SFS 2005:90 Lag om änd­ring i brotts­bal­ken

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om änd­ring i brotts­bal­ken; utfär­dad den 3 mars 2005. enligt riks­da­gens beslut1 före­skrivs i fråga om brotts­bal­ken dels att 6 kap. skall upp­höra att gälla, dels att 2 kap. 2 §, 4 kap. 1 a §, 16 kap. 10 a § och 35 kap. 4 § skall ha föl­jande lydelse, dels att det i bal­ken skall infö­ras ett nytt kapi­tel, 6 kap., av föl­jande lydelse. sfs 2005:90 utkom från tryc­ket den 15 mars 2005 2 kap. 2 §2 för brott som begåtts utom riket döms efter svensk lag och vid svensk dom­stol, om brot­tet begåtts 1. av svensk med­bor­gare eller av utlän­ning med hem­vist i sve­rige, 2. av utlän­ning utan hem­vist i sve­rige, som efter brot­tet bli­vit svensk med­bor­gare eller tagit hem­vist här i riket eller som är dansk, finsk, isländsk eller norsk med­bor­gare och finns här, eller 3. av annan utlän­ning som finns här i riket och på brot­tet enligt svensk lag kan följa fäng­else i mer än sex måna­der. första styc­ket gäl­ler inte, om gär­ningen är fri från ansvar enligt lagen på gär­nings­or­ten eller om den begåtts inom område som inte till­hör någon stat och enligt svensk lag svå­rare straff än böter inte kan följa på gär­ningen. i fall som avses i denna para­graf får inte dömas till påföljd som är att anse som sträng­are än det svå­raste straff som är stad­gat för brot­tet enligt lagen på gär­nings­or­ten. de inskränk­ningar av svensk doms­rätt som anges i andra och tredje styc­kena gäl­ler inte för brott som avses i 6 kap. 1–6 §§, 8 § tredje styc­ket och 12 § eller för­sök till sådana brott, om brot­tet begåtts mot en per­son som inte fyllt arton år. 4 kap. 1 a §3 den som, i annat fall än som avses i 1 §, med använ­dande av olaga tvång eller vil­se­le­dande, med utnytt­jande av någons utsatta belä­gen­het eller med något annat sådant otill­bör­ligt medel rekry­te­rar, trans­por­te­rar, inhy­ser, 1 2 prop. 2004/05:45, bet. 2004/05:juu16, rskr. 2004/05:164. senaste lydelse 1972:812. 3 senaste lydelse 2004:406. 1 sfs 2005:90 tar emot eller vid­tar någon annan sådan åtgärd med en per­son, och där­i­ge­nom tar kon­troll över per­so­nen, i syfte att per­so­nen skall 1. utsät­tas för brott enligt 6 kap. 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 §, utnytt­jas för till­fäl­liga sex­u­ella för­bin­del­ser eller på annat sätt utnytt­jas för sex­u­ella ända­mål, 2. utnytt­jas i krigs­tjänst eller tvångs­ar­bete eller annat sådant tvångs­till­stånd, 3. utnytt­jas för avlägs­nande av organ, eller 4. på annat sätt utnytt­jas i en situ­a­tion som inne­bär nöd­läge för den utsatte, döms för män­ni­sko­han­del till fäng­else i lägst två och högst tio år. det­samma gäl­ler den som i sådant syfte som anges i första styc­ket, 1. till annan för över kon­trol­len över en per­son, eller 2. från annan tar emot kon­trol­len över en per­son. den som begår en gär­ning som avses i första styc­ket mot en per­son som inte har fyllt arton år skall dömas för män­ni­sko­han­del även om inte något sådant otill­bör­ligt medel som anges där har använts. är ett brott som avses i första–tredje styc­kena mindre grovt, döms till fäng­else i högst fyra år. 6 kap. 1 §4 den som genom miss­han­del eller annars med våld eller genom hot om brotts­lig gär­ning tvingar en per­son till sam­lag eller till att företa eller tåla en annan sex­u­ell hand­ling som med hän­syn till kränk­ning­ens art och omstän­dig­he­terna i övrigt är jäm­för­lig med sam­lag, döms för våld­täkt till fäng­else i lägst två och högst sex år. det­samma gäl­ler den som med en per­son genom­för ett sam­lag eller en sex­u­ell hand­ling som enligt första styc­ket är jäm­för­lig med sam­lag genom att otill­bör­ligt utnyttja att per­so­nen på grund av med­vets­lös­het, sömn, berus­ning eller annan drog­på­ver­kan, sjuk­dom, kropps­skada eller psy­kisk stör­ning eller annars med hän­syn till omstän­dig­he­terna befin­ner sig i ett hjälp­löst till­stånd. är ett brott som avses i första eller andra styc­ket med hän­syn till omstän­dig­he­terna vid brot­tet att anse som mindre grovt, döms för våld­täkt till fäng­else i högst fyra år. är brott som avses i första eller andra styc­ket att anse som grovt, döms för grov våld­täkt till fäng­else i lägst fyra och högst tio år. vid bedö­mande av om brot­tet är grovt skall sär­skilt beak­tas, om vål­det eller hotet varit av sär­skilt all­var­lig art eller om fler än en för­gri­pit sig på off­ret eller på annat sätt del­ta­git i över­grep­pet eller om gär­nings­man­nen med hän­syn till till­vä­ga­gångs­sät­tet eller annars visat sär­skild hän­syns­lös­het eller råhet. 2 §5 den som, i annat fall än som avses i 1 § första styc­ket, genom olaga tvång förmår en per­son att företa eller tåla en sex­u­ell hand­ling, döms för sex­u­ellt tvång till fäng­else i högst två år. 4 2 5 senaste lydelse 1998:393. senaste lydelse 1992:147. det­samma gäl­ler den som genom­för en annan sex­u­ell hand­ling än som avses i 1 § andra styc­ket med en per­son under de för­ut­sätt­ningar i övrigt som anges där. är brott som avses i första eller andra styc­ket att anse som grovt, döms för grovt sex­u­ellt tvång till fäng­else i lägst sex måna­der och högst sex år. vid bedö­mande av om brot­tet är grovt skall sär­skilt beak­tas om fler än en för­gri­pit sig på off­ret eller på annat sätt del­ta­git i över­grep­pet eller om gär­nings­man­nen annars visat sär­skild hän­syns­lös­het eller råhet. 3 §6 den som förmår en per­son att företa eller tåla en sex­u­ell hand­ling genom att all­var­ligt miss­bruka att per­so­nen befin­ner sig i bero­en­de­ställ­ning till gär­nings­man­nen döms för sex­u­ellt utnytt­jande av per­son i bero­en­de­ställ­ning till fäng­else i högst två år. är brot­tet grovt, döms för grovt sex­u­ellt utnytt­jande av per­son i bero­en­de­ställ­ning till fäng­else i lägst sex måna­der och högst fyra år. vid bedö­mande av om brot­tet är grovt skall sär­skilt beak­tas om fler än en för­gri­pit sig på off­ret eller på annat sätt del­ta­git i över­grep­pet eller om gär­nings­man­nen annars visat sär­skild hän­syns­lös­het. 4 §7 den som har sam­lag med ett barn under fem­ton år eller som med ett sådant barn genom­för en annan sex­u­ell hand­ling som med hän­syn till kränk­ning­ens art och omstän­dig­he­terna i övrigt är jäm­för­lig med sam­lag, döms för våld­täkt mot barn till fäng­else i lägst två och högst sex år. det­samma gäl­ler den som begår en gär­ning som avses i första styc­ket mot ett barn som fyllt fem­ton men inte arton år och som är avkom­ling till gär­nings­man­nen eller står under fost­ran av eller har ett lik­nande för­hål­lande till gär­nings­man­nen, eller för vars vård eller till­syn gär­nings­man­nen skall svara på grund av en myn­dig­hets beslut. är brott som avses i första eller andra styc­ket att anse som grovt, döms för grov våld­täkt mot barn till fäng­else i lägst fyra och högst tio år. vid bedö­mande av om brot­tet är grovt skall sär­skilt beak­tas om gär­nings­man­nen har använt våld eller hot om brotts­lig gär­ning eller om fler än en för­gri­pit sig på bar­net eller på annat sätt del­ta­git i över­grep­pet eller om gär­nings­man­nen med hän­syn till till­vä­ga­gångs­sät­tet eller bar­nets låga ålder eller annars visat sär­skild hän­syns­lös­het eller råhet. 5 §8 är ett brott som avses i 4 § första eller andra styc­ket med hän­syn till omstän­dig­he­terna vid brot­tet att anse som mindre all­var­ligt, döms för sex­u­ellt utnytt­jande av barn till fäng­else i högst fyra år. 6 §9 den som genom­för en annan sex­u­ell hand­ling än som avses i 4 och 5 §§ med ett barn under fem­ton år, eller med ett barn som fyllt fem­ton men inte arton år och som gär­nings­man­nen står i ett sådant för­hål­lande till som avses i 4 § andra styc­ket, döms för sex­u­ellt över­grepp mot barn till fäng­else i högst två år. sfs 2005:90 6 7 8 senaste lydelse 1998:393. senaste lydelse 1998:393. tidi­gare 5 § upp­hävd genom 1994:1499. 9 senaste lydelse av tidi­gare 6 § 1992:147. 3 sfs 2005:90 är brot­tet grovt, döms för grovt sex­u­ellt över­grepp mot barn till fäng­else i lägst sex måna­der och högst sex år. vid bedö­mande av om brot­tet är grovt skall sär­skilt beak­tas om fler än en för­gri­pit sig på bar­net eller på annat sätt del­ta­git i över­grep­pet eller om gär­nings­man­nen med hän­syn till till­vä­ga­gångs­sät­tet eller bar­nets låga ålder eller annars visat sär­skild hän­syns­lös­het eller råhet. 7 §10 den som, i annat fall än som avses förut i detta kapi­tel, har sam­lag med eget barn eller dess avkom­ling, döms för sam­lag med avkom­ling till fäng­else i högst två år. den som, i annat fall än som avses förut i detta kapi­tel, har sam­lag med sitt hel­sys­kon, döms för sam­lag med sys­kon till fäng­else i högst ett år. vad som sägs i denna para­graf gäl­ler inte den som för­måtts till gär­ningen genom olaga tvång eller på annat otill­bör­ligt sätt. 8 §11 den som främ­jar eller utnytt­jar att ett barn under fem­ton år utför eller med­ver­kar i sex­u­ell pose­ring, döms för utnytt­jande av barn för sex­u­ell pose­ring till böter eller fäng­else i högst två år. det­samma gäl­ler den som begår en sådan gär­ning mot ett barn som fyllt fem­ton men inte arton år, om pose­ringen är ägnad att skada bar­nets hälsa eller utveck­ling. är brot­tet grovt, döms för grovt utnytt­jande av barn för sex­u­ell pose­ring till fäng­else i lägst sex måna­der och högst sex år. vid bedö­mande av om brot­tet är grovt skall sär­skilt beak­tas om brot­tet avsett en verk­sam­het som bedri­vits i större omfatt­ning, med­fört bety­dande vin­ning eller inne­bu­rit ett hän­syns­löst utnytt­jande av bar­net. 9 §12 den som, i annat fall än som avses förut i detta kapi­tel, förmår ett barn som inte fyllt arton år att mot ersätt­ning företa eller tåla en sex­u­ell hand­ling, döms för köp av sex­u­ell hand­ling av barn till böter eller fäng­else i högst två år. vad som sägs i första styc­ket gäl­ler även om ersätt­ningen har utlo­vats eller getts av någon annan. 10 §13 den som, i annat fall än som avses förut i detta kapi­tel, sex­u­ellt berör ett barn under fem­ton år eller förmår bar­net att företa eller med­verka i någon hand­ling med sex­u­ell inne­börd, döms för sex­u­ellt ofre­dande till böter eller fäng­else i högst två år. det­samma gäl­ler den som blot­tar sig för någon annan på ett sätt som är ägnat att väcka obe­hag eller annars genom ord eller hand­lande ofre­dar en per­son på ett sätt som är ägnat att kränka per­so­nens sex­u­ella integri­tet. 11 §14 den som, i annat fall än som avses förut i detta kapi­tel, skaf­far sig en till­fäl­lig sex­u­ell för­bin­delse mot ersätt­ning, döms för köp av sex­u­ell tjänst till böter eller fäng­else i högst sex måna­der. 10 11 4 senaste lydelse av tidi­gare 7 § 1994:1499. senaste lydelse av tidi­gare 8 § 1998:393. 12 senaste lydelse av tidi­gare 9 § 1984:399. 13 senaste lydelse av tidi­gare 10 § 1984:399. 14 senaste lydelse av tidi­gare 11 § 1998:393. vad som sägs i första styc­ket gäl­ler även om ersätt­ningen har utlo­vats eller getts av någon annan. 12 §15 den som främ­jar eller på ett otill­bör­ligt sätt eko­no­miskt utnytt­jar att en per­son har till­fäl­liga sex­u­ella för­bin­del­ser mot ersätt­ning, döms för kopp­leri till fäng­else i högst fyra år. om en per­son som med nytt­jan­de­rätt har upp­lå­tit en lägen­het får veta att lägen­he­ten helt eller till väsent­lig del används för till­fäl­liga sex­u­ella för­bin­del­ser mot ersätt­ning och inte gör vad som skä­li­gen kan begä­ras för att få upp­lå­tel­sen att upp­höra, skall han eller hon, om verk­sam­he­ten fort­sät­ter eller åter­upp­tas i lägen­he­ten, anses ha främ­jat verk­sam­he­ten och dömas till ansvar enligt första styc­ket. är brott som avses i första eller andra styc­ket att anse som grovt, döms för grovt kopp­leri till fäng­else i lägst två och högst åtta år. vid bedö­mande av om brot­tet är grovt skall sär­skilt beak­tas om brot­tet avsett en verk­sam­het som bedri­vits i större omfatt­ning, med­fört bety­dande vin­ning eller inne­bu­rit ett hän­syns­löst utnytt­jande av annan. 13 §16 till ansvar som i detta kapi­tel är före­skri­vet för en gär­ning som begås mot någon under en viss ålder skall dömas även den som inte insåg men hade skä­lig anled­ning att anta att den andra per­so­nen inte upp­nått den åldern. 14 § den som har begått en gär­ning enligt 5 § eller 6 § första styc­ket mot ett barn under fem­ton år eller enligt 8 § första styc­ket eller 10 § första styc­ket, skall inte dömas till ansvar om det är uppen­bart att gär­ningen inte inne­bu­rit något över­grepp mot bar­net med hän­syn till den ringa skill­na­den i ålder och utveck­ling mel­lan den som har begått gär­ningen och bar­net samt omstän­dig­he­terna i övrigt. 15 § för för­sök till våld­täkt, grov våld­täkt, sex­u­ellt tvång, grovt sex­u­ellt tvång, sex­u­ellt utnytt­jande av per­son i bero­en­de­ställ­ning, grovt sex­u­ellt utnytt­jande av per­son i bero­en­de­ställ­ning, våld­täkt mot barn, grov våld­täkt mot barn, sex­u­ellt utnytt­jande av barn, sex­u­ellt över­grepp mot barn, grovt sex­u­ellt över­grepp mot barn, utnytt­jande av barn för sex­u­ell pose­ring, grovt utnytt­jande av barn för sex­u­ell pose­ring, köp av sex­u­ell hand­ling av barn, köp av sex­u­ell tjänst, kopp­leri och grovt kopp­leri döms till ansvar enligt vad som före­skrivs i 23 kap. det­samma gäl­ler i fråga om för­be­re­delse och stämp­ling till våld­täkt, grov våld­täkt, våld­täkt mot barn, grov våld­täkt mot barn, grovt utnytt­jande av barn för sex­u­ell pose­ring och grovt kopp­leri samt under­lå­ten­het att avslöja sådant brott. sfs 2005:90 15 16 senaste lydelse av tidi­gare 12 § 1998:393. senaste lydelse av tidi­gare 13 § 1994:1499. 5 sfs 2005:90 16 kap. 10 a §17 den som 1. skild­rar barn i por­no­gra­fisk bild, 2. spri­der, över­lå­ter, upp­lå­ter, före­vi­sar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn till­gäng­lig för någon annan, 3. för­vär­var eller bju­der ut en sådan bild av barn, 4. för­med­lar kon­tak­ter mel­lan köpare och säl­jare av sådana bil­der av barn eller vid­tar någon annan lik­nande åtgärd som syf­tar till att främja han­del med sådana bil­der, eller 5. inne­har en sådan bild av barn döms för barn­por­no­gra­fibrott till fäng­else i högst två år eller, om brot­tet är ringa, till böter eller fäng­else i högst sex måna­der. med barn avses en per­son vars puber­tets­ut­veck­ling inte är full­bor­dad eller som, när det fram­går av bil­den och omstän­dig­he­terna kring den, är under 18 år. den som i yrkes­mäs­sig verk­sam­het eller annars i för­värvs­syfte av oakt­sam­het spri­der en sådan bild som avses i första styc­ket, döms som sägs där. är brott som avses i första styc­ket att anse som grovt skall dömas för grovt barn­por­no­gra­fibrott till fäng­else i lägst sex måna­der och högst sex år. vid bedö­mande av om brot­tet är grovt skall sär­skilt beak­tas om det har begåtts yrkes­mäs­sigt eller i vinst­syfte, utgjort ett led i brotts­lig verk­sam­het som utö­vats sys­te­ma­tiskt eller i större omfatt­ning, avsett en sär­skilt stor mängd bil­der eller avsett bil­der där barn utsätts för sär­skilt hän­syns­lös behand­ling. för­bu­den mot skild­ring och inne­hav gäl­ler inte den som teck­nar, målar eller på något annat lik­nande hant­verks­mäs­sigt sätt fram­stäl­ler en sådan bild som avses i första styc­ket, om bil­den inte är avsedd att spri­das, över­lå­tas, upp­lå­tas, före­vi­sas eller på annat sätt göras till­gäng­lig för andra. även i andra fall skall en gär­ning inte utgöra brott, om gär­ningen med hän­syn till omstän­dig­he­terna är för­svar­lig. 35 kap. 4 §18 de i 1 § bestämda tiderna skall räk­nas från den dag brot­tet begicks. för­ut­sätts för ådö­mande av påföljd att viss ver­kan av hand­lingen inträtt, skall tiden räk­nas från den dag då sådan ver­kan inträdde. vid brott som avses i 6 kap. 4–6 §§ och 8 § tredje styc­ket eller för­sök till sådana brott skall de i 1 § bestämda tiderna räk­nas från den dag mål­sä­gan­den fyl­ler eller skulle ha fyllt arton år. det­samma skall gälla vid brott som avses i 6 kap. 1–3 och 12 §§ eller för­sök till sådana brott om brot­tet begåtts mot en per­son som inte fyllt arton år. om vid bok­fö­rings­brott, som ej är ringa, den bok­fö­rings­skyl­dige inom fem år från brot­tet har för­satts i kon­kurs, fått eller erbju­dit ackord eller inställt sina betal­ningar, skall tiden räk­nas från den dag då detta skedde. om den bok­fö­rings­skyl­dige inom fem år från brot­tet bli­vit före­mål för skatte-​​ eller tax­e­rings­re­vi­sion, skall tiden räk­nas från den dag då revi­sio­nen beslu­ta­des. 17 18 6 senaste lydelse 1998:1444. senaste lydelse 1996:659. sfs 2005:90 1. denna lag trä­der i kraft den 1 april 2005, då lagen (1998:408) om för­bud mot köp av sex­u­ella tjäns­ter skall upp­höra att gälla. 2. bestäm­mel­sen i 35 kap. 4 § andra styc­ket tilläm­pas även på brott som har begåtts före ikraft­trä­dan­det om inte möj­lig­he­ten att döma till påföljd har bort­fal­lit dess­förin­nan enligt äldre bestäm­mel­ser. på rege­ring­ens väg­nar mor­gan johans­son maria kelt (justi­tie­de­par­te­men­tet) 7 thom­son fakta, tel. 08-​587 671 00 elan­ders gotab, stock­holm 2005