SFS 1960:97

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING

X960 • Nr 97 ocll 98

utkom från trycket den 10 maj 1960

Nr 97

Lag

om samhällets vård av bam och ungdom (bamavårdslag);

given Stockholms slott den 29 april 1960.

Vi GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och

Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit

gott förordna som följer.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §.

Samhällets vård av barn och ungdom (barnavård) har till syfte att främ­

ja en gynnsam utveckling av de unga och goda uppväxtförhållanden 1 öv­

rigt för dem,

2 §.

Varje kommun skall sörja för sin barnavård enligt vad nedan stadgas samt

även i övrigt genom lämpliga anordningar och åtgärder verka för det i 1 §

angivna syftet.

I varje kommun skall finnas en barnavårdsnämnd, som vid befattning

med ärenden rörande ungdom över femton år må kalla sig ungdomsnämnd.

3 §.

Barnavårdsnämnden har

att göra sig väl förtrogen med barns och ungdoms levnadsförhållanden

inom kommunen samt därvid särskilt uppmärksamma sådana underåidga

som med hänsyn till kroppslig eller själslig hälsa och utrustning, hem- och

familjeförhållanden samt omständigheterna i övrigt kunna anses vara sär­

skilt utsatta för risk att utvecklas ogynnsamt,

att verka för önskvärda förbättringar i fråga om kommunens barnavård

samt därvid i mån av behov och möjligheter främja anordningar för bättre

fritidsförhållanden för barn och ungdom,

att lämna allmänheten råd och upplysningar i frågor som äga samband

med nämndens verksamhet,

att förvalta egendom som hör till kommunens barnavård, i den mån ej

föi-valtningen uppdragits åt annan nämnd eller åt särskild styrelse,

att själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ären­

den som angå nämndens verksamhet samt

1 Prop. 1960: 10; L"-U 5; Rskr 152.

08—60702^1. Svensk förfailningssainling 1960, Nr Q7 och 98

¬

222

1960 . Nr

att även i övrigt ombesörja sådana angelägenheter som avse kommun

barnavård och äro att hänföra till förvaltning och verkställighet.

'•

4 §.

Varje länsstyrelse skall inom sitt län noga följa tillämpningen av denn

lag samt tillse, att barnavården ordnas och handhaves ändamålsenligt.

Finner länsstyrelsen att barnavårdsnämnd i länet försummat att vidtag

erforderliga åtgärder beträffande underärig, skall länsstyrelsen ålägg

nämnden att fullgöra sin skyldighet. Om eljest missförhållande yppas rö

rande barnavård, för vilken kommun i länet är ansvarig, har länsstyrelsen

'0.

att ^ådtaga den åtgärd som erfordras för att vinna rättelse.

5

Socialstyrelsen har att följa barnavårdsverksamheten i riket, att genom

råd och anvisningar verka för att den ordnas och utvecklas ändamålsenligt

samt att öva tillsyn över barnavårdsanstalter som avses i 8 kap.

6 §.

_

Medicinalstyrelsen har att meddela råd och anvisningar av medicinsk na-

'iiw

tur rörande vård av barn och ungdom.

.fcia

r

2 kap. Bamavårdsnäiimd

7 §.

Ledamöter och suppleanter i barnavårdsnämnd väljas av kommunens full­

mäktige till det antal fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter må dock icke-i

vara under fem. Där så lämpligen kan ske, bör juridisk sakkunskap vara-

företrädd inom nämnden.

Valet skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många väl^;

jande som motsvara det tal, vilket erhålles, då samtliga väljandes antal d '

las med det antal personer valet avser, Ökat med I. Om förfarandet vid sår

dant proportionellt val är särsldlt stadgat.

Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall den ordning bestämmas,^

i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

8§.

Beträffande barnavårdsnämnd skall vad i 32—42 §§ kommunallagen är

stadgat om kommunens styrelse äga motsvarande tillämpning. I kommur

nens tjänst anställd befattningshavare skall dock icke på grund av denna

.sin tjänsteställning vara obehörig att vara ledamot eller suppleant i barna

vårdsnämnd. Ej heller är det erforderligt, att barnavårdsnämnds protoko

upptager, förutom vad som må följa av 14 § tredje stycket denna lag, anna

än förteckning på närvarande ledamöter och för varje ärende beslutet o

skälen därför.

9 §.

:

Barnavårdsnämnden skall hos kommunens fullmäktige och styrelse göra

erforderliga framställningar och äger att från kommunens styrelse och öv-,

riga nämnder samt dess beredningar och befattningshavare infordra yttran­

den och upplysningar.

Nämnden bör samarbeta med myndigheter, institutioner, föreningar ock

andra, vilkas verksamhet berör barnavården.

'hdltti

Finner nämnden att åtgärd bör vidtagas beträffande vårdnad eller ffe

mynderskap för underårig, har den att göra anmälan eller ansökan där

om hos vederbörande domstol.

¬

Nr 97

223

10 §.

Barnavårdsnämnden äger vid behov tillkalla särskilda sakkunniga att

deltaga i nämndens överläggningar samt tillsätta befattning hos nämnden

j, och anlita det biträde i övrigt som erfordras.

15,

Är behovet av juridisk sakkunskap icke tillgodosett inom nämnden, bör

g') den anlita biträde av lagfaren person.

u.

Har kommunen beslutat inrätta befattning, som skall vara gemensam för

barnavårdsnämnden och annat kommunalt förvaltnings- eller verkställig-

4 hetsorgan, må befattningen tillsättas i den särskilda ordning kommunen be­

stämmer.

11 §.

Kan barnavårdsnämndens prövning icke avvaktas utan fara eller allvarlig

olägenhet, äger nämndens ordförande

1. vidtaga åtgärd som enligt 4 eller 5 kap. ankommer på nämnden,

2. meddela beslut enligt 43 § om att samhällsvård skall återupptagas efter

villkorligt upphörande,

3. meddela beslut som avses i 46 § andra stycket, tillstånd som avses i

47 § eller förbud som avses i 50 eller 51 § samt

4. förordna barnavårdsman.

Beslut som ordföranden fattat med stöd av första stycket länder omedel­

bart till efterrättelse och gäller tills vidare i avbidan på nämndens prövning.

Det skall anmälas "våd n ämndens nästa sammanträde.

Avser beslutet omhändertagande enligt 29 eller 30 § eller förbud enligt

50 §, skall ordföranden omedelbart sammankalla nämnden för att besluta

ia 1 ärendet. Nämndens sammanträde skall i sådant fall hållas utan dröjsmål

rjo och senast inom tio dagar från dagen för ordförandens beslut.

§.

Om kommunens fullmäktige så bestämma, äger barnavårdsnämnden upp-

^ draga åt särskild inom nämnden bildad avdelning eller åt ledamot i nämn-

den eller åt befattningshavare i kommunens tjänk att på nämndens vägnar

^ avgöra ^^ssa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i full-

mäktiges beslut. Nämnden må dock icke annorledes än genom samfällt be-

® slut

1. utdöma förelagt vite,

2. vidtaga åtgärd enligt 26 § 2., 3. eller 4. eller enligt 29 eller 30 § eller göra

, framställning om intagning i ungdomsvårdsskola,

^ 3. meddela beslut som avses i 46 § andra stycket, tillstånd som avses i

r" 47 § eller förbud som avses i 50 eller 51 §,

4. meddela föreläggande enligt 100 §,

5. fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt föräldrabalken, enligt

'Jp 4 § andra stycket eller 5 § lagen om allmänna barnbidrag eller enligt 11 §

1 eller 3 mom., 12 § 2 mom. eller 17 § andra stycket bidragsförskottslagen

6. göra framställning eller avgiva yttrande till kommunens fullmäktige.

Beslut som fattats på grund av uppdrag enligt första stycket skall an-

li?j mä las vid nämndens nästa sammanträde.

t!

§•

Vad i detta kapitel stadgas avser icke Stockholms stad. I fråga om orga-

uisationen av barnavården där skola i stället gälla de särskilda bestämmel-

ser som efter förslag av stadsfullmäktige fastställas av Konungen.

,

Kan i annan kommun organisationen icke lämpligen anordnas efter vad

i|' 1 d etta kapitel sägs, äger Konungen på framställning av kommunens full-

mäktige medgiva undantag.

¬

rJ-''

pj 13 loll)

224

I960 • Nr

3 kap. Förfarandet i ärenden hos barnavårdsnämnd

U §.

Åligger det barnavårdsnämnd enligt denna lag eller annan författning

i anledning av ansökan eller eljest pröva viss fråga eller har nämnden g

nom anmälan eller på annat sätt fått kännedom om fall, där åtgärd som a

kommer på nämnden kan antagas vara påkallad, skall erforderlig utr

ning inledas utan dröjsmål.

Utredningen skall åsyfta att allsidigt klarlägga de omständigheter so

äro av betydelse för ärendets bedömning. Den skall genomföras så skyn

samt som förhållandena betinga och bedrivas på sådant sätt, att obeha

olägenhet eller kostnad icke i onödan vållas någon.

Vad som framkommit vid utredningen av betydelse i ärendet skall up

tecknas i protokoll eller tillvai-atagas på annat betrj^ggande sätt.

15 §.

Envar som ärendet rör eller som antages kunna lämna upplysningar av

betydelse må höras under utredningen.

Den som skall höras må kallas att inställa sig inför barnavårdsnämnde

eller särskilt utsett ombud för nämnden.

. Skall barn under femton år kallas, bör kallelse med föreläggande att in^

ställa barnet delgivas föräldrarna eller annan som har barnet i sin vård.

16 § .

J

Om det erfordras för utredningen, bör yttrande inhämtas av läkare eller

annan sakkunnig.

-

Gäller ärendet ingripande med stÖd av 25 § eller förbud som avses i 50

äger barnavårdsnämnden eller dess ordförande förordna att läkarintyg an^

gående den underårige skall anskaffas. Sådant intj^g skall, om ej särsldldji

skäl föranleda annat, föreligga, innan nämnden beslutar att omhändertaga

underårig för samhällsvård enligt 29 § eller meddelar förbud som avses

50 § första stycket.

I fall som avses i andra stycket må den underårige kallas till undersök­

ning hos anvisad läkare. Skall barn under femton år kallas, gäller vad so '

är stadgat i 15 § tredje stycket.

17 §.

,

I kallelse enligt 15 eller 16 § må föreskrivas vite av högst etthundra kr

nor.

Har kallelse delgivits så tidigt att den kallade åtnjutit skäligt rådrum o

uteblir han utan anmält laga förfall, äger barnavårdsnämnden eller dess or

förande förordna att han skall hämtas genom polismyndighets försorg. I

ställes han icke samma dag genom hämtning, må nämnden i fall av treds

utdöma det vite som kan ha föreskrivits i kallelsen.

Vad i denna paragraf stadgas skall dock icke gälla, då person som sk

höras upplysningsvis kallats att inställa sig på plats utanför den kommu

där han boV ell er eljest uppehåller sig.

18 §.

Utredning i ärende enligt 4 e ller 7 kap. bör omfatta hembesök.

_ ^

Är fråga om ingripande med stöd av 25 § och kan ärendet icke nöjakti

utredas utan besök i den underåriges hem, äger barnavårdsnämnden ell

dess ordförande vid behov påkalla polishandräckning för alt vinna tilltr

till hemmet.

¬

. Nr 97

225

19 §.

Innan barnavårdsnämnden avgör ärende, skall den ärendet rör under­

rättas om vad som framkommit vid utredningen samt tillfälle beredas ho­

nom att yttra sig däröver, såvida icke sådant yttrande befinnes uppenbart

obehövligt eller ärendet kräver så snabbt avgörande att yttrande icke kan

avvaktas.

Begär den som är berättigad att yttra sig att bli muntligen hörd inför

nämnden, skall förhör med honom anordnas, om ej särskilda skäl föranleda

annat. Den som beredes tillfälle att yttra sig skall erinras om rätten att på­

kalla sådant förhör.

Den ärendet rör äger att utveckla sin talan och förebringa bevisning.

Begär han att upplysning skall inhämtas eller att annan utredning skall

förebringas, skall begäran efterkommas, om det kan antagas att åtgärden

skulle äga betydelse.

Är f råga om barn under femton år, skall vad i denna paragrat stadgas en­

dast gälla föräldrarna.

20 §.

Den ärendet rör må anlita biträde, när han höres av barnavårdsnämnden

eller företrädare för denna.

Visar biträde oskicklighet eller oförstånd eller befinnes han eljest vara

olämplig, må han avvisas.

Är d en ärendet rör under aderton år, böra hans föräldrar vara närvarande,

när han höres, om det kan ske utan men för utredningen.

21 §.

Beslut som barnavårdsnämnden meddelar skall, i den mån så icke befin­

nes obehövligt, innehålla de skäl, på vilka avgörandet grundas.

Om talan mot beslutet må fullföljas enligt denna lag, skall det innehålla

fullföljdshänvisning.

22 §.

Av barnavårdsnämnden meddelat beslut, mot vilket talan må fullföljas

enligt denna lag, skall, såvitt det icke avser utdömande av vite, lända till

efterrättelse utan hinder av att det ej äger laga kraft. Beslut enligt 30 § an­

gående omhändertagande för utredning skall även lända till omedelbar efter­

rättelse.

Nämnden äger förordna att beslut angående omhändertagande för sam-

hällsvård enligt 29 § skall gå i verkställighet utan hinder av att beslutet ej

vunnit laga kraft.

23 §.

När barnavårdsnämnden meddelat beslut, mot vilket talan må fullföljas

enligt denna lag, skall beslutet skyndsamt skriftligen delgivas den det rör.

Är fråga om barn under femton år, behöver beslutet såvitt barnet angår en­

dast delgivas föräldrarna.

Tillkännagives beslut som avses i första stycket vid förhör inför nämn­

as; den i närvaro av den som skall erhålla del av beslutet, må skriftlig delgiv­

et ning med honom underlåtas. Han skall då anses ha fått del av beslutet vid

förhöret. På begäran skall nämnden dock tillhandahålla utskrift av beslutet.

24 §.

Har barnavårdsnämnden enligt 29 eller 30 § beslutat att någon skall om-

händertagas för samhällsvård eller utredning, skall beslutet ofördröjligen på

sä i som stadgas i 23 § delgivas honom själv, om han fyllt femton år, och

•j; hans föräldrar. Den som delgives beslutet skall samtidigt anmodas att skrift­

ligen förklara, huruvida han samtycker till att det verkställes.

¬

226

I960 . m

Lämnas icke av envar som enligt första stycket skall erhålla del a

slutet samtycke till verkställighet, skall beslutet underställas länsstyrel

prövning. För sådant ändamål skall beslutet jämte samtliga handling

ärendet utan dröjsmål och senast inom tio dagar från dagen för beslutet

givas till länsstyrelsen.

[tlSl öiii

4 kap. Bamavärdsnämnds ingripanden m. m.

25 §.

Barnavårdsnämnd har att vidtaga åtgärder enligt 26—29 §§

a) om någon, som ej fyllt aderton år, misshandlas i hemmet eller elj

där behandlas på sådant sätt, att hans kroppsliga eller själsliga hälsa utsä

tes för fara, eller om hans utveckling äventj^ras på grund av föräldrarnas el

ler annan fostrares olämplighet som fostrare eller bristande förmåga a

fostra honom samt

b) om någon, som ej fyllt tjugoett år, på grund av brottslig gärning,

deslöst levnadssätt, underlåtenhet att efter förmåga ärligen försörja si'

missbruk av rusdrycker eller narkotiska medel eller av annan jämförlig

ledning är i behov av särskilda tillrättaförande åtgärder från samhäll

sida.

Har någon som avses i b) gjort sig skyldig till brottslig gärning, må i'

gripande enligt denna lag dock ej ske efter det att han fyllt aderton år, sår

vida icke hans livsföring i övrigt utgör tillräcklig anledning därtill eller så­

dant ingripande med hänsyn till pågående behandling enligt denna lag eller

av annan särskild anledning måste anses lämpligast för hans tillrättaförande,

iål!'

26 §.

Föreligger sådant förhållande som avses 1 25 §, skall harnavårdsnämnde

söka att så\dtt möjligt åstadkomma rättelse genom en eller flera förebyggan'

de åtgärder, nämligen

1. hjälpåtgärder, innefattande råd och stöd,

2. förmaning och varning,

.

3. föreskrifter rörande den underåriges levnadsförhållanden samt

4. övervakning.

,

Nämnden äger för genomförande av vad från dess sida tillråtts eller före

skrivits bestrida kostnader för rådfrågning, undersökning, behandling, u

bildning och dylikt samt lämna bidrag till resor, kläder, annan utrustning

och omkostnader i övrigt.

27 §.

Föreslcrift rörande underårigs levnadsförhållanden må meddelas den un

derårige, hans föräldrar eller annan fostrare. Sådan föreskrift kan gälla an

litande av barnavårdsanstalt, behandling för sjukdom eller annan kroppsli

eller själslig brist eller svaghet, sysselsättning, arhetsanställning, vistelseo

eller bostad, förfogande över arbetsförtjänst eller andra tillgångar eller fö

bud att använda rusdrycker eller narkotiska medel. Annan liknande för

skrift må även meddelas.

På barnavårdsnämnd som meddelat föreskrift ankornmer att ändra ell

upphäva denna, när så är påkallat. Behörigheten att ändra eller upphäv

föreskrift må dock överflyttas till annan barnavårdsnämnd, om denna sam

tycker.

i » •

->

^ Föreskrift upphör att gälla senast då den underårige fyller tjugoett ar.

28 §.

Förordnar barnavårdsnämnden om övervakning, skall nämnden till öve

vakare utse lämplig person.

¬

Nr 97

227

'i

Övervakaren har att fortlöpande följa den underåriges utveckling och

? uppmärksamma hans levnadsförhållanden samt att söka befordra vad som

J kan vara till gagn för honom.

^

övervakning skall stå under tillsyn av den barnavårdsnämnd som beslu­

tat därom. Tillsynen må dock överflyttas till annan barnavårdsnämnd, om

denna samtj'^cker.

Beslut om övervakning gäller tills vidare men skall omprövas med högst

ett års mellanrum, övervakning upphör senast då den underårige fyller

tjugoett år.

29 §.

j).

Om förebyggande åtgärder bedömas vara gagnlösa eller om sådana åt-

^ gärder vidtagits utan att medföra rättelse, skall den underårige omhänder-

L tagas för samhällsvård.

,

30 §.

Föreligga sannolika skäl för att ingripande med stöd av 25 § är påkallat,

må barnavårdsnämnden i avbidan på att ärendet kan slutligt avgöras om-

V, händertaga den underårige för utredning, om detta anses nödvändigt på

grund av förefintliga risker för den underåriges hälsa eller utveckling eller

för brottslig eller annan skadlig verksamhet från hans sida eller med han-

syn till att eljest den fortsatta utredningen kan allvarligt försvåras eller vi­

dare åtgärder hindras.

7

Omhändertagande fÖr u tredning må bestå högst fyra veckor.

[f'

Beslut om sådant omhändertagande förfaller, om den underårige häktas.

31 §.

il

Om någon som ej fyllt aderton år behöver vård och fostran på grund av

att föräldrarna avlidit eller övergivit honom, skall barnavårdsnämnden, om

behovet icke tillgodoses på annat sätt, omhändertaga honom för samhälls-

^ vård.

Är någon som ej fyllt aderton år, utan att fall som avses i 25 § föreligger,

i behov av specialvård eller annan vård och fostran utom hemmet på grund

av att föräldrarna icke kunna bereda honom sådan vård eller eljest under­

låta att tillfredsställande sörja för honom, skall nämnden, om behovet ej

S' tillgodoses på annat sätt, på begäran av föräldrarna eller med deras sam­

tycke omhändertaga honom för samhällsvård.

Den som fyllt femton år må, om ej särskilda skäl föranleda annat, endast

efter eget samtycke omhändertagas enligt denna paragraf.

32 §.

Beslut angående omhändertagande för samhällsvård förfaller, om beslutet

, icke börjat verkställas inom sex månader från den dag då det vann laga

^ kraft.

Sådant beslut förfaller även, om det icke börjat verkställas innan den

underårige fyllt aderton år eller, i fall som avses i 25 § b), innan han fyllt

• tjug oett år.

33 §.

^ Innebär underårigs uppträdande eller levnadssätt fara för allmän ordning

eller säkerhet och föreligga sannolika skäl för att ingripande med stöd av

1^' 25 § är påkallat mot den underårige, äger polismyndighet på lämpligt sätt

taga honom i förvar i avbidan på barnavårdsnämnds beslut.

Då underårig sålunda tagits i förvar, skall anmälan därom ofördröjligen

göras hos barnavårdsnämnden, som har att skyndsamt besluta, om han

i skall omhändertagas eller frigivas. I sistnämnda fall må han enligt nämn­

dens bestämmande kvarhållas till dess han avhämtas av föräldrarna eller

,ti annan fostrare.

¬

36 §.

Den omhändertagne skall överlämnas till enskilt hem eller placeras^

lämplig anstalt. Har han omhändertagits för samhällsvård eller utrednin

av anledning som avses i 25 § b), må han intagas i ungdomsvårdsskola.

Den vårdform skall väljas som med hänsyn till den omhändertagnes ålder

utveckling och egenskaper får anses häst främja hans väl och tillgodose b

hovet av uppsikt över honom. Är han omhändertagen för samhällsvård, bp.

vård i enskilt hem i första hand komma i fråga.

228

1960 -Nr

> -

34 §.

Ingripande enligt detta kapitel skall göras av barnavårdsnämnden i '

kommun, där den underårige vistas, om ej annat följer av andra styck

Lämnar han kommunen efter det att fråga om ingripande väckts, är nä

den skjddig att fullfölja ärendet, såvida icke annan barnavårdsnämnd

griper.

^

'

Då barn som vårdas på anstalt, där modern intagits, bör omhänderta

Ii

för samhällsvård enligt 31 §, skall åtgärden vidtagas, om modern är o

händertagen för samhällsvård, av den barnavårdsnämnd som har bef

ningen med henne samt i annat fall av barnavårdsnämnden i den kommu •

yj,; ®

där barnet är mantalsskrivet eller, om det till följd av sin ålder ej blivi

^

mantalsskrivet, där det har sin födelsehemort.

Ärende som avses i denna paragraf må överflyttas till annan barnavård

nämnd, om denna samtycker.

;

5 kap. De omhändertagnas behandling

35 § .

]

Den som omhändertagits för samhällsvård skall erhålla god vård och fo

ran samt den utbildning som hans personliga förutsättningar och övriga om

ständigheter påkalla.

Den som omhändertagits för utredning skall, i den mån förhållande ^

medgiva och med beaktande av skälen fÖr ingripandet, erhålla sådan b ,

handling som avses i första stycket.

I detta kapitel angivna åtgärder som ankomma pä barnavårdsnämnd sko

la vidtagas av den nämnd som beslutat omhändertagandet, om ej annat "

särskilt stadgat. Befattningen med den omhändertagne må dock överflytt

j ,

till annan barnavårdsnämnd, om denna samtycker.

rail

ni.;

iRiri

37 §.

Har barnavårdsnämnd genom beslut, som omedelbart skall gå i verkstäU

lighet, av anledning som avses i 25 § b) omhändertagit underårig för sam

hällsvård eller utredning, eller har sådant omhändertagande beslutats a

nämndens ordförande, ankommer det på polismyndighet att, om den omhän

dertagne på grund av sitt uppträdande eller levnadssätt är farlig för a

män ordning eller säkerhet, efter framställning av nämnden eller dess oi

förande på lämpligt sätt förvara den omhändertagne till dess länsstyrels

eller nämnden meddelat slutligt beslut i ärendet eller annan placering orä

nats.

Den som sålunda tages i förvar må ej kvarhållas längre än en vecka. O

synnerliga skäl föreligga, må dock länsstyrelsp på framställning av näm

den eller dess ordförande medgiva förlängning av tiden med ytterlig

högst en vecka.

'

¬

• Nr 97

229

38 §.

Lider den omhändertagne av sjukdom eller annan kroppslig eller själslig

brist eller svaghet, skall barnavårdsnämnden bereda honom erforderlig

vård och behandling.

39 §.

Barnavårdsnämnden skall noggrant följa den omhändertagnes utveckling

och uppmärksamma, huruvida de krav som angivas i 35 § äro uppfyllda.

Om så erfordras, skall nämnden bereda den omhändertagne ny placering i

samma eller annan vårdform. Särskilt skall prövas, om det är möjligt att

utbyta anstaltsvård mot vård i enskilt hem.

Vad i denna paragraf stadgas har ej avseende på elev vid ungdomsvårds­

skola.

40 §.

Finner barnavårdsnämnd att sådan omhändertagen, som placerats inom

kommunen eller eljest vistas där och. ej är elev vid ungdomsvårdsskola,

icke erhåller tillfredsställande vård, fostran och utbildning eller icke står

under erforderlig uppsikt, och tillkommer befattningen med den omhänder­

tagne annan barnavårdsnämnd, skall denna nämnd ofördröjligen under­

rättas. Leder underrättelsen ej till åsyftad verkan, skall förhållandet an­

mälas hos länsstyrelsen.

Om åtgärd av den barnavårdsnämnd som har befattningen med den om­

händertagne icke utan fara kan avvaktas, skall barnavårdsnämnden i den

kommun, där den omhändertagne finnes, tills vidare sörja för hans vård.

För sådant ändamål må han vid behov skiljas från hem, anstalt eller an­

ställning, vari han placerats, och erhålla annan placering,

Föreligger beträffande elev vid ungdomsvårdsskola sådant förhållande

som avses i första stycket, skall skolans styrelse ofördröjligen underrättas.

41 §.

Är den omhändertagne icke elev vid ungdomsvårdsskola, ankommer det

på barnavårdsnämnden att själv eller genom den åt vilken nämnden anför­

trott vården öva uppsikt över honom samt att, i den mån behandlingen

så kräver, bestämma rörande hans person och personliga förhållanden.

Den omhändertagne må underkastas den begränsning i rörelsefriheten som

betingas av syftet med omhändertagandet.

Föräldrarna äro i fråga om rätt till umgänge med sådan omhändertagen

som avses i första stycket underkastade de bestämmelser som nämnden

med hänsyn till hans vård och fostran samt omständigheterna i övrigt fin­

ner skäligt meddela. Föräldrar till den som omhändertagits enligt 31 § må

dock ej betagas tillfälle till umgänge med den omhändertagne, såvida icke

särskilda skäl föreligga.

6 kap. Samhällsvårdens upphörande

42 §.

Barnavårdsnämnden skall förklara samhällsvården avslutad, så snart än­

damålet med vården får anses uppnått. Beträffande den som omhänderta­

gits enligt 31 § skall samhällsvården även förklaras avslutad, om föräld­

rarna begära det, eller om den omhändertagne begär det efter det att han

fyllt femton år och särskilda skäl ej föranleda annat.

Samhällsvården skall upphöra senast då den omhändertagne fyller ader-

ton år eller, om han omhändertagits enligt 29 § efter det att han fyllt fem­

ton år, senast tre år efter omhändertagandet.

Finner nämnden att samhällsvård enligt 31 § icke kan upphöra utan så-

69—G07ö2^. S vensk författningssamling 1960, Nr 97 och 98

¬

230

1960 . Nr

.-•i

dan fara för den omhändertagne som avses i 25 § a), skall nämnden

händertaga honom för fortsatt samhällsvård enligt 29 §. Fortsatt omliäii

tagande må även beslutas, om sådant fall föreligger som avses i 25 § h), • t

i v

43 §.

"

Beträffande den som omhändertagits enligt 29 § må harnavårdsnämnden,

.

om så anses lämpligt, meddela heslut om villkorligt upphörande av saniK

A

hällsvården. Sådant heslut innehär att samhällsvården försöksvis avslutas.'

[csn

Efter heslutet må vården när som helst återupptagas, om så erfordras för^ ^0

att uppnå dess syfte.

I samband med villkorligt upphörande av samhällsvård må nämnden

meddela en eller flera sådana föreskrifter som avses i 27 § samt förordria t

om övervakning. Föreskrift eller förordnande varom här stadgas skall ej /

gälla för längre tid än till dess samhällsvården slutligt upphör.

44 §.

;

Vid heslut om slutligt eller villkorligt upphörande av samhällsvård skall

harnavårdsnämnden tillse, att den omhändertagne kommer i tillfredsställ''

lande levnadsförhållanden. Nämnden hör vid behov föranstalta om att den',

omhändertagne får lämpligt arbete och tillfälle till utbildning samt erhåh

ler utrustning och erforderliga medel för resa och särskilda omkostnader.

45 §.

i •

Bestämmelserna i detta kapitel ha icke avseende på elev vid ungdomsr

vårdsskola. Om upphörande av samhällsvården beträffande sådan omhän-,

del tagen stadgas i 9 kap.

7 kap. Fosterbamsvård m. m.

46 §.

C115Ö.

i

,

•I

I denna lag förstås med

fosterbarn barn under sexton år, som vårdas och fostras i annat enskilt >

hem än hos föräldrarna eller särskilt förordnad förmyndare, vilken

vårdnaden om barnet,

,,

fosterföräldrar de som i sitt hem mottagit fosterbarn samt med

;

fosterhem hem vari fosterbarn mottagits.

Då särskilda skäl föreligga, äger harnavårdsnämnden besluta, att barn

under sexton år, som vistas i annat enskilt hem än hos föräldrarna eller

särskilt förordnad förmyndare men ej är att hänföra till fosterbarn, tilk

vidare skall anses såsom sådant.

Nämnden må, om särskilda skäl det påkalla, beträffande barn som avses i

i första eller andra stycket besluta, att nämndens tillsyn enligt bestämmel­

serna i detta kapitel skall fortsätta under viss tid, högst tre år, efter det att;-

barnet fyllt sexton år.

47 §.

Den som önskar mottaga fosterbarn har att inhämta tillstånd av barnar.

vårdsnämnden i den kommun, där han har sitt hem.

.

Sådant tillstånd må lämnas endast om nämnden finner, att barnet lios'

sökanden kommer att erhålla god vård och fostran samt i övrigt gynnsamma

levnadsförhållanden.

•

Vad i första stycket stadgas har icke avseende på barn som är omhänder­

taget enligt denna lag och av harnavårdsnämnden placeras i fosterhem inonl -

kommunen. Vid sådan placering skall dock vad i andra stycket sägs oili

förutsättningar för tillstånd äga motsvarande tillämpning.

¬

Nr 97

231

48 §.

Fosterföräldrar äro skyldiga att till barnavårdsnämnden eller dess före­

trädare lämna önskade upplysningar om barnet, dess värd och fostran samt

därmed sammanhängande förhållanden.

Om fosterföräldrarna flytta, skola de anmäla detta hos nämnden inom en

vecka. Sker flyttningen till annan kommun, har nämnden att, så snart den

erhåller kännedom om avflyttningen, underrätta barnavårdsnämnden i den­

na kommun.

Har fosterbarnet avlidit eller har fosterbarnsförhållandet eljest upphört

av annan anledning än att barnavårdsnämnden ingripit, skola fosterföräld­

rarna anmäla detta hos nämnden inom en vecka.

49 §.

Barnavårdsnämnden har att öva noggrann tillsyn över alla fosterhem inom

kommunen i syfte att trygga, att varje fosterbarn erhåller god vård och

fostran samt i övrigt gynnsamma levnadsförhållanden. Nämnden skall även

verka för att fosterbarn får den utbildning som anses lämplig med hänsyn

till barnets anlag och övriga omständigheter.

Nämnden har att lämna råd åt fosterföräldrar som äro i behov därav.

50 §.

Om det skulle vara till avsevärd skada för ett fosterbarn att skiljas från

fosterhemmet, äger barnavårdsnämnden i den kommun, där fosterhemmet

finnes, för viss tid eller tills vidare förbjuda föräldrarna eller annan som

har vårdnaden om barnet att taga det från fosterhemmet.

Är förbud som avses i första stycket av sannolika skäl påkallat men har

erforderlig utredning icke hunnit slutföras, må nämnden meddela förbud

att gälla i avbidan på att ärendet kan slutligt avgöras, dock högst fyra

veckor.

51 §.

Om det erfordras ur barnavårdssynpunkt, må barnavårdsnämnden för­

bjuda person som har sitt hem inom kommunen att utan nämndens med­

givande mottaga annans barn under sexton år för vistelse i hemmet annat

än tillfälligt.

Förbud som meddelats enligt första stycket äger giltighet även om den

det gäller flyttar till annan kommun. Den barnavårdsnämnd som medde­

lat förbudet skall, så snart den erhåller kännedom om avflyttningen, un­

derrätta barnavårdsnämnden i den kommun, dit flyttningen sker. Denna

nämnd skall på motsvarande sätt vidarebefordra underrättelsen vid ny

flyttning till annan kommun.

Förbud må av barnavårdsnämnden återkallas. När den förbudet gäller

flyttat till annan kommun, ankommer det på barnavårdsnämnden i denna

kommun att besluta i frågan.

52 §.

Om barnavårdsnämnd prövas ha vidtagit fullt betryggande anordningar

för tillsyn över omhändertagna barn som av nänmden överlämnas till foster­

hem i annan kommun, må Konungen medgiva befrielse tills vidare under

högst tio år från tillämpningen av bestämmelserna i 47—49 §§. Nämnden

är dock skyldig att, sedan omhändertaget barn överlämnats till fosterhem

i annan kommun, ofördröjligen anmäla förhållandet hos barnavårdsnämn­

den i denna kommun.

53 §.

Barnavårdsnämnd må på synnerliga skäl medgiva befrielse tills Audare

från tillämpningen av bestämmelserna i 47—49 §§ beträffande visst hem

¬

232

I960'.

inom kommunen. Sådant medgivande skall avse bestämd bostad och m

förbindas med erforderliga villkor, I medgivande skall föreskrivas, att an­

mälan ofördröjligen skall göras hos nämnden, om fosterbarn mottages i •

j

hemmet.

'

54 §.

Enskild person eller sammanslutning må ej utan tillstånd av socialstyrel-

sen bedriva förmedlingsverksamhet beträffande fosterbarn.

8 kap. Bamavårdsanstalter

55 §.

Med barnavårdsanstalt förstås i denna lag sådan för vård och fostran av

barn och ungdom under aderton år avsedd anstalt som ej är att hänföra till

sjukvårdsanstalt, till hem för psykiskt efterblivna, blinda, döva eller van­

föra eller till sådant elevhem som står under tillsyn av central skolmyndig­

het. Vad i lagen stadgas om barnavårdsanstalt äger ej tillämpning på ung­

domsvårdsskola.

Särskilda former av barnavårdsanstalter äro

a) barnhem av olika slag, såsom spädbarnshem, mödrahem, upptagnings­

hem och specialhem,

b) barnkolonier, vilka mottaga barn för vistelse under begränsad del av

året,

c) barnstugor, vilka regelbundet mottaga barn för begränsad del av dyg­

net, såsom lekskolor, daghem och fritidshem, samt

d) elevhem, vilka äro knutna till skolor och ha till ändamål att under­

lätta elevernas skolgång.

56 §.

För varje landstingskommun skall Konungen, efter förslag av landstinget,

fastställa barnhemsplan, i vilken skola upptagas barnhem till sådant antal

och av sådan art, att behovet av olika slags barnhemsvård blir ändamålsen­

ligt tillgodosett. Även ändring av planen fastställes av Konungen.

Landstingskommun har att inrätta och driva de barnhem som finnas

upptagna i barnhemsplanen, i den mån annan icke drager försorg därom. Det

åligger även landstingskommunen att, om erforderliga medel icke på annat

sätt tillhandahållas, bestrida kostnaderna för inrättande och drift av annan

tillhöriga barnhem som upptagits i planen, försåvitt deras vårdplatser äro

avsedda för landstingskommunens gemensamma behov.

Vad i denna paragraf stadgas om landstingskommun skall äga motsva­

rande tillämpning på stad som ej tillhör landstingskommun.

57 §.

Om kommun eller landstingskommun ämnar inrätta barnhem, skall plan

för hemmet och dess verksamhet underställas Konungen eller, om Konungen

så bestämmer, socialstyrelsen, önskar annan än kommun eller landstings­

kommun inrätta barnhem, skall tillstånd sökas hos Konungen eller, om

Konungen så bestämmer, hos socialstyrelsen.

När verksamheten påbörjas vid annan barnavårdsanstalt än barnhem,

skall anmälan därom göras hos socialstyrelsen eller, om Konungen så be­

stämmer, hos vederbörande länsstyrelse.

Vad i första och andra styckena stadgas skall äga motsvarande tillämp­

ning, när den som driver barnavårdsanstalt vill flytta eller utvidga anstalten

eller vidtaga större förändring beträffande dess anordningar, personal eller

verksamhet eller när ombyte av innehavare skall ske.

¬

'

^

97

233

ij)

58 §.

Socialstyrelsen äger beträffande varje barnavårdsanstalt meddela före­

skrift om det högsta antal barn och unga som samtidigt må vårdas där.

59 §.

Medgivande till intagning i barnhem lämnas av dess innehavare eller

ledning eller av den, till vilken beslutanderätten överlämnats. Är barnhem­

met upptaget i barnhemsplan skall, om så kan ske, samråd om önskad in­

tagning äga rum med länsstyrelsen. Befrielse från skyldighet att iakttaga

denna föreskrift må meddelas av Konungen.

Angående dem som vårdas i barnhem skola uppgifter lämnas till länssty-

éli relsen enligt vad därom är särskilt stadgat.

il i

Länsstyrelsen äger förordna, att den som intagits eller avses bli intagen

ht i visst barnhem icke må vårdas där.

60 §.

Barnavårdsnämnd har att öva tillsyn över varje barnavårdsanstalt inom

kommunen.

Finner nämnden att för barnavårdsanstalt gällande bestämmelser åsido-

sättas eller att anledning eljest föreligger till anmärkning mot anstalten,

dess anordningar, personal, verksamhet eller förhållanden i övrigt, skall an-

^ mälan ofördröjligen göras hos länsstyrelsen.

61 §.

Finner länsstyrelsen att missförhållande föreligger vid barnavårdsanstalt

inom länet, skall den ålägga anstaltens ledning eller innehavare att vidtaga

tjänliga åtgärder för att avhjälpa missförhållandet. Länsstyrelsen skall un­

derrätta socialstyrelsen om dylikt åläggande.

to „

.

62§.

JD „

^ å läggande som avses i 61 § bedömes vara gagnlöst eller om sådant

a ä^äggande meddelats utan att medföra nöjaktig rättelse, ankommer det på

socialstyrelsen att återkalla lämnat tillstånd eller att meddela förbud mot

• f, for tsatt verksamhet.

ål

63 §.

irti! Myndighet som avses i 60, 61 eller 62 § äger att efter anfordran erhålla de

irtfJ upplysningar som erfordras för sin tillsyn över barnavårdsanstalt.

Den soni har att utöva tillsynen skall äga tillträde till anstalten samt rätt

[]i3: utt göra sig underrättad om förhållande som är av betydelse för tillämp-

uingen av denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter. Hand­

räckning av polismyndighet må begäras, om tillträde vägras utan godtag­

bart skäl,

af

9 kap. Ungdomsvårdsskolor

Vji;

64 §.

Staten inrättar och driver ungdomsvårdsskolor, vilka ha till ändamål all

ö" bereda vård, fostran och utbildning åt dem som omhändertagits för sam-

ic? hällsvård och inskrivits som elever vid skolorna.

Socialstyrelsen är centralmyndighet för skolorna och beslutar om inskriv-

jrif' ning av elever vid dessa.

I;)' Om skolornas organisation, om grunder för elevernas fördelning på olika

KT)' skolor och avdelningar samt om verksamheten och ordningen vid skolorna

förordnar Konungen.

¬

234

I960 . Nr

65 §.

Ungdomsvårdsskola skall stå under ledning av en styrelse, vilken

åligger

att över eleverna utöva den bestämmanderätt som enligt 41 § tillkomm^

barnavårdsnämnd i fråga om andra omhändertagna,

att besluta om val av vårdform enligt 66 § samt

att besluta om utskrivning av elever.

i

Under styrelsen beslutar skolans rektor om vården av eleverna och för

reder deras utskrivning,

66 §.

'5

Vården av de elever som äro inskrivna vid ungdomsvårdsskola äger

inom eller utom skolan.

Vård inom skolan bör vara så anordnad att den skapar förutsättning

för att överföra eleven till friare vård. Om så befinnes lämpligt, må el

beredas arbete eller utbildning annorstädes än i skolan.

Vård utom skolan skall anlitas så snart det kan ske. För sådan vård

eleven överlämnas till enskilt hem eller placeras i lämplig anstalt.

67 §.

Elev skall utskrivas, när

a) ändamålet med vården får anses uppnått,

b) eleven behöver vård, fostran eller utbildning, som bättre kan bere

på annat sätt än genom ungdomsvårdsskolas försorg, eller

c) eleven enligt dom, som vunnit laga kraft mot honom, intagits i få

. •

vårdsanstalt.

'

Utslcrivning skall ske senast när eleven fyller tjugoett år eller, om

omhändertagits för samhällsvård efter det att han fyllt aderton år, sena

tre år efter omhändertagandet.

68 §.

^

Éiasa

Genom beslut om utskrivning upphör samhällsvården. Om hinder ej '

iaihU

ter på grund av vad som stadgas i 42 § andra stycket, må dock i sådant

slut förordnas att samhällsvåi*den skall bestå.

Meddelas ej förordnande om att samhällsvården skall bestå, skall skol .

styrelse tillse, att eleven vid utskrivningen kommer i tillfredsställande

hållanden. Styrelsen bör vid behov föranstalta om att eleven får lämpl'

arbete och tillfälle till utbildning samt erhåller utrustning och erforder

medel för resa och särskilda omkostnader.

69 §.

Misstänkes det att den som inskrivits vid ungdomsvårdsskola begått br

före utskrivningen och hör brottet under allmänt åtal, ankommer det

statsåklagaren att sedan han hört skolans styrelse avgöra, huruvida å

lämpligen bör ske.

70 §.

Om domstol eller annan myndighet begär att elev vid ungdomsvårdssko

.

skall inställas inför myndigheten, har skolans rektor att föranstalta däro

Finner skolans rektor att inställelsen skulle vara uppenbart olämplig

värdsynpunkt eller att hinder eljest möter för inställelsen, skall han om

bart anmäla detta hos myndigheten.

¬

^

^ '

. Nr 97

235

10 kap. Koimnuns rätt till ersättning för vissa vårdlrostnader

®

71 §.

Vad i 22—24 §§ lagen om socialhjälp är stadgat om rätt för kommun att

av annan kommun eller av staten erhålla ersättning för socialhjälp, som

lämnats enligt 12 § nämnda lag, skall äga motsvarande tillämpning i fråga

om kommuns rätt att erhålla ersättning för utgift, som föranletts av att

någon omhändertagits för samhällsvård.

Beträffande sådan ersättning skall i tillämpliga delar gälla vad som för

, motsvarande fall är stadgat i 25—29, 31 och 32 §§ lagen om socialhjälp.

^

När någon omhändertagits för samhällsvård, äger kommunen att som

cji ersättning för vårdkostnaden uppbära underhållsbidrag eller annan perio-

^ diskt utgående förmån, som tillkommer honom och belöper på vårdtiden.

Kommun är även berättigad att utfå ersättning för sagda kostnad av egen-

dom, som tillhör den underårige vid omhändertagandet eller som tillfaller

honom medan han är omhändertagen.

För kostnad, som kommun haft för någon som omhändertagits för sam­

hällsvård och ej fyllt sexton år, äro föräldrarna ersättningsskyldiga. Beträf­

fande omfattningen av ersättningsskyldigheten samt om undantag från den-

na skall vad som är stadgat i 36 § andra, tredje och fjärde styckena samt

38 § lagen om socialhjälp äga motsvarande tillämpning.

Ersättningsskyldighet enligt denna paragraf må eftergivas av barnavårds­

nämnden. Om det högsta ersättningsbelopp som må uttagas förordnar

Konungen.

t(.u

73 §.

Vill kommun erhålla ersättning enligt 72 § och sker betalning icke god­

villigt, äger kommunen föra talan om ersättningen hos länsstyrelsen i det

län, där den som sökes har att vid domstol svara i tvistemål. I fråga om

sådan talan skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat i 39 § lagen

om socialhjälp.

74 §.

Ersättning som avses i 72 § andra stycket bör, om ej omständigheterna

(liH föranleda annat, bestämmas att utgå såsom bidrag på lämpliga tider, så

länge omhändertagandet består.

ié

Bidragsskyldigheten må fastställas genom avtal, vilket skall upprättas

slmftligen och vara bevittnat av två personer. Kan avtal ej träffas, be­

stämmes bidragsskyldigheten av länsstyrelsen på talan av kommunen. Angå­

ende sådan talan skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat i 39 §

lagen om socialhjälp.

^ På yrkande av kommunen eller den ersättningsskyldige äger länsstyrel-

iöTi

hinder av förut träffat avtal eller meddelat beslut, upptaga fråga

som här avses till ny prövning.

11 kap. Förfarandet hos länsstyrelse i underställningsmål

75 §.

I fråga om förfarandet hos länsstyrelse i underställningsmål skola bestäm­

melserna i 14—16 §§, 17 § första och andra styckena samt 19—-21 § § i till­

lämpliga delar lända till efterrättelse.

Vid förhör inför länsstyrelsen skall representant för barnavårdsnämnden

beredas tillfälle att närvara.

¬

t'-

l.l

i'

'1

-'fl

n.'•

f/ • -'

'r

236

I960 . Nr

Skall undeptällt beslut lända till efterrättelse oberoende av laga kf

åligger det länsstyrelsen att utan dröjsmål pröva, huruvida beslutet

verkställas innan målet slutligt avgöres.

76 §.

Finner länsstjTelsen erforderligt, att någon höres såsom vittne vid do

stol, eller bor den som skall höras upplysningsvis så avlägset, att det "

förenat med oskälig omgång eller kostnad att höra honom vid länsstyrelsen

äger denna förordna att förhör angående uppgivna omständigheter sk

äga rum vid den underrätt som prövas lämplig med hänsyn till tid oc

plats för dess sammanträden. På framställning av länsstyrelsen skall rätt

låta inkalla dem som skola höras samt underrätta barnavårdsnämnden oc

dem som enligt länsstyrelsens beprövande böra berättigas närvara vid för'

höret.

Om det befinnes lämpligt, må rätten förordna att förhöret skall hålla

inom stängda dörrar.

v

77 §.

I fråga om ersättning till den, som enligt förordnande av länsstyrelse i

ställt sig inför länsstyrelsen eller domstol för att höras upplysningsvis ell

såsom vittne, skall vad som finnes stadgat angående ersättning av allmä

medel till vittne äga motsvarande tillämpning. Ersättningen skall dock

tid stanna på statsverket.

Om ersättning som avses i denna paragraf beslutar länsstyrelsen. Ersä

ning till den som höres enligt 76 § bestämmes dock av rätten.

,

78 §.

'ii

Innan underställningsmål .slutligt avgöres, bör länsstyrelsen infordra yt

rande från barnavårdsnämnden, om utredningen föranleder det.

79 §.

Finner sig länsstyrelsen icke kunna fastställa underställt beslut, enl

\ilket någon omhändertagits för samhällsvård, äger länsstyrelsen i ställe

förordna om en eller flera förebyggande åtgärder eller uppdraga åt barnä,;

vårdsnämnden att föranstalta därom.

12 kap. Besvär

'

80 §.

I barnavårdsnämnds beslut må den beslutet rör söka ändring hos länsr

styrelsen, om nämnden

'

utdömt förelagt vite,

avvisat av enskild anlitat biträde,

med stöd av 26 § meddelat föreskrift rörande underårigs levnadsförhål'

landen eller förordnat om övervakning,

avslagit framställning om ändring eller upphävande av föreskrift ell

övervakning som beslutats enligt nämnda paragraf,

träffat avgörande i ärende angående samhällsvård enligt 31 §,

meddelat bestämmelse enligt 41 § andra stycket om rätt till umgänge me

någon som är omhändertagen,

träffat avgörande i ärende angående samhällsvårds upphörande eller be

slutat att samhällsvård skall återupptagas efter villkorligt upphörande,

meddelat beslut som avses i 46 § andra eller tredje stycket,

avslagit ansökan om tillstånd att mottaga fosterbarn eller

träffat avgörande i ärende angående förbud som avses i 50 eller 51

Ändring sokes genom besvär, vilka skola ingivas till länsstyrelsen.

¬

. Nr 97

237

Länsstyrelsen äger att i avvaktan på slutligt avgörande förbjuda eller av­

bryta verkställighet av överklagat beslut som skall lända till efterrättelse

oberoende av laga kraft.

81 §.

I beslut som styrelse för ungdomsvårdsskola meddelat i ärende rörande

utskrivning från skolan må den beslutet rör söka ändring hos länsstyrelsen

genom besvär, vilka skola ingivas till denna.

Om talan mot beslut av styrelse för ungdomsvårdsskola i andra fall är

särskilt stadgat.

82 §.

Av länsstj^^relse meddelat beslut eller utslag i mål eller ärende som avses

^ i denna lag skall genom länsstyrelsens försorg skyndsamt delgivas varje

enskild person och kommun som beröres därav.

i i

.

83 §.

över länsstyrelses slutliga beslut eller utslag i mål eller ärende angående

skyldighet för kommun, staten eller enskild att ersätta kommuns kostnad

för omhändertagen eller beträffande enskilds bidrag till omhändertaget

1É5 barns vård må besvär anföras hos kammarrätten. Talan må dock ej fullföl­

jt^ jas endast beträffande ränta eller rättegångskostnad.

Om mål angående ersättning från kommun förevarit hos två eller flera

länsstyrelser och besvär anföras över det i huvudsaken sist meddelade ut-

^ slaget, må i samband därmed föras talan även mot utslag eller beslut som

dessförinnan meddelats i målet. Sådant utslag eller beslut skall ej hindra att

saken prövas i sin helhet.

84 §.

cia

I länsstyrelses beslut i andra frågor rörande tillämpningen av denna lag

än som angivas i 83 § må ändring sökas hos Konungen genom besvär.

Länsstyrelses beslut i ärende som avses i 4—9 kap. länder till efterrät-

, telse utan hinder av förd klagan,

f

85 § .

f

Besvär över länsstyrelses beslut eller utslag skola ingivas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall skyndsamt infordra förklaring över besvären, om an­

ledning ej uppenbarligen saknas, samt, efter att ha införskaffat den ytter­

ligare utredning som kan vara erforderlig, insända samtliga handlingar i

målet jämte eget utlåtande till kammarrätten eller, om besvären skola prö­

vas av Konungen, till socialdepartementet.

86 §.

ss

I fråga om delgivning av kammarrättens utslag skall vad som är stadgat

i 82 § äga motsvarande tillämpning.

över kammarrättens utslag må klagan icke föras.

87 §.

I beslut av socialstyrelsen må ändring sökas hos Konungen genom be-

^ svär, vilka skola ingivas till socialdepartementet.

Av socialstyrelsen enligt 58 eller 62 § meddelat beslut länder till efter­

rättelse utan hinder av förd klagan.

13 kap. Ansvarsbestämmelser och särskilda föreskrifter

88 §.

Försumma fosterföräldrar att fullgöra anmälningsskyldighet enligt 48 §

andra eller tredje stycket eller underlåter annan än kommun eller lands-

tingskommun att fullgöra anmälningsskyldighet som föreskrives i 57 §

andra eller tredje stycket, straffes med dagsböter.

70—607Ö2//. S vensk förfaflningssamling 19G0, Nr 97 och 9S

¬

238

I960

Nr

Med dagsböter eller fängelse i högst sex månader straffes den som

1. utan tillstånd, då sådant enligt 47 § kräves, i sitt hem mottager f

barn,

2. överträder förbud som meddelats enligt 50 eller 51 §,

,

3. utan tillstånd, då sådant enligt 54 § kräves, bedriver förmedlingsve

samhet beträffande fosterbarn,

4. utan tillstånd, då sådant enligt 57 § kräves, driver barnhem eller

träffande sådant hem vidtager åtgärd som avses i tredje stycket av nä

paragraf eller

5. i strid mot förbud som meddelats enligt 62 § fortsätter verksamhet

vid barnavårdsanstalt.

89 §.

Har någon genom att bortföra eller dölja underårig eller genom att me

verka till att han avviker eller genom att lämna vilseledande uppgifter liin

rat eller försvårat utredning i ärende som avses i 4 eller 7 kap.,

eller har någon genom dylikt förfarande hindrat eller försvårat verks "

lighet av beslut, som avses i 4 kap. eller rör behandlingen av den som o

händertagits, eller medverkat till att den omhändertagnes vård i hem ell

anstalt, dit han överlämnats, avbrytes eller efter avbrott icke återuppta

straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärning

en eljest är i lag belagd med strängare straff.

|

tpr

Detsamma skall gälla, om någon lämnar alkoholhaltiga drycker åt såd

omhändertagen, som är intagen i barnhem eller åtnjuter vård inom u

^ ^

domsvårdsskola, eller eljest hjälper den omhändertagne att åtkomma dyl'

drycker eller om någon förleder sådan omhändertagen till könsligt u

gänge.

V,

90 §.

•'

•r-.

Den som överträder av barnavårdsnämnd eller av styrelse eller rek

för ungdomsvårdsskola meddelat förbud mot att besöka någon som är o

händertagen straffes med dagsböter, om ej gärningen eljest är i lag

lagd med strängare straff.

'

91 §.

_

Den som är eller varit verksam inom samhällets barnavåiM må ej obe

ligen yppa vad han därvid erfarit rörande enskilds personliga förhållande

Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex

nåder.

Alla handlingar i förekommande mål och ärenden skola så förvaras, at^

de icke äro tillgängliga för obehöriga.

92 §.

Gärning som är belagd med straff enligt 88, 89 eller 90 § må ej åtalas

allmän åklagare, om ej gärningen anmäles till åtal av vederbörande barn

vårdsnämnd eller styrelse för ungdomsvårdsskola eller av tillsynsmynd'

het.

>

Brott som avses i 91 § första stj'^cket må åtalas av allmän åklagare en

efter angivelse av målsägande.

93 §.

Myndigheter vilkas verksamhet berör barnavården samt befattnings

vare hos sådana myndigheter ävensom i allmän tjänst ej anställda läk

lärare, sjuksköterskor och barnmorskor ha att ofördröjligen till barnav

nämnd anmäla sådant som de i sin verksamhet erhållit kännedom opi;

^

beskaffenhet att föranleda nämndens ingripande.

r

%

jiff

¬

. Nr 97

239

S

94 § .

"

Polismyndighet har att pä begäran av harnavårdsnäinnd eller dess ord­

förande eller, efter nämndens bemyndigande, av annan ledamot i nämnden

> eller befattningshavare i kommunens tjänst lämna handräckning för att

^ efterforska underårig som är föremål för utredning i ärende enligt 25 §, för

att verkställa beslut angående omhändertagande, för att efterforska och åter-

hämta sådan omhändertagen som avvikit från hem eller anstalt, dit han

överlämnats, samt för att ombesörja annan förflyttning av någon som är

omhändertagen.

Handräckning skall även lämnas styrelse eller rektor för ungdomsvårds­

skola för att efterforska och återhämta elev som avvikit samt för att om­

besörja annan förflyttning av elev.

95 §.

Delgivning av kallelser, beslut eller andra meddelanden enligt denna lag-

skall ske genom posten, såvida icke vederbörande myndighet finner den

^1 ? böra verkställas på annat sätt. Om postdelgivning ej användes, må biträde

för delgivningen påkallas hos polismyndigheten.

Jib

I övrigt skall beträffande delgivning i tillämpliga delar gälla vad som fin-

!'q nes stadgat i 33 kap. 6, 7, 14, 23 och 25 §§ rättegångsbalken.

96 §.

Handräckning eller annat biträde av polismyndighet lämnas kostnadsfritt.

in

97 § .

Vad i denua lag stadgas angående föräldrar skall i fråga om adoptivbarn

^,2 gälla adoptanten eller, om make adopterat andra makens barn, båda ma­

karna.

Tillkommer vårdnaden om underårig endast den ena av föräldrarna eller

särskilt förordnad förmyndare, skall vad i 3, 4 och 6 kap. är stadgat med

avseende på föräldrarna gälla om den som har vårdnaden.

98 §.

Konungen äger med främmande makt träffa överenskommelse om be­

handlingen i barnavårdshänseende av dess undersåtar här i riket och om

gottgörelse för där-vid uppkommen kostnad.

i

99 § .

1,;^

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

14 kap. Åtgärder mot försumlig försörjare

100 §.

^11 e fter föreläggande av barnavårdsnämnden efter sin förmåga

.J,, utföra arbete i arbetshem, som avses i lagen om socialhjälp, är

i

lastbarhet, vårdslöshet, lättja eller liknöjdhet så försum­

mar sina skyldigheter mot sitt barn, som ej fyllt sexton år, att samhälls-

w

måste beredas detta, och tillika undandrager sig att fullgöra honom

härför åliggande ersättningsskyldighet samt

b) den som enligt dom, vilken vunnit laga kraft, eller enligt skriftligt, av

två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad un­

derhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till sitt barn, som ej fyllt sexton

år, men av lättja eller liknöjdhet underlåter att fullgöra denna plikt och

bärigenom föranleder sådan försämring av det uppehälle och den uppfost­

ran som lagligen tillkomma barnet, att särskild åtgärd mot den försumlige

prövas påkallad för att framtvinga underhållsskyldighetens fullgörande.

¬

240

1960 -Nr ' '

Föreläggande att utföra arbete i arbetshem må dock icke meddelas d

som ej fyllt tjugoett år.

Den som intagits i arbetshem må kvarhållas där till dess grundad anled"

ning föreligger till antagande att han skall söka efter förmåga fullgöra sina

skyldigheter mot barnet. Han må dock icke kvarhållas i oavbruten följd

under längre tid än ett år.

Vad i 42, 43, 48—51, 55—57, 61 och 62 §§ lagen om socialhjälp är stad-

cjQ

gat om delgivning av föreläggande, om handräckning, varning och tvångs- "

arbete samt om besvär skall äga motsvarande tillämpning.

i Gl'

Övergångsbestämmelser

'iJe

(iro

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961.

!S5

Genom lagen upphäves lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets •

barnavård och ungdomsskj'dd (barnavårdslag).

Förekommer i lag eller författning hänvisning till eller avses däri eljest

föreskrift, som ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall den bestäm- ^

melsen i stället lända till efterrättelse.

2. Val av ledamöter och suppleanter i barnavårdsnämnd skall med till- ^

lämpning av denna lag första gången äga rum i december månad 1960. Va- ;

let skall avse tiden intill utgången av året näst efter det, då allmänna val ^

av kommunens fullmäktige första gången ägt rum efter lagens ikraftträ- ,

dande.

3. Beträffande dem som vid ingången av år 1961 äro enligt äldre barna­

vårdslagen omhändertagna för skyddsuppfostran eller samhällsvård skola

efter ingången av år 1961 i denna lag meddelade bestämmelser om behand-;

lingen av dem som omhändertagits för samhällsvård samt om upphörande

av sådan vård tillämpas. Härdad skall anses, att den som omhändertagits =

enligt 22 § a) eller b) äldre barnavårdslagen blivit föremål för samhällsvård

av anledning som avses i 25 § a) denna lag, att den som omhändertagits .

enligt 22 § c) eller d) äldre barnavårdslagen blivit föremål för samhälls-'

vård av anledning som avses i 25 § b) denna lag samt att den som ar om­

händertagen för samhällsvård blivit föremål för sådan vård enligt 31 § den-

na lag.

4. Beträffande ersättningsskyldighet för kostnad, vilken belöper på tid ^

före den 1 januari 1961, samt i fråga om underställning och överklagande !

av beslut, som meddelats före sagda dag, skola bestämmelserna i äldre bar­

navårdslagen äga tillämpning.

Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera

visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungl. sigill f

bekräfta låtit.

Stockholms slott den 29 a pril 1960.

GUSTAF ADOLF.

(L. S.)

(Socialdepartementet)

ULLA LINDSTRÖM

¬