Pro­cess­rätt

Pro­cess­rätt regle­rar till­vä­ga­gångs­sät­tet vid dom­sto­lar och skil­je­doms­för­fa­ran­den. Pro­cess­rät­ten kan delas in i straff­pro­cess, civil­pro­cess och för­valt­nings­pro­cess. Straff­pro­cess blir aktu­ellt när ett brott har begåtts och målet kret­sar kring huruvida en viss per­son ska hål­las ansva­rig. Beviskra­ven är betyd­ligt högre än i tvis­te­mål – utgångs­punk­ten är att en per­son är oskyl­dig till dess att mot­sat­sen har bevi­sats. Civil­pro­cess, även kal­lat tvis­te­mål, blir aktu­ellt när enskilda par­ter inte kan komma över­ens om något såsom tvis­ter om pengar, kon­su­mentt­vis­ter och tvist inom famil­jen. För­valt­nings­pro­cess behand­lar myn­dig­hets­ut­öv­ning, och räk­nas såle­des till den offent­liga rät­ten. Inom ramen för för­valt­nings­pro­ces­sen prö­vas fall som rör enskil­das före­ha­van­den med sta­ten. Ett skil­je­doms­för­fa­rande är ett avgö­rande av en tvist av skil­je­man eller skil­je­nämnd istäl­let för av dom­stol. Den cen­trala lag­stift­ningen inom pro­cess­rätt är rät­te­gångs­bal­ken som omfat­tar reg­ler gäl­lande hur par­terna i dom­sto­larna ska agera under olika ske­den av en tings­rätts­pro­cess, samt vad som gäl­ler när ett mål över­kla­gas till hov­rät­ten och Högsta dom­sto­len.