Lag (2024:461) om Sve­ri­ges del­ta­gande i Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten

Lagens inne­håll

1 §   Denna lag inne­hål­ler kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser till rådets för­ord­ning (EU) 2017/1939 av den 12 okto­ber 2017 om genom­fö­rande av för­dju­pat sam­ar­bete om inrät­tande av Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten, här benämnd Eppo-​förordningen.

Åkla­gar­nas ställ­ning och befo­gen­he­ter

2 §   Den svenska euro­pe­iska åkla­ga­ren vid Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten har ställ­ning som sär­skild åkla­gare. Åkla­ga­ren har samma befo­gen­he­ter som en all­män åkla­gare när han eller hon genom­för utred­ningen enligt arti­kel 28.4 i Eppo- för­ord­ningen.

3 §   De svenska euro­pe­iska dele­ge­rade åkla­garna har ställ­ning som sär­skilda åkla­gare. Åkla­garna har samma befo­gen­he­ter som all­männa åkla­gare när de utför upp­gif­ter för Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten.

Upp­gifts­läm­nande vid sek­re­tess och partsin­syn

4 §   En upp­gift för vil­ken sek­re­tess gäl­ler enligt offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400) får läm­nas ut till Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten om upp­gif­ten i mot­sva­rande fall skulle få läm­nas ut till en svensk åklagar­myn­dig­het.

5 §   När Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten hand­läg­ger en för­un­der­sök­ning gäl­ler inte 23 kap. 18 § andra styc­ket eller 23 kap. 18 a § andra styc­ket rät­te­gångs­bal­ken i fråga om begräns­ningar i rät­ten att ta del av det som före­kom­mer vid en för­un­der­sök­ning som föl­jer av 10 kap. 3 och 3 a §§ offentlighets-​ och sek­re­tess­la­gen (2009:400). I stäl­let gäl­ler de begräns­ningar som anges i 6 och 7 §§.

6 §   Sek­re­tess hind­rar inte att en enskild som är part i ett ärende och som på grund av sin parts­ställ­ning har rätt till insyn i hand­lägg­ningen, tar del av en hand­ling eller annat mate­rial i ären­det. En sådan hand­ling eller ett sådant mate­rial får dock inte läm­nas ut till par­ten i den utsträck­ning det av hän­syn till det intresse som sek­re­tes­sen ska skydda är av syn­ner­lig vikt att en sek­re­tess­be­lagd upp­gift i mate­ri­a­let inte röjs. I sådana fall ska Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten på annat sätt lämna par­ten upp­lys­ning om vad mate­ri­a­let inne­hål­ler i den utsträck­ning det behövs för att par­ten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan all­var­lig skada för det intresse som sek­re­tes­sen ska skydda.

Sek­re­tess hind­rar ald­rig att en part i ett ärende tar del av ett beslut i ären­det. Inte hel­ler inne­bär sek­re­tess någon begräns­ning i en parts rätt enligt rät­te­gångs­bal­ken att få del av alla omstän­dig­he­ter som läggs till grund för avgö­rande i ett ärende.

7 §   När en miss­tänkt och för­sva­ra­ren enligt 23 kap. 18 a § första styc­ket rät­te­gångs­bal­ken har under­rät­tats om rät­ten att ta del av det som har före­kom­mit vid en för­un­der­sök­ning, gäl­ler begräns­ning­arna i 6 § första styc­ket i fråga om rät­ten att ta del av en hand­ling eller något annat mate­rial

endast om
   1. det är fråga om en upp­gift som inte har bety­delse för beslu­tet i

åtals­frå­gan, och
   2. det står klart att det intresse som sek­re­tes­sen ska skydda har före­träde

fram­för den miss­tänk­tes intresse av att ta del av upp­gif­ten.

Första styc­ket gäl­ler även efter beslut om åtal och fram till dess att åta­let

slut­ligt har prö­vats, eller saken slut­ligt har avgjorts på annat sätt.

Anställ­nings­frå­gor för svenska euro­pe­iska dele­ge­rade åkla­gare

8 §   Svenska euro­pe­iska dele­ge­rade åkla­gare ska vara anställda i det svenska åkla­gar­vä­sen­det. Anställ­ningen som svensk euro­pe­isk dele­ge­rad åkla­gare utgör inte en otillå­ten bisyssla enligt 7 § lagen (1994:260) om offent­lig anställ­ning.

9 §   Svenska euro­pe­iska dele­ge­rade åkla­gare ska till sin svenska anställ­nings­myn­dig­het anmäla från­varo från sin befatt­ning i Euro­pe­iska åklagar­myn­dig­he­ten och ange orsa­ken till från­va­ron samt anmäla när de åter arbe­tar i sin befatt­ning.