SFS 1987:25

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

sfs 1987:25 utkom från tryc­ket den 10 feb­ru­ari 1987 omtryck 140 lag om änd­ring i lagen (1976:206) om fel­par­ke­rings­av­gift; utfär­dad den 29 janu­ari 1987 . enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs att 5 och 16 §§ lagen (1976:206) om fel­par­ke­rings­av­gift^ skall ha föl­jande lydelse. lagen kom­mer där­för att ha föl­jande lydelse från och med den dag då denna lag trä­der i kra ft. 1 § rege­ringen får för­ordna att denna lag skall tilläm­pas i fråga om över­trä­del­ser av före­skrif­ter som rör par­ke­ring eller stan­nande av 1. for­don som är upp­tagna i bil­re­gist­ret eller mot­sva­rande utländska regis­ter, 2. for­don som är upp­tagna i det mili­tära for­dons­re­gist­ret, eller 3. for­don som bru­kas med stöd av saluvagns-​​, turistvagns-​​, export vagns-​​ eller inte­rimsli­cens, om över­trä­del­sen inte är be lagd med straff. lag {1985:19). ' prop. 1986/87:51, tu 10, rskr. 105. ^ lagen omtryckt 1981:142. ¬ . över­trä­der någon före­skrift som avses i i § är han skyl­dig att erlägga sfs 1987:25 ävgift (fel­par­ke­rings­av­gift). r ' 3 § rege­ringen får ange det högsta och det lägsta belopp som fel parke-​​ rings­av­gif­ter får fast­stäl­las till. belop­pen får där­vid varie­ras med hän­syn till skilda slag av par­ke­rings­ö­ver­trä­del­ser. att belop­pet höjs i vissa fall fram­går av 6 § andra styc­ket. avgif­tens belopp fast­ställs av rege­ringen eller den myn­dig­het eller kom mun som rege­ringen bestäm­mer. lag {1985:19). i 4 § for­do­nets ägare ansva­rar för att fel­par­ke­rings­av­gif­ten beta­las. äga­ren ansva­rar dock inte om omstän­dig­he­terna gör det san­no­likt att for­do­net från­hänts honom genom brott. med for­do­nets ägare avses 1. den som när öve­trä­del­sen skedde var anteck­nad som for­do­nets ägare i något av de regis­ter som avses i 1 § 1 eller 2 eller 2. i fråga om for­don som bru­kas med stöd av licens som anges i 1 § 3, den som vid samma tid inne­hade licen­sen. lag (1985:19). 5 har for­don stan­nats eller par­ke­rats i strid mot före­skrif­ter som avses i 1 §, får par­ke­rings­an­märk­ning med­de­las av en polis­man eller av en sådan par­ke­rings­vakt som avses i lagen (1987:24) om kom­mu­nal parke ringsö­ver­vak­ning. en sådan anmärk­ning skall inne­hålla en upp­ma­ning att inom en viss tid betala den f ast­ställda avgif­ten. anmärk­ningen över­läm­nas till for­do­nets förare eller ägare eller fäs­tes på for­do­net. en ny par­ke­rings­an­märk­ning får med­de­las för varje påbör­jat kalen­der dygn som över­trä­del­sen pågår. minst sex tim­mar måste dock för­flyta från det att en par­ke­rings­an­märk­ning med­de­lats till dess att en ny får med­de­las. högst fem par­ke­rings­an­märk­ningar får med­de­las för samma över­trä­delse. att en polis­man under vissa omstän­dig­he­ter får låta bli att med­dela en par­ke­rings­an­märk­ning fram­går av polisla­gen (1984:387). även en parke rings­vakt får låta bli att med­dela en par­ke­rings­an­märk­ning, näm­li­gen om över­trä­del­sen med hän­syn till omstän­dig­he­terna i fal­let fram­står som obe- ii'ij tyd­lig. lag (1987:25). 6 § beta­las inte en fel­par­ke­rings­av­gift inom fö reskri­ven tid, skall fordo nets ägare erin­ras om betal­nings­an­sva­ret och upp­ma­nas att inom viss tid betala avgif­ten. beta­las inte avgif­ten efter upp­ma­ning, skall ett åläg­gande utfär­das för for­do­nets ägare att inom viss tid betala en för­höjd av gift. det belopp med vil­ket avgif­ten skall höjas fast­ställs av rege­ringen. följs inte åläg­gan­det, skall avgif­ten indri­vas. rege­ringen får före­skriva om ytter­li­gare avgifts­för höj­ning i samba nd med indriv­ning. lag (1981:142). i iifp 7 § avgift skall erläg­gas inom före­skri­ven tid även om talan föres om undan­rö­jande av betal­nings­skyl­dig­he­ten. ^ senaste lydelse 1984:319. 141 i il j - 1 .'v ¬ sfs 1987:25 8 § med­de­las par­ke­rings­an­märk­ning och anser for­do­nets förare ell ägare att så ej hade bort ske, får han ansöka om rä ttelse hos polis­myn­digy heten i det polis­di­strikt där anmärk­ningen med­de­la­des. bifal­les ansö­kany: undan­rö­jer myn­dig­he­ten betal­nings­an­sva­ret. r' bifal­les ej ansö­kan om rät­telse eller kan frå­gan icke lämp­li­gen prö­vas i denna ord­ning, erin­ras den som har begärt rät­telse om möj­lig­he­ten att bestrida betal­nings­an­svar på det sätt som anges i 9 §. , ^ mot beslut med anled­ning av begä­ran om rät­telse får talan ej föras. 9 § ägare av for­don, i fråga om vil­ket par­ke­rings­an­märk­ning har medde lats, får hos polis­myn­dig­he­ten i det polis­di­strikt där par­ke­rings­an­märk ningen med­de­la­des skrift­li­gen anmäla att han bestri­der betal­nings­an­svar. där­vid skall grun­den för bestri­dan­det anges. har bestri­dande anmälts, verk­stäl­ler polis­myn­dig­he­ten den utred­ning som behövs. sedan utred­ningen har avslu­tats, med­de­lar polis­myn­dig­he­ten beslut med anled­ning av bestridand et. fin­ner myn­dig­he­ten att par­ke­rings anmärk­ning ej hade bort med­de­las eller att betal­nings­an­svar av annan anled­ning ej åvi­lar den som bestritt sådant ansvar, undan­rö­jer den betal nings­an­sva­ret. anmä­les bestri­dande senare än sex måna­der efter det att avgif­ten har erlagts eller kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten vid­ta­git åtgärd för indriv­ning av av-' gif­ten, avvi­sas anmä­lan. lag (1981:837). 10 § mot beslut enligt 9 § som inne­bär att betal­nings­an­svar et undan­röjts far talan ej föras. talan mot annat beslut enligt 9 § föres genom besvär hos den tings­rätt inom vars dom­krets över­trä­del­sen har ägt rum. vid pröv­ning av besvä­ren tilläm­pas lagen (1946:807) om hand­lägg­ning av dom­stol­sä­ren­den om ej annat anges i den na lag. där­vid gäl­ler i fråga om besvär vad i den lagen sägs om ansö­kan. besvär skall dock all­tid anfö­ras skrift­li­gen. talan mot tings­rätts beslut föres genom besvär i hov­rät­ten. mot hov­rätts beslut får talan ej föras. 11 § i tings­rätt och hov­rätt för all­män åkla­gare det all­män­nas talan. 12 § tings­rätt är vid hand­lägg­ning av ärende enligt denna lag dom­för med en lag­fa­ren domare. 13 § om ej annat föl­jer av denna lag gäl­ler upp­börds­la­gen (1953:272) i tillämp­liga delar i fråga om fei­par­ke­rings­av­gift. reg­lerna om rest­av­gift skall dock inte tilläm­pas. rege­ringen får före­skriva avvi­kel­ser från upp börds­la­gen, när det gäl­ler avkort­ning, avskriv­ning och d et admi­nist­ra­tiva för­fa­ran­det i fråga om fei­par­ke­rings­av­gift. inför­sel enligt 15 kap. utsök-​​ nings­bal­ken får äga rum vid indriv­ning av fei­par­ke­rings­av­gift. åläg­gande enligt 6 § an dra styc­ket får ej utfär­das senare än ett år efter den dag då över­trä­del­sen sked de. lag (1982:195), 14 § väc­kes åtal eller utfär­das straf­fö­re­läg­gande för gär­ning som icke omfat­tas av för­ord­nande enligt denna lag och ingår i gär­ninge n för­fa­rande 142 som kan för­an­leda par­ke­rings­an­märk­ning, skall sådan anmärk­ning ej m ed delas. ¬ § fel­par­ke­rings­av­gift åter­be­ta­las om sfs 1987; 25 i. betal­nings­an­sva­ret har undan­röjts genom beslut som har vun­nit laga ":k^raft, ' 2. avgift tidi­gare har erlagts för samma över­trä­delse, " 3. det i annat fall har förek ommit fel som avsett ären­dets hand­lägg­ning och felet har varit till men för den som erlagt avgift eller, 4. avgif­ten redan har erlagts, när åtal väc­kes eller straf­fö­re­läg­gande utfär­das i fall som avses i 14 §. r ' 16 §'' när en par­ke­rings­an­märk­ning har med­de­lats i en kom­mun som själv sva­rar för över­vak­ningen enligt lagen (1987:24) om kom­mu­nal par kerings­ö­ver­vak­ning, till­fal­ler fel­par­ke­rings­av­gif­ten kom­mu­nen. vid utbe­tal­ning till en kom­mun av betalda fel­par­ke­rings­av­gif­ter skall sta­tens kost­na­der dras av med ett belopp som fast­ställs av rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer. om avgif­ten har höjts enligt 6 § andra styc­ket, skall dess­utom hälf­ten av det belopp som sva­rar mot höj ningen till­falla sta­ten. i and ra fall än som avses i första sty cket till­fal­ler avgif­ten sta­ten. lag (1987:25). denna lag trä­der i kraft den 1 mars 1987. på rege­ring­ens väg­nar sven hul­ter­ström f i rcicr i^uimarck (kom­mu­ni­ka­tions­de­par­te­men­tet) "senaste lydelse 1981:142. i ¬