Yrkestra­fi­klag (1998:490). För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS 2012:210

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Upp­hävd:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1998:490
Depar­te­ment: Närings­de­par­te­men­tet
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2011:1582
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1998:490
Depar­te­ment/myn­dig­het: Närings­de­par­te­men­tet
Utfär­dad: 1998-​06-11
Änd­rad: t.o.m. SFS

2011:1582
Upp­hävd: 2012-​06-01
För­fatt­ningen har upp­hävts genom: SFS

2012:210
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)



1 kap. Lagens tillämp­nings­om­råde

1 §   Denna lag gäl­ler yrkes­mäs­sig tra­fik, var­med avses sådan tra­fik som
   1. bedrivs med per­son­bi­lar, last­bi­lar, bus­sar, ter­räng­mo­tor­for­don eller trak­to­rer med till­kopp­lade släp­for­don (trak­tor­tåg) och
   2. inne­bär att for­don och förare mot betal­ning ställs till all­män­he­tens för­fo­gande för trans­por­ter av per­so­ner eller gods.

Lagen inne­hål­ler också sär­skilda bestäm­mel­ser om vissa trans­por­ter i inter­na­tio­nell väg­tra­fik och om otillå­ten tax­i­tra­fik. Lag (2006:512).

2 §   For­dons­be­grep­pen i denna lag har samma bety­delse som i lagen (2001:559) om väg­tra­fik­de­fi­ni­tio­ner.

Med regi­o­nal kol­lek­tiv­tra­fik­myn­dig­het avses i denna lag det­samma som i lagen (2010:1065) om kol­lek­tiv­tra­fik.
Lag (2010:1069).

3 §   Yrkes­mäs­sig tra­fik kan dri­vas som
   1. Lin­je­tra­fik Sådan yrkes­mäs­sig tra­fik för per­son­trans­por­ter som är tid­ta­bells­bun­den och där ersätt­ningen bestäms sär­skilt för varje pas­sa­ge­rare för sig. En för­ut­sätt­ning är vidare att tra­fi­ken inte ingår som ett led i ett sam­man­häng­ande arrange­mang, där huvud­syf­tet är ett annat än själva trans­por­ten.

2. Taxitrafik   Sådan yrkesmässig trafik för
per­son­trans­por­ter med per­son­bil eller lätt last­bil som inte är lin­je­tra­fik.
   3. Beställ­nings­tra­fik med buss Sådan yrkes­mäs­sig tra­fik för person-​ trans­por­ter med buss, tung last­bil, ter­räng­mo­tor­for­don eller trak­tor­tåg som inte är lin­je­tra­fik.

4. Godstrafik   Sådan yrkesmässig trafik som avser
trans­port av gods.


2 kap. Tra­fik­till­stånd

Till­stånds­plikt

1 §   Yrkes­mäs­sig tra­fik får dri­vas endast av den som har tra­fik­till­stånd.

En regi­o­nal kol­lek­tiv­tra­fik­myn­dig­het får driva lin­je­tra­fik utan sär­skilt till­stånd. Myn­dig­he­ten får anlita någon annan för att utföra sådan tra­fik. Den som utför tra­fi­ken ska ha till­stånd till yrkes­mäs­sig tra­fik för per­son­trans­por­ter.
Lag (2010:1069).

Pröv­nings­myn­dig­het

2 §   Frå­gor om tra­fik­till­stånd prö­vas av Trans­port­sty­rel­sen.
Lag (2009:1356).

Tra­fi­kan­sva­riga

3 §   Hos juri­diska per­so­ner som har tra­fik­till­stånd skall det fin­nas en eller flera per­so­ner som har sär­skilt ansvar för att verk­sam­he­ten utövas i enlig­het med gäl­lande reg­ler och god bransch­sed samt på ett tra­fik­sä­kert sätt (tra­fi­kan­sva­riga).

En tra­fi­kan­sva­rig skall också fin­nas för utom­lands bosatta näringsid­kare som dri­ver till­stånds­plik­tig tra­fik i Sve­rige.

4 §   Tra­fi­kan­sva­riga är
   1. i aktie­bo­lag och eko­no­miska för­e­ningar den verk­stäl­lande direk­tö­ren, om det finns en sådan, eller annars den sty­rel­se­le­da­mot som bola­get eller för­e­ningen har utsett,
   2. i kom­man­dit­bo­lag och andra han­dels­bo­lag varje bolags­man,
   3. i ide­ella för­e­ningar och stif­tel­ser den sty­rel­se­le­da­mot som för­e­ningen eller stif­tel­sen har utsett,
   4. i euro­pe­iska eko­no­miska intres­se­grup­pe­ringar före­tags­le­da­ren,
   5. i utländska före­tag (fili­a­ler) den verk­stäl­lande direk­tö­ren i fili­a­len,
   6. i stat­liga och kom­mu­nala organ samt hos andra pri­vaträtts­liga juri­diska per­so­ner än som avses i 1-5 den eller de som orga­net respek­tive den juri­diska per­so­nen har utsett, och
   7. för närings­verk­sam­het som drivs av utom­lands bosatta näringsid­kare före­stån­da­ren.

Om det finns sär­skilda skäl, får Trans­port­sty­rel­sen medge
      a) att någon annan än den eller de som nu har angetts ska vara tra­fi­kan­sva­rig, eller
      b) att kom­man­dit­de­lä­gare undan­tas från att vara tra­fi­kan­sva­rig. Lag (2009:1356).

Gemen­samma reg­ler om till­stånds­pröv­ning

5 §   Tra­fik­till­stånd får endast ges till den som med hän­syn till yrkes­kun­nande, eko­no­miska för­hål­lan­den och gott anse­ende bedöms vara lämp­lig att driva verk­sam­he­ten.

Den som söker tra­fik­till­stånd skall utö­ver vad som föl­jer av första styc­ket kunna styrka att han upp­fyl­ler kra­vet på eko­no­miska resur­ser enligt 9 §.

6 §   I fråga om juri­diska per­so­ner och utom­lands bosatta näringsid­kare skall pröv­ningen enligt 5 § första styc­ket avse den eller de som är tra­fi­kan­sva­riga.

Där­ut­ö­ver skall, utom när det gäl­ler yrkes­kun­nande, pröv­ningen i fråga om en pri­vaträtts­lig juri­disk per­son och en utom­lands bosatt näringsid­kare avse den juri­diska per­so­nen respek­tive näringsid­ka­ren samt föl­jande per­so­ner:
   1. Den verk­stäl­lande direk­tö­ren och annan som genom en ledande ställ­ning eller på annat sätt har ett bestäm­mande infly­tande över verk­sam­he­ten,
   2. de sty­rel­se­le­da­mö­ter och sty­rel­sesupple­an­ter som till följd av eget eller när­stå­en­des eko­no­miska intresse har en väsent­lig gemen­skap med den juri­diska per­so­nen som är grun­dad på andels­rätt eller där­med jäm­för­ligt eko­no­miskt intresse, och
   3. bolags­män­nen i kom­man­dit­bo­lag eller andra han­dels­bo­lag.

Som när­stå­ende till en sty­rel­se­le­da­mot eller en sty­rel­sesupple­ant anses den som enligt 4 kap. 3 § första styc­ket kon­kursla­gen (1987:672) är att anse som när­stå­ende till gäl­de­nä­ren.

7 §   Om någon av dem som anges i 6 § byts ut eller om det till­kom­mer någon sådan per­son, skall den nya per­so­nens lämp­lig­het prö­vas.

8 §   Kra­vet på yrkes­kun­nande ska anses upp­fyllt av den som har god­känts vid ett skrift­ligt prov som anord­nats av Tra­fik­ver­ket.

Pro­vet ska avse de kun­ska­per som en till­stånds­ha­vare bör ha i fråga om främst
   1. rätts­reg­ler,
   2. före­tags­led­ning och eko­no­misk led­ning av ett före­tag,
   3. tek­niska nor­mer och drifts­för­hål­lan­den, och
   4. tra­fik­sä­ker­het.

Kra­vet på yrkes­kun­nande ska även anses upp­fyllt av den som kan visa ett sådant bevis om yrkes­mäs­sig kom­pe­tens som har utfär­dats av en annan stat inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det (EES) i enlig­het med rådets direk­tiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att yrkes­mäs­sigt bedriva person-​ och gods­trans­por­ter på väg och om ömse­si­digt erkän­nande av utbildnings-​, examens-​ och andra behö­rig­hets­be­vis för att främja ett effek­tivt utnytt­jande av dessa trans­por­tö­rers eta­ble­rings­rätt på områ­det för natio­nella och inter­na­tio­nella trans­por­ter. Lag (2010:94).

9 §   Den som söker tra­fik­till­stånd skall ha till­räck­liga eko­no­miska resur­ser för att på ett till­bör­ligt sätt kunna starta och driva före­ta­get. Vid pröv­ningen härav skall främst lik­vi­di­tet och soli­di­tet beak­tas.

Om inte sär­skilda skäl för­an­le­der annat skall sökan­den anses ha till­räck­liga resur­ser, om han för­fo­gar över kapi­tal och reser­ver om minst 100 000 kro­nor för ett for­don och 50 000 kro­nor för varje där­ut­ö­ver till­kom­mande for­don.

10 §   Den som inne­har tra­fik­till­stånd skall kunna styrka att han fort­lö­pande upp­fyl­ler kra­vet på eko­no­miska resur­ser enligt 9 §.

11 §   Vid pröv­ningen av sökan­den i fråga om kra­vet på gott anse­ende skall beak­tas sökan­dens vilja och för­måga att full­göra sina skyl­dig­he­ter mot det all­männa, lag­lyd­nad i övrigt och andra omstän­dig­he­ter av bety­delse.

Kra­vet på gott anse­ende anses inte upp­fyllt av den som har dömts för
   1. all­var­liga brott, inräk­nat eko­no­miska brott,
   2. all­var­liga eller upp­re­pade över­trä­del­ser av
      a) denna lag eller före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av denna lag,
      b) för­fatt­ningar eller före­skrif­ter om väg­tra­fik och väg­trans­por­ter, sär­skilt bestäm­mel­ser om föra­res kör- och vilo­ti­der, for­dons vikt och mått, for­dons utrust­ning och beskaf­fen­het eller bestäm­mel­ser av väsent­lig bety­delse för tra­fi­ken, tra­fik­sä­ker­he­ten eller skyd­det av mil­jön, eller
      c) bestäm­mel­ser om löne- och anställ­nings­för­hål­lan­den i bran­schen.

12 §   Om en ansö­kan om tra­fik­till­stånd avslås på grund av omstän­dig­he­ter som anges i 11 § skall en tid på lägst sex måna­der och högst fem år bestäm­mas, under vil­ken den prö­vade skall anses olämp­lig att driva yrkes­mäs­sig tra­fik.

Gemen­samma reg­ler om vill­kor för till­stånd

13 §   Tra­fik­till­stånd får för­e­nas med vill­kor om det finns sär­skilda skäl. Sådana vill­kor får före­skri­vas såväl i sam­band med att till­stånd ges som senare under till­stånds­ti­den.

Gemen­samma reg­ler om till­stånds gil­tig­het

14 §   Tra­fik­till­stånd gäl­ler tills vidare. Om det finns sär­skilda skäl, kan till­stån­det begrän­sas till viss tid eller till vissa trans­por­ter.

15 §   Om till­stånds­ha­va­ren dör, över­går till­stån­det på döds­boet.
Om till­stånds­ha­va­ren för­sätts i kon­kurs, över­går till­stån­det på kon­kurs­boet. Till­stån­det gäl­ler, om inte Trans­port­sty­rel­sen på grund av sär­skilda skäl med­ger längre gil­tig­hets­tid, under högst sex måna­der räk­nat från döds­fal­let eller kon­kurs­be­slu­tet.

För verk­sam­he­ten i döds­boet eller kon­kurs­boet ska det fin­nas en före­stån­dare som har god­känts av Trans­port­sty­rel­sen. I fråga om denne ska 5 § till­läm­pas. Om det inte har anmälts en före­stån­dare till Trans­port­sty­rel­sen inom en månad efter döds­fal­let eller kon­kurs­be­slu­tet, upp­hör till­stån­det. Det­samma gäl­ler om före­stån­da­ren inte god­känns och det inte anmäls en annan före­stån­dare inom den tid som Trans­port­sty­rel­sen bestäm­mer. Om inte hel­ler den andre före­stån­da­ren god­känns, upp­hör till­stån­det att gälla tre vec­kor efter det att beslu­tet har vun­nit laga kraft. Lag (2009:1356).

16 §   Har upp­hävts genom lag (2010:1069).

17 §   Har upp­hävts genom lag (2010:1069).

Sär­skilda reg­ler för per­son­trans­por­ter

18 §   Den som har till­stånd till per­son­trans­por­ter får även frakta gods med for­don som till­stån­det avser.

19 §   Den som har till­stånd till tax­i­tra­fik är skyl­dig att före fär­den genom lämp­liga åtgär­der låta pas­sa­ge­rarna få kän­ne­dom om den taxa som han till­läm­par.

Taxan skall vara upp­byggd så att pri­set för trans­por­ten dels enkelt kan bedö­mas före fär­den, dels med kän­ne­dom om körd sträcka och nytt­jad tid enkelt kan beräk­nas efter fär­den. Taxan får inte vara upp­byggd så att grun­derna för pri­sets bestäm­mande för­änd­ras under fär­den.

Bestäm­mel­ser om pris­in­for­ma­tion finns också i pris­in­for­ma­tions­la­gen (2004:347). Lag (2004:348).


3 kap. Tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion m.m.

Krav på tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion

1 §   En per­son­bil eller en lätt last­bil får föras i lin­je­tra­fik eller tax­i­tra­fik endast av den som har tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion.

Pröv­nings­myn­dig­het

2 §   Frå­gor om tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion prö­vas av Trans­port­sty­rel­sen. Lag (2009:1356).

Pröv­ningen avse­ende tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion

3 §   Tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion får ges till den som
   1. har fyllt 21 år,
   2. sedan minst två år har kör­kort med behö­rig­he­ten B eller har kör­kort med behö­rig­he­ten D,
   3. upp­fyl­ler de medi­cinska krav som är nöd­vän­diga med hän­syn till säker­he­ten för pas­sa­ge­rare och andra tra­fi­kan­ter,
   4. i fråga om yrkes­kun­nande och lag­lyd­nad bedöms vara lämp­lig att tjänst­göra som förare i tax­i­tra­fik, och
   5. har avlagt god­känt kör­prov för tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion.

För den som, inom gym­na­sie­sko­lan eller mot­sva­rande utbild­ning, för­vär­vat grund­läg­gande kom­pe­tens genom god­känd grund­ut­bild­ning enligt 4 kap. 1 § lagen (2007:1157) om yrkes­fö­rar­kom­pe­tens för for­don som krä­ver för­ar­be­hö­rig­he­ten D eller DE, gäl­ler i stäl­let för första styc­ket 1 och 2 att per­so­nen ska ha fyllt 18 år och ha kör­kort med behö­rig­he­ten B.

Det som sägs i första styc­ket 2 om krav på inne­hav av kör­kort med behö­rig­he­ten B sedan minst två år gäl­ler inte den som under de tre senaste åren har haft tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion och som vid ansö­kan om ny sådan har kör­kort med behö­rig­he­ten B.

En tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion gäl­ler endast till­sam­mans med ett gil­tigt kör­kort. Legi­ti­ma­tio­nen får för­e­nas med vill­kor som är moti­ve­rade av medi­cinska eller andra sär­skilda skäl.
Vill­kor får med­de­las såväl i sam­band med att legi­ti­ma­tio­nen beslu­tas som senare under gil­tig­hets­ti­den. Lag (2010:486).

4 §   Den som söker eller inne­har tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion är skyl­dig att genomgå läkar­un­der­sök­ning, blod­prov­stag­ning eller annan lik­nande under­sök­ning för pröv­ning av de medi­cinska krav som avses i denna lag eller i före­skrif­ter med­de­lade med stöd av denna lag.

5 §   Om en läkare vid under­sök­ning av en inne­ha­vare av tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion fin­ner att denne av medi­cinska skäl är olämp­lig att inneha sådan legi­ti­ma­tion, ska läka­ren anmäla det till Trans­port­sty­rel­sen. Innan någon anmä­lan görs ska läka­ren under­rätta inne­ha­va­ren. Anmä­lan behö­ver inte göras om det finns anled­ning att anta att inne­ha­va­ren kom­mer att följa läka­rens till­sä­gelse att avstå från att föra ett for­don i sådan tra­fik som avses i 1 §.

Om en läkare vid under­sök­ning eller genom­gång av jour­nalhand­lingar fin­ner det san­no­likt att kör­korts­ha­va­ren av medi­cinska skäl är olämp­lig att ha tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion och kör­korts­ha­va­ren mot­sät­ter sig fort­satt under­sök­ning eller utred­ning, ska läka­ren anmäla för­hål­lan­det till Trans­port­sty­rel­sen. Lag (2011:1582).

6 §   I ett mål eller ärende om tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion får Trans­port­sty­rel­sen före­lägga den enskilde att ge in läka­rin­tyg.
Lag (2009:1356).

7 §   Kra­vet på yrkes­kun­nande enligt 3 § 4 ska anses upp­fyllt av den som har god­känts vid ett skrift­ligt prov som anord­nats av Tra­fik­ver­ket. Lag (2010:94).

8 §   Om en ansö­kan om tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion avslås på grund av att kra­vet på lag­lyd­nad enligt 3 § 4 inte anses upp­fyllt, skall en tid på lägst sex måna­der och högst fem år bestäm­mas under vil­ken den prö­vade skall anses olämp­lig att inneha tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion.

9 §   Genom för­hands­be­sked kan det prö­vas om det finns hin­der mot att tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion ges.

Krav på för­ar­be­hö­rig­het i vissa fall

10 §   Trak­tor­tåg eller tung ter­räng­vagn får föras i yrkes­mäs­sig tra­fik endast av den som har kör­kort med behö­rig­he­ten C, D eller E eller har tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion.

11 §   Ett utländskt kör­kort med­för inte rätt för någon annan än med­bor­gare i en stat inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det (EES) att köra svenskre­gi­stre­rat motor­dri­vet for­don i yrkes­mäs­sig tra­fik.


4 kap. Inter­na­tio­nella väg­trans­por­ter m.m.

Inle­dande bestäm­melse

1 §   Med inter­na­tio­nella väg­trans­por­ter avses i denna lag yrkes­mäs­siga trans­por­ter på väg av per­so­ner eller gods till eller från Sve­rige eller i tran­sittra­fik genom Sve­rige.

För inter­na­tio­nella trans­por­ter inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det (EES) gäl­ler sär­skilda bestäm­mel­ser.

Till­stånds­plikt för trans­por­ter med for­don som är regi­stre­rade i Sve­rige

2 §   Inter­na­tio­nella väg­trans­por­ter och yrkes­mäs­sig tra­fik utom lan­det med for­don som är regi­stre­rade i Sve­rige får dri­vas endast av den som har tra­fik­till­stånd enligt denna lag.

3 §   På grund av över­ens­kom­melse mel­lan Sve­rige och en annan stat kan det vid tra­fik som avses i 2 § krä­vas sär­skilt till­stånd för trans­port av per­so­ner eller gods med ett for­don som är regi­stre­rat i Sve­rige (trans­port­till­stånd).

Till­stånds­plikt för trans­por­ter med for­don som är regi­stre­rade i utlan­det

4 §   Inter­na­tio­nella väg­trans­por­ter och annan yrkes­mäs­sig tra­fik i Sve­rige med for­don som är regi­stre­rade i utlan­det får utfö­ras endast av den som har getts till­stånd av en behö­rig utländsk myn­dig­het till sådana trans­por­ter.

5 §   På grund av över­ens­kom­melse mel­lan Sve­rige och en annan stat kan det vid tra­fik som avses i 4 § utö­ver till­stånd enligt den bestäm­mel­sen krä­vas sär­skilt till­stånd av en behö­rig utländsk myn­dig­het för trans­port av per­so­ner eller gods med ett for­don som är regi­stre­rat i utlan­det.

Vid tra­fik som avses i 4 §, med for­don regi­stre­rade i en stat med vil­ken Sve­rige inte har någon över­ens­kom­melse om väg­trans­por­ter, krävs utö­ver till­stånd enligt den bestäm­mel­sen till­stånd av behö­rig svensk myn­dig­het.

Pröv­nings­myn­dig­het

6 §   Frå­gor om trans­port­till­stånd och till­stånd enligt 5 § andra styc­ket prö­vas av Trans­port­sty­rel­sen. Lag (2008:1370).

Till­stånds­pröv­ning m.m.

7 §   Trans­port­till­stånd får endast med­de­las den som kan för­vän­tas iaktta de bestäm­mel­ser som gäl­ler för tra­fi­ken.

8 §   När ett trans­port­till­stånd med­de­las skall det för­e­nas med de vill­kor som behövs.

9 §   Ett trans­port­till­stånd får inte över­lå­tas utan med­gi­vande av den myn­dig­het som har med­de­lat det.


5 kap. Åter­kal­lelse av till­stånd och tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion m.m.

Åter­kal­lelse av tra­fik­till­stånd

1 §   Om det i den yrkes­mäs­siga tra­fi­ken eller i övrigt vid drif­ten av tra­fik­rö­rel­sen eller i annan närings­verk­sam­het som till­stånds­ha­va­ren dri­ver har före­kom­mit all­var­liga miss­för­hål­lan­den eller om annars för­ut­sätt­ning­arna för till­stånd enligt 2 kap. 5 § inte längre före­lig­ger, ska till­stån­det åter­kal­las av Trans­port­sty­rel­sen.

Om miss­för­hål­lan­dena inte är så all­var­liga att till­stån­det bör åter­kal­las, får i stäl­let var­ning med­de­las.
Lag (2009:1356).

2 §   Ett till­stånd skall åter­kal­las enligt 1 § om en till­stånds­ha­vare, en tra­fi­kan­sva­rig eller någon annan som prö­vats enligt 2 kap. 6 §
   1. har dömts för all­var­liga brott, inräk­nat eko­no­miska brott,
   2. har dömts för all­var­liga eller upp­re­pade över­trä­del­ser av
      a) denna lag eller före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av denna lag,
      b) för­fatt­ningar eller före­skrif­ter om väg­tra­fik och väg­trans­por­ter, sär­skilt bestäm­mel­ser om föra­res kör- och vilo­ti­der, for­dons vikt och mått, for­dons utrust­ning och beskaf­fen­het eller bestäm­mel­ser av väsent­lig bety­delse för tra­fi­ken, tra­fik­sä­ker­he­ten eller skyd­det av mil­jön, eller
      c) bestäm­mel­ser om löne- och anställ­nings­för­hål­lan­den i bran­schen,
   3. i väsent­lig mån har under­lå­tit att full­göra sina skyl­dig­he­ter mot det all­männa vad avser betal­ning av skat­ter och avgif­ter, eller
   4. på väsent­ligt sätt har åsi­do­satt vill­kor för till­stån­det.

Ett till­stånd skall också åter­kal­las, om det vid pröv­ning som avses i 2 kap. 7 § fram­går att någon av dem som prö­vats är olämp­lig.

3 §   Om ett till­stånd åter­kal­las på grund av någon av de omstän­dig­he­ter som anges i 2 § eller på grund av all­var­liga miss­för­hål­lan­den enligt 1 § första styc­ket skall en tid på lägst tre och högst fem år bestäm­mas, under vil­ken den prö­vade skall anses olämp­lig att driva yrkes­mäs­sig tra­fik.

4 §   Ett ärende som avses i 1-3 §§ får inte avgö­ras utan att till­stånds­ha­va­ren har getts skä­lig tid att byta ut en tra­fi­kan­sva­rig eller annan vars lämp­lig­het prö­vas. Om inte hel­ler den nya per­so­nen god­känns skall till­stån­det åter­kal­las.

5 §   Ett till­stånd som inte används skall åter­kal­las, om inte sär­skilda skäl talar emot det.

Åter­kal­lelse av tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion m.m.

6 §   En tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion ska åter­kal­las av Trans­port­sty­rel­sen om inne­ha­va­ren
   1. genom brotts­lig gär­ning eller på grund av andra miss­för­hål­lan­den har visat sig olämp­lig att tjänst­göra som förare i lin­je­tra­fik eller tax­i­tra­fik enligt 3 kap. 1 §,
   2. inte längre upp­fyl­ler de medi­cinska krav som avses i 3 kap. 3 §,
   3. inte föl­jer ett före­läg­gande att ge in läka­rin­tyg, eller
   4. begär att legi­ti­ma­tio­nen ska åter­kal­las.

Om de miss­för­hål­lan­den som avses i första styc­ket 1 inte är så all­var­liga att till­stån­det bör åter­kal­las får i stäl­let var­ning med­de­las. Lag (2009:1356).

7 §   Om en tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion åter­kal­las på grund av omstän­dig­he­ter som anges i 6 § 1 skall en tid på lägst tre och högst fem år bestäm­mas, under vil­ken den prö­vade skall anses olämp­lig att inneha tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion.

8 §   En tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion skall åter­kal­las tills vidare i avvak­tan på slut­ligt avgö­rande, om det på san­no­lika skäl kan antas att legi­ti­ma­tio­nen kom­mer att slut­ligt åter­kal­las enligt 6 §.

9 §   En tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion skall tas om hand av en polis­man eller en åkla­gare
   1. om det finns grund för att ta hand om inne­ha­va­rens kör­kort enligt 5 kap. 7 § kör­kortsla­gen (1998:488),
   2. om kör­kor­tet eller legi­ti­ma­tio­nen har åter­kal­lats, eller
   3. om det på san­no­lika skäl kan antas att legi­ti­ma­tio­nen kom­mer att åter­kal­las enligt 6 §.

En tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion är ogil­tig under den tid den är omhän­der­ta­gen.

10 §   Om en tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion har omhän­der­ta­gits enligt 9 § första styc­ket 3, ska Trans­port­sty­rel­sen utan dröjs­mål avgöra om legi­ti­ma­tio­nen ska åter­kal­las tills vidare eller läm­nas till­baka. Lag (2009:1356).

11 §   När en tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion åter­kal­las, tas om hand eller blir ogil­tig av något annat skäl skall inne­ha­va­ren efter anma­ning över­lämna den till Trans­port­sty­rel­sen eller en polis­myn­dig­het. Lag (2008:1370).

12 §   Om en tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion har bli­vit ogil­tig endast på grund av att före­skri­ven kör­korts­be­hö­rig­het sak­nas, skall legi­ti­ma­tio­nen läm­nas ut i sam­band med att kör­kor­tet läm­nas ut.

Åter­kal­lelse av trans­port­till­stånd

13 §   När ett tra­fik­till­stånd åter­kal­las ska även ett trans­port­till­stånd åter­kal­las av Trans­port­sty­rel­sen.

I övrigt ska reg­lerna om åter­kal­lelse av tra­fik­till­stånd i 1-5 §§ tilläm­pas även i fråga om trans­port­till­stånd.
Lag (2008:1370).

Gemen­samma bestäm­mel­ser

14 §   Till grund för slut­lig åter­kal­lelse eller var­ning med anled­ning av brotts­lig gär­ning skall beträf­fande frå­gan om brott före­lig­ger läg­gas en laga­kraft­vun­nen dom, ett god­känt straf­fö­re­läg­gande, ett god­känt före­läg­gande av ord­nings­bot eller ett beslut om åtals­un­der­lå­telse enligt 20 kap. 7 § rät­te­gångs­bal­ken eller mot­sva­rande bestäm­melse i annan för­fatt­ning.

15 §   Med en svensk dom jäm­ställs en brott­måls­dom eller ett annat lik­vär­digt avgö­rande som har med­de­lats av en utländsk dom­stol eller någon annan utländsk myn­dig­het.

16 §   Ett beslut om åter­kal­lelse eller var­ning skall del­ges den som beslu­tet rör.

Till­syn m.m.

17 §   Trans­port­sty­rel­sen utö­var till­syn över att till­stånds­ha­vare bedri­ver verk­sam­he­ten enligt gäl­lande bestäm­mel­ser. Trans­port­sty­rel­sen ska också i övrigt verka för att kra­ven på tra­fik­sä­ker­het, tra­fik­miljö och arbets­miljö upp­fylls samt att yrkes­mäs­sig tra­fik bedrivs under kon­kur­rens­vill­kor som är lika för alla tra­fik­ut­ö­vare.

Trans­port­sty­rel­sen utö­var också till­syn över att en inne­ha­vare av tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion upp­fyl­ler de krav som gäl­ler för legi­ti­ma­tio­nen. Lag (2009:1356).

18 §   Bestäm­mel­ser om till­syn över han­di­kap­pan­pass­ning av kol­lek­tiv­tra­fik finns i lagen (1979:558) om han­di­kap­pan­pas­sad kol­lek­tiv­tra­fik.


6 kap. Straff­be­stäm­mel­ser m.m.

Olaga yrkes­mäs­sig tra­fik m.m.

1 §   Den som upp­såt­li­gen dri­ver yrkes­mäs­sig tra­fik enligt denna lag utan till­stånd döms för olaga yrkes­mäs­sig tra­fik till böter eller fäng­else i högst ett år.

En till­stånds­ha­vare som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bry­ter mot vill­kor som har med­de­lats i till­stån­det döms till böter.

1 a §   Den som upp­såt­li­gen utan till­stånd till tax­i­tra­fik utför en per­son­trans­port med per­son­bil eller lätt last­bil mot ersätt­ning efter erbju­dande om kör­ning till all­män­he­ten döms, om gär­ningen inte är straff­bar enligt 1 §, för otillå­ten tax­i­tra­fik till böter. Lag (2006:512).

Bestäl­lar­an­svar

2 §   Har yrkes­mäs­sig tra­fik enligt denna lag dri­vits utan till­stånd, döms den som yrkes­mäs­sigt för egen eller annans räk­ning har slu­tit avtal om trans­por­ten med tra­fik­ut­ö­va­ren till böter eller fäng­else i högst ett år, om han kände till eller hade skä­lig anled­ning anta att till­stånd sak­na­des.

Brott mot bestäm­mel­serna om tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion

3 §   Den som i strid mot 3 kap. 1 § upp­såt­li­gen för ett for­don utan att inneha tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion döms till böter eller fäng­else i högst sex måna­der.

Till samma straff döms en till­stånds­ha­vare som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het i strid mot 3 kap. 1 § anli­tar förare som sak­nar tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion.

En förare som upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het bry­ter mot vill­kor som har med­de­lats för tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tio­nen döms till böter.

Brott mot bestäm­mel­serna om krav på för­ar­be­hö­rig­het i vissa fall

4 §   Den som upp­såt­li­gen bry­ter mot bestäm­mel­serna i 3 kap. 10 eller 11 § döms till böter.

5 §   Den som i fall som avses i 3 kap. 10 eller 11 § upp­såt­li­gen eller av oakt­sam­het över­läm­nar åt eller på annat sätt tillå­ter annan att föra for­don utan att denne är berät­ti­gad till det döms till böter.

Hind­rande av fort­satt färd

6 §   Om ett for­don fram­förs i strid mot denna lag eller en före­skrift eller ett vill­kor som har med­de­lats med stöd av lagen får polis­man eller tull­tjäns­te­man hindra fort­satt färd.
Där­vid får polis­man­nen eller tull­tjäns­te­man­nen medge att det for­don med vil­ket trans­por­ten sker förs till när­maste lämp­liga uppställnings-​ eller avlast­nings­plats eller verk­stad. I fråga om ett for­don som är regi­stre­rat i utlan­det och som förs in i Sve­rige får polis­man­nen eller tull­tjäns­te­man­nen medge att det ome­del­bart förs ut ur lan­det.

Omhän­der­ta­gande av regi­stre­rings­skylt för tax­i­for­don

7 §   En sär­skild regi­stre­rings­skylt för ett for­don som anmälts för använd­ning i tax­i­tra­fik enligt denna lag och som inte undan­ta­gits från skyl­dig­he­ten att ha tax­a­me­ter får tas om hand av polis­man
   1. om for­do­net utan till­stånd används i tax­i­tra­fik eller om det av annan anled­ning inte längre finns för­ut­sätt­ningar för att for­do­net skall ha en sådan skylt,
   2. om for­do­net är belagt med sådant kör­för­bud som avses i 3 kap. 6 § for­donsla­gen (2002:574),
   3. om det för for­do­net gäl­ler bru­kan­de­för­bud enligt en före­skrift som med­de­lats med stöd av lagen (2001:558) om väg­tra­fik­re­gis­ter eller använd­nings­för­bud enligt väg­tra­fikskat­te­la­gen (2006:227) eller lagen (2006:228) med sär­skilda bestäm­mel­ser om for­dons­skatt, eller
   4. om for­do­net sak­nar före­skri­ven tra­fik­för­säk­ring.

Vid ett omhän­der­ta­gande av regi­stre­rings­skyl­tar tilläm­pas 6 § andra meningen på mot­sva­rande sätt. Lag (2006:237).

Biträde vid för­un­der­sök­ning

8 §   Vid för­un­der­sök­ning som gäl­ler brott enligt 1 § får åkla­gare eller polis­myn­dig­het som leder under­sök­ningen begära hjälp av Tull­ver­ket samt ge tull­tjäns­te­man i upp­drag att genom­föra en viss åtgärd under för­un­der­sök­ningen, om det är lämp­ligt med hän­syn till omstän­dig­he­terna.

Om det finns anled­ning att anta att brott enligt första styc­ket har för­ö­vats, har en tull­tjäns­te­man samma befo­gen­het som till­kom­mer polis­man att hålla för­hör och vidta andra åtgär­der enligt 23 kap. 3 § tredje styc­ket rät­te­gångs­bal­ken.
Lag (1999:437).


7 kap. Över­kla­gande m.m.

Tra­fik­till­stånd

1 §   Har upp­hävts genom lag (2010:1069).

2 §   Trans­port­sty­rel­sens beslut i frå­gor om yrkes­mäs­sig tra­fik får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol.
Lag (2010:1069).

3 §   Har upp­hävts genom lag (2009:1356).

Tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion

4 §   Trans­port­sty­rel­sens beslut i frå­gor om tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol. Lag (2009:1356).

Trans­port­till­stånd

5 §   Trans­port­sty­rel­sens beslut i frå­gor om trans­port­till­stånd och till­stånd enligt 4 kap. 5 § andra styc­ket får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol. Lag (2008:1370).

Gemen­samma bestäm­mel­ser

6 §   Föl­jande beslut får inte över­kla­gas:
   1. beslut i fråga om skrift­liga prov enligt 2 kap. 8 § eller 3 kap. 7 §,
   2. beslut i fråga om kör­prov för tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion enligt 3 kap. 3 § första styc­ket 5, och
   3. beslut i fråga om omhän­der­ta­gande av tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion enligt 5 kap. 9 §.

Ett före­läg­gande att ge in läka­rin­tyg får över­kla­gas endast i sam­band med över­kla­gande av det beslut genom vil­ket ären­det avgörs. Lag (2007:93).

6 a §   I fråga om beslut enligt denna lag, eller före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen eller tillämp­lig för­ord­ning, som får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol gäl­ler föl­jande.

Ett beslut som rör en fysisk per­son över­kla­gas hos den för­valt­nings­rätt inom vars dom­krets per­so­nen är folk­bok­förd eller, om denne inte är folk­bok­förd i Sve­rige, hos den för­valt­nings­rätt inom vars dom­krets per­so­nen vis­tas.

Ett beslut som rör en juri­disk per­son, var­med avses även offent­li­grätts­liga juri­diska per­so­ner såsom sta­ten, en kom­mun, ett kom­munal­för­bund eller ett lands­ting, över­kla­gas hos den för­valt­nings­rätt inom vars dom­krets före­ta­gets eller verk­sam­he­tens led­ning finns.

Beslut i andra fall än som sägs i andra och tredje styc­kena över­kla­gas hos den för­valt­nings­rätt inom vars dom­krets beslu­tet med­de­la­des. Lag (2009:1357).

7 §   Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.

8 §   Trans­port­sty­rel­sen får föra talan även till för­mån för den enskilda par­ten. Lag (2009:1356).

Verk­stäl­lig­het

9 §   Ett beslut enligt denna lag eller enligt före­skrif­ter som med­de­lats med stöd av lagen skall gälla ome­del­bart, om inte annat för­ord­nas.


8 kap. Bemyn­di­gan­den

1 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får före­skriva eller i enskilda fall medge undan­tag från denna lag.
Undan­tag får för­e­nas med vill­kor.

2 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela ytter­li­gare före­skrif­ter i de avse­en­den som anges i denna lag samt med­dela före­skrif­ter om
   1. tax­i­tra­fik såvitt gäl­ler pris­in­for­ma­tion, utmärk­ning av for­don och den lokal­kän­ne­dom som tax­i­fö­rare bör ha,
   2. tax­a­me­ter­ut­rust­ning samt använd­ning och kon­troll av sådan utrust­ning,
   3. regi­stre­ring av till­stånds­in­ne­hav och inne­hav av tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion,
   4. kun­skaps­krav för for­dons­be­sätt­ningar vid väg­trans­por­ter,
   5. kör­prov för tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion, samt
   6. avgif­ter för till­syn och ären­de­hand­lägg­ning enligt denna lag och enligt före­skrif­ter som har med­de­lats med stöd av lagen eller tillämp­lig för­ord­ning. Lag (2009:1356).

3 §   Om riket är i krig eller krigs­fara eller om det råder sådana utomor­dent­liga för­hål­lan­den som är för­an­ledda av krig eller av krigs­fara vari riket har befun­nit sig får rege­ringen före­skriva att denna lag helt eller del­vis inte skall tilläm­pas.


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1998:490
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 okto­ber 1998 då lagen (1985:449) om rätt att driva viss lin­je­tra­fik och yrkestra­fi­kla­gen (1988:263) skall upp­höra att gälla.
   2. Tra­fik­till­stånd som har med­de­lats enligt äldre bestäm­mel­ser skall gälla som mot­sva­rande till­stånd enligt den nya lagen.
   3. Om det i ett till­stånd som har med­de­lats enligt äldre bestäm­mel­ser har före­skri­vits att till­stån­det gäl­ler endast under viss tid, skall före­skrif­ten fort­fa­rande gälla. Även övriga vill­kor och begräns­ningar som har före­skri­vits i ett sådant till­stånd skall fort­fa­rande gälla.
   4. Ett sär­skilt med­gi­vande till tra­fik som har läm­nats enligt lagen om rätt att driva viss lin­je­tra­fik gäl­ler också fort­sätt­nings­vis, inbe­gri­pet de vill­kor och begräns­ningar som kan ha före­skri­vits för det.
   5. I fråga om den som har erhål­lit tra­fik­till­stånd enligt äldre bestäm­mel­ser tilläm­pas kapi­tal­kra­ven i 5 b § yrkestra­fik­för­ord­ningen (1988:1503) intill utgången av år 2000.
   6. Ärende som före ikraft­trä­dan­det inte har avslu­tats hos den myn­dig­het som enligt äldre bestäm­mel­ser är behö­rig att pröva det skall prö­vas av den myn­dig­he­ten även om denna inte är behö­rig enligt den nya lagen.
   7. Om det i en lag eller annan för­fatt­ning hän­vi­sas till en före­skrift som har ersatts med en bestäm­melse i denna lag, skall hän­vis­ningen i stäl­let avse den nya bestäm­mel­sen.

2006:237

Denna lag trä­der i kraft den 1 maj 2006. Bru­kan­de­för­bud som har inträtt enligt äldre bestäm­mel­ser skall gälla som använd­nings­för­bud enligt väg­tra­fikskat­te­la­gen (2006:227) eller lagen (2006:228) med sär­skilda bestäm­mel­ser om for­dons­skatt.

2006:512
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2006 såvitt avser 1 kap. 1 § och 6 kap. 1 a § och i övrigt den 1 april 2007.
   2. För ansök­ningar om tax­i­fö­rar­le­gi­ti­ma­tion som getts in före den 1 april 2007 gäl­ler 3 kap. 3 § i sin äldre lydelse.

2008:1370

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2009. Vid tillämp­ning av 7 a § för­valt­nings­pro­cess­la­gen (1971:291) ska Trans­port­sty­rel­sen i stäl­let för Väg­ver­ket respek­tive Tull­ver­ket vara den enskil­des mot­part, om sty­rel­sen efter ikraft­trä­dan­det är behö­rig att hand­lägga den typ av fråga som är före­mål för pröv­ning.

2009:1356

Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2010. Vid tillämp­ning av 7 a § för­valt­nings­pro­cess­la­gen (1971:291) ska Trans­port­sty­rel­sen vara den enskil­des mot­part.