SFS 1974:938

SFS 1974:938

om ä ndring i för ordningen (1959: 552) angående

uppbörd av vis sa avgifter enligt lagen om allman

23 dec. 1974

försäkring, m. m.;

utfärdad den 13 december 1974.

Kungl. Maj:t förordnar med riksdagen^ i fråga om förordningen

(1959: 552) ang.ående uppbörd av vissa av gifter enligt lagen om allmän

försäkring, m. m.-

dels att i 5 och 20 §§, den nya 33 § samt 52 § ordet "Konungen" och

1 Prop. 1974: 138, SfU 37 , rskr 37 8.

2 Fö rordningen omtryckt 1962; 396. Förutvarande 33 § upphävd genom 1971:73.

1935

¬

SFS 1974:938

böjningsformer av detta ord skall bytas ut mot "regeringen" i motsva­

rande form,

dels att i 7 och 8 §§, den nya 33 §, 35, 38, 49, 50 och 52 §§ ordet

"förordning" skall bytas ut mot "lag",

dels att nuvarande 32 § skall betecknas 33 §,
dels att rubriken till förordningen, rubriken närmast före 43 § samt 1,

2, 17, 19, 23—29, 31, 43, 44 och 51 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att rubriken "S'arskilda besfämmelser" skall sättas närmast före

33 §,

dels att i förordningen skall införas tre nya paragrafer, 32 §, 24 a §

och 26 a §, av nedan angivna lydelse.

Till följd härav kommer förordningen att ha följande lydelse från

och med den dag då denna lag träder i kraft.

Lag om upp börd av vissa avg ifter enligt lag en

om allmän försäkring, m. m.

Om arbetsgivares avgifter

Inledande stadganden

1 §3 Angående debitering och uppbörd av avgifter från arbetsgivare

enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring samt avgift för obligato­

risk fÖrs"äkring i riksförsäkringsverket enligt lagen (1954: 243) om yrkes­

skadeförsäkring ävensom avgifter enligt lagen (1960: 77) om byggnads­
forskningsavgift, lagen (1970:742) om lönegarantiavgift, lagen

(1971: 282) om arbetarskyddsavgift samt lagen (1973: 372) om arbetsgi­

varavgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmark­
nadsstödet skall gälla vad nedan stadgas.

Avgift för frivillig försäkring i riksförsäkringsverket enligt lagen om

yrkesskadeförsäkring uppbäres i den ordning verket bestämmer.

1936

2 §-ä I denna lag förstås med

arbetsgivaravgift: summan av arbetsgivarens avgifter enligt 1 § förs­

ta stycket;

avgiftsunderlag: belopp varå avgift, som avses i 1 § första stycket,

skall beräknas för arbetsgivaren;

iitgiftsår: det kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas;

slutlig avgift: arbetsgivaravgift som påföres vid den årliga avgiftsdebi­

teringen för nästföregående utgiftsår;

preliminär avgift: belopp som enligt debitering skall erläggas eller el­

jest erlägges i avräkning på slutlig avgift;

kvarstående avgift: avgiftsbelopp som återstår att erfägga sedan preli­

minär avgift avräknats från slutlig avgift;

tillkommande avgift: arbetsgivaravgift som skall erläggas enligt beslut

om debitering fattat sedan den årliga avgiftsdebiteringen avslutats.

Såvitt gäller beräkning av avgiftsunderlag för avgift till sjukförsäk­

ringen, folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension, för lö­
negarantiavgift samt för arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen

^ Senaste lydelse 197 3; 373.

Senaste lydelse 1973; 910.

¬

och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall med lön enligt denna lag

SFS 1974: 938

förstås jämväl sådan ersättning, som enligt 3 kap. 2 § andra stycket sista

punkten eller 11 kap. 2 § andra stycket lagen (1962: 381) om allmän

försäkring anses såsom inkomst av anställning.

Avgiftsunderlag och uppgiftsskyldighet m. m.

3 § Avgiftsunderlag bestämmes av riksförsäkringsverket och angives i

hela hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till

helt hundratal kronor, bortfaller.

Avlider arbetsgivare, skall för det utgiftsår, då dödsfallet inträffade,

avgiftsunderlag bestämmas för dödsboet efter honom och avse både lön,

som den avlidne utgivit, och lön, som utgivits av dödsboet.

4 § Vid bestämmande av avgiftsunderlag skall utöver vad som fram­
går av de i 1 § angivna författningarna gälla följande.

Värdet av naturaförmån i form av kost eller bostad skall uppskattas

efter regler, som fastställas av riksförsäkringsverket. Vad angår dylika
förmåner åt arbetstagare, som avses i 1 § första stycket lagen om sjö­
mansskatt, skall dock värdet beräknas efter de grunder, enligt vilka mot­

svarande naturaförmåner till ombordanställt manskap som erlagt sjö­

mansskatt värderas vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Avdrag för kostnader, som arbetstagare haft att av sin lön bestrida i

anställningen, må göras i den mån riksförsäkringsverket så medgiver.

Sådant medgivande må lämnas endast om kostnaderna beräknas uppgå

till minst en tiondel av lönen samt må avse arbetstagare i viss verksamhet
eller, efter framställning av arbetsgivare, viss eller vissa arbetstagare.

5 § Arbetsgivare, som under ett år utgivit lön till någon hos honom

anställd arbetstagare med minst femhundra kronor, är skyldig att näst-

följande år utan anmaning lämna uppgift (arbetsgivaruppgift) till led­

ning för beräkning av avgiftsunderlag. Uppgiften skall lämnas i två ex­
emplar och avfattas å blankett enligt formulär, som fastställes av riks-
f örsäkrin gsverket.

Vid arbetsgivaruppgift skall arbetsgivare foga ett exemplar av de

kontrolluppgifter, vilka han enligt 37 § 1 mom. första, andra eller

sjunde punkten taxeringslagen har att avlämna för inkomsttaxeringen,
ävensom av uppgift som avses i 3 § förordningen angående beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring. Befrielse

från nämnda skyldighet må medgivas av riksförsäkringsverket eller, ef­

ter regeringens bemyndigande, av myndighet som verket bestämmer.

Blanketter till arbetsgivaruppgift skola kostnadsfritt tillhandahållas i

samma ordning som deklarationsblanketterna för inkomsttaxeringen
ävensom hos riksförsälcringsverket och sjömansskattekontoret.

6 § Arbetsgivaruppgift skall av annan arbetsgivare än som i andra
stycket sägs avlämnas till den lokala skattemyndighet, inom vars tjänst­

göringsområde han skall taxeras till statlig inkomstskatt eller, om han

icke skall taxeras till sådan skatt, han bedrivit sin huvudsakliga verk­
samhet.

1937

122—SFS 1974

¬

SFS 1974: 938

1938

Redare, som har att redovisa sjömansskatt, skall avlämna arbetsgivar-

uppgift till sjömansskattekontoret.

Arbetsgivaruppgift skall vara avlämnad före utgången av januari må­

nad eller, i fråga om redare som avses i nästföregående stycke, före ut­

gången av februari månad året näst efter utgiftsåret.

På ansökan av arbetsgivare, som visar att i följd av särskilda omstän­

digheter hinder möter att avlämna arbetsgivaruppgift inom föreskriven
tid, må myndighet, till vilken arbetsgivaruppgiften skall avlämnas, ut­

sätta annan tid, inom vilken uppgiften skall vara avlämnad.

7 § Arbetsgivare, som icke inom föreskriven tid avlämnat arbetsgivar­

uppgift eller uppgift som avses i 5 § andra stycket, må anmanas att in­

komma med de felande handlingarna. Är avlämnad arbetsgivaruppgift
ofullständig, må arbetsgivaren anmanas att komplettera densamma.

Efter anmaning äro arbetsgivare och arbetstagare skyldiga att i den

omfattning och inom den tid, som i anmaningen angivits, meddela de
upplysningar som finnas erforderliga för beräkning av avgiftsunderlag

för arbetsgivaren.

För kontroll av att arbetsgivare fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt

denna lag är arbetsgivare, som avses i 78 § 1 mom. uppbördslagen,
skyldig att efter anmaning tillhandahålla där angivna handlingar. I

fråga om verkställandet av kontrollen skall gälla vad i fjärde stycket

nämnda moment sägs.

Anmaning som avses i denna paragraf utfärdas av riksförsäkringsver­

ket, lokal skattemyndighet eller sjömansskattekontoret.

I anmaning må vite föreläggas.

8 § De lokala skattemyndigheterna och sjömansskattekontoret skola

på sätt riksförsäkringsverket närmare föreskriver utöva kontroll av att

uppgiftsskyldigheten enligt deima lag fullgöres.

9 § Lokal skattemyndighet och sjömansskattekontoret åligger att till
riksförsäkringsverket inom tid och på sätt verket bestämmer överlämna
det ena exemplaret av inkomna arbetsgivaruppgiften

10 § Har arbetsgivaruppgift ej avlämnats eller kan, på grund av bris­

ter i sådan uppgift, i bokföring eller i anteckningar om utgivna löner,
avgiftsunderlag icke tillförlitligen beräknas, skall avgiftsunderlaget upp­

skattas efter vad med hänsyn till föreliggande omständigheter såsom

verksamhetens art och omfattning finnes skäligt.

11 § Förekommer anledning att bestämma avgiftsunderlag med avvi­

kelse från arbetsgivaruppgift eller annan av arbetsgivare till ledning för

beräkning av avgiftsunderlag lämnad uppgift, skall där hinder ej möter
arbetsgivaren beredas tillfälle att yttra sig i frågan. Dock vare detta ej

nödigt beträffande felrälcning, misskrivning eller annat uppenbart förbi­

seende eller då eljest yttrande av arbetsgivaren uppenbarligen icke är er­

forderligt för frågans bedömande,

12

Paragrafen upp hävd genom 1971; 1174.

¬

13 § Finner riksförsäkringsverket, att avgiftsunderlag blivit oriktigt på

SFS 1974: 938

grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

skall verket, sedan arbetsgivaren erhållit tillfälle att yttra sig, ä ndra av­
giftsunderlaget, därest felaktigheten icke är att anse såsom ringa. Vad

nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, då vid beräkning av pen-

sionsgnmdande inkomst belopp, som ingår i avgiftsunderlag, ansetts ut­
göra inkomst av annat förvärvsarbete eller belopp, som icke hänförts till
avgiftsunderlaget, ansetts utgöra inkomst av anställning.

Ändring må icke ske efter utgången av sjätte året efter utgiftsåret.

Har arbetsgivaren avlidit, må för honom beräknat avgiftsunderlag icke
höjas efter utgången av andra året efter det, under vilket bouppteckning
efter honom blivit ingiven för registrering.

14 § Har arbetsgivare i uppgift eller upplysning, avlämnad till ledning

för beräkning av avgiftsunderlag, lämnat oriktigt meddelande och har

meddelandet följts eller har eljest meddelandet föranlett att avgiftsun­
derlag för honom icke blivit bestämt eller blivit bes tämt till för lågt be­
lopp, skall riksförsäkringsverket bestämma det avgiftsunderlag, som ge­
nom berörda förfarande undandragits. Sådant avgiftsunderlag må dock

ej bestämmas om vad som undandragits är att anse såsom ringa.

Föreligga sådana omständigheter att avgiftsunderlag som avses i före ­

gående stycke skall bestämmas och kan på grund av vad sålunda och i
övrigt förekommit antagas att av arbetsgivaren lämnad uppgift eller
upplysning icke varit av beskaffenhet att kunna läggas till g rund för en

riktig beräkning av avgiftsunderlaget, skall avgiftsunderlaget bestämmas
med tillämpning av 10 §.

Vad ovan sagts skall äga motsvarande tillämpning om arbetsgivare,

ehuru uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplys­

ning.

Avgiftsunderlag som avses i denna paragraf må icke bestämmas efter

utgången av sjätte året efter utgiftsåret. Har arbetsgivaren avlidit, på­
föres avgiftsunderlaget hans dödsbo, dock att sådan påföring icke må
ske med mindre fråga därom prövats inom två år efter utgången av det
kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom blivit ingiven för
registrering.

Har arbetsgivaren åtalats för skattebrott som avser hans arbetsgivar­

avgift må, även efter utgången av den i fjärde stycket angivna tiden,
avgiftsunderlag bestämmas för det utgiftsår, som åtalet avser. Avgiftsun­
derlag må dock icke bestämmas med mindre fråga därom prövats före

utgången av kalenderåret efter det då åtalet skett. Har arbetsgivaren av­

lidit skall fråga om påföring av avgiftsunderlag för dödsboet prövas

inom sex månader från dödsfallet. Bifalles åtalet ej till någon del, skall

det med stöd av detta stycke påförda avgiftsunderlaget undanröjas av
riksförsäkringsverket.

Femte stycket äger motsvarande tillämpning i fall då den som har

företrätt juridisk person åtalats för skattebrott som avser den juridiske

personen påfört avgiftsunderlag,

15 § Underrättelse om beräkning av avgiftsunderlag som icke över­

ensstämmer med arbetsgivaruppgift eller som bestämts utan ledning av

1939

¬

SFS 1974:938

arbetsgivaruppgift ävensom sådan anmaning enligt 7 §, vari vite före­
lagts, skall delgivas vederbörande, om det ej är känt att han icke kan an­

träffas. Motsvarande gäller beslut enligt 5 § andra stycket som går sö­

kanden emot.

Debitering och uppb örd m. m.

16 § Arbetsgivaravgift beräknas av riksförsäkringsverket och påföres i

helt antal kronor, varvid öretal bortfaller.

17 §® Arbetsgivaravgift uppgående till högst ettusen kronor skall, där­

est riksförsäkringsverket icke annat bestämmer, påföras såsom slutlig

avgift i sa mband med slutlig skatt i enlighet med vad som stadgas i upp­

bördslagen. Vad nyss sagts skall även gälla arbetsgivaravgift överstigande

nämnda belopp, därest verket finner skäl därtill föreligga.

Riksförsäkringsverket skall lämna uppgift om de arbetsgivaravgifter,

som skola påföras i samband med slutlig skatt.

18 § Annan arbetsgivaravgift än som avses i 17 § uppbäres av riksför­

säkringsverket.

19 § Preliminär avgift skall erläggas under utgiftsåret enligt debite­

ring.

Avgiften debiteras i en gemensam post, vilken avrundas till närmast

lägre hela krontal, som u tan att öretal uppkommer är jämnt delbart med

antalet inbetalningstillfällen.

Preliminär avgift skall inbetalas med lika belopp senast den 18 i envar

av månaderna februari, april, juni, augusti, oktober och december eller,
vid debitering under utgiftsåret, i de av nämnda månader som infalla

under återstoden av året.

Även utan debitering må preliminär avgift, för vinnande av bättre

överensstämmelse med den beräknade slutliga avgiften, erläggas under
utgiftsåret eller efter utgången därav.

20

Preliminär avgift för visst år skall utgå med belopp motsvarande

arbetsgivarens under nästföregående år debiterade slutliga avgift. Aro

de för utgiftsåret gällande procentsatserna för avgiftsuttaget enligt

lagen om allmän försäkring högre eller l ägre än procentsatserna för det
år som den sålunda debiterade slutliga avgiften avser, skall hänsyn här­
till tagas vid bestämmandet av den preliminära avgiften. Regeringen
äger förordna att hänsyn skall tagas även till mera betydande ändring,

som avgiftsunderlaget kan antagas komma att undergå till följd av den
allmänna löneutvecklingen.

Har slutlig avgift som avses i föregående stycke icke påförts arbetsgi­

varen, skall särskild beräkning ske av den preliminära avgiften. Därvid

skall den preliminära avgiften bestämmas till belopp, vilket beräknas så

nära som möjligt komma att motsvara den slutliga avgiften.

Särskild beräkning av preliminär avgift för visst år skall jämväl göras.

1940

" Senaste lydelse 1967; 645.

' Senaste lydelse 1967; 208,

¬

därest det kan antagas, att den slutliga avgiften för samma år kommer

SFS 1974:938

att avvika från den i första stycket angivna slutliga avgiften med minst

en femtedel av sistnämnda avgift. Särskild beräkning må ske även i an­
nat fall än nyss är sagt, därest skillnaden mellan eljest utgående prelimi­

när avgift och påräknelig slutlig avgift skulle bliva mer betydande eller

annan särskild omständighet föreligger.

21 § Påförd preliminär avgift må för vinnande av bättre överensstäm­
melse med den påräkneliga slutliga avgiften genom jämkning bestämmas
att utgå med annat belopp, därest detta över- eller under tiger den på­
förda preliminära avgiften med minst en femtedel av densamma. Jämk­
ning må ske även i annat fall än nyss är sagt, om ändringen av den på­
förda preliminära avgiften skulle bliva mer betydande eller annan sär­

skild omständighet föreligger.

Jämkning må icke verkställas efter utgiftsårets utgång med mindre

den preliminära avgiften därigenom nedsättes. Ansökan om sådan jämk­

ning skall av arbetsgivare ingivas före utgången av april månad året näst

efter utgiftsåret.

22 § Riksförsäkringsverket äger anmana arbetsgivare att lämna upp­
gifter för beräkning eller jämkning av preliminär avgift.

Om den preliminära avgiften finnes böra utgå med högre belopp än

som följer av 20 § första stycket eller finnes böra höjas genom jämk­

ning, bör arbetsgivaren beredas tillfälle att yttra sig, innan den prelimi­
nära avgiften bestämmes eller jämkning sker.

Har uppgift, som arbetsgivare lämnat för beräkning av preliminär av­

gift eller för jämkning av sådan avgift, frångåtts av riksförsäkringsver­
ket, skall beslutet delgivas arbetsgivaren.

23 § Arbetsgivare, vilkens löneutgifter för år räknat överstiga eller
kunna beräknas komma att överstiga femtusen kronor, är skyldig att
snarast till riksförsäkringsverket göra anmälan därom.

24 § Kvarstående avgift skall erläggas med lika belopp senast den 18 i
vardera av månaderna februari och april under andra året efter utgifts­
året, dock att belopp, som skall erläggas i februari, avrundas till närmast
lägre hela antal kronor, varvid återstoden erlägges i april, samt att
kvarstående avgift om högst femhundra kronor skall erläggas i f ebruari.
Kvarstående avgift under tjugofem kronor uttages icke.

På kvarstående avgift skall arbetsgivaren erlägga särskild avgift med

sex procent om den kvarstående avgiften uppgår till högst femtusen kro­

nor och i annat fall med åtta procent. Särskild avgift påföres dock ej om

den understiger etthundra kronor.

Vid bestämmande om och med vilket belopp särskild avgift skall

utgå, skall i den preliminära avgiften icke inräknas preliminär avgift

som avses i 1 9 § sista stycket och som erlagts efter den 30 april året näst
efter utgiftsåret.

Det belopp, varå särskild avgift skall beräknas, avrundas till närmast

lägre hundratal kronor.

24 a § Överstiger erlagd preliminär avgift den slutliga avgiften för ut­
giftsåret, skall ri ksförsäkringsverket ombesörja att den överskjutande av-

1941

¬

SFS 1974:938

giften järnte ränta återbetalas till arbetsgivaren, om summan därav, i

förekommande fall efter avdrag för kvarstående avgift, uppgår till minst
tjugofem kronor. Vid beräkningen av räntan äger 24 § tredje och fjärde

styckena motsvarande tillämpning. Ränta skall ej utgå om räntebeloppet

understiger femtio kronor.

Ränta utgår för år enligt den högre av de procentsatser, som i decem­

ber månad under utgiftsåret fastställts enligt 69 § 1 mom. andra stycket

uppbördslagen (1953: 272).

Räntan beräknas för en tid av fjorton månader. På ej debiterad preli­

minär avgift, som erlagts efter den 18 december under utgiftsåret men

senast den 30 april påföljande år, utgår dock räntan för en beräknad tid

av åtta månader.

25 § Tillkommande avgift erlägges i tid och ordning, som enligt 19 §

tredje stycket gäller för betalning av preliminär avgift, och fördelas till

betalning vid två inbetalningstillfällen. Avgift om högst femhundra kro­
nor skall dock erläggas vid ett inbetalningstillfälle. Tillkommande avgift
under tjugofem kronor uttages icke.

På tillkommande avgift skall arbetsgivare erlägga respitränta. Sådan

ränta skall dock ej påföras om den understiger femtio kronor. Ränta ut­

går för varje kalenderår efter den räntesats, som för det året gäller en­
ligt 24 a § andra stycket. För tidrymd under året efter det då avgiften

påföres utgår dock räntan efter den räntesats som gäller vid ränteberäk­

ning det år då debiteringen s|:er.

Ränta utgår från och med den 1 mars andra året efter utgiftsåret till

och med den månad, då den tillkommande avgiften skall erläggas eller,
om avgiften skall erläggas vid flera inbetalningstillfällen, till och med

den månad, under vilken det första inbetalningstillfället infaller, dock ej
i något fall för längre tid än två år. Ränta avseende belopp som tidigare

återbetalats till arbetsgivaren skall dock utgå från utgången av den må­

nad, då beloppet återbetalats.

1942

26 § Riksförsäkringsverket må, när synnerliga skäl därtill föreligga,
medgiva anstånd helt eller delvis med erläggande av påfört avgiftsbe­
lopp, som uppbäres av verket oeh förfaller till betalning efter det an­
sökan om anstånd gjorts. Anståndstiden må bestämmas till längst två

månader efter utgången av den månad, varunder beloppet skolat erläg­
gas. Söker arbetsgivare rättelse av avgiftspåföring enligt 36 § eller anför
han besvär över beslut av riksförsäkringsverket enligt 38 § må anstånd

meddelas även på ansökan som ingivits efter det beloppet förfallit till
betalning. Sådant anstånd må beviljas intill dess två månader förflutit

från dagen för riksförsäkringsverkets eller försäkringsdomstolens avgö­
rande i saken.

Sedan anstånd meddelats, må det av anståndet omfattade avgiftsbe­

loppet icke indrivas under tiden för anståndet, ej heller må restavgift u t­
tagas för beloppet.

Är arbetsgivare berättigad att utfå för mycket erlagd arbetsgivarav­

gift, må denna tagas i anspråk för gäldande av arbetsgivaravgift, som
med anståndet avses.

Har anståndstiden gått till än da utan att avgiftsbeloppet till fullo gul-

¬

dits, skall arbetsgivaren erlägga restavgift å den del av beloppet, som då

SFS 1974: 938

återstod oguldet.

Den som åtnjutit anstånd i avvaktan på försäkringsdomstolens beslut

skall erlägga anståndsränta för sådan del av avgiftsbeloppet, som genom
beslutet fastställts till betalning. Ränta understigande femtio kronor skall
dock ej påföras. Ränta utgår för varje kalenderår efter den räntesats,

som för det året gäller enligt 24 a § andra stycket.

Anståndsränta utgår från och med månaden efter den, då avgiften

skulle ha erlagts om anstånd icke hade medgivits, till och med den må­
nad, då anståndstiden gått till ända.

26 a § Bestämmelser i denna lag som avse arbetsgivares avgift skola i

tillämpliga delar gälla beträffande särskild avgift, ränta på överskju­
tande preliminär avgift, respitränta och anståndsränta.

I belopp, varå särskild avgift eller ränta skall beräknas, inräknas ej

avgift som avses i 43 eller 44 §.

Påföres arbetsgivare tillkommande avgift eller sker ändring eller rät­

telse av debiterin g skall ny berä kning av särskild avgift eller ränta göras.
Motsvarande skall gälla då eljest avgift som legat till grund för påfö­
rande av särskild avgift eller ränta ändras. Särskild avgift eller ränta

skall därvid beräknas till belopp, som skulle ha utgått om beräkningen
gjorts vid det ursprungliga bestämmandet av den särskilda avgiften el­
ler räntan, eller, om sådant bestämmande icke ägt rum, vid den årliga
avgiftsdebiteringen för det utgiftsår avgiften avser. Leder sådan beräk­

ning till att arbetsgivaren skall utgiva ytterligare särskild avgift eller ut­
giva eller återbetala ränta, äga bestämmelserna om tillkommande avgift
motsvarande tillämpning.

Riksförsäkringsverket må, om synnerliga skäl föreligga, besluta att

särskild avgift skall utgå med endast tre procent på den kvarstående av­

giften.

27 § Riksförsäkringsverket har att utfärda skilda räkningar på preli­
minär avgift, slutlig avgift och tillkommande avgift.

Räkning på preliminär avgift skall översändas till arbetsgivaren senast

den 25 januari under utgiftsåret. Räkning på slutlig avgift skall tillställas
arbetsgivaren senast den 15 januari andra året efter utgiftsåret.

28 § Arbetsgivaravgift, som uppbäres av riksförsäkringsverket, skall,
där verket ej medgivit annat betalningssätt, erläggas genom inbetalning
till verkets postgirokonto medelst inbetalningskort, vilka skolä vara fo­
gade vid räkning som avses i 27 §. Inbetalning medelst sådant kort sker

kostnadsfritt.

Avgiftsbelopp och räntor skola i den mån de inflyta eller utbetalas till

arbetsgivare fördelas mellan avgifter, som avses i 1 § första stycket, en­

ligt följande:

preliminär avgift för visst u tgiftsår, så som avgifterna ingå i summan

av de under samma utgiftsår debiterade preliminära avgifterna;

kvarstående avgift och överskjutande preliminär avgift, så som avgif­

terna ingå i sum man av motsvarande slutliga avgifter;

tillkommande avgift och avgiftsbelopp, som visst å r återbetalas enligt

1943

¬

SFS 1974: 938

1944

31 § eller redovisas efter indrivning, så som avgifterna ingå i summan av
de under nästföregående år debiterade slutliga avgifterna; samt

särskild avgift och ränta, så som fördelning sker av det avgiftsbelopp,

på vilket den särskilda avgiften eller räntan beräknats.

29 § Efter den 18 i envar av de i 19 § tredje stycket angivna måna­
derna åligger det riksförsäkringsverket att upprätta och till vederbö­
rande länsstyrelse för indrivning överlämna uppgift i tre exemplar över
avgiftsbelopp, som skolat inbetalas tiU verket men icke erlagts inom

föreskriven tid eller, om anstånd beviljats, före anståndstidens utgång.

30 § Vad i uppbördslagen och föreskrifter angående tillämpningen av

nämnda lag stadgas om restavgift, indrivning och redovisning av rest-
förd skatt, avkortning och avskrivning av skatt, antagande av ackords­

förslag som rör skatt samt upprättande av balanslängd skall äga motsva­

rande tillämpning i fråga om avgiftsbelopp som avses i 29 §; dock skall
befogenhet, som enligt 58 § 2 mom. angivna lag tillkommer länsstyrelse
eller riksrevisionsverket, i stället utövas av riksförsäkringsverket. An­

gående efterkrav och preskription skall vad i 70 och 71 §§ uppbördsla-
gen stadgas äga motsvarande tillämpning, dock att vad i 70 § 2 mom.

nämnda lag sägs b eträffande länsstyrelse i stället skall gälla riksförsäk­
ringsverket.

31 § Vinner arbetsgivare nedsättning i eller befrielse från honom på­
förd arbetsgivaravgift som uppburits av riksförsäkringsverket, skall, med

beaktande av bestämmelsen om minsta belopp i 24 a § första stycket

första punkten, utan särskild ansökan återbetalas vad han erlagt för
mycket. Belopp understigande fem kronor återbetalas dock ej i något

fall.

På belopp som återbetalas enligt första stycket utgår restitutionsränta.

Ränta skall dock ej utgå om räntebeloppet understiger femtio kronor.
Ränta utgår för varje kalenderår efter den räntesats, som för det året

gäller enligt 24 a § andra stycket.

Ränta utgår på preliminär avgift, som erlagts senast året efter utgifts­

året, från och med andra året efter utgiftsåret och på annan avgift från
och med månaden efter det den erlagts. I båda fallen utgår räntan till
och med den månad, då beloppet återbetalas. Avgift, som erlagts innan

den förfallit till betalning, anses erlagd under den månad, då betalning

skolat ske.

Bestämmelserna i 26 a § första och tredje styckena äga motsvarande

tillämpning beträffande restitutionsränta.

32 § Häftar arbetsgivare, som enligt 24 a § eller 31 § är berättigad att
återfå erlagd avgift, för restförd preliminär, kvarstående eller tillkom­
mande avgift, äger han utfå endast vad som överstiger den oguldna av­

giften jämte därå belöpande restavgift.

Första stycket äger motsvarande tillämpning då arbetsgivare, som är

berättigad att återfå erlagd preliminär avgift, har att erlägga tillkom­

mande avgift, som debiterats för det utgiftsår, vartill den preliminära
avgiften hänför sig. Har, då återbetalning skall ske, tillkommande avgift
icke påförts, men har förfarande inletts för påföring av sådan avgift för

¬

det utgiftsår, vartill den preliminära avgiften hänför sig, må den preli-

SFS 1974: 938

minära avgiften innehållas i avvaktan på att tillkommande avgift på­

föres.

Riksförsäkringsverket skall till kronofogdemyndigheten lämna uppgift

om arbetsgivare, som är berättigad att återfå erlagd avgift.

SSrskilda bestämmelser

33

Bestämmelserna i denna lag äga icke tillämpning å arbetsgivar­

avgift, som staten har att erlägga i sin egenskap av arbetsgivare. Dylik
avgift beräknas och redovisas enligt föreskrifter, vilka meddelas av rege­
ringen.

34 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att full­

göra skyldighet enligt 5 § andra stycket domes till böter.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första stycket.

35 § Vite, som förelägges enligt denna lag, må ej bestämmas under
etthundra kronor eller över femtusen kronor.

Om uttagande av förelagt vite har riksförsäkringsverket att göra hem­

ställan hos vederbörande åklagare. Utan sådan hemställan må talan ej
väckas.

36 § Förmenar arbetsgivare att arbetsgivaravgift påförts honom obe-

hörigen eller med oriktigt belopp, äger han söka rättelse hos riksförsäk­
ringsverket inom ett år efter det han erhållit vederbörlig debetsedel el­

ler räkning. Då fråga är om storleken av avgiftsunderlag skall vad nu
sagts icke gälla, om arbetsgivaren erhållit underrättelse som avses i 15 §.

Ingår arbetsgivaravgiften i slutlig skatt må ansökningen om rättelse

ingivas till den lokala skattemyndighet, som verkställt debiteringen av

skatten. Myndigheten har att med eget yttrande översända ansökningen

till riksförsäkringsverket.

37 § Över beslut, varigenom vite förelagts, ävensom över beslut rö­

rande anstånd med avlämnande av arbetsgivaruppgift må klagan icke

föras.

Har beslut enligt 5 § andra stycket meddelats av annan myndighet än

riksförsäkringsverket, må klagan föras hos riksförsäkringsverket genom
besvär. Besvärshandlingen skall tillställas den myndighet som meddelat
beslutet. Den omständigheten att besvärshandlingen tillställts riksförsäk­
ringsverket utgör ej hinder för besvärens upptagande till prövning, om
handlingen inkommit före besvärstidens utgång.

38 §ö över annat beslut av riksförsäkringsverket enligt denna lag än i
37 § första stycket avses må klagan föras hos försäkringsdomstolen ge­
nom besvär. Besvärshandling skall tillställas riksförsäkringsverket. Den
omständigheten, att besvärshandlingen tillställts försäkringsdomstolen,

utgör ej hinder för besvärens upptagande till prövning, därest hand­

lingen inkommit före besvärstidens utgång.

® Förutvarande 33 § upphävd genom 1971: 73.

® Senaste lydelse 1971:1174.

1945

¬

SFS 1974: 938

Riksförsäkringsverkets beslut må, såframt beslutet ä r av beskaffenhet

att kunna överklagas, av verket underställas försäkringsdomstolens
prövning, om det för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning är av

synnerlig vikt att saken prövas av domstolen eller eljest särskilda skäl
förefinnas för sådan prövning.

Riksförsäkringsverkets beslut länder till efterrättelse utan hinder av

att besvär anförts eller förordnande om underställning meddelats.

Om försäkrads egen avgift

39 § Tilläggspensionsavgift enligt 19 kap. 3 § lagen om allmän försäk­

ring skall, med iakttagande av vad i 40 § sägs, debi teras och uppbäras i

enlighet med vad som stadgas i uppbördslagen.

40 § Tilläggspensionsavgift som ingår i slutlig skatt skall vara erlagd
före den 1 oktober året näst efter taxeringsåret. Avgift som icke ingår i

slutlig s katt skall vara erlagd inom åtta månader efter utgången av den

månad, då underrättelse om debitering av avgiften meddelades den för­

säkrade.

Har tilläggspensionsavgift, som ingår i slutlig eller tillkommande

skatt, icke till fu llo erlagts inom tid, som i f örsta stycket sägs, skall den

slutliga och den tillkommande skatten omdebiteras med uteslutande av

avgiften. Sådant beslut skall delgivas den försä krade.

41 § Skall enligt 1 1 kap. 6 § första stycket lagen om allmän försäkring
pensionspoäng för visst års inkomst av annat förvärvsarbete tillgodoräk­
nas den försäkrade, oaktat tilläggspensionsavgift för året icke till fullo

erlägges inom tid som angives i 40 § första stycket, må riksförsäkrings­
verket efter framställning från den försäkrade eller dödsboet efter ho­

nom medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av avgiften, där­
est ömmande omständigheter föreligga.

42 § Över beslut om sådan omdebitering som avses i 40 § andra styc­
ket må besvär anföras hos länsskatterätten.

Har besvärshandling före besvärstidens utgång inkommit till annan

skatterätt än den som h ar att pröva besvären, skola de ändå upptagas till
prövning. Handlingarna skola omedelbart översändas till den skatterätt

som skall prö va besvären.

1946

Om avgiftstillägg och förseningsavgift

43 §^0 Har arbetsgivare i a rbetsgivaruppgift eller annat skriftligt med­

delande, avlämnat till ledning vid beräkning av hans avgiftsunderlag,
lämnat oriktig uppgift, påföres honom avgiftstillägg med tjugo procent

av arbetsgivaravgift, som genom den oriktiga uppgiften undandragits el­

ler, om uppgiften följts, skulle ha undandragits.

Avgiftstillägg utgår även då avgiftsunderlag med avvikelse från ar­

betsgivaruppgift uppskattats med stöd av 10 §. I sådant fall beräknas
tillägget på det avgiftsbelopp som påföres utöver avgift enligt uppgiften.

'O S enaste lydelse 1971:73.

¬

Har avgiftsunderlag uppskattats med stöd av 10 § på grund av att ar-

SFS 1974: 938

betsgivaruppgift ej avlämnats, påföres avgiftstillägg beräknat på hela av­

giftsunderlaget eller, om arbetsgivaren lämnat skriftligt meddelande till
ledning vid riksförsäkringsverkets beräkning av avgiftsunderlaget, på det
avgiftsbelopp som på grund av uppskattningen utgår utöver avgift enligt

meddelandet. Riksförsäkringsverkets beslut om sådant avgiftstillägg

skall undanröjas av myndigheten, om arbetsgivaruppgift avlämnas se­

nast inom tre veckor från den dag då arbetsgivaren fått del av beslutet

om avgiftstillägget.

Vid tillämpningen av första—tredje styckena skall meddelande, som

lämnats för arbetsgivare som är juridisk person, anses avlämnat av ar­
betsgivaren, om det icke var uppenbart att uppgiftslämnaren saknat be­

hörighet att företräda arbetsgivaren.

44

Underlåter arbetsgivare, som har att avlämna arbetsgivaruppgift

utan anmaning, att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift, påföres
honom förseningsavgift med fem procent av den fastställda arbetsgivar­
avgiften, dock högst m ed 300 kronor.

Har arbetsgivare trots anmaning icke avlämnat arbetsgivaruppgift

inom den i an maningen angivna tiden, bestämmes förseningsavgiften till
två gånger det belopp som utgår enligt första stycket, dock minst till 100
kronor.

45 § Har arbetsgivare frivilligt rättat oriktig uppgift, utgår icke av­
giftstillägg. Sådant tillägg utgår ej heller i den mån avvikelse från vad ar­

betsgivaren uppgivit innebär rättelse av uppenbar felräkning eller miss­

skrivning.

Avgiftstillägg må helt eftergivas,
om felaktigheten eller underlåtenheten med hänsyn till arbetsgivarens

ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller den oriktiga uppgiftens sär­
skilda beskaffenhet eller därmed jämförlig omständighet är att anse som

ursäktlig, eller

om det belopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller

underlåtenheten är att anse som ringa.

Andra stycket gäller i tillämpliga delar beträffande förseningsavgift.

Sådan avgift må även nedsättas.

46 § Fråga om avgift som avses i 43 eller 44 § prövas av riksförsäk­

ringsverket.

Innan fråga om avgiftstillägg avgöras skall arbetsgivaren beredas till­

fälle yttra sig, om ej hin der möter däremot.

47 § Finner riksförsäkringsverket vid prövning av ansö kan om rättelse
eller eljest att avgiftsunderlaget eller arbetsgivaravgiften skall nedsättas,
skall därav föranledd ändring av avgift som avses i 43 eller 44 § beslu­
tas.

Föranleder försäkringsdomstolens prövning av besvär eller underställt

beslut ändring i riksförsäkringsverkets beslut, skall därav föranledd änd­
ring av avgift beslutas.

Senaste lydelse 1971: 73.

1947

¬

SFS 1974: 938

48 § Avgift som avses i 43 eller 44 § anges i helt krontal så att öretal
bortfaller. Avgiftstillägg under 50 kronor påföres ej.

Avgift tillfaller statsverket.

49 §1- I fråga om avgift som avses i 43 eller 44 § gäller i tillämpliga
delar, om ej annat följer av 45—48 §§, bestämmelserna i denna lag om

arbetsgivares avgift.

Gemensamma bestämme lser

50 §^3 Handling, som avlämnats eller tillhandahållits enligt bestäm­

melse i denn a lag, må icke tillhandahållas annan tjänsteman än den som
i och för sin befattning bör erhålla del därav.

Den som äger taga del av handling, varom i första stycket sägs, må i

den mån så erfordras för fullgörande av vad som enligt denna lag ålig­

ger honom, jämväl taga del av självdeklaration och annan uppgift eller
handling, som avlämnats till ledning vid årlig taxering, och handling,
som upprättats vid taxeringskontroll enligt taxeringslagen, ävensom

handling, som avlämn ats till ledning för uppbörd av skatt.

Den som tagit del av handling, som i första eller andra stycket sägs,

må ej i vidare mån än som erfordras för utövning av tjänst offentliggöra

eller yppa innehållet i sådan handling.

51 §1^ Riksförsäkringsverket äger för varje år från vederbörlig in­
komsttitel å riksstaten tillgodoföra sig ett belopp motsvarande skillnaden

mellan summan av de arbetsgivaravgifter, som enligt vad i 17 § andra

stycket sägs under året anmälts för påföring i samband med slutlig skatt,

och vad som av dessa avgifter kan enligt av regeringen fastställda grun­

der beräknas bliva avskrivet på grund av bristande betalning. Beloppet

skall fö rdelas mellan avgifter, som avses i 1 §, i samma proportion som
gäller enligt bestämmelserna i 28 §.

Avgiftsbelopp som avses i 29 § skola i den mån de inflyta av vederbö­

rande länsstyrelse redovisas till riksförsäkri ngsverket.

Riksförsäkringsverket må i samma ordning som i första stycket sägs

varje år tillgodoföra sig ett belopp motsvarande summan av de under

nästföregående år debiterade tilläggspensionsavgifterna minskad med
summan av de avgifter som under samma år avkortats eller restituerats.

52 §1^ De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämp­

ningen av denna lag, meddelas av regeringen eller, efter regeringens be­
myndigande, av riksförsäkringsverket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

2. Särskild avgift och ränta enligt de nya bestämmelserna i 24-

1948

-26

och 31 §§ skall första gången beräknas i fråga om arbetsgivaravgift som
hänför sig till utgiftsåret 1975.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ränta på avgift

som hänför sig till utgiftsår et 1974 eller tidigare år.

'2 Sen aste lydelse 1971: 73.

" Senaste lydelse 1971: 73.

Senaste lydelse 1971: 73.

" Senaste lydelse 1971: 73.

¬

4. Motsvarar den kvarstående avgift, som arbetsgivare har att erlägga

SFS 1974:938

under år 1975, minst 10 och högst 50 % av den påförda preliminära av­
giften för nämnda år, skall med avvikelse från vad i 19 § tredje stycket

stadgas den preliminära avgiften erläggas i sådan ordning att summan
av kvarstående och preliminär avgift blir fördelad med lika belopp på

vart och ett av de sex uppbördstillfällena under året. Vid ettvart av upp­

bördstillfällena i februari och april skall därför preliminär avgift erläg­

gas end ast med belopp som motsvarar skillnaden mellan sålunda fram-
räknat belopp och den kvarstående avgift som enligt 24 § första stycket

skall erläggas vid uppbördstillfället. Återstoden av den preliminära av­
giften fördelas lika mellan uppbördstillfällena i juni, augusti, oktober
och december.

Motsvarar den kvarstående avgift som skall erläggas under år 1975

mer än 50 % av den preliminära avgiften för nämnda år, skall den se­

nare avgiften erläggas med en fjärdedel vid ettvart av uppbördstillfäl­

lena i juni, augusti, oktober och december 1975.

5. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förord­

ningen a ngående uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän för­
säkring, m. m. skall hänvisningen i stället avse lagen om uppbörd av vissa

avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

CARL GUSTAF

SVEN ASPLING

(Socialdepartementet)

¬