SFS 2014:719 Lag om änd­ring i lagen (1976:206) om fel­par­ke­rings­av­gift

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

1 svensk för­fatt­nings­sam­ling lag om änd­ring i lagen (1976:206) om fel­par­ke­rings­av­gift; utfär­dad den 12 juni 2014. enligt riks­da­gens beslut 1 före­skrivs att 8–10§§ lagen (1976:206) om fel- par­ke­rings­av­gift 2 ska ha föl­jande lydelse. 8§ med­de­las en par­ke­rings­an­märk­ning och anser for­do­nets förare eller ägare att detta inte borde ha skett, får han eller hon ansöka om rät­telse hos polis­myn­dig­he­ten. bifalls ansö­kan, sk a myn­dig­he­ten undan­röja betalningsan-​​ sva­ret. bifalls inte ansö­kan om rät­telse elle r kan frå­gan inte lämp­li­gen prö­vas i denna ord­ning, ska den som har begärt rät­telse upp­ly­sas om möj­lig­he­ten att bestrida betal­nings­an­svar på det sätt som anges i 9§. mot beslut med anled­ning av begä­ran om rät­telse får talan inte föras. 9§ 3 äga­ren av ett for­don, för vil­ket par­ke­rings­an­märk­ning har med­de­lats, får hos polis­myn­dig­he­ten skrift­li­gen anmäla att han eller hon bestri­der betal-​​ nings­an­svar. i anmä­lan ska han eller hon ange de omstän­dig­he­ter som bestri-​​ dan­det grun­das på och den bevis­ning som åbe­ro­pas. har bestri­dande anmälts, verk­stäl­ler polis­myn­dig­he­ten den utred­ning som behövs. sedan utred­ningen har avslu­tats, med­de­lar polis­myn­dig­he­ten beslut med anled­ning av bestri­dan­det. fin­ner myn­dig­he­ten att parkeringsanmärk-​​ ning inte borde ha med­de­lats eller a tt den som bestritt betal­nings­an­svar av någon annan anled­ning inte är betal­nings­an­sva­rig, ska myn­dig­he­ten undan-​​ röja betal­nings­an­sva­ret. anmäls bestri­dande senare än sex måna­der efter det att avgif­ten har beta- lats eller kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten vid­ta­git åtgärd för indriv­ning av avgif­ten, ska anmä­lan avvi­sas. 10§ 4 ett beslut enligt 9§ som inne­bär att betal­nings­an­sva­ret undan­röjts får inte över­kla­gas. andra beslut enligt 9§ över­kla­gas skrift­li­gen till den tings­rätt inom vars dom­krets över­trä­del­sen har ägt rum. över­kla­gan­det ska ges in till polismyn-​​ dig­he­ten. det ska ha kom­mit in dit senast tre vec­kor från det att kla­gan­den 1 prop. 2013/14:110, bet. 2013/14:juu23, rskr. 2013/14:262. 2 lagen omtryckt 1987:25. 3 senaste lydelse 1988:1180. 4 senaste lydelse 1996:257. sfs 2014:719 utkom från tryc­ket den 27 juni 2014 2 sfs 2014:719 norstedts juri­dik ab/frit­zes elan­ders sve­rige ab, 2014 fick del av beslu­tet. vid över­kla­gande gäl­ler lagen (1996:242) om domstols-​​ ären­den, om inte annat anges i denna lag. omstän­dig­he­ter eller bevis som inte angetts vid polis­myn­dig­he­ten får i tings­rät­ten eller hov­rät­ten åbe­ro­pas endast om par­ten gör san­no­likt, att han eller hon haft gil­tig ursäkt för sin under­lå­ten­het att ange omstän­dig­he­ten eller bevi­set vid polis­myn­dig­he­ten, eller om det av annan sär­skild anled­ning bör tillå­tas att omstän­dig­he­ten eller bevi­set åbe­ro­pas. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2015. på rege­ring­ens väg­nar cat­ha­rina elmsäter-​​svärd jonas ragell (närings­de­par­te­men­tet)