SFS 1987:791

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

äg sfs 1987:791 iw änd­ring i brotts­bal­ken; utkom från tryc­ket 'v' den9juii 1987 utfär­dad den 11 juni 1987. enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs i fråga om b rotts­bal­ken dels att 8 kap. 3 skall upp­höra att gälla, dels att 8 kap. 4 och 13 §§, 17 kap. 11 § och 36 kap . 5 § skall ha föl­jande lydelse. 8 kap. 4 §' är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grov stöld dömas till fäng­else, lägst sex må nader och högst sex år. vid bedö­mande huruvida brot­tet är grovt skall sär­skilt beak­tas, om det avsett sak som någon bar på sig, om gär­nings­man­nen varit för­sedd med vapen, spräng­ämne eller annat dylikt hjälp­me­del eller om gär­ningen eljest varit av sär­skilt far­lig eller hän­syns­lös art, avsett bety­dande värde eller inne­bu­rit syn­ner­li­gen känn­bar skada. 13 § "* har annat i detta kapi­tel angi­vet brott än grov stöld, rån eller grovt rån för­ö­vats mot 1. någon som inte endast till­fäl­ligt sam­man­bodde med gär­nings­man­nen, 2. make, den som är i rätt upp- eller ned­sti­gande släkt­skap eller svå­ger lag, sys­kon, svå­ger eller svä­gerska eller 3. någon annan som på lik­nande sätt är när­stå­ende till gär­nings­man­nen, får åkla­ga­ren väcka åtal endast om mål­sä­gan­den har angett brot­tet till åtal eller åtal är påkal­lat ur all­män s ynpunkt. vid tillämp­ning av vad nu sagts skall med gär­nings­man lik­stäl­las annan som med ver­kat vid brot­tet och den som gjort sig skyl­dig till häleri eller häle­ri­för­se­else. 17 kap, 11 om någon döl­jer den som för­ö­vat brott, hjäl­per honom att und­kom ma, undan­rö­jer bevis om brot­tet eller på annat dylikt sätt mot­ver­kar att det upp­da­gas eller beiv­ras, dömes för skyd­dande av brotts­ling till böter eller fäng­else i högst två år. den som icke insåg men had e skä­lig anled­ning antaga att den andre var brotts­lig, dömes till böter. till ansvar skall inte dömas om gär­ningen är att anse som ringa med hän­syn till gär­nings­man­nens för­hål­lande till den brotts­lige och övriga om stän­dig­he­ter. 'prop. 1986/87:86, lu 26, rskr. 247. senaste lydelse av 8 kap. 3 § 1971:874. 'senaste lydelse 1975: 1395. senaste lydelse 1971:874. 'senaste lydelse 1971:874. 1903 ¬ sfs 1987:791 36 kap. 5 för­ver­kande till följd av brott av egen­dom eller dess värde får, om éj annat har före­skri­vits, ske hos a) gär­nings­man­nen eller annan som med­ver­kat till br ottet, b) den i vars stäl le gär­nings­man­nen eller annan med­ver­kande var, c) den som genom brot­tet beretts vin­ning eller näringsid­kare som avses i 4§, d) den som efter brot­tet för­vär­vat egen­do­men genom bodel­ning eller på grund av arv eller tes­ta­mente eller genom gåva eller som efter brot­tet för­vär­vat egen­do­men på annat sätt och där­vid haft vet­skap om eller skä­lig anled­ning till anta­gande om egen­do­mens sam­band med bro ttet. till­hörde egen­do­men vid brot­tet ej någon av dem som anges i första styc­ket a)-c), får den ej för­kla­ras för­ver­kad. sär­skild rätt till egen­dom som för­kla­ras för­ver­kad består, om ej även den sär­skilda rät­ten för­kla­ras för­ver­kad. sådan rätt som har vun­nits genom utmät­ning eller betal­nings­säk­ring upp­hör, om egen­do­men för­kla­ras för­ver­kad, såvida ej av sär­skild anled ning för­ord­nas att rät­ten skall bestå. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1988. på rege­ring­ens väg­nar sten wick­bom dag victor (justi­tie­de­par­te­men­tet) ^ senaste lydelse 1986:118. fö' kl c i-.- ¬