of April 18, 1961, or of the Vienna Con­ven­tion on Con­su­lar Rela­tions of April 24, 1963.
   2. Sub­ject to paragraph 1 of this Article, a per­son employed by the govern­ment of a Contracting Party, who is sent to work in the ter­ri­tory of the other Contracting Party, shall be sub­ject to the legis­la­tion of the first Contracting Party as if he or she were employed in its ter­ri­tory.

Article 10

Accom­pa­ny­ing Spouse and Child­ren

The accom­pa­ny­ing spouse or child­ren under the age of 18 of a per­son who works in the ter­ri­tory of one Contracting Party and who is sub­ject to the legis­la­tion of the other Contracting Party in accor­dance with Article 7 or paragraph 2 of Article 9, shall be sub­ject to the legis­la­tion of the lat­ter Contracting Party unless they are them­sel­ves gain­fully occu­pied in the ter­ri­tory of the first Contracting Party.

Article 11

Excep­tions from the Pro­vi­sions on Cove­rage

The Com­pe­tent Aut­ho­ri­ties of the two Contracting Par­ties or the Com­pe­tent Insti­tu­tions desig­na­ted by them may agree to grant an excep­tion to this Part with respect to par­ticu­lar per­sons or cate­go­ries of per­sons pro­vi­ded that any affec­ted per­son shall be sub­ject to the legis­la­tion of one Contracting Party.

PART III

PRO­VI­SIONS ON BENE­FITS

Article 12

Tota­li­za­tion of Peri­ods of Cove­rage and Cal­cu­la­tion of Bene­fits
   1. When peri­ods of cove­rage have been com­ple­ted under the legis­la­tion of the two Contracting Par­ties, the Com­pe­tent Insti­tu­tions of each Contracting Party shall, in deter­mi­ning eli­gi­bi­lity for bene­fits under the legis­la­tion which it applies, take into account, if neces­sary, peri­ods of cove­rage under the legis­la­tion of the other Contracting Party pro­vi­ded that such peri­ods of cove­rage do not over­lap with peri­ods of cove­rage under its legis­la­tion.
   2. If the legis­la­tion of one Contracting Party subor­di­na­tes the gran­ting of cer­tain bene­fits to the con­di­tion that the peri­ods of cove­rage are to be com­ple­ted in a given occu­pa­tion, only peri­ods of cove­rage com­ple­ted or recog­ni­zed as equi­va­lent in the same occu­pa­tion under the legis­la­tion of the other Contracting Party shall be tota­li­zed for admis­sion to entit­le­ment to these bene­fits.
   3. If a per­son is not eli­gible for a bene­fit on the basis of the period of cove­rage under the legis­la­tion of the Contracting Party, aggre­ga­ted as pro­vi­ded in paragraphs 1 and 2 of this Article, the eli­gi­bi­lity of that per­son for that bene­fit shall be deter­mi­ned by tota­li­zing these peri­ods and peri­ods of cove­rage com­ple­ted under the legis­la­tion of a third State, with which both Contracting Par­ties are bound by social secu­rity agre­e­ments or equi­va­lent coor­di­na­tion instru­ments on social secu­rity which pro­vide for the tota­li­za­tion of peri­ods of cove­rage.
   4. The cal­cu­la­tion of the bene­fit shall be deter­mi­ned by the appli­cable legis­la­tion of the respective Contracting Party unless other­wise pro­vi­ded in this Agre­e­ment.

Article 13

Spe­cial Pro­vi­sions rela­ting to Korea
   1. To obtain a disa­bi­lity or sur­vi­vors bene­fit, the requi­re­ment of the Korean legis­la­tion that a per­son be cove­red when the insu­red event occurs shall be con­si­de­red to have been met if the per­son is cove­red for a bene­fit under the Swe­dish legis­la­tion during a period in which the insu­red event occurs accor­ding to the legis­la­tion of Korea.
   2. Where peri­ods of cove­rage under the Swe­dish legis­la­tion are taken into account to establish eli­gi­bi­lity for bene­fits under the legis­la­tion of Korea in accor­dance with paragraph 1 of Article 12 and paragraph 1 of this Article, the bene­fit due shall be deter­mi­ned as follows:

(a) The Com­pe­tent Insti­tu­tion of Korea shall first com­pute a pen­sion amount equal to the amount that would have been pay­able to the per­son if all the peri­ods of cove­rage taken into account under the legis­la­tion of the two Contracting Par­ties had been com­ple­ted under the legis­la­tion of Korea.
To deter­mine the pen­sion amount, the Com­pe­tent Insti­tu­tion of Korea shall take into account the per­son's ave­rage stan­dard monthly income while cove­red under the legis­la­tion of Korea.

(b) The Com­pe­tent Insti­tu­tion of Korea shall cal­cu­late the par­tial bene­fit to be paid in accor­dance with the legis­la­tion of Korea based on the pen­sion amount cal­cu­la­ted accor­ding to the pre­ce­ding sub­pa­ragraph, in pro­por­tion to the ratio between the dura­tion of the peri­ods of cove­rage taken into con­si­de­ra­tion under its own legis­la­tion and the total dura­tion of the peri­ods of cove­rage taken into con­si­de­ra­tion under the legis­la­tion of the two Contracting Par­ties.
   3. For the pur­pose of Article 12 and this Article, the Com­pe­tent Insti­tu­tion of Korea shall take into account only the peri­ods of cove­rage except those of resi­dence under the legis­la­tion of Swe­den, in deter­mi­ning eli­gi­bi­lity for bene­fits under the legis­la­tion of Korea.
   4. Notwit­h­stan­ding Article 4 of this Agre­e­ment, pay­ment of lump-​sum refunds shall be deci­ded in accor­dance with the legis­la­tion of Korea.
   5. Pro­vi­sions of the legis­la­tion of Korea restricting the entit­le­ment to the disa­bi­lity or sur­vi­vors bene­fit due to unpaid con­tri­bu­tions at the time when the per­son has other­wise qua­li­fied for the bene­fit shall apply only to the period cove­red under the legis­la­tion of Korea.

Article 14

Spe­cial Pro­vi­sions rela­ting to Swe­den
   1. The pro­vi­sions on tota­li­za­tion in Article 12 shall not apply to the basic requi­re­ment of three years of resi­dence in Swe­den for entit­le­ment to a gua­ran­tee pen­sion, to a sick­ness com­pen­sa­tion in the form of gua­ran­tee com­pen­sa­tion or to an acti­vity com­pen­sa­tion in the form of gua­ran­tee com­pen­sa­tion.
   2. When establishing the entit­le­ment to sick­ness com­pen­sa­tion or acti­vity com­pen­sa­tion, cove­rage under Korean legis­la­tion shall be con­si­de­red as cove­rage under Swe­dish legis­la­tion.
   3. When cal­cu­la­ting the amount of income-​related sick­ness com­pen­sa­tion or income-​related acti­vity com­pen­sa­tion, only income ear­ned during peri­ods when Swe­dish legis­la­tion was appli­cable shall be taken into account.
   4. When cal­cu­la­ting the amount of the income-​based old-​age pen­sion in the form of sup­ple­men­tary pen­sion to be paid in accor­dance with Article 12, only peri­ods of cove­rage com­ple­ted under the Swe­dish legis­la­tion, shall be taken into account.

PART IV

MISCEL­LA­NE­OUS PRO­VI­SIONS

Article 15

Admi­nist­ra­tive Arrange­ment
   1. The Com­pe­tent Aut­ho­ri­ties of the Contracting Par­ties shall con­clude an Admi­nist­ra­tive Arrange­ment that sets out the mea­su­res neces­sary for the imple­men­ta­tion of this Agre­e­ment.
   2. The liai­son agen­cies of each Contracting Party shall be desig­na­ted in the Admi­nist­ra­tive Arrange­ment.

Article 16

Exchange of Infor­ma­tion and Mutual Assistance
   1. The Com­pe­tent Aut­ho­ri­ties and the Com­pe­tent Insti­tu­tions of the Contracting Par­ties shall, wit­hin the scope of their respective aut­ho­ri­ties:

(a) com­mu­ni­cate to each other, to the extent per­mitted by the legis­la­tion which they admi­nis­ter, any infor­ma­tion neces­sary for the appli­ca­tion of this Agre­e­ment;

(b) assist each other with regard to the deter­mi­na­tion of entit­le­ment to, or pay­ment of any bene­fit under this Agre­e­ment, or the legis­la­tion to which this Agre­e­ment applies, as if the mat­ter affec­ted the appli­ca­tion of their own legis­la­tion; and

(c) com­mu­ni­cate to each other, as soon as pos­sible, infor­ma­tion con­cer­ning the mea­su­res taken by them for the appli­ca­tion of this Agre­e­ment and of any changes in their respective legis­la­tion which may affect the appli­ca­tion of this Agre­e­ment.
   2. The assistance refer­red to in sub-​paragraph 1(b) of this Article shall be pro­vi­ded free of charge, sub­ject to any excep­tions to be agreed upon in the Admi­nist­ra­tive Arrange­ment con­clu­ded pur­su­ant to paragraph 1 of Article 15.
   3. The Com­pe­tent Insti­tu­tions shall annu­ally exchange sta­tistics, which shall be spe­ci­fied in the Admi­nist­ra­tive Arrange­ment.

Article 17

Con­fi­den­ti­a­lity of Infor­ma­tion

Unless other­wise requi­red by the natio­nal law of a Contracting Party, infor­ma­tion about an indi­vi­dual which is trans­mitted in accor­dance with this Agre­e­ment to the Com­pe­tent Aut­ho­rity or the Com­pe­tent Insti­tu­tions of that Contracting Party by the Com­pe­tent Aut­ho­rity or the Com­pe­tent Insti­tu­tions of the other Contracting Party shall be used exclu­si­vely for the pur­po­ses of imple­men­ting this Agre­e­ment and the legis­la­tion to which this Agre­e­ment applies. Such infor­ma­tion recei­ved by a Com­pe­tent Aut­ho­rity or a Com­pe­tent Insti­tu­tion of a Contracting Party shall be gover­ned by the natio­nal law of that Contracting Party for the pro­tec­tion of pri­vacy and con­fi­den­ti­a­lity of per­so­nal data.

Article 18

Exemp­tion from Fees and Cer­ti­fi­ca­tion of Docu­ments
   1. Where the legis­la­tion of a Contracting Party pro­vi­des that any docu­ment which is sub­mitted to the Com­pe­tent Aut­ho­rity or the Com­pe­tent Insti­tu­tion of that Contracting Party shall be exemp­ted, wholly or partly, from fees or char­ges, inclu­ding con­su­lar and admi­nist­ra­tive fees, the exemp­tion shall also apply to cor­re­spon­ding docu­ments which are sub­mitted to the Com­pe­tent Aut­ho­rity or the Com­pe­tent Insti­tu­tion of the other Contracting Party in the appli­ca­tion of this Agre­e­ment or of the legis­la­tion of the other Contracting Party.
   2. Docu­ments and cer­ti­fi­ca­tes which are pre­sen­ted by the Com­pe­tent Aut­ho­rity or the Com­pe­tent Insti­tu­tion of eit­her Contracting Party for the appli­ca­tion of this Agre­e­ment or of the legis­la­tion of the other Contracting Party shall be exemp­ted from the requi­re­ments for authen­ti­ca­tion by diplo­ma­tic or con­su­lar aut­ho­ri­ties or any other simi­lar for­ma­li­ties.
   3. Copies of docu­ments which are cer­ti­fied as true and exact copies by the Com­pe­tent Aut­ho­rity or the Com­pe­tent Insti­tu­tion of one Contracting Party shall be accep­ted as true and exact copies by the Com­pe­tent Aut­ho­rity or the Com­pe­tent Insti­tu­tion of the other Contracting Party, wit­hout furt­her cer­ti­fi­ca­tion.

Article 19

Lan­gu­age of Com­mu­ni­ca­tions
   1. The Com­pe­tent Aut­ho­ri­ties and the Com­pe­tent Insti­tu­tions of the Contracting Par­ties may cor­re­spond directly with one anot­her as well as with any per­son, whe­re­ver that per­son may reside, whe­ne­ver it is neces­sary to do so for the appli­ca­tion of this Agre­e­ment or the legis­la­tion to which this Agre­e­ment applies. The cor­re­spon­dence may be made in Korean, Swe­dish or Eng­lish.
   2. An appli­ca­tion or docu­ment may not be rejec­ted by a Com­pe­tent Aut­ho­rity or a Com­pe­tent Insti­tu­tion of a Contracting Party solely because it is in Korean, Swe­dish or Eng­lish.

Article 20

Sub­mis­sion of Claims, Noti­ces or Appe­als
   1. Any claim, notice or appeal con­cer­ning the deter­mi­na­tion or pay­ment of a bene­fit under the legis­la­tion of a Contracting Party which should, for the pur­po­ses of that legis­la­tion, have been filed wit­hin a pre­scri­bed period with a Com­pe­tent Aut­ho­rity or a Com­pe­tent Insti­tu­tion of that Contracting Party, but which is ins­tead filed wit­hin the same period to a Com­pe­tent Aut­ho­rity or a Com­pe­tent Insti­tu­tion of the other Contracting Party, shall be con­si­de­red to have been filed on time with the Com­pe­tent Aut­ho­rity or the Com­pe­tent Insti­tu­tion of the first Contracting Party.
   2. If, after the entry into force of this Agre­e­ment, a per­son files a writ­ten appli­ca­tion for bene­fits with the Com­pe­tent Insti­tu­tion of a Contracting Party under legis­la­tion of that Contracting Party, and if that per­son has not expli­citly reques­ted that the appli­ca­tion be restric­ted to bene­fits under that legis­la­tion, the appli­ca­tion shall also be con­si­de­red as an appli­ca­tion of that per­son for cor­re­spon­ding bene­fits under the legis­la­tion of the other Contracting Party, pro­vi­ded that the per­son at the time of appli­ca­tion:

(a) is entit­led on age grounds to lodge a valid claim for a bene­fit of the other Contracting Party; and

(b) pro­vi­des infor­ma­tion indi­ca­ting that peri­ods of cove­rage have been com­ple­ted under the legis­la­tion of the other Contracting Party.
   3. In any case to which paragraph 1 or 2 of this Article applies, the Com­pe­tent Aut­ho­rity or the Com­pe­tent Insti­tu­tion to which the claim, notice or appeal has been sub­mitted shall indi­cate the date of receipt of the docu­ment and for­ward it wit­hout delay to the Com­pe­tent Aut­ho­rity or the Com­pe­tent Insti­tu­tion of the other Contracting Party.

Article 21

Pay­ment of Bene­fits
   1. The Com­pe­tent Insti­tu­tion of a Contracting Party shall directly pay the bene­fits in accor­dance with this Agre­e­ment to the bene­fi­ci­a­ries wit­hout any deduc­tion for admi­nist­ra­tive expen­ses. The bene­fits may be paid in the cur­rency of that Contracting Party.
   2. In the event that a Contracting Party impo­ses cur­rency con­trols or other simi­lar mea­su­res that restrict pay­ments, remit­tan­ces or trans­fers of funds or finan­cial instru­ments to per­sons who are out­side the ter­ri­tory of that Contracting Party, it shall, wit­hout delay, take appro­pri­ate mea­su­res to ensure the pay­ment of any amount that must be paid in accor­dance with this Agre­e­ment to per­sons descri­bed in Article 3.

Article 22

Reso­lu­tion of Disagre­e­ment
   1. The Com­pe­tent Aut­ho­ri­ties and the Com­pe­tent Insti­tu­tions of the Contracting Par­ties shall resolve, to the extent pos­sible, any dif­ficul­ties which arise in inter­pre­ting or app­ly­ing this Agre­e­ment accor­ding to its spi­rits and fun­da­men­tal prin­ciples.
   2. The Contracting Par­ties shall con­sult promptly at the request of eit­her Contracting Party con­cer­ning mat­ters, which have not been resol­ved by the Com­pe­tent Aut­ho­ri­ties or the Com­pe­tent Insti­tu­tions in accor­dance with paragraph 1 of this Article.
   3. If any such disagre­e­ment is not resol­ved by agre­e­ment, the disagre­e­ment may, on the request of eit­her Contracting Party, be sub­mitted to arbitra­tion by a court of arbitra­tion, whose com­po­si­tion and pro­ce­dure shall be agreed upon by the Contracting Par­ties.
   4. Each of the Contracting Par­ties shall be bound to com­ply with and enforce the deci­sions han­ded down by the court of arbitra­tion.

PART V

TRAN­SI­TIO­NAL AND FINAL PRO­VI­SIONS

Article 23

Tran­si­tio­nal Pro­vi­sions
   1. Any period of cove­rage com­ple­ted before the date of entry into force of this Agre­e­ment, and any other rele­vant events that occur­red before that date, shall be taken into con­si­de­ra­tion in deter­mi­ning the right to a bene­fit under this Agre­e­ment. However, the Com­pe­tent Insti­tu­tion of neit­her Contracting Party shall be requi­red to take into account peri­ods of cove­rage which occur­red prior to the ear­li­est date for which peri­ods of cove­rage may be cre­di­ted under its legis­la­tion.
   2. This Agre­e­ment shall not establish any right to receive pay­ment of a bene­fit for any period before the date of the entry into force of this Agre­e­ment.
   3. Deter­mi­na­tions con­cer­ning entit­le­ment to bene­fits which were made before the entry into force of this Agre­e­ment shall not affect rights ari­sing under it.
   4. Bene­fits deter­mi­ned before the entry into force of this Agre­e­ment may be newly deter­mi­ned upon appli­ca­tion if a change in such bene­fits results solely from the pro­vi­sions of this Agre­e­ment. If the new deter­mi­na­tion under the pre­ce­ding sen­tence of this paragraph results in no entit­le­ment or entit­le­ment to a les­ser amount of pen­sion that paid for the last period prior to the entry into force of this Agre­e­ment, the same amount of pen­sion as pre­viously paid shall con­ti­nue to be paid.

Article 24

Review of the Agre­e­ment

The Contracting Par­ties may agree at any time to review and amend any of the pro­vi­sions of this Agre­e­ment. Such revi­sion or amend­ment may, after com­mon agre­e­ment, be made by writ­ten pro­ce­dure.

Article 25

Entry into Force

This Agre­e­ment shall enter into force on the first day of the third month following the month in which each Contracting Party shall have recei­ved from the other Contracting Party writ­ten noti­fi­ca­tion that it has com­plied with all requi­re­ments for the entry into force of this Agre­e­ment. The same pro­ce­dure shall apply if the Agre­e­ment is revi­sed or amen­ded accor­ding to Article 24.

Article 26

Period of Dura­tion and Ter­mi­na­tion
   1. This Agre­e­ment shall remain in force and effect until the last day of the twelfth month following the month in which writ­ten notice of its ter­mi­na­tion is given by eit­her Contracting Party to the other Contracting Party.
   2. If this Agre­e­ment is ter­mi­na­ted, rights regar­ding entit­le­ment to or pay­ment of bene­fits acqui­red under it shall be retai­ned. The Contracting Par­ties shall make arrange­ments dealing with rights in the pro­cess of being acqui­red.

In wit­ness whe­reof, the under­sig­ned, being duly aut­ho­ri­zed the­reto, have sig­ned this Agre­e­ment.

Done in dupli­cate at Seoul, on 9 Sep­tem­ber 2013, in the Swe­dish, Korean and Eng­lish lan­gu­a­ges, each text being equally authen­tic.

FÖR KONUNG­A­RI­KET SVE­RI­GES REGE­RING

FOR THE GOVERN­MENT OF THE KING­DOM OF SWE­DEN

Ulf Kris­ters­son

FÖR REPU­BLI­KEN KOREAS REGE­RING

FOR THE GOVERN­MENT OF THE REPU­B­LIC OF KOREA

Kim Kyou-​hyun