SFS 2011:1513 Lag om änd­ring i soci­al­för­säk­rings­bal­ken

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1 svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om änd­ring i soci­al­för­säk­rings­bal­ken; utfär­dad den 15 decem­ber 2011. enligt riks­da­gens beslut 1 före­skrivs i fråga om soci­al­för­säk­rings­bal­ken dels att 1 kap. 3 §, 5 kap. 9, 10, 14 och 15 §§, 23 kap. 3 §, 24 kap. 1−3§§, 27 kap. 22, 23 och 24 a §§, 29 kap. 1 och 3 §§, 40 kap. 3 § samt 93 kap. 2, 3 och 5 §§ ska ha föl­jande lydelse, dels att det i bal­ken ska infö­ras sju nya kapi­tel, 28 a, 31 a och 103 a– 103 e kap. samt när­mast före 103 a kap. en ny rubrik av föl­jande lydelse. 1 kap. 3§ över­gri­pande bestäm­mel­ser finns i 1–7 kap. (avdel­ning a). vidare finns bestäm­mel­ser om – famil­je­för­må­ner i 8–22 kap. (avdel­ning b), – för­må­ner vid sjuk­dom eller arbets­skada i 23–47 kap. (avdel­ning c), – sär­skilda för­må­ner vid funk­tions­hin­der i 48–52 kap. (avdel­ning d), – för­må­ner vid ålder­dom i 53–74 kap. (avdel­ning e), – för­må­ner till efter­le­vande i 75–92 kap. (avdel­ning f), och – bostads­stöd i 93–103 e kap. (avdel­ning g). vissa gemen­samma bestäm­mel­ser om för­må­nerna, hand­lägg­ningen och orga­ni­sa­tio­nen finns i 104–117 kap. (avdel­ning h). 5 kap. 9§ den som är bosatt i sve­rige är för­säk­rad för föl­jande för­må­ner: avdel­ning b famil­je­för­må­ner 1 prop. 2011/12:1, utg.omr. 10, bet. 2011/12:sfu1, rskr. 2011/12:85. 1. för­äld­ra­pen­ning på lägsta­nivå och grund­nivå, 2. barn­bi­drag, 3. under­hålls­stöd, 4. adop­tions­bi­drag, 5. vård­bi­drag, (11 och 12 kap.) (15 och 16 kap.) (17−19 kap.) (21 kap.) (22 kap.) sfs 2011:1513 utkom från tryc­ket den 23 decem­ber 2011 2 sfs 2011:1513 avdel­ning c för­må­ner vid sjuk­dom eller arbets­skada avdel­ning d sär­skilda för­må­ner vid funk­tions­hin­der avdel­ning e för­må­ner vid ålder­dom avdel­ning f för­må­ner till efter­le­vande avdel­ning g bostads­stöd 10 § när det gäl­ler för­må­ner till efter­le­vande enligt 9 § 15 och 16 är det den efter­le­vande som ska vara för­säk­rad för för­må­nerna. 14 § för­må­ner får läm­nas om utlands­vis­tel­sen kan antas vara längst sex måna­der. äldre­för­sörj­nings­stöd enligt 9 § 14 kan dock läm­nas endast om utlands­vis­tel­sen kan antas vara längst tre måna­der. sjuk­pen­ning i sär­skilda fall enligt 9 § 6 och reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall enligt 9 § 7 får för tid då en för­säk­rad vis­tas utom­lands läm­nas endast om för­säk­rings­kas­san med­ger att den för­säk­rade reser till utlan­det. för­må­ner enligt 9 § 8, 12, 13, 15 och 16 kan läm­nas så länge den för- säk­ra­des bosätt­ning i sve­rige består. 15 § tids­be­gräns­ningen och kra­vet på med­gi­vande i 14 § första styc­ket gäl­ler inte för sådana stats­an­ställda och deras famil­je­med­lem­mar som avses i 4 och 8 §§. tids­be­gräns­ningen och kra­vet på med­gi­vande gäl­ler inte hel­ler för famil-​​ jeför­må­ner enligt 9 § 1−4 till bistånds­ar­be­tare m.fl. och stu­de­rande eller deras famil­je­med­lem­mar som avses i 6−8 §§. 6. sjuk­pen­ning i sär­skilda fall, 7. reha­bi­li­te­ring, bidrag till arbetshjälp-​​ medel, sär­skilt bidrag och rehabiliterings-​​ pen­ning i sär­skilda fall, 8. sju­ker­sätt­ning och akti­vi­tet­s­er­sätt­ning i form av garan­ti­er­sätt­ning, (28 a kap.) (29–31 a kap.) (33 och 35–37 kap.) 9. han­di­kap­per­sätt­ning, 10. assi­stan­s­er­sätt­ning, 11. bil­stöd, (50 kap.) (51 kap.) (52 kap.) 12. garan­ti­pen­sion, 13. sär­skilt pen­sions­tillägg, 14. äldre­för­sörj­nings­stöd, (55, 56, 65−67 och 69−71 kap.) (73 kap.) (74 kap.) 15. efter­le­van­de­stöd, 16. garan­ti­pen­sion till omställnings-​​ pen­sion, (77, 79 och 85 kap.) (77, 81 och 85 kap.) 17. bostads­bi­drag, 18. bostads­tillägg, och 19. boen­de­tillägg. (95−98 kap.) (100−103 kap.) (103 a–103 e kap.) 3 sfs 2011:151323 kap. 3§ i detta kapi­tel finns inle­dande bestäm­mel­ser om för­må­ner vid sjuk­dom och arbets­skada. vidare finns bestäm­mel­ser om − sjuk­pen­ning m.m. i 24−28 a kap., − reha­bi­li­te­ring och reha­bi­li­te­rings­er­sätt­ning i 29−31 a kap., − sju­ker­sätt­ning och akti­vi­tet­s­er­sätt­ning i 32−37 kap., − för­må­ner vid arbets­skada m.m. i 38−44 kap., och − sär­skilda för­må­ner vid smitta, sjuk­dom eller skada i 45−47 kap. 24 kap. 1§ i denna underav­del­ning finns all­männa bestäm­mel­ser om sjukpenning-​​ grun­dande inkomst och års­ar­bets­tid i 25 kap. vidare finns bestäm­mel­ser om − bestäm­mande och behål­lande av sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst samt beräk­ning av års­ar­bets­ti­den i vissa situ­a­tio­ner i 26 kap., − sjuk­pen­ning i 27 och 28 kap., och − sjuk­pen­ning i sär­skilda fall i 28 a kap. 2§ sjuk­pen­ning kan läm­nas till en för­säk­rad som har ned­satt arbetsför-​​ måga på grund av sjuk­dom. ersätt­ning­ens stor­lek är bero­ende av den försäk-​​ rades sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst (sgi) och den omfatt­ning i vil­ken den- nes arbets­för­måga är ned­satt. sjuk­pen­ning i sär­skilda fall enligt 28 a kap. kan dock läm­nas även till en för­säk­rad för vil­ken det inte kan fast­stäl­las någon sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst. 3§ en för­säk­rads sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst lig­ger också till grund för beräk­ning av föl­jande för­må­ner enligt denna balk: − gra­vi­di­tets­pen­ning, − för­äld­ra­pen­ning på sjuk­pen­ning­nivå, − till­fäl­lig för­äld­ra­pen­ning, − reha­bi­li­te­rings­pen­ning enligt 31 kap., − ska­de­liv­ränta, − smitt­bä­rar­pen­ning, och − när­stå­en­de­pen­ning. 27 kap. 22 § 2 om den för­säk­rade inom ram­ti­den redan har fått sjuk­pen­ning för 364 dagar på nor­mal­ni­vån, kan sjuk­pen­ning läm­nas enligt bestäm­mel­serna i 24 §. vid beräk­ningen av anta­let dagar med sjuk­pen­ning på nor­mal­ni­vån anses som sådana dagar även dagar med 1. sjuk­pen­ning på fort­sätt­ningsni­vån, och 2. reha­bi­li­te­rings­pen­ning enligt 31 kap. 2 senaste lydelse 2011:1075. 4 sfs 2011:1513 som dagar med sjuk­pen­ning på nor­mal­ni­vån räk­nas vidare tret­ton dagar under sådana peri­o­der som avses i 26 § andra styc­ket. 23 § om den för­säk­rade har en all­var­lig sjuk­dom läm­nas sjuk­pen­ning på nor­mal­ni­vån trots att sådan sjuk­pen­ning redan har läm­nats för 364 dagar un- der ram­ti­den. i sådant fall tilläm­pas inte bestäm­mel­serna i 22 och 24 §§. det som före­skrivs i första styc­ket gäl­ler när den för­säk­ra­des arbetsför-​​ måga till minst en fjär­de­del är ned­satt till följd av en all­var­lig sjuk­dom. 24a§ sjuk­pen­ning på fort­sätt­ningsni­vån läm­nas för ytter­li­gare dagar om 1. den för­säk­ra­des arbets­för­måga till minst en fjär­de­del är ned­satt till följd av en god­känd arbets­skada enligt 39−42 kap., 2. den för­säk­rade är inta­gen på sjuk­hus eller på grund av sjuk­dom får omfat­tande vård utan att vara inta­gen på sjuk­hus, 3. den för­säk­rade på grund av sjuk­dom har sådan avgö­rande för­lust av verk­lig­hets­upp­fatt­ningen och för­må­gan att ori­en­tera sig att han eller hon inte kan till­go­do­göra sig infor­ma­tion, 4. en åter­gång i arbete eller ett del­ta­gande i ett arbets­mark­nads­po­li­tiskt pro­gram skulle med­föra risk för all­var­lig för­säm­ring av den för­säk­ra­des sjuk­dom, eller 5. det i annat fall på grund av den för­säk­ra­des sjuk­dom skulle fram­stå som oskä­ligt att inte lämna sjuk­pen­ning. 28 a kap. sjuk­pen­ning i sär­skilda fall inne­håll 1§ i detta kapi­tel finns en inle­dande bestäm­melse i 2 §. vidare finns bestäm­mel­ser om − rät­ten till sjuk­pen­ning i sär­skilda fall i 3−7§§, − bedöm­ning av arbets­för­må­gans ned­sätt­ning i 8 §, − ersätt­ningsni­våer i 9 §, − beräk­ning av sjuk­pen­ning i sär­skilda fall i 10−12 §§, − sjuk­pen­ning i sär­skilda fall vid sju­ker­sätt­ning i 13 §, − sjuk­pen­ning i sär­skilda fall vid liv­ränta enligt 41 eller 43 kap. i 14 §, − för­måns­ti­den i 15 §, − karens­da­gar i 16 och 17 §§, − behål­lande av rät­ten till sjuk­pen­ning i sär­skilda fall i 18 §, − upp­hö­rande av rät­ten till sjuk­pen­ning i sär­skilda fall i 19 §, och − arbets­gi­var­in­träde m.m. i 20 §. inle­dande bestäm­melse 2§ bestäm­mel­serna i 27 och 28 kap. gäl­ler även i fråga om sjuk­pen­ning i sär­skilda fall, om inte annat föl­jer av detta kapi­tel. rät­ten till sjuk­pen­ning i sär­skilda fall 3§ en för­säk­rad som helt eller del­vis har fått tids­be­grän­sad sju­ker­sätt­ning under det högsta anta­let måna­der som sådan ersätt­ning kan beta­las ut enligt 5 sfs 2011:15134 kap. 31 § lagen (2010:111) om infö­rande av soci­al­för­säk­rings­bal­ken har i de fall och under de när­mare för­ut­sätt­ningar som anges i detta kapi­tel rätt till sjuk­pen­ning i sär­skilda fall. 4§ en för­säk­rad som omfat­tas av 3 § och som på grund av bestämmel-​​ serna om sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst i denna balk inte skulle ha rätt till hel sjuk­pen­ning som på fort­sätt­ningsni­vån med­för en sjuk­pen­ning om minst 160 kro­nor per kalen­der­dag, har rätt till sjuk­pen­ning i sär­skilda fall vid sjuk- dom som sät­ter ned hans eller hen­nes arbets­för­måga. med sjuk­dom lik­ställs, för­u­tom vad som före­skrivs i 27 kap. 2 § andra styc­ket, även annan ned­sätt­ning av den fysiska eller psy­kiska prestations-​​ för­må­gan. 5§ rät­ten till sjuk­pen­ning i sär­skilda fall inträ­der från och med dagen efter den då rät­ten till sådan tids­be­grän­sad sju­ker­sätt­ning som avses i 3 § har upp­hört. 6§ sjuk­pen­ning i sär­skilda fall läm­nas inte när den för­säk­rade 1. bedri­ver stu­dier, för vilka han eller hon upp­bär stu­di­e­stöd enligt studie-​​ stöds­la­gen (1999:1395), eller 2. del­tar i ett arbets­mark­nads­po­li­tiskt pro­gram och får akti­vi­tets­stöd. 7§ sjuk­pen­ning i sär­skilda fall läm­nas längst till och med måna­den före den när den för­säk­rade fyl­ler 65 år. bedöm­ning av arbets­för­må­gans ned­sätt­ning 8§ vid bedöm­ningen av om arbets­för­må­gan är ned­satt ska det beak­tas om den för­säk­rade på grund av sjuk­do­men har sådan för­måga att han eller hon kan för­sörja sig själv genom 1. för­värvs­ar­bete på den regul­jära arbets­mark­na­den, eller 2. annat lämp­ligt arbete som är till­gäng­ligt för honom eller henne. bedöm­ningen av arbets­för­må­gans ned­sätt­ning ska göras i för­hål­lande till ett hel­tids­ar­bete. ersätt­ningsni­våer 9§ sjuk­pen­ning i sär­skilda fall läm­nas med högst − 160 kro­nor per dag vid hel för­mån, − 120 kro­nor per dag vid tre fjär­de­dels för­mån, − 80 kro­nor per dag vid halv för­mån, och − 40 kro­nor per dag vid en fjär­de­dels för­mån. beräk­ning av sjuk­pen­ning i sär­skilda fall 10 § sjuk­pen­ning i sär­skilda fall läm­nas för sju dagar per vecka. 11 § sjuk­pen­ning i sär­skilda fall beräk­nas, om inte annat föl­jer av 12 eller 13 §, enligt föl­jande: 6 sfs 2011:1513 1. för en för­säk­rad för vil­ken en sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst inte kan fast­stäl­las, upp­går sjuk­pen­ning i sär­skilda fall per dag för respek­tive för- mån­s­nivå till de belopp som anges i 9 §. 2. för annan för­säk­rad än den som avses i 1, mot­sva­rar sjuk­pen­ning i sär- skilda fall per dag för respek­tive för­måns­nivå dif­fe­ren­sen mel­lan − de belopp som anges i 9 § och − den sjuk­pen­ning som läm­nas per dag enligt 27 och 28 kap. 12 § om sjuk­pen­ning ska läm­nas under de första 14 dagarna i en sjuk- period med stöd av 27 kap. 10 eller 11 §, läm­nas sjuk­pen­ning i sär­skilda fall endast till den del denna ersätt­ning, sam­man­lagt under fjortondagars-​​ peri­o­den, över­sti­ger vad som annars ska läm­nas i sjuk­pen­ning under samma period. sjuk­pen­ning i sär­skilda fall vid sju­ker­sätt­ning 13 § i det fall en för­säk­rad får sju­ker­sätt­ning läm­nas hel sjuk­pen­ning i sär- skilda fall med högst − 120 kro­nor per dag när sju­ker­sätt­ning läm­nas som en fjär­de­dels för­mån, − 80 kro­nor per dag när sju­ker­sätt­ning läm­nas som en halv för­mån, och − 40 kro­nor per dag när sju­ker­sätt­ning läm­nas som tre fjär­de­dels för­mån. när sjuk­pen­ning i sär­skilda fall ska läm­nas som par­ti­ell för­mån, läm­nas ersätt­ning med högst tre fjär­de­de­lar, hälf­ten eller en fjär­de­del av belop­pen i första styc­ket. för en för­säk­rad för vil­ken en sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst kan fast- stäl­las, mot­sva­rar sjuk­pen­ning i sär­skilda fall per dag dif­fe­ren­sen mel­lan − de belopp som fram­går av första eller andra styc­kena och − den sjuk­pen­ning som läm­nas per dag enligt 27 och 28 kap. sjuk­pen­ning i sär­skilda fall vid liv­ränta enligt 41 eller 43 kap. 14 § i det fall en för­säk­rad får liv­ränta enligt 41 eller 43 kap., mins­kas sjuk­pen­ning i sär­skilda fall per dag enligt föl­jande. när sjuk­pen­ning i sär­skilda fall har beräk­nats enligt 11 §, ska det framräk-​​ nade belop­pet per dag mins­kas med ett belopp som mot­sva­rar det livränte-​​ belopp enligt 41 eller 43 kap. som gäl­ler vid tiden för beslu­tet delat med 365. liv­rän­te­be­lop­pet avrun­das till när­maste hela kron­tal och 50 öre avrun­das nedåt. det som före­skrivs i första och andra styc­kena gäl­ler endast om den för- säk­rade inte får sju­ker­sätt­ning för samma tid som liv­ränta enligt 41 eller 43 kap. för­måns­ti­den 15 § när det enligt 27 kap. 20−24 a §§ kan läm­nas sjuk­pen­ning på normal-​​ nivån eller fort­sätt­ningsni­vån, ska även sjuk­pen­ning i sär­skilda fall kunna läm­nas. 7 sfs 2011:1513karensdagar 16 § för en för­säk­rad för vil­ken en sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst inte kan fast­stäl­las eller för vil­ken en sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst har fast- ställts eller skulle ha kun­nat fast­stäl­las som sva­rar mot inkomst av anställ-​​ ning, tilläm­pas vad som före­skrivs om karens­dag i 27 kap. 27 § första styc­ket 1. för en för­säk­rad för vil­ken en sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst har fast- ställts eller skulle ha kun­nat fast­stäl­las som sva­rar mot endast inkomst av annat för­värvs­ar­bete, tilläm­pas vad som före­skrivs om karens­da­gar i 27 kap. 27 § första styc­ket 2. 17 § sjuk­pen­ning i sär­skilda fall kan läm­nas för karens­da­gar i mot- sva­rande fall som det enligt 27 kap. 28 § kan läm­nas sjuk­pen­ning på normal-​​ nivån eller fort­sätt­ningsni­vån. behål­lande av rät­ten till sjuk­pen­ning i sär­skilda fall 18 § en för­säk­rad behål­ler sin rätt till sjuk­pen­ning i sär­skilda fall under tid då 1. han eller hon för­värvs­ar­be­tar, 2. en sådan situ­a­tion före­lig­ger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 14−18 §§ som grund för sgi-​skydd, eller 3. han eller hon del­tar i ett arbets­mark­nads­po­li­tiskt pro­gram och får akti- vitets­stöd eller står till arbets­mark­na­dens för­fo­gande. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar före­skrif­ter om de vill­kor som gäl­ler för att den för­säk­rade ska anses stå till arbets­mark­na­dens förfo-​​ gande. rät­ten enligt första styc­ket gäl­ler endast om den inte upp­hör på grund av 19 §. upp­hö­rande av rät­ten till sjuk­pen­ning i sär­skilda fall 19 § rät­ten till sjuk­pen­ning i sär­skilda fall upp­hör när det för den för- säk­rade har bestämts eller skulle ha kun­nat bestäm­mas en sjukpenning-​​ grun­dande inkomst som upp­går till minst 80 300 kro­nor. arbets­gi­var­in­träde m.m. 20 § bestäm­mel­serna om arbets­gi­var­in­träde m.m. i 27 kap. 56−59 och 61 §§ gäl­ler inte sjuk­pen­ning i sär­skilda fall. 29 kap. 1§ i denna underav­del­ning finns bestäm­mel­ser om − reha­bi­li­te­ring i 30 kap., − reha­bi­li­te­rings­er­sätt­ning i 31 kap., och − reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall i 31 a kap. 8 sfs 2011:1513 3§ under den tid som den arbets­livs­in­rik­tade reha­bi­li­te­ringen pågår kan reha­bi­li­te­rings­er­sätt­ning läm­nas enligt bestäm­mel­serna i 31 och 31 a kap. 31 a kap. reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall inne­håll 1§ i detta kapi­tel finns en inle­dande bestäm­melse i 2 §. vidare finns bestäm­mel­ser om − rät­ten till reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall i 3−5 §§, − bedöm­ning av arbets­för­må­gans ned­sätt­ning i 6 §, − ersätt­ningsni­våer i 7 §, − beräk­ning av reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall i 8 och 9 §§, − reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall vid sju­ker­sätt­ning i 10 §, − reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall vid liv­ränta enligt 41 eller 43 kap. i 11 §, − för­måns­ti­den i 12 §, − behål­lande av rät­ten till reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall i 13 §, − upp­hö­rande av rät­ten till reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall i 14 §, och − arbets­gi­var­in­träde m.m. i 15 §. inle­dande bestäm­melse 2§ bestäm­mel­serna i 31 kap. gäl­ler även i fråga om rehabiliterings-​​ pen­ning i sär­skilda fall, om inte annat föl­jer av detta kapi­tel. rät­ten till reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall 3§ en för­säk­rad som helt eller del­vis har fått tids­be­grän­sad sju­ker­sätt­ning under det högsta anta­let måna­der som sådan ersätt­ning kan beta­las ut enligt 4 kap. 31 § lagen (2010:111) om infö­rande av soci­al­för­säk­rings­bal­ken har i de fall och under de när­mare för­ut­sätt­ningar som anges i detta kapi­tel rätt till reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall. 4§ en för­säk­rad som omfat­tas av 3 § och som på grund av bestämmel-​​ serna om sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst i denna balk inte skulle ha rätt till hel reha­bi­li­te­rings­pen­ning mot­sva­rande vad som för sjuk­pen­ning på fort- sätt­ningsni­vån med­för en sjuk­pen­ning om minst 160 kro­nor per kalen­der­dag, har rätt till reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall vid sjuk­dom som sät­ter ned hans eller hen­nes arbets­för­måga under tid som anges i 31 kap. 3 §. med sjuk­dom lik­ställs, för­u­tom vad som före­skrivs i 27 kap. 2 § andra styc­ket, även annan ned­sätt­ning av den fysiska eller psy­kiska prestations-​​ för­må­gan. 5§ rät­ten till reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall inträ­der från och med dagen efter den då rät­ten till sådan tids­be­grän­sad sju­ker­sätt­ning som avses i 3 § har upp­hört. 9 sfs 2011:1513bedömning av arbets­för­må­gans ned­sätt­ning 6§ bedöm­ningen av arbets­för­må­gans ned­sätt­ning ska göras i för­hål­lande till ett hel­tids­ar­bete. ersätt­ningsni­våer 7§ reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall läm­nas med högst − 160 kro­nor per dag vid hel för­mån, − 120 kro­nor per dag vid tre fjär­de­dels för­mån, − 80 kro­nor per dag vid halv för­mån, och − 40 kro­nor per dag vid en fjär­de­dels för­mån. beräk­ning av reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall 8§ reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall läm­nas för sju dagar per vecka. 9§ reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall beräk­nas, om inte annat föl­jer av 10 §, enligt föl­jande: 1. för en för­säk­rad för vil­ken en sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst inte kan fast­stäl­las, upp­går reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall per dag för respek-​​ tive för­måns­nivå till de belopp som anges i 7 §. 2. för annan för­säk­rad än den som avses i 1, mot­sva­rar rehabiliterings-​​ pen­ning i sär­skilda fall per dag för respek­tive för­måns­nivå dif­fe­ren­sen mel­lan − de belopp som anges i 7 § och − den reha­bi­li­te­rings­pen­ning som läm­nas per dag enligt 31 kap. reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall vid sju­ker­sätt­ning 10 § i det fall en för­säk­rad får sju­ker­sätt­ning läm­nas hel rehabiliterings-​​ pen­ning i sär­skilda fall med högst − 120 kro­nor per dag när sju­ker­sätt­ning läm­nas som en fjär­de­dels för­mån, − 80 kro­nor per dag när sju­ker­sätt­ning läm­nas som en halv för­mån, och − 40 kro­nor per dag när sju­ker­sätt­ning läm­nas som tre fjär­de­dels för­mån. när reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall ska läm­nas som par­ti­ell för­mån, läm­nas ersätt­ning med högst tre fjär­de­de­lar, hälf­ten eller en fjär­de­del av belop­pen i första styc­ket. för en för­säk­rad för vil­ken en sjuk­pen­ning­grun­dande inkomst kan fast- stäl­las, mot­sva­rar reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall per dag dif­fe­ren­sen mel­lan − de belopp som fram­går av första eller andra styc­kena och − den reha­bi­li­te­rings­pen­ning som läm­nas per dag enligt 31 kap. reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall vid liv­ränta enligt 41 eller 43 kap. 11 § i det fall en för­säk­rad får liv­ränta enligt 41 eller 43 kap., mins­kas reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall per dag enligt föl­jande. när reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall har beräk­nats enligt 9 §, ska det fram­räk­nade belop­pet per dag mins­kas med ett belopp som mot­sva­rar det 10 sfs 2011:1513 liv­rän­te­be­lopp enligt 41 eller 43 kap. som gäl­ler vid tiden för beslu­tet delat med 365. liv­rän­te­be­lop­pet avrun­das till när­maste hela kron­tal och 50 öre avrun­das nedåt. det som före­skrivs i första och andra styc­kena gäl­ler endast om den för­säk­rade inte får sju­ker­sätt­ning för samma tid som liv­ränta enligt 41 eller 43 kap. för­måns­ti­den 12 § när det kan läm­nas reha­bi­li­te­rings­pen­ning på den nivå som före­skrivs i 27 kap. 21−24 a §§, ska även reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall kunna läm­nas. behål­lande av rät­ten till reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall 13 § en för­säk­rad behål­ler sin rätt till reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall under tid då 1. han eller hon för­värvs­ar­be­tar, 2. en sådan situ­a­tion före­lig­ger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 14−18 §§ som grund för sgi-​skydd, eller 3. han eller hon del­tar i ett arbets­mark­nads­po­li­tiskt pro­gram och får akti­vi­tets­stöd eller står till arbets­mark­na­dens för­fo­gande. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar före­skrif­ter om de vill- kor som gäl­ler för att den för­säk­rade ska anses stå till arbets­mark­na­dens för­fo­gande. rät­ten enligt första styc­ket gäl­ler endast om den inte upp­hör på grund av 14 §. upp­hö­rande av rät­ten till reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall 14 § rät­ten till reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall upp­hör när det för den för­säk­rade har bestämts eller skulle ha kun­nat bestäm­mas en sjukpen-​​ ning­grun­dande inkomst som upp­går till minst 80 300 kro­nor. arbets­gi­var­in­träde m.m. 15 § bestäm­mel­serna om arbets­gi­var­in­träde m.m. i 31 kap. 13 § gäl­ler inte reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall. 40 kap. 3§ om någon som avses i 2 § inte är för­säk­rad enligt 5 kap. 9 § 7 eller 6 kap. 6 § 3 eller 4, har han eller hon vid arbets­skada rätt till mot­sva­rande för­må­ner från arbets­ska­de­för­säk­ringen. mot­sva­rande gäl­ler den som på grund av att han eller hon inte är bosatt i sve­rige inte har rätt till vård- för­må­ner eller ersätt­ning för kost­na­der i sam­band med vård. 11 sfs 2011:151393 kap. 2§ för­må­ner enligt denna avdel­ning är – bostads­bi­drag till barn­fa­mil­jer eller per­so­ner i åldern 18–28 år, – bostads­tillägg till den som får sju­ker­sätt­ning, pen­sion eller vissa lik- nande för­må­ner, och – boen­de­tillägg till den som har fått tids­be­grän­sad sju­ker­sätt­ning. 3§ i detta kapi­tel finns inle­dande bestäm­mel­ser om bostads­stöd. vidare finns bestäm­mel­ser om – bostads­bi­drag i 94–98 kap., – bostads­tillägg i 99–103 kap., och – boen­de­tillägg i 103 a–103 e kap. 5§ ären­den som avser bostads­bi­drag och boen­de­tillägg hand­läggs av för- säk­rings­kas­san. ären­den som avser bostads­tillägg hand­läggs av pen­sions­myn­dig­he­ten. om den för­säk­rade eller, i före­kom­mande fall, hans eller hen­nes make inte har någon annan för­mån som kan ligga till grund för bostads­tillägg än sjuk- ersätt­ning, akti­vi­tet­s­er­sätt­ning eller utländsk inva­li­di­tets­för­mån, hand­läggs ären­det dock av för­säk­rings­kas­san. bedöm­ningen enligt andra styc­ket ska i fall som avses i 101 kap. 4 § göras som om för­må­nen läm­nats. iv boen­de­tillägg 103 a kap. inne­håll 1§ i denna underav­del­ning finns all­männa bestäm­mel­ser om boende-​​ tillägg i 103 b kap. vidare finns bestäm­mel­ser om – rät­ten till boen­de­tillägg i 103 c kap., – beräk­ning av boen­de­tillägg i 103 d kap., och – sär­skilda hand­lägg­nings­reg­ler för boen­de­tillägg i 103 e kap. 103 b kap. all­männa bestäm­mel­ser om boen­de­tillägg inne­håll 1§ i detta kapi­tel finns en inle­dande bestäm­melse i 2 §. vidare finns bestäm­mel­ser om sam­bor och makar i 3 och 4 §§. inle­dande bestäm­melse 2§ boen­de­tillägg är ett kom­plet­te­rande bidrag till boen­det för en för­säk­rad som har fått tids­be­grän­sad sju­ker­sätt­ning. sam­bor och makar 3§ sam­bor lik­ställs med makar när det gäl­ler boen­de­tillägg. 12 sfs 2011:1513 om det på grund av omstän­dig­he­terna är san­no­likt att två per­so­ner är sam- bor, ska dessa lik­stäl­las med sam­bor. detta gäl­ler inte om den som ansö­ker om boen­de­tillägg eller den som sådant tillägg beta­las ut till visar att de inte är sam­bor. 4§ när det gäl­ler boen­de­tillägg ska en per­son som är gift men stadig-​​ varande lever åtskild från sin make lik­stäl­las med en ogift per­son, om inte sär­skilda skäl talar mot detta. 103 c kap. rät­ten till boen­de­tillägg inne­håll 1§ i detta kapi­tel finns inle­dande bestäm­mel­ser i 2 och 3 §§. vidare finns bestäm­mel­ser om – för­må­ner som kan ge rätt till boen­de­tillägg i 4 §, – undan­tag från rät­ten till boen­de­tillägg i 5 §, – för­måns­ti­den i 6–8 §§, – behål­lande av rät­ten till boen­de­tillägg i 9 §, och – upp­hö­rande av rät­ten till boen­de­tillägg i 10 §. inle­dande bestäm­mel­ser 2§ en för­säk­rad som helt eller del­vis har fått tids­be­grän­sad sju­ker­sätt­ning under det högsta anta­let måna­der som sådan ersätt­ning kan beta­las ut enligt 4 kap. 31 § lagen (2010:111) om infö­rande av soci­al­för­säk­rings­bal­ken har i de fall och under de när­mare för­ut­sätt­ningar som anges i detta kapi­tel rätt till ett boen­de­tillägg. 3§ rät­ten till boen­de­tillägg inträ­der från och med måna­den efter den då rät­ten till sådan tids­be­grän­sad sju­ker­sätt­ning som avses i 2 § har upp­hört. för­må­ner som kan ge rätt till boen­de­tillägg 4§ boen­de­tillägg kan läm­nas till den som omfat­tas av 2 § och som 1. får sjuk­pen­ning enligt 27–28 a kap., 2. får reha­bi­li­te­rings­pen­ning enligt 31 eller 31 a kap., eller 3. del­tar i det arbets­mark­nads­po­li­tiska pro­gram­met arbets­livs­in­tro­duk­tion och får akti­vi­tets­stöd. undan­tag från rät­ten till boen­de­tillägg 5§ boen­de­tillägg läm­nas inte till den som har rätt till bostads­tillägg enligt 101 kap. för­måns­ti­den 6§ boen­de­tillägg läm­nas från och med den månad den för­säk­rade får sådan ersätt­ning som anges i 4 § till och med den månad sådan ersätt­ning har läm­nats. 13 sfs 2011:15137§ boen­de­tillägg läm­nas från och med den månad som anges i ansö­kan, dock inte för längre tid till­baka än tre måna­der före ansök­nings­må­na­den. 8§ boen­de­tillägg läm­nas längst till och med måna­den före den när den för­säk­rade fyl­ler 65 år. behål­lande av rät­ten till boen­de­tillägg 9§ en för­säk­rad behål­ler sin rätt till boen­de­tillägg under tid då 1. han eller hon för­värvs­ar­be­tar, 2. en sådan situ­a­tion före­lig­ger som anges i 26 kap. 11, 12 eller 14–18 §§ som grund för sgi-​skydd, eller 3. han eller hon del­tar i ett arbets­mark­nads­po­li­tiskt pro­gram och får akti­vi­tets­stöd eller står till arbets­mark­na­dens för­fo­gande. rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer med­de­lar före­skrif­ter om de vill- kor som gäl­ler för att den för­säk­rade ska anses stå till arbets­mark­na­dens för­fo­gande. upp­hö­rande av rät­ten till boen­de­tillägg 10 § rät­ten till boen­de­tillägg upp­hör när den för­säk­rade inte längre får så- dan ersätt­ning som anges i 4 § och inte hel­ler upp­fyl­ler för­ut­sätt­ning­arna i 9 §. 103 d kap. beräk­ning av boen­de­tillägg inne­håll 1§ i detta kapi­tel finns bestäm­mel­ser om – ersätt­ningsni­våer i 2–4 §§, – bidrags­grun­dande inkomst i 5 och 6 §§, – minsk­ning av boen­de­tillägg i 7 §, – andels­be­räk­ning vid par­ti­ell ersätt­ning i 8 §, och – sam­ord­ning med bostads­bi­drag och bostads­tillägg i 9 §. ersätt­ningsni­våer 2§ helt boen­de­tillägg läm­nas för år räk­nat med högst – 84 000 kro­nor till en ogift för­säk­rad, och – 42 000 kro­nor till en gift för­säk­rad. 3§ belop­pen enligt 2 § ska höjas med – 12 000 kro­nor till hus­håll med ett barn, – 18 000 kro­nor till hus­håll med två barn, och – 24 000 kro­nor till hus­håll med tre eller flera barn. med barn avses sådana barn som enligt 96 kap. berät­ti­gar till bostads-​​ bidrag. 4§ om boen­de­tillägg läm­nas till båda makarna ska belop­pen enligt 3 § delas lika mel­lan dem. 14 sfs 2011:1513 bidrags­grun­dande inkomst 5§ när det gäl­ler boen­de­tillägg avses med bidrags­grun­dande inkomst den inkomst enligt 6 § för år räk­nat, som den för­säk­rade kan antas komma att få under den när­maste tiden. beräk­ningen av den bidrags­grun­dande inkoms­ten ska göras uti­från för­hål­lan­dena den första dagen som sådan ersätt­ning läm- nas som enligt 103 c kap. 4 och 7 §§ kan ge rätt till boen­de­tillägg. om denna ersätt­ning inte läm­nas som hel för­mån ska inkoms­ten beräk­nas som om hel för­mån läm­nas. 6§ den bidrags­grun­dande inkoms­ten är den ersätt­ning som läm­nas i form av 1. sjuk­pen­ning enligt 27 och 28 kap., 2. sjuk­pen­ning i sär­skilda fall enligt 28 a kap., 3. reha­bi­li­te­rings­pen­ning enligt 31 kap., 4. reha­bi­li­te­rings­pen­ning i sär­skilda fall enligt 31 a kap., eller 5. akti­vi­tets­stöd. till den bidrags­grun­dande inkoms­ten enligt första styc­ket ska läg­gas sådan liv­ränta som läm­nas till den för­säk­rade enligt 41 eller 43 kap. minsk­ning av boen­de­tillägg 7§ boen­de­tilläg­get enligt 2–4 §§ ska mins­kas med 70 pro­cent av den bidrags­grun­dande inkoms­ten enligt 5 och 6 §§ som över­sti­ger 58 400 kro­nor. andels­be­räk­ning vid par­ti­ell ersätt­ning 8§ boen­de­tilläg­get enligt 7 § läm­nas med samma andel som den ersätt-​​ ning som grun­dar rätt till boen­de­tillägg läm­nas med. om såväl sjuk­pen­ning enligt 6 § 1 som sjuk­pen­ning i sär­skilda fall enligt 6 § 2 läm­nas sam­ti­digt ska en andels­be­räk­ning göras i för­hål­lande till den sjuk­pen­ning som läm­nas enligt 6 § 2. mot­sva­rande gäl­ler i de fall rehabili-​​ terings­pen­ning läm­nas enligt 6 § 3 och 4. sam­ord­ning med bostads­bi­drag och bostads­tillägg 9§ boen­de­tilläg­get enligt 8 § ska mins­kas med de belopp som läm­nas som 1. pre­li­mi­närt bostads­bi­drag enligt 98 kap., eller 2. bostads­tillägg till make enligt 100–102 kap. om boen­de­tillägg läm­nas till båda makarna ska boen­de­tilläg­get till var- dera maken mins­kas med halva det pre­li­mi­nära bostads­bi­dra­get enligt första styc­ket 1. 103 e kap. sär­skilda hand­lägg­nings­reg­ler för boen­de­tillägg inne­håll 1§ i detta kapi­tel finns bestäm­mel­ser om – ompröv­ning vid änd­rade för­hål­lan­den i 2–4 §§, och – utbe­tal­ning av boen­de­tillägg i 5 §. 15 sfs 2011:1513omprövning vid änd­rade för­hål­lan­den 2§ boen­de­tilläg­get ska omprö­vas när något för­hål­lande som påver­kar tilläg­gets stor­lek har änd­rats. 3§ boen­de­tilläg­get får räk­nas om utan före­gå­ende under­rät­telse om den bidrags­grun­dande inkoms­ten enligt 103 d kap. 6 § änd­ras. det som anges i första styc­ket gäl­ler också när änd­ring sker av – för­måns­ni­vån i de för­må­ner som anges i 103 c kap. 4 §, – pre­li­mi­närt bostads­bi­drag enligt 98 kap., eller – bostads­tillägg till make enligt 100–102 kap. 4§ en änd­ring av boen­de­tilläg­get ska gälla från och med måna­den efter den månad då anled­ningen till änd­ring har upp­kom­mit. om änd­ringar av samma slag har skett flera gånger under måna­den ska endast den senaste änd­ringen beak­tas. gäl­ler det höj­ning av tilläg­get ska även 103 c kap. 7 § beak­tas. utbe­tal­ning av boen­de­tillägg 5§ boen­de­tillägg beta­las ut månads­vis i efter­skott. års­be­lop­pet ska avrun-​​ das till när­maste hela kron­tal som är del­bart med tolv. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2012 i fråga om 28 a kap. 18 §, 31 a kap. 13 § och 103 c kap. 9 och 10 §§ samt i övrigt den 1 janu­ari 2012. 2. bestäm­mel­serna i 27 kap. 22 §, 23 § och 24 a § 1 tilläm­pas även för dagar från och med ikraft­trä­dan­det som ingår i en sjuk­pe­riod som har påbör-​​ jats dess­förin­nan. 3. bestäm­mel­serna i 27 kap. 24 a § 5 tilläm­pas även för en för­säk­rad som före ikraft­trä­dan­det har fått sjuk­pen­ning på fort­sätt­ningsni­vån för 550 dagar eller tids­be­grän­sad sju­ker­sätt­ning under det högsta anta­let måna­der som sådan ersätt­ning kan beta­las ut enligt 4 kap. 31 § lagen (2010:111) om infö­rande av soci­al­för­säk­rings­bal­ken. 4. bestäm­mel­serna i 28 a, 31 a och 103 b–103 e kap. tilläm­pas även för en för­säk­rad vars rätt till tids­be­grän­sad sju­ker­sätt­ning har upp­hört före den 1 janu­ari 2012. ersätt­ning enligt dessa bestäm­mel­ser kan dock läm­nas tidi- gast från och med den 1 janu­ari 2012. 5. ersätt­ning enligt 28 a kap. läm­nas för dagar i janu­ari 2012, om den för- säk­rade har gjort en sju­kan­mä­lan senast den 31 janu­ari 2012. på rege­ring­ens väg­nar ulf kris­ters­son kjell rem­p­ler (soci­al­de­par­te­men­tet) kar­nov group swe­den ab, tel. 08-​587 671 00 edita västra aros, väs­terås 2011