SFS 1981:131

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

lag sfs 1981:131 om kal­lelse på okända bor­ge­nä­rer; utkom från tryc­ket den 10 mars 1 981 utfär­dad den 29 janu­ari 1981. enligt riks­da­gens beslut' före­skrivs föl­jande. inle­dande bestäm­mel­ser 1 § om rätt att i vissa fall ansöka om kal­lelse på okända bor­ge­nä­rer finns bestäm­mel­ser i 2 o ch 3 §§. bestäm­mel­serna i denna lag gäl­ler också när så dan kal­lelse sker enligt annan lag eller för­fatt­ning, i den mån inte annat föl jer av vad som är sär­skilt före­skri­vet. 2 § när boupp­teck­ning har skett efter en avli­den, får efter­le­vande make, arvinge, tes­ta­ment­s­ta­gare, bout­red­nings­man eller tes­ta­mentsex­e­kutör an söka om kal­lelse på den avlid­nes okända bor­ge­nä­rer. var den avlidne gift, får kal­lelse sökas även på den efter­le­vande makens okända bor­ge­nä­rer. 3 § när boskill­nad har bevil­jats eller det har dömts till älctenskapsskill-​ nad, får var­dera maken ansöka om kal­lelse på egna eller andra makens okända bor­ge­nä­rer. kal­lelse på okända bor­ge­nä­rer får också sökas av för­myn­da­ren, när nå gon har för­kla­rats omyn­dig. för­fa­ran­det 4 § ansö­kan om kal­lelse på okända bor­ge­nä­rer görs vid den tings­rätt där gäl­de­nä­ren bör svara i tvis­te­mål i a llmän­het eller, om gäl­de­nä­ren är avli den, där han hade bort svara i sådana mål. sökan­den skall bifoga en for­teck­ning över gäl­de­nä­rens kända bor­genä rer och såvitt möj­ligt ange deras adress. 5 § kal­lelse på gäl­de­nä­rens okända bor­ge­nä­rer utfär­das av rät­ten med före­läg­gande for dem att skrift­li­gen anmäla sina ford­ringar till rät­ten senast sex måna­der från dagen för kal­lel­sen. kal­lel­sen skall skynd­samt kun­gö­ras i post- och inri­kes tid­ningar. vida re skall rät­ten senast en månad före anmäl­nings­ti­dens utgång skicka under rät­tel­ser om kal­lel­sen till kro­no­fog­de­myn­dig­he­ten i d istrik­tet och till alla bor­ge­nä­rer som har tagits upp i fö rteck­ningen över kända bor­ge­nä­rer och som har känd adress. ver­kan av att en ford­ran inte anmäls i tid 6 § en bor­ge­när, som inte är upp­ta­gen i fört eck­ningen över kända borge närer och som under­lå­ter att anmäla sin ford­ran inom den före­skrivna ti den, för­lo­rar rät­ten att kräva ut ford­ringen, om han inte visar att gäldenä-​ prop. 1979/80:119, lu 1980/81 :1, rskr 1980/81:139. 179 ¬ sfs 1981:131 ren har känt till den före anmä­i­nings­ti­dens utgång. har kal­lel­sen skett på ansö­kan av för­myn­dare, gäl­ler vad som har sagts om gäl­de­riä­ren i s täl­let för­myn­da­ren. anmä­lan behövs inte, om bor­ge­nä­ren inom anmäl­nings­ti­den åbe­ro­par sin ford­ran i gälde närens kon­kurs eller i förha ndling om offent­ligt ackord. för­lust av rät­ten att kräva ut en huvud­ford­ran omfat­tar även ford­ran på ränta och annan tilläggs­för­plik­telse samt ford­ran pä grund av bor­gen. 7 § för­lo­rar bor­ge­nä­ren rät­ten att kräva ut sin ford­ran av en av flera gäl- denä­rer som har åta­git sig eller för­plik­tats att svara soli­da­riskt för samma skuld, tilläm­pas bestäm­mel­serna i 9§ pre­skrip­tions­la­gen (1981:130). 8 § även om bor­ge­nä­ren har under­lå­tit att anmäla sin ford­ran efter kal lelse på okända bor­ge­nä­rer, får ford­ringen använ­das till kvitt­ning, om detta eljest är tillå­tet och anmäl­nings­ti­den inte hade gått ut vare sig när bor­genä ren för­vär­vade ford­ringen eller när han kom i skul d till gäl­de­nä­ren. 9 § under­lå­ten­het att anmäla en ford­ran efter kal­lelse på okända borge närer inskrän­ker inte bor­ge­nä­rens rätt att ta ut sin ford­ran ur egen­dom i vil ken han har panträtt eller reten­tions­rätt till säker­het för ford­ringen. denna lag trä­der i kraf t den 1 juli 1981. har kal­lelse på okända bor­ge­nä­rer utfär­dats före ikraft­trä­dan­det, gäl­ler äldre bestäm­mel­ser i fråg a om ver­kan av att en ford­ran inte anmäls inom den före­skrivna tiden. före­kom­mer i lag eller annan för­fatt­ning hän­vis­ning till f öre­skrift som har ersatts genom bestäm­melse i den na lag, tilläm­pas i stä llet den nya be stäm­mel­sen. på rege­ring­ens väg­nar thor­björn fäll­din håkan win­berg (justi­tie­de­par­te­men­tet) ¬