Lag (2017:230) om Pen­sions­myn­dig­he­tens för­säk­rings­verk­sam­het i pre­mie­pen­sions­sy­ste­met

1 kap. Lagens inne­håll

1 §   I denna lag finns bestäm­mel­ser om Pen­sions­myn­dig­he­tens tillämp­ning av försäkringsrörelse-​​ och redo­vis­nings­reg­ler. I lagen finns också bestäm­mel­ser om Finan­sin­spek­tio­nens till­syn över myn­dig­he­ten.

De grund­läg­gande bestäm­mel­serna om Pen­sions­myn­dig­he­tens upp­gif­ter finns i soci­al­för­säk­rings­bal­ken.

2 kap. För­säk­rings­tek­niska avsätt­ningar

För­säk­rings­tek­niska avsätt­ning­ars omfatt­ning

1 §   Pen­sions­myn­dig­he­tens för­säk­rings­tek­niska avsätt­ningar ska mot­svara det belopp som krävs för att myn­dig­he­ten vid varje tid­punkt ska kunna upp­fylla alla åta­gan­den som skä­li­gen kan för­vän­tas upp­komma med anled­ning av för­säk­rings­verk­sam­he­ten i pre­mie­pen­sions­sy­ste­met.

De för­säk­rings­tek­niska avsätt­ning­arna ska mot­svara myn­dig­he­tens ansva­rig­het för
   1. för­säk­rings­fall, för­valt­nings­kost­na­der och andra kost­na­der under res­ten av avtal­s­pe­ri­o­den för löpande för­säk­ringar i liv­för­säk­rings­rö­relse (liv­för­säk­rings­av­sätt­ning),
   2. inträf­fade ore­gle­rade för­säk­rings­fall, kost­na­der för regle­ringen av dessa samt åter­bä­ring som ska beta­las men inte har beta­lats ut (ore­gle­rade ska­dor), och
   3. fond­för­säk­ringar som pen­sions­spa­rarna står pla­ce­rings­ris­ken för (fond­för­säk­ringså­ta­gan­den där pen­sions­spa­ra­ren bär pla­ce­rings­ris­ken).

Beräk­ning av liv­för­säk­rings­av­sätt­ning

2 §   Liv­för­säk­rings­av­sätt­ningen utgörs av det för­vän­tade nuvär­det av de fram­tida kassa­flö­den som kan upp­komma med anled­ning av pre­mie­pen­sions­å­ta­gan­dena. Den ska beräk­nas med en rele­vant risk­fri rän­te­struk­tur.

3 §   Beräk­ningen av liv­för­säk­rings­av­sätt­ningen ska grun­das på anta­gan­den om risk­mått, rän­te­sat­ser och drifts­kost­na­der som var för sig är ansvars­fulla, till­för­lit­liga och objek­tiva.

Aktu­a­rie

4 §   Den som ska utföra de för­säk­rings­tek­niska utred­ning­arna och beräk­ning­arna i pre­mie­pen­sions­verk­sam­he­ten ska ha kun­ska­per i försäkrings-​​ och finans­ma­te­ma­tik som är till­räck­liga med hän­syn till upp­gif­terna. Utred­ning­arna och beräk­ning­arna ska göras under över­in­se­ende av en eller flera aktu­a­rier, som ska ha den insikt och erfa­ren­het som krävs med hän­syn till omfatt­ningen och arten av pre­mie­pen­sions­verk­sam­he­ten.

3 kap. Skuld­täck­ning och inve­ste­ring av till­gångar

Skuld­täck­ning i för­säk­rings­rö­relse

1 §   Pen­sions­myn­dig­he­ten ska ha till­gångar för skuld­täck­ning som upp­går till ett belopp som sva­rar mot för­säk­rings­tek­niska avsätt­ningar.

Över­skotts­mål

2 §   Pen­sions­myn­dig­he­ten ska, utö­ver till­gångar som krävs för skuld­täck­ning enligt 1 §, ha till­gångar som upp­går minst till ett över­skotts­mål.

Över­skotts­må­let ska beräk­nas med utgångs­punkt i verk­sam­he­tens omfatt­ning och art och defi­nie­ras i Pen­sions­myn­dig­he­tens för­säk­rings­tek­niska rikt­lin­jer.

Akt­sam­het

3 §   Till­gångar ska inve­ste­ras på ett akt­samt sätt enligt 4-8 §§.

Till­gångar som sva­rar mot för­säk­rings­tek­niska avsätt­ningar

4 §   Till­gångar som sva­rar mot för­säk­rings­tek­niska avsätt­ningar ska inve­ste­ras på ett sätt som är lämp­ligt med hän­syn till åta­gan­de­nas art och löp­tid.

Risk­kon­troll

5 §   Inve­ste­ringar får endast göras i sådana finan­si­ella instru­ment och andra till­gångar vars ris­ker Pen­sions­myn­dig­he­ten kan iden­ti­fi­era, mäta, över­vaka, han­tera, kon­trol­lera och rap­por­tera.

Risk­sprid­ning

6 §   Inve­ste­ringar i finan­si­ella instru­ment och andra till­gångar ska göras så att lämp­lig risk­sprid­ning upp­nås. Samt­liga till­gångar ska, med beak­tande av för­säk­ringså­ta­gan­dena och för­änd­ringar i till­gång­ar­nas fram­tida värde och avkast­ning, inve­ste­ras så att betal­nings­be­red­ska­pen är till­freds­stäl­lande och den för­vän­tade avkast­ningen till­räck­lig.

Deri­va­t­in­stru­ment

7 §   Deri­va­t­in­stru­ment får endast använ­das för att sänka ris­ken eller för att i övrigt effek­ti­vi­sera för­valt­ningen av myn­dig­he­tens till­gångar och skul­der.

Ono­te­rade till­gångar

8 §   Inve­ste­ringar i finan­si­ella instru­ment och andra till­gångar som inte är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad ska hål­las på akt­samma nivåer.

Begräns­ning av inne­hav av aktier

9 §   Pen­sions­myn­dig­he­ten får inte för­värva så många aktier i ett svenskt aktie­bo­lag, vars aktier är upp­tagna till han­del på en regle­rad mark­nad eller en mot­sva­rande mark­nad utan­för Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det, att rös­te­ta­let för dem till­sam­mans med myn­dig­he­tens övriga aktier i samma bolag över­sti­ger fem pro­cent av rös­te­ta­let för samt­liga aktier i bola­get.

4 kap. Rikt­lin­jer och beräk­nings­un­der­lag

För­säk­rings­tek­niska rikt­lin­jer

1 §   Pen­sions­myn­dig­he­ten ska upp­rätta och följa för­säk­rings­tek­niska rikt­lin­jer. Rikt­lin­jerna ska inne­hålla prin­ci­perna för hur
   1. pre­mier och för­må­ner bestäms,
   2. för­säk­rings­tek­niska avsätt­ningar och över­skotts­mål beräk­nas,
   3. för­säk­ringar åter­köps,
   4. åter­bä­ring till pen­sions­spa­rarna och andra ersätt­nings­be­rät­ti­gade för­de­las,
   5. belopp som ska utbe­ta­las bestäms,
   6. kon­so­li­de­ringsni­vån styrs, och
   7. under­skott täcks.

Med kon­so­li­de­ringsnivå avses kvo­ten mel­lan till­gång­ar­nas mark­nads­vär­den och för­de­lade för­mån­svär­den. För­de­lade för­mån­svär­den utgör sum­man av garan­te­rade åta­gan­den och pre­li­mi­närt för­de­lad (allo­ke­rad) åter­bä­ring.

2 §   För­säk­rings­tek­niska rikt­lin­jer ska ges in till Finan­sin­spek­tio­nen senast den dag de bör­jar använ­das.

Till­sam­mans med rikt­lin­jerna ska det läm­nas en redo­gö­relse för de kon­se­kven­ser som rikt­lin­jerna får för Pen­sions­myn­dig­he­ten samt för pen­sions­spa­rarna och andra ersätt­nings­be­rät­ti­gade på grund av för­säk­ringar.

Första och andra styc­kena gäl­ler också vid änd­ring av för­säk­rings­tek­niska rikt­lin­jer.

För­säk­rings­tek­niskt beräk­nings­un­der­lag

3 §   Ett för­säk­rings­tek­niskt beräk­nings­un­der­lag ska kom­plet­tera och när­mare pre­ci­sera de prin­ci­per som anges i för­säk­rings­tek­niska rikt­lin­jer enligt 1 §.

Beräk­nings­un­der­la­get ska åtminstone inne­hålla beskriv­ningar av
   1. de beräk­nings­form­ler och meto­der som används, och
   2. de beräk­nings­pa­ra­met­rar som ingår i beräk­nings­form­lerna.

Pla­ce­rings­rikt­lin­jer

4 §   Pen­sions­myn­dig­he­ten ska upp­rätta och följa pla­ce­rings­rikt­lin­jer. Rikt­lin­jerna ska inne­hålla prin­ci­perna för pla­ce­ring av samt­liga till­gångar och sär­skilt redo­visa prin­ci­perna för pla­ce­ring av de till­gångar som sva­rar mot för­säk­rings­tek­niska avsätt­ningar.

5 kap. Redo­vis­ning

1 §   I Pen­sions­myn­dig­he­tens års­re­do­vis­ning ska en sär­skild redo­vis­ning för pre­mie­pen­sions­verk­sam­he­ten ingå. För denna redo­vis­ning ska föl­jande bestäm­mel­ser i lagen (1995:1560) om års­re­do­vis­ning i för­säk­rings­fö­re­tag tilläm­pas:
   - 1 kap. 2 § om hän­vis­ningar till års­re­do­vis­nings­la­gen (1995:1554),
   - 1 kap. 3 § om vissa defi­ni­tio­ner,
   - 2 kap. 1 § om skyl­dig­het att ta in en resul­tata­na­lys i års­re­do­vis­ningen,
   - 2 kap. 2 § om års­re­do­vis­ning­ens inne­håll m.m. när det gäl­ler hän­vis­ning­arna till bestäm­mel­serna i 2 kap. 1-6 §§ års­re­do­vis­nings­la­gen, med undan­tag av vad som där sägs om balans­räk­ning,
   - 3 kap. i fråga om reg­lerna om resul­tat­räk­ning,
   - 4 kap. 1 § om vär­de­rings­reg­ler när det gäl­ler hän­vis­ning­arna till bestäm­mel­serna i 4 kap. 14 a-15 a §§ års­re­do­vis­nings­la­gen,
   - 4 kap. 2 § 12-14 om hur vär­de­rings­reg­lerna ska tilläm­pas på ett för­säk­rings­fö­re­tags till­gångar,
   - 4 kap. 4-9 §§ om vär­de­rings­reg­ler,
   - 5 kap. 1 § om noter m.m. med undan­tag av hän­vis­ning­arna till 5 kap. 3, 4, 8, 11, 12, 16, 20, 21, 25, 28-30, 34, 36-45 och 48 §§ års­re­do­vis­nings­la­gen,
   - 5 kap. 2-5 §§ om noter m.m., och
   - 6 kap. 2 och 3 §§ om för­valt­nings­be­rät­telse och resul­tata­na­lys.

Om myn­dig­he­ten före­trä­der sta­ten som ägare av ett eller flera före­tag, i vilka sta­ten har ett sådant infly­tande som anges i 1 kap. 4 § första, andra eller tredje styc­ket års­re­do­vis­nings­la­gen, ska myn­dig­he­ten även upp­rätta en kon­cern­re­do­vis­ning med tillämp­ning av bestäm­mel­serna om sådan redo­vis­ning i 7 kap. 2-4 §§ lagen om års­re­do­vis­ning i för­säk­rings­fö­re­tag.

Vid tillämp­ningen av de bestäm­mel­ser som anges i första och andra styc­kena ska Pen­sions­myn­dig­he­ten anses som ett liv­för­säk­rings­fö­re­tag. Det som sägs om intres­se­fö­re­tag ska avse före­tag i vilka sta­ten har ett sådant infly­tande som anges i 1 kap. 5 respek­tive 5 a § års­re­do­vis­nings­la­gen, om myn­dig­he­ten före­trä­der sta­ten som ägare. Det som sägs om före­ta­gets verk­stäl­lande direk­tör ska avse myn­dig­he­tens chef.

2 §   Den sär­skilda redo­vis­ningen för pre­mie­pen­sions­verk­sam­he­ten ska ges in till Finan­sin­spek­tio­nen så snart det kan ske och senast inom sex måna­der från kalen­derå­rets utgång.

6 kap. Till­syn och ingri­pan­den

1 §   Pen­sions­myn­dig­he­tens för­säk­rings­verk­sam­het i pre­mie­pen­sions­sy­ste­met ska stå under till­syn av Finan­sin­spek­tio­nen.

2 §   Pen­sions­myn­dig­he­ten ska lämna Finan­sin­spek­tio­nen de upp­lys­ningar om sin pre­mie­pen­sions­verk­sam­het som inspek­tio­nen begär.

3 §   Sty­rel­sen och myn­dig­he­tens chef ska vid den tid­punkt som Finan­sin­spek­tio­nen bestäm­mer hålla Pen­sions­myn­dig­he­tens till­gångar, räken­skaps­ma­te­rial och andra hand­lingar avse­ende pre­mie­pen­sions­verk­sam­he­ten till­gäng­liga för gransk­ning av befatt­nings­ha­vare hos inspek­tio­nen eller av någon annan som inspek­tio­nen har för­ord­nat.

4 §   Finan­sin­spek­tio­nen får sam­man­kalla Pen­sions­myn­dig­he­tens sty­relse.

Före­trä­dare för inspek­tio­nen får när­vara vid ett sådant sty­rel­se­sam­man­träde som inspek­tio­nen har sam­man­kal­lat och delta i över­lägg­ning­arna.

5 §   Pen­sions­myn­dig­he­ten ska med avgif­ter bidra till att täcka kost­na­derna för Finan­sin­spek­tio­nens verk­sam­het.

6 §   Finan­sin­spek­tio­nen ska ingripa om
   1. Pen­sions­myn­dig­he­ten har åsi­do­satt sina skyl­dig­he­ter enligt denna lag, eller andra för­fatt­ningar som regle­rar myn­dig­he­tens pre­mie­pen­sions­verk­sam­het, eller enligt myn­dig­he­tens för­säk­rings­tek­niska rikt­lin­jer, beräk­nings­un­der­lag eller pla­ce­rings­rikt­lin­jer,
   2. de för­säk­rings­tek­niska rikt­lin­jerna eller beräk­nings­un­der­la­get inte längre är till­freds­stäl­lande med hän­syn till omfatt­ningen och arten av myn­dig­he­tens verk­sam­het, eller
   3. för­säk­rings­be­stån­det inte är till­räck­ligt för behöv­lig ris­k­ut­jäm­ning.

7 §   Ingri­pande med stöd av 6 § sker genom
   1. före­läg­gande att göra rät­telse inom viss tid,
   2. för­bud att verk­ställa beslut, eller
   3. anmärk­ning.

8 §   Finan­sin­spek­tio­nen får avstå från ingri­pande om
   1. en över­trä­delse är ringa eller ursäkt­lig,
   2. Pen­sions­myn­dig­he­ten gör rät­telse, eller
   3. någon annan myn­dig­het har vid­ta­git åtgär­der mot Pen­sions­myn­dig­he­ten och dessa åtgär­der bedöms till­räck­liga.

7 kap. Kom­plet­te­rande bestäm­mel­ser för för­säk­rings­verk­sam­he­ten i pre­mie­pen­sions­sy­ste­met

Han­te­ring av över­skott

1 §   Över­skott som upp­står i Pen­sions­myn­dig­he­tens för­säk­rings­verk­sam­het i pre­mie­pen­sions­sy­ste­met ska till­fö­ras pen­sions­spa­rarna i form av åter­bä­ring. Över­skotts­med­len får tas i anspråk endast om det kan ske utan att det ris­ke­rar myn­dig­he­tens för­måga att betala ut de pre­mie­pen­sio­ner som pen­sions­spa­rarna har rätt till. Över­skotts­med­len ska tas i anspråk i en takt som främ­jar en jämn utveck­ling av pre­mie­pen­sio­nerna över tiden.

För­del­ningen av åter­bä­ringen mel­lan pen­sions­spa­rarna ska göras med hän­syn tagen till i vil­ken utsträck­ning de medel som för­val­tas för varje pen­sions­spa­ra­res räk­ning har bidra­git till upp­koms­ten av över­skot­tet.

Infor­ma­tion

2 §   Pen­sions­myn­dig­he­ten ska se till att pen­sions­spa­rarna får till­gång till den infor­ma­tion de behö­ver för att ta till vara sin rätt i pre­mie­pen­sions­sy­ste­met.

8 kap. Bemyn­di­gan­den

1 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om
   1. de för­säk­rings­tek­niska avsätt­ning­ar­nas inne­håll och beräk­ning enligt 2 kap. 1-3 §§,
   2. vad som är till­räck­liga kun­ska­per med hän­syn till upp­gif­terna för per­so­ner som utför de för­säk­rings­tek­niska utred­ning­arna och beräk­ning­arna och vad som avses med insikt och erfa­ren­het för aktu­a­rier enligt 2 kap. 4 §,
   3. använd­ning av deri­va­t­in­stru­ment enligt 3 kap. 7 §,
   4. vad de för­säk­rings­tek­niska rikt­lin­jerna enligt 4 kap. 1 § ska inne­hålla,
   5. vad en redo­gö­relse enligt 4 kap. 2 § andra styc­ket ska inne­hålla,
   6. vad det för­säk­rings­tek­niska beräk­nings­un­der­la­get enligt 4 kap. 3 § ska inne­hålla,
   7. vad pla­ce­rings­rikt­lin­jer enligt 4 kap. 4 § ska inne­hålla, och
   8. vilka upp­lys­ningar Pen­sions­myn­dig­he­ten ska lämna till Finan­sin­spek­tio­nen enligt 6 kap. 2 § och när dessa ska läm­nas.

Rege­ringen får med­dela före­skrif­ter om sådana avgif­ter som avses i 6 kap. 5 §.

2 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om avvi­kel­ser och medge undan­tag i enskilda fall från de bestäm­mel­ser som anges i 2-4 kap. och 5 kap. 1 § första och andra styc­kena.

9 kap. Över­kla­gande

1 §   Finan­sin­spek­tio­nens beslut enligt 6 kap. 4 § får inte över­kla­gas.

Andra beslut av Finan­sin­spek­tio­nen i enskilda fall enligt denna lag får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pen­sions­myn­dig­he­ten får över­klaga Finan­sin­spek­tio­nens beslut enligt andra styc­ket.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.