SFS 2008:370 Lag om änd­ring i brotts­bal­ken

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

svensk för­fatt­nings­sam­ling sfs 2008:370 lag om änd­ring i brotts­bal­ken; utfär­dad den 29 maj 2008. enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs i fråga om brotts­bal­ken dels att 36 kap. 1, 1 a och 5 §§ ska ha föl­jande lydelse, dels att det i bal­ken ska infö­ras fyra nya para­gra­fer, 36 kap. 1 b, 1 c, 5 a och 5 b §§, av föl­jande lydelse, dels att det när­mast före 36 kap. 2 § ska infö­ras en ny rubrik som ska lyda ”för­ver­kande av hjälp­me­del, m.m.”, dels att det när­mast före 36 kap. 1 och 5 §§ ska infö­ras nya rubri­ker av föl­jande lydelse. utkom från tryc­ket den 11 juni 2008 36 kap. för­ver­kande av utbyte 1 §2 utbyte av ett brott enligt denna balk ska för­kla­ras för­ver­kat, om det inte är uppen­bart oskä­ligt. det­samma gäl­ler vad någon har tagit emot som ersätt­ning för kost­na­der i sam­band med ett brott, om mot­ta­gan­det utgör brott enligt denna balk. i stäl­let för det mot­tagna får dess värde för­kla­ras för­ver­kat. om inte annat är sär­skilt före­skri­vet, ska bestäm­mel­serna i första styc­ket också tilläm­pas i fråga om utbyte av ett brott och ersätt­ning för kost­na­der i sam­band med ett brott enligt annan lag eller för­fatt­ning, om det för brot­tet är före­skri­vet fäng­else i mer än ett år. 1 a §3 vid bedöm­ningen av om det är uppen­bart oskä­ligt att för­klara utbyte av ett brott för­ver­kat ska bland andra omstän­dig­he­ter beak­tas om det finns anled­ning att anta att ska­de­stånds­skyl­dig­het i anled­ning av brot­tet kom­mer att åläg­gas eller annars bli full­gjord. 1 b § döms någon för ett brott för vil­ket är före­skri­vet fäng­else i sex år eller mer och har brot­tet varit av beskaf­fen­het att kunna ge utbyte, ska även i annat fall än som avses i 1 § egen­dom för­kla­ras för­ver­kad, om det fram­står som klart mera san­no­likt att den utgör utbyte av brotts­lig verk­sam­het än att så inte är fal­let. i stäl­let för egen­do­men får dess värde för­kla­ras för­ver­kat. 1 2 prop. 2007/08:68, bet. 2007/08:juu18, rskr. 2007/08:203. senaste lydelse 2005:283. 3 senaste lydelse 2005:283. 1 sfs 2008:370 har brot­tet varit av beskaf­fen­het att kunna ge utbyte, gäl­ler första styc­ket också om någon döms för 1. män­ni­sko­han­del enligt 4 kap. 1 a § fjärde styc­ket, kopp­leri, ocker som är grovt, olov­lig befatt­ning med falska pengar som är grovt, eller grovt dobbleri, 2. nar­ko­ti­kabrott enligt 1 § nar­ko­ti­ka­straff­la­gen (1968:64) eller olov­lig befatt­ning med nar­ko­tikapre­kur­so­rer enligt 3 b § första styc­ket samma lag, 3. dop­nings­brott enligt 3 § första styc­ket lagen (1991:1969) om för­bud mot vissa dop­nings­me­del eller grovt dop­nings­brott enligt 3 a § samma lag, 4. nar­ko­ti­ka­smugg­ling enligt 6 § första styc­ket lagen (2000:1225) om straff för smugg­ling, eller 5. män­ni­sko­smugg­ling enligt 20 kap. 8 § första styc­ket utlän­nings­la­gen (2005:716) eller orga­ni­se­rande av män­ni­sko­smugg­ling enligt 20 kap. 9 § första styc­ket samma lag. vad som sägs om för­ver­kande i första och andra styc­kena gäl­ler också om någon döms för för­sök, för­be­re­delse eller stämp­ling till ett brott som avses där. för­ver­kande enligt denna para­graf får inte beslu­tas om det är oskä­ligt. 1 c § som utbyte av ett brott eller av brotts­lig verk­sam­het anses vid för­ver­kande även egen­dom som har trätt i stäl­let för utbyte, avkast­ning av utbyte samt avkast­ning av det som trätt i stäl­let för utbyte. hos vem för­ver­kande får ske, m.m. 5 §4 för­ver­kande till följd av brott av egen­dom eller dess värde enligt 1 och 2–4 §§ får, om inte annat har före­skri­vits, ske hos a) gär­nings­man­nen eller annan som med­ver­kat till brot­tet, b) den i vars ställe gär­nings­man­nen eller annan med­ver­kande var, c) den som genom brot­tet beretts vin­ning eller näringsid­kare som avses i 4 §, d) den som efter brot­tet för­vär­vat egen­do­men genom bodel­ning eller på grund av arv eller tes­ta­mente eller genom gåva eller som efter brot­tet för­vär­vat egen­do­men på annat sätt och där­vid haft vet­skap om eller skä­lig anled­ning till anta­gande om egen­do­mens sam­band med brot­tet. till­hörde egen­do­men vid brot­tet inte någon av dem som anges i första styc­ket a–c, får den inte för­kla­ras för­ver­kad. egen­dom som enligt 1 c § ska anses som utbyte får dock för­kla­ras för­ver­kad om den egen­dom, som den för­ver­kade egen­do­men trätt i stäl­let för, vid brot­tet till­hörde någon av dem som anges i första styc­ket a–c. 5 a § för­ver­kande av utbyte av brotts­lig verk­sam­het enligt 1 b § får ske hos 1. gär­nings­man­nen eller annan som med­ver­kat till det brott som för­ver­kan­det grun­das på, 2. den som för­vär­vat egen­do­men genom bodel­ning eller på grund av arv eller tes­ta­mente eller genom gåva, 2 4 senaste lydelse 2005:283. 3. den som för­vär­vat egen­do­men på annat sätt och där­vid haft vet­skap om eller skä­lig anled­ning att anta att egen­do­men har sam­band med brotts­lig verk­sam­het. bestäm­mel­ser om för­fa­ran­det vid en talan om för­ver­kande hos den som avses i första styc­ket 2 eller 3 finns i lagen (2008:369) om för­fa­ran­det vid för­ver­kande av utbyte av brotts­lig verk­sam­het i vissa fall. 5 b § sär­skild rätt till egen­dom som för­kla­ras för­ver­kad består, om inte även den sär­skilda rät­ten för­kla­ras för­ver­kad. sådan rätt som har vun­nits genom utmät­ning upp­hör, om egen­do­men för­kla­ras för­ver­kad, såvida det inte av sär­skild anled­ning för­ord­nas att rät­ten ska bestå. 1. denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2008. 2. för brott begångna före ikraft­trä­dan­det gäl­ler äldre bestäm­mel­ser. även om ett brott har begåtts efter ikraft­trä­dan­det, gäl­ler dock äldre bestäm­mel­ser vid för­ver­kande hos någon som avses i 5 a § första styc­ket 2 och vars för­värv har skett före ikraft­trä­dan­det. på rege­ring­ens väg­nar bea­trice ask patrik örnsved (justi­tie­de­par­te­men­tet) sfs 2008:370 3 thom­son för­lag ab, tel. 08-​587 671 00 elan­ders, väl­lingby 2008