Lag (2024:461) om Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten

Lagens innehåll

1 §   Denna lag innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten, här benämnd Eppo-förordningen.

Åklagarnas ställning och befogenheter

2 §   Den svenska europeiska åklagaren vid Europeiska åklagarmyndigheten har ställning som särskild åklagare. Åklagaren har samma befogenheter som en allmän åklagare när han eller hon genomför utredningen enligt artikel 28.4 i Eppo- förordningen.

3 §   De svenska europeiska delegerade åklagarna har ställning som särskilda åklagare. Åklagarna har samma befogenheter som allmänna åklagare när de utför uppgifter för Europeiska åklagarmyndigheten.

Uppgiftslämnande vid sekretess och partsinsyn

4 §   En uppgift för vilken sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) får lämnas ut till Europeiska åklagarmyndigheten om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk åklagarmyndighet.

5 §   När Europeiska åklagarmyndigheten handlägger en förundersökning gäller inte 23 kap. 18 § andra stycket eller 23 kap. 18 a § andra stycket rättegångsbalken i fråga om begränsningar i rätten att ta del av det som förekommer vid en förundersökning som följer av 10 kap. 3 och 3 a §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I stället gäller de begränsningar som anges i 6 och 7 §§.

6 §   Sekretess hindrar inte att en enskild som är part i ett ärende och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till det intresse som sekretessen ska skydda är av synnerlig vikt att en sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska Europeiska åklagarmyndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.

Sekretess hindrar aldrig att en part i ett ärende tar del av ett beslut i ärendet. Inte heller innebär sekretess någon begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande i ett ärende.

7 §   När en misstänkt och försvararen enligt 23 kap. 18 a § första stycket rättegångsbalken har underrättats om rätten att ta del av det som har förekommit vid en förundersökning, gäller begränsningarna i 6 § första stycket i fråga om rätten att ta del av en handling eller något annat material

endast om
   1. det är fråga om en uppgift som inte har betydelse för beslutet i

åtalsfrågan, och
   2. det står klart att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde

framför den misstänktes intresse av att ta del av uppgiften.

Första stycket gäller även efter beslut om åtal och fram till dess att åtalet

slutligt har prövats, eller saken slutligt har avgjorts på annat sätt.

Anställningsfrågor för svenska europeiska delegerade åklagare

8 §   Svenska europeiska delegerade åklagare ska vara anställda i det svenska åklagarväsendet. Anställningen som svensk europeisk delegerad åklagare utgör inte en otillåten bisyssla enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.

9 §   Svenska europeiska delegerade åklagare ska till sin svenska anställningsmyndighet anmäla frånvaro från sin befattning i Europeiska åklagarmyndigheten och ange orsaken till frånvaron samt anmäla när de åter arbetar i sin befattning.