Lag (1994:451) om inten­sivö­ver­vak­ning med elektro­nisk kon­troll

Utfär­dad:
Ikraft­trä­dan­de­da­tum:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1994:451
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L5
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2025:142
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1994:451
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L5
Utfär­dad: 1994-​05-26
Änd­rad: t.o.m. SFS

2025:142
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


Lagens tillämp­nings­om­råde, m.m.

1 §   Denna lag är tillämp­lig vid verk­stäl­lig­het av dom på fäng­else, dock inte fäng­else som ådömts enligt 28 kap. 3 § brotts­bal­ken, om den dömde skall avtjäna fäng­else i högst sex måna­der. Lag (2005:42).

2 §   I fall som avses i 1 § får det beslu­tas att fäng­el­se­straf­fet ska verk­stäl­las utan­för anstalt. Ett sådant beslut får inte fat­tas, om den dömde vid tid­punk­ten för pröv­ningen är häk­tad eller inta­gen i kri­mi­nal­vårds­an­stalt av någon annan anled­ning än för verk­stäl­lig­het av det straff som pröv­ningen avser eller om sär­skilda skäl annars talar mot verk­stäl­lig­het utan­för anstalt.

Om den dömde tidi­gare har avtjä­nat ett straff utan­för anstalt i form av inten­sivö­ver­vak­ning, får ett nytt beslut om sådan verk­stäl­lig­het fat­tas först efter att det för­flu­tit en period av minst tre år under vil­ken den dömde inte begått något brott som har lett till sträng­are påföljd än böter.

För verk­stäl­lig­he­ten utan­för anstalt gäl­ler denna lag. Verk­stäl­lig­he­ten bedrivs under led­ning av Kri­mi­nal­vår­den.
Lag (2022:1097).

For­merna för verk­stäl­lig­he­ten

3 §   Verk­stäl­lig­he­ten utan­för anstalt sker i form av inten­sivö­ver­vak­ning i för­e­ning med ett för­bud för den dömde att vis­tas utan­för bosta­den annat än på sär­skilt angivna tider och för bestämda ända­mål såsom för­värvs­ar­bete, utbild­ning, vård, nöd­vän­diga inköp och lik­nande. Efter­lev­na­den av för­bu­det skall kon­trol­le­ras med elektro­niska hjälp­me­del.

4 §   Den dömde ska under verk­stäl­lig­he­ten utan­för anstalt iaktta sköt­sam­het, efter för­måga söka för­sörja sig samt i övrigt rätta sig efter vad som ålig­ger honom enligt denna lag och enligt före­skrift som med­de­lats med stöd av lagen. Han eller hon ska avhålla sig från alko­hol och andra bero­en­de­fram­kal­lande medel, sådana medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om för­bud mot vissa dop­nings­me­del samt sådana varor som omfat­tas av lagen (1999:42) om för­bud mot vissa häl­so­far­liga varor.

Den dömde är, om inte annat moti­ve­ras av medi­cinska eller lik­nande skäl, skyl­dig att under verk­stäl­lig­he­ten på begä­ran lämna blod-, urin-, utandnings-​, saliv-​, svett-​ eller hår­prov för kon­troll av att han eller hon inte är påver­kad av sådana medel eller varor som avses i första styc­ket andra meningen.
Elektro­niska hjälp­me­del får använ­das för att kon­trol­lera att den dömde avhål­ler sig från alko­hol. Lag (2008:37).

5 §   Den dömde ska betala en avgift, om det är moti­ve­rat med hän­syn till hans eller hen­nes möj­lig­he­ter att få inkomst under verk­stäl­lig­he­ten utan­för anstalt.

Avgif­ten upp­går till 100 kro­nor per dag som verk­stäl­lig­he­ten ska pågå, dock högst 12 000 kro­nor för hela verk­stäl­lig­hets­pe­ri­o­den. Avgif­ten ska beta­las i för­skott och till­fö­ras brottsof­fer­fon­den. Lag (2022:1868).

6 §   Kri­mi­nal­vår­den skall under den tid verk­stäl­lig­he­ten utan­för anstalt pågår utöva nog­grann till­syn över den dömde och fort­lö­pande hålla sig under­rät­tad om hans för­hål­lan­den.
Myn­dig­he­ten skall också genom för­med­ling av stöd och hjälp verka för att den dömde inte fort­sät­ter att begå brott och för att hans anpass­ning i sam­häl­let även i övrigt främ­jas.

Kri­mi­nal­vår­den kan vid behov för­ordna en eller flera per­so­ner att biträda vid till­sy­nen. Lag (2005:981).

7 §   Den dömde skall under verk­stäl­lig­he­ten utan­för anstalt hålla Kri­mi­nal­vår­den under­rät­tad om för­hål­lan­den som har bety­delse för verk­stäl­lig­he­ten, på kal­lelse inställa sig hos myn­dig­he­ten och i övrigt enligt myn­dig­he­tens anvis­ningar upp­rätt­hålla för­bin­delse med denna. I den mån Kri­mi­nal­vår­den har bestämt det, gäl­ler vad som nu sagts om myn­dig­he­ten även den som för­ord­nats att biträda vid till­sy­nen. Lag (2005:981).

8 §   Vid verk­stäl­lig­het utan­för anstalt ska Kri­mi­nal­vår­den besluta om sär­skilda före­skrif­ter som ska avse
   1. vil­ken bostad den dömde ska ha under verk­stäl­lig­hets­ti­den,
   2. vad som ska gälla i fråga om arbetsan­ställ­ning, annan för­värvs­verk­sam­het, utbild­ning eller annan sådan sys­sel­sätt­ning,
   3. under vilka tider och för vilka ända­mål den dömde får vis­tas utan­för bosta­den,
   4. på vil­ket sätt och i vil­ken omfatt­ning den dömde ska hålla kon­takt med Kri­mi­nal­vår­den och den som enligt 7 § för­ord­nats att biträda vid till­sy­nen, och
   5. det belopp som enligt 5 § den dömde ska betala och när betal­ning ska ske.

Sär­skilda före­skrif­ter får också avse
   1. en skyl­dig­het för den dömde att delta i läkar­vård, nyk­ter­hets­vård eller annan vård eller behand­ling eller i sär­skilt anord­nade pro­gram eller verk­sam­he­ter som med hän­syn till den döm­des för­hål­lan­den fram­står som lämp­liga, och
   2. för­bud för den dömde att vis­tas på en sär­skilt angi­ven plats eller inom ett sär­skilt angi­vet område.

Elektro­niska hjälp­me­del får använ­das för att kon­trol­lera att en före­skrift enligt andra styc­ket följs. Lag (2022:1097).

/Rubri­ken trä­der i kraft I:2025-​07-01/

Fin­gerav­tryck

8 a §    /Trä­der i kraft I:2025-​07-01/ Vid verk­stäl­lig­het utan­för anstalt av en dom på fäng­else ska Kri­mi­nal­vår­den före­lägga den dömde att inställa sig för upp­tag­ning av fin­gerav­tryck, saliv­prov för dna-​analys och foto­grafi av ansikte om sådana upp­gif­ter om den dömde inte finns i bio­metri­re­gis­ter som förs enligt lagen (2018:1693) om poli­sens behand­ling av per­son­upp­gif­ter inom brotts­da­ta­la­gens område. Upp­tag­ningen ska göras så snart som möj­ligt efter det att verk­stäl­lig­he­ten har inletts. Av före­läg­gan­det ska det framgå att beslu­tet om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt kan komma att upp­hä­vas om före­läg­gan­det inte följs.

Kri­mi­nal­vår­den får före­lägga den dömde att inställa sig för sådan upp­tag­ning på nytt, om det finns sär­skilda skäl.

Upp­tag­ningen ska utfö­ras av Polis­myn­dig­he­ten. Lag (2025:142).

Beslut om lagens tillämp­ning, m.m.

9 §   Kri­mi­nal­vår­den prö­var, på skrift­lig ansö­kan av den dömde eller på eget ini­ti­a­tiv, om ett fäng­el­se­straff ska verk­stäl­las utan­för anstalt.

Kri­mi­nal­vår­dens beslut får över­kla­gas till all­män för­valt­nings­dom­stol.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.
Lag (2022:1097).

9 a §   Ett beslut får inte över­kla­gas enligt 9 § innan beslu­tet har omprö­vats av Kri­mi­nal­vår­den. En sådan ompröv­ning får begä­ras av den som beslu­tet angår om det har gått honom eller henne emot. Ett över­kla­gande av ett beslut som inte har omprö­vats skall anses som en begä­ran om ompröv­ning.

Vid ompröv­ning enligt denna para­graf får beslu­tet inte änd­ras till den döm­des nack­del. Lag (2005:981).

9 b §   En begä­ran om ompröv­ning skall vara skrift­lig och ha kom­mit in till Kri­mi­nal­vår­den inom tre vec­kor från den dag då den dömde fick del av beslu­tet. I begä­ran om ompröv­ning skall den dömde ange vil­ket beslut som avses och vil­ken änd­ring i beslu­tet som han eller hon begär. Lag (2005:981).

9 c §   Kri­mi­nal­vår­den prö­var om skri­vel­sen med begä­ran om ompröv­ning har kom­mit in i rätt tid. Om skri­vel­sen har kom­mit in för sent skall den avvi­sas, om inte för­se­ningen beror på att myn­dig­he­ten läm­nat den dömde fel­ak­tig under­rät­telse om hur man begär ompröv­ning. Lag (2005:981).

9 d §   Kri­mi­nal­vår­dens beslut enligt 9 § över­kla­gas till den för­valt­nings­rätt inom vars dom­krets den kri­mi­nal­vårds­an­stalt, det häkte eller det fri­vårds­kon­tor är belä­get där den dömde var inskri­ven när det första beslu­tet i ären­det fat­ta­des.
Lag (2009:819).

10 §   Kri­mi­nal­vår­den skall infor­mera dömda som avses i 1 § om inne­hål­let i denna lag. Lag (2005:981).

11 §   Har den dömde ansökt om att få undergå verk­stäl­lig­het av dom på fäng­else utan­för anstalt, får han eller hon inte tas in i en kri­mi­nal­vårds­an­stalt för att påbörja verk­stäl­lig­he­ten innan Kri­mi­nal­vår­den prö­vat ansö­kan. Den dömde får dock dess­förin­nan tas in i en kri­mi­nal­vårds­an­stalt för verk­stäl­lig­het av straf­fet, om
   1. ansö­kan har gjorts efter den dag han eller hon enligt före­läg­gande som avses i 6 § första styc­ket straff­tids­la­gen (2018:1251) senast skulle ha inställt sig vid en kri­mi­nal­vårds­an­stalt för verk­stäl­lig­het av straf­fet,
   2. han eller hon tidi­gare har gjort en ansö­kan om att få undergå verk­stäl­lig­het av straf­fet utan­för anstalt,
   3. det är uppen­bart att ansö­kan inte gäl­ler ett fall som avses i 1 § denna lag,
   4. det är uppen­bart att ansö­kan inte kan bifal­las på grund av bestäm­mel­sen i 2 § andra styc­ket, eller
   5. han eller hon är häk­tad. Lag (2018:1256).

12 §   Bestäm­mel­ser om när fäng­el­se­straff får verk­stäl­las och hur straff­tid ska beräk­nas finns i straff­tids­la­gen (2018:1251). Bestäm­mel­serna i 6 § andra och tredje styc­kena, 7 § första styc­ket 1 och 2 och andra styc­ket samt 14-16 §§ i den lagen om för­pass­ning, anstånd och upp­skov med verk­stäl­lig­het ska dock inte gälla i fråga om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt enligt denna lag.

Vid tillämp­ning av 6 § första styc­ket straff­tids­la­gen på verk­stäl­lig­het utan­för anstalt enligt denna lag ska den dömde före­läg­gas att påbörja verk­stäl­lig­he­ten i sin bostad en viss dag. Straff­ti­den ska räk­nas från och med den dagen. Bestäm­mel­sen i 19 § straff­tids­la­gen om sam­man­lägg­ning av fäng­el­se­straff ska inte tilläm­pas under verk­stäl­lig­he­ten utan­för anstalt om den sam­man­lagda fäng­el­se­ti­den då kom­mer att över­stiga ett­hund­ra­åt­tio dagar.

I fråga om avbrott i verk­stäl­lig­he­ten utan­för anstalt ska 12 a kap. 1-3 §§ fäng­el­se­la­gen (2010:610) tilläm­pas.
Lag (2018:1256).

13 §   Kri­mi­nal­vår­den beslu­tar om före­skrif­ter enligt 8 §.
Myn­dig­he­ten tar emot och redo­vi­sar den i 5 § angivna avgif­ten.

Om den döm­des per­son­liga för­hål­lan­den för­an­le­der det, får Kri­mi­nal­vår­den ändra en före­skrift enligt 8 § första styc­ket eller ändra, upp­häva eller med­dela en ny före­skrift enligt 8 § andra styc­ket.

Kri­mi­nal­vår­dens beslut gäl­ler ome­del­bart om inte annat för­ord­nas.
Lag (2005:981).

14 §    /Upp­hör att gälla U:2025-​07-01/ Beslu­tet om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt ska upp­hä­vas, om den elektro­niska kon­troll som avses i 3 § annat än till­fäl­ligt blir omöj­lig att upp­rätt­hålla. Vis­telse på sjuk­hus eller där­med jäm­för­lig inrätt­ning ska dock inte för­an­leda upp­hä­vande av beslut om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt.

Beslut om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt ska upp­hä­vas om den dömde
   1. åsi­do­sät­ter vad som ålig­ger honom eller henne enligt denna lag eller enligt en före­skrift som med­de­lats med stöd av lagen och det som lig­ger honom eller henne till last inte är av mindre bety­delse,
   2. begär att så ska ske,
   3. inte föl­jer före­läg­gan­det att påbörja verk­stäl­lig­he­ten eller, när verk­stäl­lig­he­ten ska påbör­jas, är häk­tad eller inta­gen i kri­mi­nal­vårds­an­stalt av någon annan anled­ning än för verk­stäl­lig­het av det straff som beslu­tet avser, eller
   4. innan verk­stäl­lig­he­ten har påbör­jats, antingen döms på nytt till fäng­else eller får vill­kor­ligt med­gi­ven fri­het för­ver­kad enligt 26 kap. 19 § eller 34 kap. 5 § brotts­bal­ken på sådan tid att han eller hon ska avtjäna fäng­else i mer än ett­hund­ra­åt­tio dagar. Lag (2018:1256).

14 §    /Trä­der i kraft I:2025-​07-01/ Beslu­tet om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt ska upp­hä­vas, om den elektro­niska kon­troll som avses i 3 § annat än till­fäl­ligt blir omöj­lig att upp­rätt­hålla. Vis­telse på sjuk­hus eller där­med jäm­för­lig inrätt­ning ska dock inte leda till att ett beslut om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt upp­hävs.

Beslut om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt ska upp­hä­vas om den dömde
   1. åsi­do­sät­ter sina skyl­dig­he­ter enligt denna lag eller enligt en före­skrift som med­de­lats med stöd av lagen och det som lig­ger honom eller henne till last inte är av mindre bety­delse,
   2. begär att så ska ske,
   3. inte föl­jer före­läg­gan­det att påbörja verk­stäl­lig­he­ten eller, när verk­stäl­lig­he­ten ska påbör­jas, är häk­tad eller inta­gen i kri­mi­nal­vårds­an­stalt av någon annan anled­ning än för verk­stäl­lig­het av det straff som beslu­tet avser,
   4. innan verk­stäl­lig­he­ten har påbör­jats, antingen döms på nytt till fäng­else eller får vill­kor­ligt med­gi­ven fri­het för­ver­kad enligt 26 kap. 19 § eller 34 kap. 5 § brotts­bal­ken på sådan tid att han eller hon ska avtjäna fäng­else i mer än ett­hund­ra­åt­tio dagar, eller
   5. inte föl­jer ett före­läg­gande enligt 8 a § att inställa sig för upp­tag­ning av fin­gerav­tryck, saliv­prov för dna-​analys eller foto­grafi av ansikte.
Lag (2025:142).

15 §   Över­vak­nings­nämn­den prö­var, efter anmä­lan av Kri­mi­nal­vår­den, frå­gan om upp­hä­vande av beslut om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt. Nämn­den får också själv­mant ta upp frå­gan till pröv­ning. Om det finns syn­ner­liga skäl, får nämn­den besluta om åter­be­tal­ning av avgift enligt 5 § som belö­per på tid efter det att verk­stäl­lig­he­ten utan­för anstalt upp­hört.

Beslu­tet om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt får inte upp­hä­vas efter den fast­ställda dagen för straff­ti­dens slut.
Lag (2018:1256).

16 §   Upp­kom­mer fråga om att upp­häva beslut om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt, får Kri­mi­nal­vår­den bestämma att beslu­tet tills vidare inte skall gälla. Kri­mi­nal­vår­dens beslut gäl­ler ome­del­bart. Över­vak­nings­nämn­den skall senast den första arbets­da­gen efter den dag då ett sådant beslut med­de­lats pröva om det skall bestå. Fast­stäl­ler inte nämn­den beslu­tet inom den tiden, upp­hör det att gälla.

I fall då beslut om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt tills vidare inte skall gälla skall över­vak­nings­nämn­den skynd­samt ta upp frå­gan om upp­hä­vande av beslu­tet till slut­lig pröv­ning.

Beslut enligt denna para­graf får inte med­de­las efter den fast­ställda dagen för straff­ti­dens slut. Lag (2005:981).

17 §   Om över­vak­nings­nämn­den bestäm­mer att beslu­tet om verk­stäl­lig­het utan­för anstalt ska upp­hä­vas eller om det bestäms att beslu­tet tills vidare inte ska gälla, ska den dömde, om verk­stäl­lig­he­ten har påbör­jats, föras till en kri­mi­nal­vårds­an­stalt för fort­satt verk­stäl­lig­het av fäng­el­se­straf­fet. Polis­myn­dig­he­ten ska för­passa den dömde till en sådan anstalt.

Om det bedöms kunna ske utan fara för att den dömde undand­rar sig verk­stäl­lig­het, får Polis­myn­dig­he­ten före­lägga honom eller henne att inställa sig vid kri­mi­nal­vårds­an­stal­ten i stäl­let för att för­passa honom eller henne dit.
Lag (2018:1256).

18 §   Den dömde får över­klaga Kri­mi­nal­vår­dens beslut enligt 13 § hos den över­vak­nings­nämnd inom vars verk­sam­hets­om­råde det fri­vårds­kon­tor där den dömde är inskri­ven är belä­get.
Lag (2005:981).

18 a §   Frå­gor som avses i 15 och 16 §§ prö­vas av den över­vak­nings­nämnd inom vars verk­sam­hets­om­råde det fri­vårds­kon­tor där den dömde är inskri­ven är belä­get. Om det finns sär­skilda skäl, får även en annan över­vak­nings­nämnd pröva sådana frå­gor. Lag (2005:981).

19 §   Över­vak­nings­nämn­dens beslut enligt denna lag gäl­ler ome­del­bart, om inte annat för­ord­nas.

Den dömde får hos all­män för­valt­nings­dom­stol över­klaga ett beslut som fat­tats av en över­vak­nings­nämnd enligt denna lag.
Över­vak­nings­nämn­den ska inte vara part i dom­sto­len.

Pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten.
Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2011. Lag (2010:624).

20 §   Rege­ringen eller den myn­dig­het som rege­ringen bestäm­mer får med­dela före­skrif­ter om ersätt­ning från sta­ten för ska­dor som orsa­kats av den dömde vid oav­lö­nat arbete som utförts enligt en före­skrift som har med­de­lats med stöd av 8 § första styc­ket 2. Lag (1998:618).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1994:451
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 augusti 1994.
   2. Lagen tilläm­pas inte vid verk­stäl­lig­het av dom på fäng­else som är med­de­lad före den 1 maj 1994.
   3. Beslut av Kri­mi­nal­vårds­sty­rel­sen enligt 9 § som med­de­lats före den 1 okto­ber 1994 skall över­kla­gas direkt till kam­mar­rät­ten. I sådant fall krävs inte pröv­nings­till­stånd av kam­mar­rät­ten.

1995:1729

Denna lag trä­der i kraft den 1 maj 1996 men tilläm­pas inte i de fall där det första beslu­tet i ären­det fat­tats dess­förin­nan.

1996:784

Denna lag trä­der i kraft, i fråga om 4 § och punkt 1 i ikraftträdande-​ och över­gångs­be­stäm­mel­serna den 1 augusti 1996, samt i övrigt den 1 janu­ari 1997.

2005:42

Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2005. Om verk­stäl­lig­he­ten av fäng­el­se­straf­fet påbör­jats i anstalt före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 1§ i sin äldre lydelse.

2005:981
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2006.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande dels i fråga om Kri­mi­nal­vårds­sty­rel­sens pröv­ning av annan kri­mi­nal­vårds­myn­dig­hets beslut som har fat­tats före ikraft­trä­dan­det, dels i fråga om över­kla­gande av Kri­mi­nal­vårds­sty­rel­sens beslut som har fat­tats före ikraft­trä­dan­det. Vad som i de äldre före­skrif­terna sägs om Kri­mi­nal­vårds­sty­rel­sen skall efter ikraft­trä­dan­det i stäl­let gälla Kri­mi­nal­vår­den.

2013:653
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 sep­tem­ber 2013.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler för ansök­ningar om nåd som har getts in till rege­ringen före ikraft­trä­dan­det.

2014:1572

Denna lag trä­der i kraft den 1 feb­ru­ari 2015. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande i fråga om brott som har begåtts före ikraft­trä­dan­det.

2018:1256
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 april 2019.
   2. Bestäm­mel­serna i 11 § i den äldre lydel­sen gäl­ler fort­fa­rande för ansök­ningar som getts in före ikraft­trä­dan­det.
   3. Bestäm­mel­serna i 12 och 15 §§ i den äldre lydel­sen gäl­ler fort­fa­rande för den som före ikraft­trä­dan­det med­de­lats ett straff­tids­be­slut enligt lagen (1974:202) om beräk­ning av straff­tid m.m. Dock ska vid tillämp­ningen av bestäm­mel­sen i 22 § den upp­hävda lagen om beräk­ning av straff­tid m.m. med 19 § andra styc­ket och 19 a § samma lag samt 33 kap. 7 § brotts­bal­ken även avses lagen (2018:1250) om till­go­do­räk­nande av tid för fri­hets­be­rö­vande.

2022:734 /Trä­der i kraft I:2025-​07-01/
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2025. Lag (2025:142).
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande i fråga om verk­stäl­lig­het som pågår vid ikraft­trä­dan­det. Lag (2025:142).

2022:1868
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 feb­ru­ari 2023.
   2. Äldre bestäm­mel­ser gäl­ler fort­fa­rande för brott som har begåtts före ikraft­trä­dan­det.

JP Info­nets straff­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets straff­rätts­liga tjäns­ter

Arbe­tar du med straff­rätt? JP Info­nets tjäns­ter ger dig ett bra stöd i ditt arbete. Våra tjäns­ter beva­kar, för­u­tom lagar och för­ar­be­ten, hela rättsked­jan från tings­rätt till Högsta dom­sto­len. Vi tar in alla rele­vanta avgö­ran­den från JO och JK. Dess­utom kan du ta del av exper­ta­na­ly­ser som ringar in och besva­rar olika aktu­ella rätts­frå­gor. Se allt inom straff­rätt.