SFS 1995:1492 Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

sfs 1995:1492 utkom från trycket den 27 december 1995 lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter; utfärdad den 14 december 1995. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 2 kap. 1, 3 och 4 §§ och 3 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter2 skall ha föjande lydelse. 2 kap. 1 §3 en arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för varje år betala 1. sjukförsäkringsavgift med 5,28 procent, 2. folkpensionsavgift med 5,86 procent, 3. tilläggspensionsavgift med 13,00 procent, 4. delpensionsavgift med 0,20 procent, 5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent, 6. arbetsmarknadsavgift med 5,42 procent, 7. arbetarskydds avgift med 0,17 procent, 8. lönegarantiavgift med 0,25 procent. arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffande ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggspensionsavgift. 3 §4 underlag för beräkning av avgifterna är summan av vad arbetsgivaren under året har utgett som lön i pengar eller annan ersättning för 2 2814 prop. 1995/96:69, bet. 1995/96:sfu2, rskr. 1995/96:87. lagen omtryckt 1989:633. 3 senaste lydelse 1995:899. 4 senaste lydelse 1991:1842. 1 utfört arbete eller eljest med anledning av tjänsten, dock inte pension, eller andra skattepliktiga förmåner eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete. bidrag som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen om allmän försäkring likställs med lön. vidare likställs med lön garantibelopp enligt lönegarantilagen (1992:497). med lön likställs även kostnadsersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär a-skatt. med lön likställs också ersättning som en arbetsgivare utger till en allmän försäkringskassa som följd av bestämmelsen i 24 § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön. ersättning som avses i andra stycket skall anses som ersättning till arbetstagare vid tillämpning av 4 och 5 §§. 4 §5 vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från 1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått till 1 000 kronor, 2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år, 3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, 4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister mil., 5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen, 6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft att täcka med ersättningen, 8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring, 9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet, 10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i sverige inte utgör skattepliktig intäkt, 11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring, 12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370), 13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt, 14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt basbelopp enligt lagen om allmän försäkring, 5 sfs 1995:1492 senaste lydelse 1994:1732. 2815 sfs 1995:1492 15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en vinstandelsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens räkning, 16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse från vilken enligt de fyra sista meningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring skall bortses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, 17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighetsförsäkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, 18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring som anges i 17, 19. ersättning enligt 11 kap. 2 § första stycket a - 1, n, p och r lagen om allmän försäkring. bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren under utgiftsåret. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnader i viss verksamhet. schablonen skall avse bestämda yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom respektive grupp. bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. i fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget. 3 kap. 1 §6 1 § en försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som anges i 3 - 5 §§ för varje år betala 1. sjukförsäkringsavgift med 5,82 procent, 2. folkpensionsavgift med 6,03 procent, 3. tilläggspensionsavgift med 13,00 procent, 4. delpensionsavgift med 0,20 procent, 5. arbetsskadeavgift med 1,40 procent, 6. arbetsmarknadsavgift med 3,30 procent. 1. denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 2. de ny bestämmelserna i 2 kap. 1 § tillämpas i fråga om avgiftspliktig ersättning som betalas ut efter ikraftträdandet. 3. arbetsgivaravgift beräknas inte på garantibelopp enligt lönegarantilagen (1992:497) som har betalats ut före ikraftträdandet. 4. bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket 19 tillämpas även på ersättning som har betalats ut före ikraftträdandet. 5. de nya bestämmelserna i 3 kap. 1 § tillämpas på egenavgifter som be- 2816 6 senaste lydelse 1995:514. räknas på grundval av 1997 ocn senare års taxeringar. äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om egenavgifter som beräknas på grundval av 1996 och tidigare års taxeringar. på regeringens vägnar ingela thalén björn reuterstrand (socialdepartementet) sfs 1995:1492 2817