SFS 1999:600 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Ersättningsrätt Socialrätt

990600.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713);

utfärdad den 3 juni 1999.

Enligt riksdagens beslut

föreskrivs

i fråga om försäkringsrörelselagen

(1982:713)

dels

att 7 kap. 5, 6, 12, 14 och 15 §§, 12 kap. 7 och 8 §§, 13 kap. samt

19 kap. 5 och 6 §§ skall upphöra att gälla,

dels

att rubrikerna närmast före 7 kap. 1 och 14–17 §§ skall utgå,

dels

att nuvarande 5 kap. 1 § skall betecknas 5 kap. 17 § och nuvarande

5 kap. 2 § skall betecknas 5 kap. 19 §,

dels

att 1 kap. 1–3, 5–9, 10 och 11 §§, 2 kap. 3–3 c, 5, 13 och 17 §§,

2 a kap. 1 och 4 §§, 3 kap. 2, 2 d, 3, 4 och 6 §§, 4 kap. 1, 5 och 8 §§, de nya
5 kap. 17 och 19 §§, 7 kap. 1–4, 8, 8 a, 9, 10, 10 c–10 g, 11 a, 16, 17 a, 17 b,
19, 22–28 §§, 8 kap. 7, 8, 15 och 18 §§, 9 kap. 18–20 §§, 10 kap. 1, 3, 4 och
7 §§, 12 kap. 2, 3, 5, 6, 9 och 9 a §§, 14 kap. 14 §, 15 a kap. 3 §, 16 kap. 1–3
och 6 §§, 19 kap. 1, 3 och 11 §§, 20 kap. 4 § samt rubriken till 5 kap. och
rubriken närmast före 12 kap. 5 § skall ha följande lydelse,

dels

att det i lagen skall införas 24 nya paragrafer, 1 kap. 1 a §, 5 kap.

1–16 och 18 §§, 7 kap. 13 och 29 §§, 10 kap. 15 §, 12 kap. 14–16 §§, och ett
nytt kapitel, 11 kap., samt närmast före 5 kap. 1, 2, 4, 9, 11, 12, 17 och
19 §§, och 12 kap. 14 § nya rubriker, av följande lydelse.

1 kap.

1 §

Försäkringsrörelse får drivas endast av försäkringsaktiebolag och öm-

sesidiga försäkringsbolag som fått tillstånd (koncession) till detta enligt
denna lag, om inte annat följer av 2 § eller 10 § tredje stycket.

Finansinspektionen skall efter ansökan lämna förhandsbesked om huru-

vida koncession enligt första stycket krävs för en planerad verksamhet.

Försäkringsbolagen skall stå under tillsyn av Finansinspektionen och vara

registrerade hos denna.

För varje försäkringsbolag skall finnas ett huvudkontor i Sverige.

1 a §

Försäkringsrörelse skall bedrivas med en för rörelsens omfattning

och beskaffenhet tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över för-
säkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot för-

Prop. 1998/99:87, bet. 1998/99:FiU28, rskr. 1998/99:227.

Jfr rådets direktiv 84/253/EEG om godkännande av personer som har ansvar för lag-

stadgad revision av räkenskaper (EGT L 126, 12.5. 1984, s. 20 Celex 389L0048).

Lagen omtryckt 1995:1567.

Senaste lydelse 1999:225.

SFS 1999:600

Utkom från trycket
den 18 juni 1999

SFS 1999:600

säkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringarna
kan fullgöras.

Information till liv- och skadeförsäkringstagare och dem som erbjuds att

teckna en sådan försäkring skall vara anpassad efter försäkringens art och
tydligt visa försäkringens villkor och värdeutveckling. Även andra ersätt-
ningsberättigade på grund av liv- och skadeförsäkringar skall ges den infor-
mation de behöver.

Verksamheten skall bedrivas enligt god försäkringsstandard.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om vilken information som ett försäkringsbolag skall
lämna till försäkringstagarna, andra ersättningsberättigade på grund av
försäkringarna och till dem som erbjuds att teckna en försäkring i bolaget.

2 §

Denna lag gäller inte för försäkringsrörelse som drivs enligt andra för-

fattningar eller som utövas av försäkringsanstalter som inrättats av staten.

Särskilda bestämmelser om utländska försäkringsgivare finns i lagen

(1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

särskilda föreskrifter om bedrivande av försäkringsrörelse för att uppfylla
Sveriges åtaganden till följd av avtal mellan Europeiska gemenskaperna
(EG) och Schweiz.

Ett försäkringsbolag får inte driva annan rörelse än försäkringsrörelse,

om det inte finns särskilda skäl för det.

Rörelse som avses i 2 kap. 3 b § (direkt livförsäkringsrörelse) får förenas

endast med direkt skadeförsäkringsrörelse som avses i 2 kap. 3 a § första
stycket klasserna 1 och 2 samt med rörelse avseende återförsäkring (indirekt
försäkring) av försäkring enligt någon av dessa klasser och av livförsäkring,
om inte annat följer av tredje stycket.

Utöver vad som följer av andra stycket får direkt livförsäkringsrörelse och

skadeförsäkringsrörelse bedrivas i samma försäkringsbolag, om sådan verk-
samhet samtidigt bedrevs vid tidpunkten för undertecknandet av avtalet om
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, den 2 maj 1992.

Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som bedrivs i

samma försäkringsbolag enligt andra eller tredje stycket skall hållas åtskilda
hos bolaget.

Särskilda bestämmelser finns i 5 kap. 1 § om försäkringsbolagets upplå-

ning samt i 7 kap. 17 och 17 a §§ om innehav av aktier och andelar i vissa
företag.

5 §

Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 1 kap. 8 a § samt

7 kap. 22, 23 och 26 §§, får tillämpas för skadeförsäkringar som avses i
2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2 samt för avgångsbidragsförsäk-
ringar.

Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 1 kap. 8 a § samt

7 kap. 2, 22, 23 och 26 §§, behöver inte tillämpas för sådana livförsäkringar
som avses i 2 kap. 3 b § första stycket klasserna 1 b och 4 om premien är be-
räknad och bestämd för längst fem år.

Senaste lydelse 1998:294.

SFS 1999:600

Ersättning, som utges i form av livränta eller sjukränta, tillhör endera liv-

försäkring eller annan försäkring beroende på vilket av dessa slag av försäk-
ringar som har meddelats. Har en sådan ränta inköpts i ett livförsäkrings-
bolag, skall den dock i detta bolag höra till livförsäkring.

För sådan livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring än livför-

säkring gäller de särskilda bestämmelserna om livförsäkring i 7 kap. 2 och
11 a §§ samt 14 kap. 7, 21 och 24–28 §§.

6 §

I ett försäkringsbolag svarar aktieägarna eller delägarna inte personli-

gen för bolagets förpliktelser. I 7 § finns bestämmelser om kapitaltillskott i
form av uttaxering hos delägare.

Försäkringsaktiebolag är privat försäkringsaktiebolag eller publikt för-

säkringsaktiebolag. Denna lag gäller för samtliga försäkringsaktiebolag, om
inte annat föreskrivs.

Är bolagets aktiekapital fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika

belopp.

7 §

Delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag är försäkringstagarna. Åter-

försäkringstagare skall dock inte på grund av återförsäkringen

anses som

delägare

I bolagsordningen får det föreskrivas att också de försäkrade skall vara

delägare, även om de inte samtidigt är försäkringstagare, för en försäkring
som

1. tecknas av en arbetsgivare för att ge försäkringsskydd åt anställda, och
2. grundas på kollektivavtal.
I bolagsordningen för ett skadeförsäkringsbolag får föreskrivas att en så-

dan delägare som avses i första stycket skall täcka skulder, avsättningar eller
förluster i direkt skadeförsäkringsrörelse genom att göra kapitaltillskott till
bolaget (uttaxering).

En delägares skyldighet enligt tredje stycket får endast göras gällande
1. för skadeförsäkring som inte tecknats av en konsument eller ett dödsbo

för enskilt eller i huvudsak enskilt ändamål, och

2. om det saknas tillgångar eller medel för att täcka skulder, avsättningar

eller förluster.

Med delägare avses i denna lag

endast delägare i ett ömsesidigt försäk-

ringsbolag.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge undantag från

bestämmelserna i fjärde stycket 1 för lokala skadeförsäkringsbolag som inte
behöver ha en auktoriserad revisor enligt 10 kap. 4 §.

8 §

Ett ömsesidigt försäkringsbolag får inte bildas utan garantikapital, om

det inte finns särskilda skäl för det. Om det behövs får tillskott av garantika-
pital göras även under rörelsens gång

Garantikapitalet skall betalas med

pengar. Garantikapitalet skall återbetalas när det inte längre behövs för rörel-
sens ändamålsenliga bedrivande och en återbetalning är förenlig med be-
stämmelserna om kapitalbasens sammansättning och storlek i 7 kap. 22–
27 §§. Om villkor för sådan återbetalning finns bestämmelser i 12 kap. 4 §.

SFS 1999:600

9 §

Ett försäkringsbolag är moderbolag och en annan juridisk person är

dotterföretag, om försäkringsbolaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den

juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal

med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för
samtliga aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse el-

ler avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt

utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den ju-
ridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsav-
tal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderbolaget, om ett annat

dotterföretag till moderbolaget eller moderbolaget tillsammans med ett eller
flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den

juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal

med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för
samtliga aktier eller andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse el-

ler avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på

grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess
bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförliga stadgar har rätt att en-
samt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även
denna dotterföretag till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.
Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva

att denna lags bestämmelser, eller föreskrifter som meddelats med stöd av
denna lag, om koncerner skall gälla helt eller delvis för en grupp av företag,
som inte utgör en koncern enligt första–tredje styckena, men som har en ge-
mensam eller i huvudsak gemensam ledning.

10 §

Undantag från denna lag får medges i fråga om mottagna åter-

försäkringar, i den mån det prövas skäligt. Undantag för ett mottagande bo-
lag som avses i tredje stycket 3 skall vara förenligt med EG:s rättsakter i
fråga om direkt försäkring.

Om ett försäkringsbolag driver rörelse i utlandet, får sådana avvikelser

från denna lag medges som föranleds av hänsyn till utländsk rätt eller rätts-
tillämpning.

I fråga om skadeförsäkringar får undantag från denna lag medges för
1. ömsesidiga försäkringsbolag som driver skadeförsäkringsrörelse under

förutsättning att verksamheten inte omfattar kredit

eller borgensförsäkring

Senaste lydelse 1999:225. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

SFS 1999:600

eller annan ansvarsförsäkring än sådan som enligt 2 kap. 3 a § tredje stycket
behandlas som underordnad, att den årliga premieinkomsten från skadeför-
säkringsrörelsen inte överstiger ett belopp motsvarande en miljon euro samt
att minst hälften av denna premieinkomst härrör från bolagets delägare,

2. lokala skadeförsäkringsbolag som meddelar endast försäkring enligt

2 kap. 3 a § första stycket klass 18 (assistans) i form av naturaförmåner och
vilkas årliga premieinkomst inte överstiger ett belopp motsvarande 200 000
euro,

3. ömsesidiga försäkringsbolag som enligt avtal med ett annat sådant bo-

lag (det mottagande bolaget) fullt ut återförsäkrar alla sina avtal om direkt
försäkring eller överlåter samtliga sina förpliktelser enligt försäkringsav-
talen.

Frågor om medgivanden enligt första–tredje styckena prövas av Finansin-

spektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt
prövas dock av regeringen.

11 §

Ett privat försäkringsaktiebolag eller en aktieägare i ett sådant bolag

får inte genom annonsering söka sprida aktier eller teckningsrätter i bolaget
eller av bolaget utgivna skuldebrev eller optionsbevis.

Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får inte heller på

annat sätt söka sprida i första stycket angivna värdepapper genom att erbjuda
fler än 200 personer att teckna eller förvärva värdepapperen. Detta gäller
dock inte om erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har an-
mält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna poster inte översti-
ger 200.

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte erbjudanden som

avser överlåtelse till högst tio förvärvare.

I första stycket angivna värdepapper som har givits ut av ett privat för-

säkringsaktiebolag får inte bli föremål för handel på börs eller annan organi-
serad marknadsplats.

2 kap.

3 §

Stiftarna skall ansöka om koncession samt upprätta en bolagsordning

som skall stadfästas.

Ansökan om koncession och stadfästelse av bolagsordning prövas av Fi-

nansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild
vikt prövas dock av regeringen.

Till ansökan skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten. Rege-

ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före-
skrifter om vad verksamhetsplanen skall innehålla.

Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av bolagsordning prövas

att bolagsordningen överensstämmer med denna lag och med andra författ-
ningar samt om och i vad mån särskilda bestämmelser behövs med hänsyn
till omfattningen och arten av bolagets verksamhet.

Bolagsordningen skall stadfästas och koncession beviljas, om
1. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven i

denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten,

Senaste lydelse 1999:225.

SFS 1999:600

2. det kan antas att de som kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget

inte kommer att motverka de krav på

verksamheten

i bolaget

som avses

i 1

och även i övrigt är lämpliga att utöva ett väsentligt inflytande över
ledningen av ett försäkringsbolag och

3. de som avses ingå i bolagets styrelse och vara verkställande direktör el-

ler dennes ställföreträdare har de insikter och den erfarenhet som måste krä-
vas av den som deltar i ledningen av ett försäkringsbolag och även i övrigt är
lämpliga för en sådan uppgift. Bolagsordningen får inte stadfästas och kon-
cession inte beviljas, om det kan antas att någon som i väsentlig mån har åsi-
dosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska ange-
lägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet kommer att ha ett
kvalificerat innehav i bolaget.

Om bolaget kommer att ha nära förbindelser med någon annan, får bo-

lagsordningen stadfästas och koncession beviljas endast om förbindelserna
inte hindrar en effektiv tillsyn av försäkringsbolaget.

Koncession beviljas tills vidare eller, om särskilda omständigheter för-

anleder detta, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det löpande rä-
kenskapsårets slut. Koncession får inte vägras av det skälet att det inte be-
hövs något ytterligare försäkringsbolag.

Vid förlängning av en koncession som har beviljats ett försäkringsbolag

för bestämd tid samt vid ändring av en bolagsordning eller av en beviljad
koncession gäller första–sjunde styckena i tillämpliga delar.

3 a §

Koncession för direkt skadeförsäkringsrörelse skall avse en eller

flera av följande försäkringsklasser eller risk som hänför sig till en sådan
klass:

1. olycksfall, dock inte försäkring som avses i 3 b § första stycket
klass 4,
2. sjukdom, dock inte försäkring som avses i 3 b § första stycket
klass 4,
3. landfordon (andra än spårfordon),
4. spårfordon,
5. luftfartyg,
6. fartyg,
7. godstransport,
8. brand och naturkrafter,
9. annan sakskada,
10. motorfordonsansvar,
11. luftfartygsansvar,
12. fartygsansvar,
13. allmän ansvarighet,
14. kredit,
15. borgen,
16. annan förmögenhetsskada,
17. rättsskydd samt
18. assistans.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om de risker som hänför sig till varje försäkringsklass
och om beteckningar för grupper av försäkringsklasser.

SFS 1999:600

Ett försäkringsbolag får försäkra risker som inte omfattas av bolagets kon-

cession om risken är underordnad i förhållande till den risk som omfattas av
koncessionen (huvudrisken). En rättsskyddsförsäkring får dock behandlas
som underordnad endast om den avser tvister eller risker med anknytning till
högsjöfart under klass 6 eller 12 eller om huvudrisken faller under första
stycket 18 (assistans). Risker enligt första stycket 14 och 15 (kredit och bor-
gen) får inte behandlas som underordnade.

3 b §

Koncession för direkt livförsäkringsrörelse skall avse en eller flera av

följande försäkringsklasser eller risk som hänför sig till en sådan klass:

1 a) försäkring där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller

periodiska utbetalningar) är beroende av en persons eller flera personers liv,
dock inte försäkringar enligt klass 3,

b) försäkring som meddelas som tillägg till försäkring enligt a,
2 a) försäkring som utfaller vid giftermål,
b) försäkring som utfaller vid födelse,
3. försäkring som avses i klasserna 1 a och 2 som är anknuten till fonder

vilka förvaltas av fondförvaltare som har rätt att utöva fondverksamhet enligt
lagen (1990:1114) om värdepappersfonder (fondförsäkring),

4. sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som gäller för längre tid än

fem år, under obestämd tid eller till dess den försäkrade uppnått en viss ålder
och som inte får sägas upp av försäkringsbolaget eller får sägas upp endast
under särskilda förhållanden som anges i försäkringsavtalet.

Regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer

får meddela

närmare föreskrifter om de risker som hänför sig till varje försäkringsklass.

3 c §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om indelning i försäkringsklasser beträffande koncession
för återförsäkring.

5 §

Bolagsordningen skall ange

för samtliga försäkringsbolag

1. bolagets firma,
2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,
3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det särskilt skall anges om

verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som mottagen åter-
försäkring,

4. om bolaget skall driva försäkringsrörelse utanför Europeiska eko-

nomiska samarbetsområdet (EES),

5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter, revisorer

och eventuella styrelsesuppleanter, som får utses av bolagsstämman, samt ti-
den för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,

6. sättet att sammankalla bolagsstämman,
7. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman,
8. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst el-

ler, i ett livförsäkringsbolag, på annat sätt täcka bolagets förlust

för försäkringsaktiebolag

9. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen skall

kunna bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maxi-

SFS 1999:600

mikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en fjärdedel av
maximikapitalet,

10. aktiernas nominella belopp,

för ömsesidiga försäkringsbolag

11. den krets av försäkrade som i denna egenskap är delägare, om inte en-

dast försäkringstagarna är delägare,

12. garantikapitalet,
13. regler för hur rösträtten skall utövas och hur beslut skall fattas på bo-

lagsstämman, varvid särskilt skall anges om och i vilken utsträckning del-
ägarnas rösträtt skall utövas genom utsedda delegerade samt i vilken ut-
sträckning rösträtt skall tillkomma garanterna,

14. för vilka försäkringar, i vilka situationer

intill vilket belopp och i vil-

ken ordning uttaxering kan ske hos delägarna i skadeförsäkringsbolag samt
hur uttaxeringen skall genomföras,

15. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som skall vara teck-

nade innan bolaget kan anses bildat,

16.

hur tillgångarna skall fördelas mellan delägarna vid bolagets upplös-

ning,

17. i vilken ordning garanterna skall betala in det tecknade garantika-

pitalet samt

18. om och i vilken ordning vinst skall

delas ut till garanterna och i vilken

ordning garantikapitalet skall återbetalas.

I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller ordet

publikt, skall i bolagsordningen anges beteckningen (publ) efter firman.

13 §

Ett försäkringsbolag skall anmälas för registrering senast sex måna-

der efter det att koncession har beviljats.

För registrering av ett försäkringsaktiebolag krävs
1. att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade ak-

tier efter avdrag för de aktier som enligt 15 § har förklarats förverkade och
inte har övertagits av någon annan (bolagets aktiekapital) svarar mot aktie-
kapitalet eller minimikapitalet enligt bolagsordningen,

2. att de aktier som ingår i bolagets aktiekapital är helt betalda och
3. att auktoriserad revisor skriftligen intygar att betalning enligt 2 har skett

och att all apportegendom är tillförd bolaget. Av revisorns yttrande skall
framgå att apportegendomen i stiftelseurkunden inte har åsatts högre värde
än det verkliga värdet för försäkringsaktiebolaget och att egendomen är eller
kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. I yttrandet skall revisorn be-
skriva apportegendomen och ange vilken metod som har använts vid värde-
ringen av den. Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen skall
anmärkas.

Genom registreringen fastställs bolagets aktiekapital till det belopp som

anges i andra stycket 1. De aktier som enligt 15 § har förklarats förverkade
och inte övertagits av någon annan blir därvid ogiltiga.

För registrering av ett ömsesidigt bolag, där garantikapital skall finnas,

krävs att hela garantikapitalet är inbetalt.

Om inte försäkringsbolaget anmäls för registrering inom den tid som

anges i första stycket eller om Finansinspektionen genom lagakraftägande
beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget, har
frågan om bolagets bildande fallit. Styrelseledamöterna ansvarar solidariskt

SFS 1999:600

för återbetalningen av de belopp som har betalats in på de tecknade aktierna,
eller som har erlagts på grund av garantiavtalet eller de tecknade försäkring-
arna. Till beloppen skall läggas uppkommen avkastning varjämte avdrag
skall göras för kostnaderna på grund av åtgärder enligt 18 § första stycket
tredje meningen. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.

17 §

Tillskott av garantikapital som görs under rörelsens gång i ett ömsesi-

digt försäkringsbolag skall registreras. Beslutet om att ta emot garantikapital
skall anmälas för registrering senast sex månader efter beslutet. För registre-
ring krävs att hälften av tillskottet har betalats in. Garantikapitalet är ökat när
registrering skett. Garantikapitalet skall vara helt inbetalt senast sex månader
efter registreringen av tillskottet.

Ett tillskott av garantikapital skall genast återbetalas om registrering inte

sker.

2 a kap.

1 §

Ett försäkringsbolag som avser att upprätta en filial, agentur eller annat

liknande driftställe (sekundäretablering) i ett annat EES-land skall under-
rätta Finansinspektionen.

Underrättelsen enligt första stycket skall innehålla
1. uppgift om i vilket land sekundäretableringen skall upprättas,
2. en plan för den tilltänkta verksamheten, med angivande av sekundäreta-

bleringens organisation och vilket slags försäkringsverksamhet som skall
drivas där,

3. uppgift om sekundäretableringens adress,
4. uppgift om vem som är företrädare för sekundäretableringen.
Om ett försäkringsbolag från en sekundäretablering skall meddela försäk-

ringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 10 (motorfordonsansvar) och
som inte uteslutande avser försäkring av fraktförares ansvar, skall underrät-
telsen enligt första stycket dessutom innehålla en försäkran att bolaget är
medlem i motsvarigheten till Trafikförsäkringsföreningen i sekundäretable-
ringens EES-land och i det landets nationella garantifond.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela

föreskrifter om vad den i andra stycket 2 angivna verksamhetsplanen i övrigt
skall innehålla.

4 §

Om ett försäkringsbolag avser att från Sverige eller från en sekundär-

etablering i ett annat land inom EES meddela försäkringar för risker belägna
i eller för åtaganden som skall fullgöras i ett tredje EES-land, och detta skall
ske utan förmedling av en sekundäretablering i det landet (gränsöverskri-
dande verksamhet), skall bolaget underrätta Finansinspektionen om det. I
underrättelsen skall det anges vilket eller vilka slag av risker eller åtaganden
försäkringarna skall omfatta.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte när bolag i annan egenskap än

ledande försäkringsgivare deltar i koassuransavtal (samförsäkring) avseende
stora risker.

Med stora risker avses

Senaste lydelse 1998:294.

SFS 1999:600

1. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 4–7 och 11–12,
2. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 14–15, om för-

säkringstagaren är näringsidkare och den försäkrade risken avser närings-
verksamheten, och

3. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 3, 8–10, 13 och

16, om försäkringstagaren är näringsidkare och minst två av följande förut-
sättningar är uppfyllda enligt senast fastställda resultat- och balansräkning:

a) försäkringstagaren har en balansomslutning som uppgår till minst ett

belopp motsvarande 6 200 000 euro,

b) försäkringstagaren har en bruttoomsättning som uppgår till minst ett

belopp motsvarande 12 800 000 euro,

c) försäkringstagaren har haft i genomsnitt minst 250 personer anställda.
Om försäkringstagaren ingår i en koncern som avger koncernredovisning

skall förutsättningarna i tredje stycket 3 gälla koncernen.

3 kap.

2 §

Aktier kan fritt överlåtas och förvärvas, om något annat inte följer av

bestämmelserna i detta kapitel eller i övrigt av lag.

Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett försäkringsaktiebolag, som

medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav
enligt 1 kap. 9 a §, får ske bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Det-
samma gäller förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas så att det
uppgår till eller överstiger 20, 33 eller 50 procent av aktiekapitalet eller rös-
tetalet för samtliga aktier eller så att försäkringsaktiebolaget blir dotterföre-
tag.

Tillstånd enligt första stycket skall ha meddelats före förvärvet. Om för-

värv har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat
liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren skall få behålla de
aktier som erhållits. Förvärvaren skall ansöka om tillstånd till ett sådant för-
värv inom sex månader efter det att aktierna erhållits.

Tillstånd skall ges till förvärv som avses i andra och tredje styckena, om

det kan antas att förvärvaren inte kommer att motverka de krav på verksam-
heten i bolaget som avses i 2 kap. 3 § femte stycket 1 och om förvärvaren
även i övrigt är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av
ett försäkringsbolag. Tillstånd får inte ges, om förvärvaren i väsentlig mån
har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska
angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan försäkringsbolaget

och någon annan, skall tillstånd ges endast om förbindelserna inte hindrar en
effektiv tillsyn av försäkringsbolaget.

Inspektionen får föreskriva en viss tid inom vilken ett förvärv skall ge-

nomföras.

Inspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt andra eller tredje

stycket inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes.

Senaste lydelse 1996:753.

SFS 1999:600

2 d §

Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier utövar eller kan an-

tas komma att utöva sitt inflytande på ett sätt som motverkar de krav

på verk-

samheten i försäkringsbolaget som avses i 2 kap. 3 § femte stycket

1, får

Finansinspektionen besluta att ägaren vid stämman inte får företräda fler ak-
tier än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat. Detsamma gäller,
om en sådan ägare i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i närings-
verksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig
till allvarlig brottslighet.

Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier har underlåtit att ansöka

om tillstånd till ett förvärv som avses i 2 §, får inspektionen besluta att äga-
ren vid stämman inte får företräda aktierna till den del de omfattas av ett
krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av inspektionen har ett kvalificerat inne-

hav av aktier, får innehavaren inte företräda aktierna vid stämman till den del
innehavet står i strid med beslutet.

Finansinspektionen får förelägga ägare som avses i första stycket att av-

yttra så stor del av aktierna att innehavet därefter inte är kvalificerat. En
ägare som avses i andra eller tredje stycket får föreläggas att avyttra så stor
del av aktierna att innehavet inte står i strid med inspektionens beslut.

Aktier som omfattas av ett förbud eller föreläggande enligt denna paragraf

skall inte medräknas när det fordras samtycke av ägare till en viss del av ak-
tierna i bolaget för att ett beslut skall bli giltigt eller en befogenhet skall få
utövas, såvida inte förvaltare har förordnats enligt 2 e §.

3 §

I bolagsordningen kan tas in förbehåll att en aktieägare eller någon an-

nan skall ha rätt att lösa sådana aktier som övergår till ny ägare. Förbehållet
skall ange

1. vilka som har lösningsrätt och, om lösningsrätten inte skall kunna utö-

vas vid vissa fång, vilka slags fång som har undantagits,

2. den ordning i vilken lösningsrätten tillkommer de lösningsberättigade

inbördes,

3. den tid, ej överstigande två månader från anmälan hos styrelsen om en

akties övergång, inom vilken lösningsanspråket skall framställas hos bola-
get,

4. den tid inom vilken lösen skall betalas; denna tid får inte överstiga en

månad räknat från den tidpunkt då lösenbeloppet bestämdes.

Förvärvas flera aktier genom samma fång, kan, om något annat inte följer

av förbehållet, lösningsrätten inte utövas för mindre antal aktier än fånget
omfattar. Om tillämpningen av föreskrifterna i bolagsordningen om lösens
belopp skulle bereda någon en otillbörlig fördel, kan jämkning ske.

När en anmälan gjorts om aktiens övergång, skall styrelsen genast skriftli-

gen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är införd i ak-
tieboken eller på annat sätt känd för bolaget.

Om något annat inte föreskrivs i bolagsordningen, skall tvister om lös-

ningsrätten och om lösenbeloppets storlek prövas av tre skiljemän enligt la-
gen (1929:145) om skiljemän.

Innan det visar sig att lösningsrätten inte begagnas kan den till vilken ak-

tien har övergått inte utöva någon annan rätt på grund av aktien gentemot bo-

Senaste lydelse 1996:753.

SFS 1999:600

laget än rätt till vinstutdelning och företrädesrätt till teckning av nya aktier
vid nyemission eller till teckning av andel i lån som avses i 5 kap. Rättig-
heter och skyldigheter på grund av sådan teckning övergår till den som be-
gagnar sig av lösningsrätten.

4 §

Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till sådan

aktieägare som är införd i aktieboken och först när den eller de aktier brevet
lyder på har betalats. Vidare fordras

1. att försäkringsaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats vid

bolagets bildande, eller

2. att nyemissionen eller fondemissionen har registrerats, om aktien till-

kommit på grund av emissionen

eller

3. att registrering har skett enligt 5 kap. 15 §, om aktien har tillkommit på

grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.

Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens fullmakt

av en bank. Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på något
annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på
den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens nominella belopp och dagen
för utfärdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag finnas enligt
bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsordningen inne-
håller förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta
tydligt anges i brevet på sådan aktie som avses med förbehållet. Uppgiften
kan ges i förkortad form. Förkortningsformerna fastställs av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av dess

nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet för-
ses med påskrift om utbetalningen. Har utan återbetalning en aktie dragits in
eller det nominella beloppet ändrats, skall så snart som möjligt en påskrift
om detta göras på aktiebrevet.

Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället

för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Utbyts ett aktiebrev mot ett el-
ler flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de därtill hörande ku-
pongarken makuleras på ett betryggande sätt.

Emissionsbevis samt de skuldebrev och optionsbevis som avses i 5 kap.

skall undertecknas på det sätt som anges i andra stycket.

6 §

Om ett aktiebrev eller ett till viss man ställt emissionsbevis eller op-

tionsbevis

överlåts eller pantsätts, skall bestämmelserna om skuldebrev till

viss man eller order i 13, 14 och 22 §§ lagen (1936:81) om skuldebrev
tillämpas. Härvid är den som innehar ett aktiebrev och enligt bolagets an-
teckning på detta är införd som ägare i aktieboken likställd med den som en-
ligt 13 § andra stycket nämnda lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet
gällande.

Överlåts eller pantsätts ett emissionsbevis eller ett optionsbevis

som inte

är ställt till viss man, skall bestämmelserna om skuldebrev till innehavaren i
13, 14 och 22 §§ lagen om skuldebrev tillämpas.

Om utdelningskuponger finns bestämmelser i 24 och 25 §§ lagen om

skuldebrev.

SFS 1999:600

4 kap.

1 §

Aktiekapitalet kan ökas genom att aktier tecknas mot betalning (ny-

emission) eller genom att aktier ges ut eller aktiernas nominella belopp höjs
utan ny betalning (fondemission). En fondemission kan endast ske i
skadeförsäkringsbolag och i livförsäkringsbolag som får dela ut vinst.

Beslut om emission fattas av bolagsstämman, om något annat inte följer

av 16 eller 17 §. Sådana beslut får inte fattas förrän bolaget har blivit regist-
rerat. Behöver bolagsordningen ändras skall beslut om detta fattas först. Ett
beslut om emission får fattas innan ändringen stadfästs om beslutet görs be-
roende av att stadfästelse meddelas.

Vid nyemission får betalning för aktier inte understiga det nominella be-

loppet.

Vid fondemission får inte till aktiekapitalet föras över belopp som under-

stiger summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den sammanlagda
höjningen av aktiernas nominella belopp.

I fråga om försäkringsaktiebolag, som enligt insiderlagen (1990:1342) ut-

gör aktiemarknadsbolag, samt dotteraktiebolag till sådana bolag gäller, för-
utom föreskrifterna i detta kapitel, bestämmelserna i lagen (1987:464) om
vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m.

5 §

Vid en kontantemission och vid en fondemission har aktieägarna före-

trädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger,
om något annat inte

har bestämts i bolagsordningen enligt 3 kap. 1 § andra stycket 3 eller,

vid en kontantemission, i emissionsbeslutet, eller

2. följer av villkor som enligt 5 kap. 5 § första stycket 8 har meddelats vid

emission av skuldebrev.

Beslut av bolagsstämman att avvika från aktieägarnas företrädesrätt är gil-

tigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

8 §

Beslutet om nyemission skall ange

1. det belopp eller det högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna

ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen,

2. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fall då aktier av olika

slag finns eller kan utges,

3. den företrädesrätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har eller

vem som annars får teckna aktier,

4. den tid inom vilken aktier kan tecknas, i de fall då ett visst belopp eller

ett lägsta belopp har fastställts för aktiekapitalets ökning,

5. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt,
6. den tid inom vilken tecknade aktier skall betalas eller, i förekommande

fall, att teckning skall ske genom betalning,

7. den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de aktier som inte

har tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om det inte föreskrivs att för-
delningen skall bestämmas av styrelsen,

8. aktiernas nominella belopp och det belopp som skall betalas för varje

tecknad aktie, samt

9. i förekommande fall förordnande som avses i 6 a §.

SFS 1999:600

Tid enligt första stycket får inte vara kortare än två veckor. Den räknas

från någon av följande tidpunkter:

a) från det kungörelse enligt 9 § skedde,
b) från emissionsbeslutet om samtliga aktieägare har varit företrädda vid

den bolagsstämma som har fattat beslutet, eller

c) från avstämningsdagen när det gäller avstämningsbolag.
Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § sjätte stycket eller 3 § eller 6 kap. 8 §

skall gälla för de nya aktierna, skall emissionsbeslutet innehålla en erinran
om detta.

Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen gäller för

avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissionsbeslutet. Av-
stämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från det kungörelse en-
ligt 9 § skedde.

Om de kuponger som hör till aktiebreven skall användas som emissions-

bevis, skall detta anges i beslutet.

5 kap. Upplåning

Begränsningar för upplåning

1 §

Ett försäkringsbolag får endast ta upp eller ta över penninglån (upp-

låning) i den utsträckning som följer av denna bestämmelse.

Upplåning får ske för att effektivisera kapitalförvaltningen eller om det i

övrigt är motiverat av den bedrivna försäkringsrörelsen, under förutsättning
att den samlade upplåningen är av ringa betydelse med hänsyn till rörelsens
omfattning och kapitalbasens storlek.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i andra stycket.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge undantag från

begränsningen i andra stycket att upplåningen skall vara av ringa betydelse.

Allmänna bestämmelser om konvertibla skuldebrev m.m.

2 §

Skadeförsäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag som får dela

ut vinst till aktieägarna kan mot ersättning ge ut konvertibla skuldebrev eller
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Sådana skuldebrev
skall ställas till innehavaren eller till viss man eller order.

Konvertibla skuldebrev skall innehålla en utfästelse från bolaget om att

borgenären har rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran enligt skuldebre-
ven mot aktier i bolaget. Skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteck-
ning skall ge borgenären rätt att teckna aktier i bolaget mot betalning i
pengar.

Villkoren för utbyte eller nyteckning av aktie skall bestämmas så att ut-

byte eller nyteckning kan ske utan att bolagsordningen ändras. Ersättningen
för ett konvertibelt skuldebrev får inte understiga det nominella beloppet på
aktie som lämnas ut vid utbyte, om inte mellanskillnaden täcks genom kon-
tant betalning vid utbytet. Skall ett konvertibelt skuldebrev kunna betalas
med annan egendom än pengar (apport) gäller bestämmelserna i 2 kap. 2 §.

Optionsrätt till nyteckning kan knytas till optionsbevis som är fogade till

skuldebreven. Borgenären får avskilja ett optionsbevis från ett skuldebrev

SFS 1999:600

och förfoga över beviset särskilt, om det inte i skuldebrevet föreskrivs att be-
viset får avskiljas först efter viss tid.

I fråga om försäkringsaktiebolag, som enligt insiderlagen (1990:1342) ut-

gör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till sådana bolag gäller, förutom
föreskrifterna i detta kapitel, bestämmelserna i lagen (1987:464) om vissa
riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m.

Av lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument framgår

att utfästelser som avses i de i denna paragraf angivna skuldebreven och op-
tionsbevisen kan registreras enligt den lagen och att skuldebrev eller
optionsbevis inte får utfärdas om registrering skall ske. I sådana fall gäller
bestämmelserna i detta kapitel i tillämpliga delar.

3 §

Vid emission av skuldebrev mot betalning i pengar har aktieägarna fö-

reträdesrätt att teckna sig för förvärv av skuldebrev som om emissionen
gällde de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller ny-
tecknas på grund av optionsrätt.

Beslut av bolagsstämman att avvika från aktieägarnas företrädesrätt är gil-

tigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de
avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Förfarandet vid emission

4 §

Beslut om emission av skuldebrev fattas av bolagsstämman, om något

annat inte följer av 9 eller 10 §. Behöver bolagsordningen ändras, skall be-
slut om detta fattas först. Ett beslut om emission får fattas innan ändringen
har stadfästs, om beslutet görs beroende av att stadfästelse meddelas. I fråga
om förslag till beslut om emission och om kallelse till bolagsstämma skall
4 kap. 7 § tillämpas.

5 §

Beslutet om emission skall ange

1. emissionens belopp eller högsta belopp eller det lägsta och högsta be-

loppet för emissionen,

2. den företrädesrätt att delta i emissionen som tillkommer aktieägare eller

någon annan eller vem som annars får delta i emissionen,

3. den tid inom vilken teckning av skuldebrev kan ske, när ett visst belopp

eller ett lägsta belopp har bestämts för emissionen,

4. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt till teck-

ning,

5. skuldebrevens nominella belopp, emissionskursen och räntesatsen,
6. den tid inom vilken tecknade skuldebrev skall betalas samt den beräk-

ningsgrund, enligt vilken vid överteckning de skuldebrev som inte tecknats
med företrädesrätt skall fördelas, om det inte föreskrivs att fördelningen
skall bestämmas av styrelsen,

7. tiden och villkoren för utbytet eller nyteckningen,
8. den rätt som skall tillkomma borgenären eller innehavaren av options-

bevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller nyteckningen ökas el-
ler sätts ned eller nya konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning ges ut eller bolaget upplöses eller upphör genom
fusion,

SFS 1999:600

9. det belopp som aktiekapitalet skall kunna ökas med genom utbyte eller

nyteckning,

10. det aktieslag som de nya aktierna skall höra till, i de fall aktier av olika

slag finns eller kan utges, samt

11. den rätt till vinstutdelning som tillkommer de nya aktierna samt det rä-

kenskapsår för vilket rätten till utdelning inträder.

Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt enligt första

stycket 4 får inte vara kortare än två veckor. Tiden räknas från

a) kungörelsen enligt 7 § första stycket första meningen,
b) beslutet, när det gäller sådana fall som avses i 7 § fjärde stycket, eller
c) avstämningsdagen, när det gäller avstämningsbolag.
Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § sjätte stycket eller 3 § eller 6 kap. 8 §

skall gälla för de nya aktierna, skall emissionsbeslutet innehålla en upplys-
ning om detta.

Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen, gäller för

avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissionsbeslutet.
Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från kungörelsen en-
ligt 7 § första stycket första meningen.

Om ett skuldebrev skall bli föremål för handel vid en svensk eller utländsk

börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad,
kan det i emissionsbeslutet tas upp ett bemyndigande för styrelsen eller den
som styrelsen inom sig förordnar att innan teckning påbörjas bestämma
emissionens belopp, emissionskursen, räntesatsen och villkoren för utbyte
eller nyteckning. I fråga om avstämningsbolag skall dock nämnda villkor be-
stämmas senast på avstämningsdagen, om aktieägarna skall ha företrädesrätt
att delta i emissionen.

6 §

Bestämmelserna i 4 kap. 3 och 4 §§ gäller i tillämpliga delar vid emis-

sion av konvertibla skuldebrev.

7 §

Bolagsstämmans beslut om emission eller en redogörelse för det vä-

sentliga innehållet i beslutet skall utan dröjsmål kungöras i Post– och Inrikes
Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Kungörs
inte beslutet i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var be-
slutet hålls tillgängligt. Har bolagsstämman enligt 5 § femte stycket över-
lämnat åt någon annan att besluta om emissionens belopp, emissionskursen,
räntesatsen och villkoren för utbyte eller nyteckning, skall vad som beslutats
om detta kungöras på motsvarande sätt.

Är försäkringsaktiebolaget inte ett avstämningsbolag, skall beslutet om

emission genast sändas till de aktieägare vars postadresser är kända för bola-
get, om aktieägarna skall ha företrädesrätt att delta i emissionen.

I fråga om avstämningsbolag skall till emissionsbevisen, när dessa över-

sänds, fogas de beslut av styrelsen, eller av den som styrelsen inom sig för-
ordnar, som rör emissionens belopp, emissionskursen, räntesatsen och vill-
koren för utbyte eller nyteckning.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för andra bolag än

avstämningsbolag, om samtliga aktieägare varit företrädda vid den bolags-
stämma som beslutat emissionen, och emissionsbeslutet inte innehåller be-
myndigande enligt 5 § femte stycket.

SFS 1999:600

8 §

Om ett visst belopp eller ett lägsta belopp för emissionen har bestämts,

har beslutet om emissionen förfallit, om beloppet inte har tecknats inom
teckningstiden. Detsamma gäller ett beslut om en sådan ändring av bolags-
ordningen som förutsätter att aktiekapitalet ökas. Vad som har betalats för de
tecknade skuldebreven skall i sådana fall genast betalas tillbaka.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller i tillämpliga delar vid emission av

konvertibla skuldebrev.

När teckningen av skuldebreven avslutats, skall försäkringsaktiebolaget

genast för registrering anmäla beslutet om emissionen och det nominella be-
loppet av det lån som tecknats, om beslutet inte har förfallit enligt första
stycket. För registrering krävs att full betalning enligt registret erlagts för
alla de aktier som ingår i det förut registrerade aktiekapitalet samt att behöv-
liga ändringar av bolagsordningen har stadfästs.

Styrelsens beslut om emission

9 §

Styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om avvikelse

från aktieägares företrädesrätt under förutsättning av bolagsstämmans god-
kännande. Bestämmelserna i 5–7 §§ och 8 § första stycket skall då gälla i
tillämpliga delar.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall

4 kap. 7 § tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall i
stället gälla styrelsens beslut. Beslut av bolagsstämman att godkänna avvi-
kelse från aktieägares företrädesrätt enligt 3 § första stycket är giltigt endast
om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rös-
terna som de vid stämman företrädda aktierna.

Emissionsbeslutet skall anmälas för registrering enligt 8 § tredje stycket

när det har godkänts av stämman och teckningen av skuldebreven avslutats.
Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett år från styrelsens beslut om emis-
sion, är beslutet förfallet.

10 §

Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om en emis-

sion som kan ske utan ändring i bolagsordningen och att därvid avvika från
aktieägarnas företrädesrätt enligt 3 §. Bemyndigande att avvika från bestäm-
melserna i 3 § första stycket om aktieägares företrädesrätt är giltigt endast
om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rös-
terna som de vid stämman företrädda aktierna.

Skall skuldebrev kunna tecknas mot tillskott av annan egendom än pengar

eller med andra villkor eller skall avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt
kunna göras, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande. Be-
myndigandet skall innehålla bestämmelser om den tid, längst till nästa ordi-
narie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fattas. Bestämmel-
serna i 4 kap. 7 § om förslag till emissionsbeslut skall tillämpas på förslag
till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för re-

gistrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om
emission.

Bestämmelserna i 5–8 §§ gäller i tillämpliga delar när styrelsen beslutar

om emission med stöd av ett bemyndigande.

SFS 1999:600

Emissionsbevis

11 §

Bestämmelserna i 4 kap. 6 § om emissionsbevis och om aktieägares

rätt att utöva företrädesrätt att delta i en emission skall tillämpas vid emis-
sion enligt detta kapitel.

Utbyte och nyteckning

12 §

När en fordran enligt ett skuldebrev byts ut mot en eller flera aktier,

skall skuldebrevet förses med påskrift om utbytet. Aktien skall genom styrel-
sens försorg genast tas upp i aktieboken.

Vid nyteckning skall skuldebrevet eller i förekommande fall optionsbevi-

set förses med påskrift om nyteckningen.

13 §

Vid nyteckning enligt detta kapitel skall aktierna tecknas på en teck-

ningslista, som skall innehålla beslutet om emissionen. Kopia av bolagsord-
ningen, den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om
bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt revisionsbe-
rättelsen för det år balansräkningen avser skall fogas till teckningslistan eller
hållas tillgängliga för aktietecknarna på den plats som anges i listan.

I avstämningsbolag får i beslutet om emission förordnas att nyteckning i

fråga om hela eller viss del av emissionen skall ske genom betalning i stället
för på teckningslista. I sådant fall skall beslutet om emission och de hand-
lingar som avses i första stycket andra meningen hållas tillgängliga för aktie-
tecknarna hos den centrala värdepappersförvararen.

Har teckningen skett i strid mot denna paragraf eller har aktier tecknats

med villkor som inte stämmer överens med de villkor som anges i emis-
sionsbeslutet, skall 2 kap. 8 § tillämpas.

Anser styrelsen eller den styrelsen inom sig förordnar att aktieteckningen

är ogiltig enligt tredje stycket, skall aktietecknaren genast underrättas om
detta. I annat fall skall aktietecknaren tilldelas de tecknade aktierna. Styrel-
sen skall se till att aktierna genast tas upp i aktieboken.

14 §

Bestämmelserna i 2 kap. 14 och 15 §§ skall tillämpas vid inbetalning

på grund av nyteckning enligt detta kapitel. Kvittning av en skuld på grund
av aktieteckning mot en fordran hos bolaget får dock ske, om styrelsen med-
ger det. Ett sådant medgivande får inte lämnas, om det skulle vara till skada
för bolaget eller dess borgenärer.

15 §

Senast tre månader efter det att tiden för utbyte eller nyteckning av

aktier har gått ut skall styrelsen för registrering anmäla hur många aktier
som har utgivits i utbyte eller som har nytecknats och helt betalats. Om utby-
testiden eller teckningstiden är längre än ett år, skall anmälan göras senast
tre månader efter utgången av varje räkenskapsår under vilket utbyte eller
nyteckning har skett.

För registrering krävs
1. vid utbyte, att bolaget på grund av emissionen har tillförts ersättning till

ett värde som motsvarar minst det sammanlagda beloppet av de anmälda ak-
tierna,

2. vid nyteckning, att aktierna helt har betalats, och

SFS 1999:600

3. att auktoriserad eller godkänd revisor eller, i avstämningsbolag, den

centrala värdepappersförvararen intygar att kraven enligt 1 eller 2 uppfylls.

Genom registreringen är aktiekapitalet ökat med det sammanlagda nomi-

nella beloppet av de anmälda aktierna.

16 §

De nya aktierna skall medföra rätt till vinstutdelning enligt vad som

har bestämts om detta i beslutet om emission. Beslutet får dock inte innebära
att en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det under vilket
aktierna skall vara betalda.

Upptagande av vissa andra lån

17 §

Om inte något annat följer av detta kapitel, får ett försäkringsbolag

inte ta upp ett penninglån på villkor att lånet skall betalas på något annat sätt
än med ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som be-
stäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet.

18 §

Skadeförsäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag som får

dela ut vinst får ta upp lån mot obligationer eller andra skuldebrev med rätt
till ränta, vars storlek är helt eller delvis beroende av vinstutdelningen till ak-
tieägare i bolaget eller av sådan vinst i bolaget som kan användas för vinstut-
delning till aktieägarna (vinstandelsbevis). Beslut om upptagande av sådant
lån fattas av bolagsstämman. Styrelsen får dock fatta ett sådant beslut under
förutsättning av bolagsstämmans godkännande eller efter bolagsstämmans
bemyndigande.

Emissionsprospekt

19 §

Bestämmelserna i 4 kap. 21–27 §§ om emissionsprospekt skall till-

lämpas också när ett publikt försäkringsaktiebolag eller aktieägare i ett så-
dant bolag offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbju-
dan att förvärva sådana av bolaget utgivna skuldebrev, optionsbevis eller
vinstandelsbevis som avses i detta kapitel. Emissionsprospekt behöver dock
upprättas endast om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan
komma att betalas uppgår till minst trehundratusen kronor.

7 kap.

1 §

Ett försäkringsbolags försäkringstekniska avsättningar skall motsvara

belopp som erfordras för att bolaget vid varje tidpunkt skall kunna uppfylla
alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av in-
gångna försäkringsavtal. De försäkringstekniska avsättningarna skall mot-
svara bolagets ansvarighet för

1. försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader under resten

av avtalsperioden för löpande försäkringar i skadeförsäkringsrörelse (ej in-
tjänade premier och kvardröjande risker) respektive livförsäkringsrörelse
(livförsäkringsavsättning).

2. inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader för regleringen av dessa

samt återbäring som förfallit till betalning men inte betalats ut (oreglerade
skador),

3 SFS 1999:580–607

SFS 1999:600

3. sådan återbäring som är garanterad i nominella eller reala belopp (ga-

ranterad återbäring), och som inte omfattas av 1 eller 2,

4. sådan återbäring inom livförsäkringsrörelse som är villkorad av värde-

förändringar på tillgångar eller av ett visst försäkringstekniskt resultat som
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade står risken för (villko-
rad återbäring),

5. förlustutjämning för kreditförsäkring som avses i 12 kap. 9 a § (utjäm-

ningsavsättning) upp till det belopp för avsättningens storlek som anges i
första stycket andra meningen nämnda paragraf, och

6. fondförsäkringar som försäkringstagarna eller andra ersättningsberätti-

gade bär placeringsrisken för (fondförsäkringsåtaganden där försäkringsta-
garen bär placeringsrisken).

Ansvarar flera försäkringsbolag solidariskt för en försäkring, skall vid be-

räkningen av det enskilda bolagets försäkringstekniska avsättningar endast
beaktas den del av försäkringen som enligt avtal mellan bolagen belöper på
bolaget.

Avsättning för oreglerade skador skall beräknas särskilt för varje för-

säkringsfall. För skadeförsäkringsrörelse får statistiska metoder användas
om de leder till en tillräcklig avsättning med beaktande av skadornas art.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om de försäkringstekniska avsättningarnas innehåll och
beräkning.

2 §

Avsättningen för ej intjänade premier skall beräknas så att den alltid

motsvarar summan av avsättningarna för varje försäkringsavtal. Avsätt-
ningen för kvardröjande risker skall avse ett för bolaget beräknat tillägg som
utöver avsättningen för ej intjänade premier kan anses behövligt för att täcka
framtida kostnader som har samband med ingångna försäkringsavtal. En
försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för kollektiv beräkning
av avsättningarna får dock användas, om avsättningen beräknad enligt en så-
dan metod ger i stort sett samma resultat som om avsättningen hade beräk-
nats för varje försäkring.

Livförsäkringsavsättningen skall beräknas så att den alltid motsvarar sum-

man av avsättningarna för varje livförsäkringsavtal beräknat enligt tredje
stycket. I avsättningen skall det tillägg inräknas som behövs för att täcka alla
förluster på grund av att försäkringarna upphör i förtid. En annan försäk-
ringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för kollektiv beräkning av
avsättningarna får användas, om den ger i stort sett samma resultat som om
avsättningen hade beräknats för varje försäkring.

Livförsäkringsavsättningen för ett livförsäkringsavtal utgörs av skillnaden

mellan det förväntade kapitalvärdet av bolagets framtida utgifter för försäk-
ringsavtalet och det förväntade kapitalvärdet av de premier bolaget ytterli-
gare kan ha att uppbära för försäkringsavtalet (prospektiv beräkningsmetod).
En annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod får an-
vändas, om avsättningen beräknad enligt en sådan metod inte blir lägre än
om en prospektiv beräkningsmetod hade använts eller om den metoden inte
är möjlig att tillämpa för försäkringsavtalet.

Beräkningen enligt andra och tredje styckena skall grundas på antaganden

om dödlighet och andra riskmått, räntesats samt driftskostnader som var för
sig är betryggande.

SFS 1999:600

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela

närmare föreskrifter om beräkning av livförsäkringsavsättningar. Föreskrif-
terna skall ange maximiräntesats och vilka försäkringar som, med hänsyn till
sin beskaffenhet, inte skall omfattas av en sådan föreskrift.

3 §

Ett försäkringsbolag som avses i 9 § skall upprätta och följa försäk-

ringstekniska riktlinjer. Sådana riktlinjer skall innehålla principerna för

1. hur premier bestäms,
2. beräkning av försäkringstekniska avsättningar,
3. återköp och belåning av försäkringar,
4. fördelning av återbäring till försäkringstagarna och andra ersättningsbe-

rättigade,

5. avgivande och mottagande av återförsäkring, samt
6. hur soliditeten skall tillgodoses.
De försäkringstekniska riktlinjerna skall kompletteras med ett försäk-

ringstekniskt beräkningsunderlag. Underlaget skall innehålla de antaganden
som behövs för att beräkna

1. premier, försäkringstekniska avsättningar, tekniska återköpsvärden och

belåningsvärden,

2. gränserna för skyldigheten att teckna återförsäkring och begränsning-

arna för mottagen återförsäkring,

3. fördelningen av återbäring, samt
4. soliditetsreserver.
Om det med hänsyn till försäkringarnas beskaffenhet eller av annat sär-

skilt skäl saknas anledning att upprätta ett sådant beräkningsunderlag får bo-
laget helt eller delvis avstå från att upprätta det.

4 §

Premier för livförsäkringar och skadeförsäkringar som meddelas för

längre tid än tio år skall bestämmas på grundval av sådana antaganden som
avses i 2 § fjärde stycket, om inte en avvikelse är försvarlig med hänsyn till
bolagets ekonomiska situation.

8 §

Ett försäkringsbolag får inte förespegla framtida återbäring som sak-

nar grund i försäkringsavtalet.

8 a §

Senast när försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring börjar an-

vändas, skall de ges in till Finansinspektionen.

Till riktlinjerna skall fogas en redogörelse för de konsekvenser som rikt-

linjerna får för försäkringsbolaget samt för försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringarna. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om
vad redogörelsen skall innehålla.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också vid ändring av

försäkringstekniska riktlinjer.

11 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

12 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

SFS 1999:600

9 §

Ett försäkringsbolag som driver direkt försäkringsrörelse skall ha till-

gångar till ett belopp som motsvarar försäkringstekniska avsättningar för
egen räkning, med tillägg av värdet av reservdeposition som en återförsäk-
ringsgivare har ställt hos bolaget, placerade i enlighet med 9 a–10 e, 13 och
29 §§ (skuldtäckning).

Om ett annat försäkringsbolag än som avses i första stycket driver sådan

återförsäkringsrörelse som avses i 11 a § första stycket 3 skall bolaget ha till-
gångar till ett belopp som behövs för att säkerställa försäkringstagarnas för-
månsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979). För sådana tillgångar
gäller 9 a–10 g §§ i tillämpliga delar (särskild skuldtäckning).

Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses de för-

säkringstekniska avsättningarna inklusive mottagen återförsäkring och med
avdrag för avgiven återförsäkring.

Om avgiven återförsäkring inte bidrar till att minska bolagets risktagande,

får Finansinspektionen för visst fall bestämma att avdrag inte får göras för
sådan återförsäkring.

10 §

För skuldtäckning som avses i 9 § får, med de begränsningar som

anges i andra–sjätte styckena och 10 a–10 d §§, följande tillgångar använ-
das:

1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska staten, en

svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för.

2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska gemen-

skaperna eller utländska stater eller centralbanker svarar för.

3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk kommun eller

därmed jämförlig utländsk samfällighet med befogenhet att kräva in offent-
lig uppbörd svarar för.

4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som internationella orga-

nisationer svarar för.

5. Fordringar på premie eller andra fordringar på försäkringstagare som

har samband med försäkringsavtal, om rättssubjekt som anges i 1–4 svarar
för fordran. Ett försäkringsbolag som ingår i en koncern och vars verksam-
het uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får för skuldtäck-
ning även använda fordringar som bolag inom koncernen svarar för. Om en
fordran enligt denna punkt varit förfallen till betalning längre tid än tre må-
nader, får den dock inte användas för skuldtäckning.

5 a. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera premie-

perioder avtalats och fordringarna avser premier som inte förfallit till betal-
ning för andra perioder än den första, användas för skuldtäckning upp till det
belopp som svarar mot avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är
att åtagandet skall sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

6. Skuldförbindelser med säkerhet i bolagets livförsäkringsbrev, inom

återköpsvärdet.

7. Medel på konto i svensk eller utländsk bank.
8. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett kreditinstitut eller ett

värdepappersbolag med tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 la-
gen (1991:981) om värdepappersrörelse svarar för. Med kreditinstitut avses

13 Senaste lydelse 1998:113. Ändringen innebär bl.a. att femte stycket upphävs.

14 Senaste lydelse 1998:113.

SFS 1999:600

bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och Sveriges allmänna hypoteksbank.

9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt kredit-

institut svarar för.

10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt aktiebolag

eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för.

11. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett publikt aktiebolag, ett publikt bankaktiebolag, ett publikt för-
säkringsaktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, med undantag av
bolag som avses i 12.

12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag, under
förutsättning att bolaget har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i
13.

13. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan egendom.
14. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som

anges i 1–4 och 8–10 svarar för och som panträtt i fastighet eller tomträtt
lämnats som säkerhet för. Panträtten skall ligga inom en viss andel av fastig-
hetens eller tomträttens värde. Regeringen eller den myndighet som reger-
ingen bestämmer skall meddela föreskrifter om andelens storlek och om vär-
dering av fastigheter och tomträtter för tillämpningen av bestämmelserna i
denna punkt.

15. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än de som

anges i 1–4 och 8–10 svarar för och som annan betryggande säkerhet än
panträtt i fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för.

16. Kassa.
17. Andelar i fonder vilka förvaltas av fondförvaltare som har rätt att ut-

öva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, om
de förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som får an-
vändas för skuldtäckning.

18. Beslutad överskjutande skatt.
19. Återförsäkringsgivares fordran hos det avgivande försäkringsbolaget

(återförsäkringstagaren) som grundas på att återförsäkringstagaren har hållit
kvar tillgångar som motsvarar en avgiven återförsäkring.

Andra fondpapper än som avses i 10 a § första stycket 1, får endast an-

vändas för skuldtäckning om de är kortfristigt realiserbara eller är föremål
för handel på en reglerad marknad som är öppen för allmänheten.

Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som har

getts ut av ett privat aktiebolag får användas för skuldtäckning under för-
utsättning att bolaget är ett dotterbolag som anges i 10 a § första stycket 1.

Utländska tillgångar som avses i första stycket 2–4, 7 och 9–12 får använ-

das för skuldtäckning i den mån det följer av föreskrifter som meddelats av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt

1. såvitt angår första stycket 2, om vilka utländska stater och utländska

centralbanker som avses,

2. såvitt angår första stycket 4, om vilka internationella organisationer

som avses, samt

3. såvitt angår första stycket 3, 7 och 9–12, om vilka stater de rättssubjekt

som avses skall vara belägna eller ha sitt säte i.

SFS 1999:600

Tillgångar får användas för skuldtäckning endast till den del de inte belas-

tas av panträtt eller annan säkerhetsrätt.

För att tillgångar enligt första stycket 13 skall få användas för skuld-

täckning skall byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brand-
försäkrade. Detsamma gäller byggnader som hör till fastigheter och tomträtt-
ter som utgör säkerhet för skuldförbindelser enligt första stycket 14.

Förlagsbevis och förlagsandelsbevis skall vid tillämpningen av be-

stämmelserna i 10 b och 10 c §§ jämställas med tillgångar som anges i första
stycket 11 och 12.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge att även andra

slag av tillgångar än som anges i första stycket tillfälligt får användas för
skuldtäckning.

10 c §

Värdet av en enskild placering får motsvara högst följande andelar

av det belopp som skall skuldtäckas:

1. Fem procent om placeringen utgörs av en fastighet, tomträtt eller bygg-

nad, eller en grupp av sådan egendom, om egendomen eller egendomarna är
belägna på ett sådant sätt att de ur risksynpunkt utgör en investering. Mot-
svarande skall gälla för andelar i sådan egendom.

2. Fem procent om placeringen utgörs av aktier och andra värdepapper

som kan jämställas med aktier eller obligationer eller skuldförbindelser från
samma emittent eller samma låntagare, om inte annat följer av 3.

3. Tio procent om placeringen utgörs av aktier och andra värdepapper som

kan jämställas med aktier eller obligationer eller skuldförbindelser från
samma emittent eller låntagare, om denne är sådant rättsubjekt som anges i
10 § första stycket 8 eller 9. Det sammanlagda innehavet av sådana till-
gångar får uppgå till högst 40 procent av det belopp som skall skuldtäckas.
Andelen aktier eller andra värdepapper som kan jämställas med aktier från
samma emittent får dock inte överstiga fem procent av det belopp som skall
skuldtäckas.

4. Tio procent om placeringen utgörs av andelar i värdepappersfonder som

förvaltas av samma fondbolag eller fondföretag, om inte annat medges av Fi-
nansinspektionen.

Begränsningarna i första stycket 2 och 3 skall tillämpas på motsvarande

sätt för grupper av emittenter eller låntagare med inbördes anknytning. Med
en sådan grupp avses två eller flera fysiska eller juridiska personer som utgör
en helhet från risksynpunkt därför att någon av dem har, direkt eller indirekt,
ägarinflytande över en eller flera av de övriga i gruppen, eller de utan att stå i
sådant förhållande har sådan inbördes anknytning att någon eller samtliga av
de övriga kan råka i betalningssvårigheter om en av dem drabbas av finan-
siella problem.

Begränsningarna i första stycket 2 och 3 gäller inte sådana i 10 § första

stycket 1–5 angivna tillgångar som får användas för skuldtäckning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får inom de

ramar som anges i första stycket meddela ytterligare föreskrifter om lämplig
riskspridning.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge tillfälliga avvi-

kelser från de begränsningar som anges i första stycket.

SFS 1999:600

10 d §

De tillgångar som används för skuldtäckning skall, i fråga om

skadeförsäkring, finnas inom EES om risken är belägen inom EES och, i
fråga om livförsäkring, finnas inom EES om försäkringsbolagets verksamhet
utövas inom EES. För risker och verksamhet utanför EES skall de tillgångar
som används för skuldtäckning finnas i Sverige.

Utan hinder av första stycket får tillgångar finnas utanför EES eller, i fall

som avses i första stycket andra meningen, inom EES, om det inte kan antas
försämra förmånsrätten enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979) och
lokaliseringen även i övrigt är betryggande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om lokalisering av tillgångar enligt andra stycket.

10 e §

De tillgångar som används för skuldtäckning skall placeras så att

risken för valutakursförluster begränsas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela

föreskrifter om högsta tillåtna valutakursrisk.

10 f §

Fordringar på annan än försäkringstagare skall beaktas endast till

den del de överstiger belopp som gäldenären har att fordra av bolaget.

De tillgångar som används för skuldtäckning skall värderas enligt tredje–

sjätte styckena. Vid värderingen skall avdrag göras för skulder som hänför
sig till förvärvet av tillgången.

Tillgångar som hänförs till posterna C.II.2 och 4, C.III samt C.IV i upp-

ställningsformen för balansräkningen i bilaga 1 till lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag skall värderas till verkligt värde. Obliga-
tioner eller andra skuldförbindelser som är avsedda att säkerställa försäk-
ringsåtaganden genom att innehas till förfall eller konvertering får dock vär-
deras med utgångspunkt i anskaffningsvärdet om de vid tidpunkten för för-
fall eller konvertering kan inlösas eller avyttras till ett värde som är tillfreds-
ställande med hänsyn till de försäkringsåtaganden som säkerställs. Om en
obligation eller annan skuldförbindelse värderas med utgångspunkt i an-
skaffningsvärdet skall den värderingsmetoden tillämpas till förfallo- eller
konverteringstidpunkten. En obligation eller skuldförbindelse som värderas
med utgångspunkt i anskaffningsvärdet får inte avyttras före förfallo- eller
konverteringstidpunkten. Om det finns synnerliga skäl får Finansinspektio-
nen medge undantag från förbudet att avyttra.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela

föreskrifter om vilket värde som tillgångar som anges i 10 § första stycket 13
högst får tas upp till.

Tillgångar som inte omfattas av tredje och fjärde styckena skall värderas

enligt 4 kap. lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

För sådana aktier i dotterbolag, som med stöd av 10 a § första stycket 1

används för skuldtäckning, får inte högre värde fastställas än det värde som
skulle ha fastställts för tillgångarna sammanlagt, efter avdrag för bolagets
skulder, om de ägts direkt av försäkringsbolaget. Om försäkringsbolaget inte
äger samtliga aktier i dotterbolaget, beaktas endast så stor del av tillgångar-
nas värde som svarar mot aktieinnehavet.

SFS 1999:600

10 g §

Ett försäkringsbolag som avses i 9 § skall upprätta och följa place-

ringsriktlinjer. Sådana riktlinjer skall innehålla principerna för placering av
de tillgångar som används för skuldtäckning.

Livförsäkringstagare och de som erbjuds att teckna en livförsäkring i bo-

laget skall informeras om det huvudsakliga innehållet i riktlinjerna, om det
inte med hänsyn till försäkringens särskilda beskaffenhet eller av annat sär-
skilt skäl saknas anledning till sådan information. Regeringen eller den myn-
dighet som regeringen bestämmer skall meddela föreskrifter om skyldig-
heten att lämna information och om vilka försäkringar som inte skall omfat-
tas av informationsskyldigheten.

11 a §

Förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979) följer med

fordran som grundas på avtal om

1. livförsäkring och skadeförsäkring för vilken bestämmelserna om liv-

försäkring tillämpas med stöd av 1 kap. 5 §,

2. annan skadeförsäkring som meddelats för längre tid än tio år, eller
3. återförsäkring avseende sådan försäkring som sägs i 1 och 2.
Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i det register

som anges i 11 § när bolaget försätts i konkurs eller utmätning äger rum.

Fordran enligt 1 eller 2 har företräde framför fordran enligt 3.

13 §

Bestämmelserna i 9 a, 10, 10 b, 10 c, 10 d och 10 e §§ gäller inte för

tillgångar som svarar mot avsättningar för villkorad återbäring och för fond-
försäkringsåtaganden där försäkringstagaren bär placeringsrisken. Sådana
tillgångar skall placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till åtagan-
dets karaktär.

16 §

På begäran av den som i egenskap av försäkringsombud eller på lik-

nande sätt biträtt ett försäkringsbolag skall Finansinspektionen utfärda intyg
över verksamhetens omfattning och innehåll, om sådant intyg krävs för att få
driva liknande verksamhet i annat EES-land. Bolaget och den som begärt in-
tyg skall lämna inspektionen de upplysningar som behövs för att inspektio-
nen skall kunna fullgöra denna skyldighet.

17 a §

Ett försäkringsbolag får enligt de förutsättningar som anges i

denna paragraf förvärva aktier eller andelar i företag som driver någon form
av finansiell verksamhet.

För förvärv av aktier eller andelar som, tillsammans med försäkrings-

bolagets övriga aktier eller andelar i samma företag, motsvarar ett röstetal
som överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i fö-
retaget krävs tillstånd. Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspek-
tionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild vikt prövas
dock av regeringen. Om försäkringsbolaget ingår i en koncern, skall första
meningen tillämpas på koncernens samlade innehav. Vid beräkningen av
koncernens innehav skall dock, intill ett innehav motsvarande fem procent
av röstetalet för samtliga aktier eller andelar, bortses från aktier och andelar

15 Tidigare 13 § upphävd genom 1989:1081.

16 Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.

17 Senaste lydelse 1999:225.

SFS 1999:600

som innehas av företag i koncernen som driver någon form av finansiell
verksamhet eller av dotterföretag till sådana företag.

Tillstånd enligt andra stycket får ges endast om värdet av de förvärvade

aktierna eller andelarna – tillsammans med det bokförda värdet av försäk-
ringsbolagets sammanlagda innehav av aktier och andelar som kräver till-
stånd enligt andra stycket samt av vad som skjutits till som aktiekapital eller
i annan form i ett annat försäkringsbolag – inte överstiger summan av

A. för livförsäkringsbolag
1. aktiekapital, överkursfond och garantikapital samt
2. fyra procent av
– försäkringstekniska avsättningar,
– annat eget kapital än det som avses i 1 och
– femtio procent av övervärden i tillgångar,
B. för skadeförsäkringsbolag
1. eget kapital, garantikapital, regleringsfond för trafikförsäkring och ut-

jämningsfond,

2. sjuttio procent av
– skatteutjämningsreserv och
– återstående del av uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om åter-

föring av obeskattade reserver och

– periodiseringsfond samt
3. fyra procent av
– försäkringstekniska avsättningar,
– säkerhetsreserv och
– femtio procent av övervärden i tillgångar.
Beräkningen av aktiernas eller andelarnas värde enligt tredje stycket skall

ske enligt 4 kap. lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
Bestämmelserna i 4 kap. 5 § nämnda lag om värdering till verkligt värde
skall dock inte tillämpas. Eget kapital skall i förekommande fall minskas
med fond för orealiserade vinster.

För tillstånd krävs att förvärvet ingår som ett led i organisationen av verk-

samheten.

17 b §

Optioner och terminskontrakt eller andra liknande finansiella in-

strument får användas för att sänka den finansiella risken i ett försäkringsbo-
lag och för att effektivisera förvaltningen av bolagets tillgångar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i första stycket.

19 §

Ett försäkringsbrev skall innehålla uppgifter både om de allmänna

försäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren för den försäkring som
avses i brevet.

22 §

Kapitalbasen för livförsäkringsrörelse får omfatta följande poster:

1. inbetalat aktiekapital eller inbetalat garantikapital,
2. hälften av ännu ej inbetalat aktie- eller garantikapital,
3. övrigt eget kapital, med avdrag för fond för orealiserade vinster, samt
4. obeskattade reserver.

SFS 1999:600

Finansinspektionen får, i den mån 26 § tredje stycket inte hindrar det,

medge att också andra poster än som sägs i första stycket får ingå i kapi-
talbasen.

23 §

Solvensmarginalen enligt 1 kap. 8 a § andra stycket skall för livför-

säkringsrörelse bestämmas på det sätt som anges i denna paragraf.

Solvensmarginalen för livförsäkring som avses i 2 kap. 3 b § första

stycket klasserna 1 a och 2 utgör summan av följande belopp:

1. fyra procent av den del av försäkringstekniska avsättningar enligt 1 §,

som svarar mot åtaganden med en finansiell eller försäkringsteknisk risk för
försäkringsbolaget, utan avdrag för avgiven återförsäkring (bruttoavsättning)
multiplicerat med en faktor som motsvarar förhållandet för det föregående
räkenskapsåret mellan sådana försäkringstekniska avsättningar efter avdrag
för avgiven återförsäkring och bruttoavsättningen; faktorn får dock inte un-
derstiga 0,85,

2. en procent av försäkringstekniska avsättningar i övrigt beräknade på det

sätt som anges i 1, om

a) försäkringstiden överstiger fem år och det belopp som skall täcka

driftskostnaderna är bestämt för längre tid än fem år, eller

b) avsättningarna är förenade med en rörelserisk för bolaget som inte är

oväsentlig, samt

3. tre tiondels procent av samtliga positiva risksummor multiplicerat med

en faktor som motsvarar förhållandet för det föregående räkenskapsåret mel-
lan de positiva risksummorna efter avdrag för avgiven återförsäkring och de
positiva risksummorna utan sådant avdrag; faktorn får dock inte understiga
0,5.

För försäkringar enbart för dödsfall skall vid tillämpning av andra stycket

3 i stället för tre tiondels procent gälla en tiondels procent om försäkringsti-
den är högst tre år och femton hundradels procent om försäkringstiden är
längre än tre år men högst fem år.

Solvensmarginalen för sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i

2 kap. 3 b § första stycket klass 4 beräknas på det sätt som anges i andra
stycket 1.

Solvensmarginalen för försäkringar enligt 2 kap. 3 b § första stycket klass

1 b (tilläggsförsäkring) beräknas på grundval av premieindex enligt vad som
föreskrivs i 25 §.

24 §

Kapitalbasen för skadeförsäkringsrörelse får omfatta följande poster:

räkenskapsår enligt bestämmelser i bolagsordningen; beloppet får dock inte
överstiga vare sig hälften av skillnaden mellan den högst tillåtna uttaxe-
ringen och vad som faktiskt har uttaxerats för räkenskapsåret eller halva ka-
pitalbasen.

Finansinspektionen får medge att också andra poster än som sägs i första

stycket får ingå i kapitalbasen.

SFS 1999:600

25 §

Solvensmarginalen enligt 1 kap. 8 a § andra stycket skall för skade-

försäkringsrörelse bestämmas med utgångspunkt i premieindex eller skade-
index.

Premieindex grundas på ett belopp som uppgår till under det föregående

räkenskapsåret förfallna premier brutto för direkt försäkring och mottagen
återförsäkring med avdrag för dels däri ingående skatter och avgifter, dels
premier för under samma tid annullerade försäkringsavtal. Premieindex ut-
görs av arton procent av detta belopp till den del beloppet motsvarar högst
tio miljoner euro och sexton procent av återstoden.

Skadeindex grundas på ett belopp bestående av
1. genomsnittet av utbetalda ersättningar brutto eller kostnader för utförd

assistans i direkt försäkring och mottagen återförsäkring för vart och ett av
de tre föregående räkenskapsåren med avdrag för erhållna regressbelopp un-
der samma tid, samt

2. en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto i direkt försäk-

ring och mottagen återförsäkring vid det föregående räkenskapsårets utgång
minskad med en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto i di-
rekt försäkring och mottagen återförsäkring vid början av den treårsperiod
som slutade med det föregående räkenskapsårets utgång.

Skadeindex utgörs av tjugosex procent av detta belopp till den del belop-

pet motsvarar högst sju miljoner euro och tjugotre procent av återstoden.

Om försäkringsrörelsen huvudsakligen omfattar kreditförsäkring eller för-

säkring som omfattar risker till följd av storm, hagel eller frost, skall dock
beräkningen enligt tredje stycket beräknas på grundval av de sju föregående
räkenskapsåren.

Solvensmarginalen utgör det högsta av premieindex eller skadeindex,

multiplicerat med en kvot som för det föregående räkenskapsåret motsvarar
förhållandet mellan, å ena sidan, summan av utbetalda ersättningar och för-
ändringen i avsättningen för oreglerade skador efter avdrag för återförsäkra-
res andel samt, å andra sidan, summan av utbetalda ersättningar och föränd-
ringen i avsättningen för oreglerade skador utan avdrag för återförsäkrares
andel. Kvoten får dock inte understiga 0,5.

Om försäkringsbolagets verksamhet inte har pågått så länge som förut-

sätts enligt bestämmelserna om skadeindex i tredje och femte styckena, skall
solvensmarginalen beräknas med utgångspunkt i premieindex.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om beräkning av kostnader för utförd assistans och om annan be-
räkning av solvensmarginalen för sjukränta.

26 §

För livförsäkringsrörelse gäller följande.

Garantibeloppet enligt 1 kap. 8 a § andra stycket skall uppgå till ett be-

lopp som motsvarar 800 000 euro.

Kapitalbasen skall intill en sjättedel av solvensmarginalen motsvaras av

poster som anges i 22 § första stycket 1–4. Detsamma gäller garantibeloppet,
om det är större än en sjättedel av solvensmarginalen.

27 §

För skadeförsäkringsrörelse utgör garantibeloppet enligt 1 kap. 8 a §

andra stycket ett belopp motsvarande

a) 1 400 000 euro, om rörelsen omfattar försäkring som avses i 2 kap.

3 a § första stycket klass 14 och för vart och ett av de tre senaste räkenskaps-

SFS 1999:600

åren den sammanlagda premieinkomsten av sådan försäkring överstiger ett
belopp motsvarande 2 500 000 euro eller fyra procent av bolagets totala pre-
mieinkomst,

b) 400 000 euro, om rörelsen omfattar försäkring som avses i 2 kap. 3 a §

första stycket klasserna 10–13 och 15 samt klass 14 i annat fall än som avses
i a,

c) 300 000 euro, om rörelsen omfattar försäkring som avses i 2 kap. 3 a §

första stycket klasserna 1–8, 16 och 18, samt

d) 200 000 euro, om rörelsen omfattar försäkring som avses i 2 kap. 3 a §

första stycket klasserna 9 och 17.

Om rörelsen omfattar flera försäkringsklasser skall endast den klass beak-

tas som kräver det högsta beloppet.

När ett försäkringsbolag till följd av bestämmelserna i första stycket a är

skyldigt att höja kapitalbasen skall det ske upp till ett belopp som motsvarar
minst 1 000 000 euro inom tre år, minst 1 200 000 euro inom fem år och
1 400 000 euro inom sju år.

28 §

Om direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse drivs i

samma försäkringsbolag enligt 1 kap. 3 § andra och tredje styckena, skall
kapitalbasen för livförsäkringsrörelsen respektive skadeförsäkringsrörelsen
beräknas och redovisas separat.

29 §

Premier för fondförsäkringar skall placeras i andelar i sådana till för-

säkringen anknutna fonder som försäkringstagaren från tid till annan be-
stämmer. Försäkringsbolaget får begränsa antalet fonder i vilka premier får
placeras.

Utdelning och ersättning vid inlösen av sådana andelar får endast an-

vändas för förvärv av nya andelar i anknutna fonder och för utbetalning eller
betalning av kostnader enligt försäkringsavtalet.

8 kap.

7 §

Styrelsen svarar för bolagets organisation och för förvaltningen av

bolagets angelägenheter. Verkställande direktören skall sköta den löpande
förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.
Verkställande direktören får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta
åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet
är osedvanliga eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas
utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådant fall skall styrelsen
så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Styrelsen skall se till att organisationen i fråga om bokföringen och med-

elsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll. Verkställande
direktören skall sörja för att bolagets bokföring fullgörs i överensstämmelse
med lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag och andra
författningar och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt.

18 Senaste lydelse 1998:113. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket upphävs.

SFS 1999:600

8 §

Styrelsen skall fastställa försäkringstekniska riktlinjer och place-

ringsriktlinjer. Styrelsen ansvarar för att riktlinjerna följs och skall fortlö-
pande pröva om de behöver ändras.

15 §

Styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget får inte företa

rättshandlingar eller andra åtgärder som är ägnade att bereda otillbörliga för-
delar åt aktieägare, delägare, garanter eller andra till nackdel för bolaget el-
ler andra aktieägare, delägare eller garanter.

En ställföreträdare får inte följa en föreskrift av bolagsstämman eller nå-

got annat bolagsorgan, om föreskriften inte gäller därför att den står i strid
med denna lag, lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag el-
ler bolagsordningen.

18 §

I försäkringsbolag skall de försäkringstekniska utredningarna och be-

räkningarna utföras under överinseende av en eller flera aktuarier. En aktua-
rie skall ha den insikt och erfarenhet i dessa frågor som fordras med hänsyn
till arten och omfattningen av bolagets verksamhet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela

föreskrifter om villkoren för behörighet att tjänstgöra som aktuarie. Den som
meddelar sådana föreskrifter får medge undantag från dessa villkor och från
kravet på aktuarie enligt första stycket.

Styrelsen eller verkställande direktören skall, när en aktuarie utsetts eller

frånträtt sin befattning, genast anmäla detta för registrering. Sådan anmälan
kan också göras av aktuarien.

Finansinspektionen skall, om det behövs, förordna en eller flera aktuarier

som tillsammans med bolagets aktuarie skall utföra de uppgifter som avses i
första stycket. Inspektionen skall utfärda en instruktion för sådan aktuarie.
Aktuarien har rätt att få arvode av försäkringsbolaget. Arvodets storlek be-
stäms av inspektionen.

9 kap.

18 §

Om ett beslut att ändra bolagsordningen för ett ömsesidigt för-

säkringsbolag avser delägarnas ansvarighet vid uttaxering enligt 1 kap. 7 §
tredje stycket, får beslutet tillämpas först ett år efter registreringen av beslu-
tet, om inte samtliga delägare biträtt det.

När registreringen har skett, skall beslutet utan dröjsmål kungöras i Post-

och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestäm-
mer. Dessutom skall en underrättelse om beslutet sändas till varje delägare
vars postadress är känd.

Den som är delägare i bolaget när ändringsbeslutet fattas men inte sam-

tycker till beslutet har rätt att inom ett år från beslutets registrering häva
försäkringsavtalet utan att rätta sig efter den uppsägningstid som i annat fall
skulle ha iakttagits. Om avtalet hävs har delägaren rätt att få ut den på
försäkringen belöpande andelen av ej intjänade premier och återbäring. Be-
räkningen av denna andel skall göras för den tidpunkt då avtalet upphör att
gälla.

SFS 1999:600

19 §

Bolagsstämman får inte fatta beslut, som är ägnade att ge otillbörliga

fördelar åt aktieägare, delägare, garanter eller andra till nackdel för bolaget,
andra aktieägare, delägare eller garanter.

20 §

Om ett bolagsstämmobeslut inte har tillkommit i behörig ordning el-

ler i övrigt strider mot denna lag, lagen (1995:1560) om årsredovisning i för-
säkringsföretag, bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna eller
placeringsriktlinjerna, kan talan mot försäkringsbolaget om att beslutet skall
upphävas eller ändras föras av aktieägare, av delägare eller röstberättigade
som inte är delägare eller av styrelsen, en styrelseledamot eller verkställande
direktören. Mot ett försäkringsaktiebolag kan en sådan talan föras även av
den som styrelsen obehörigen har vägrat att föra in som aktieägare i aktiebo-
ken.

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om talan inte

väcks inom denna tid är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när
1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med samtycke av

alla aktieägare respektive av alla delägare eller röstberättigade som inte är
delägare,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa aktieägare respektive av

alla eller vissa delägare eller röstberättigade som inte är delägare och sådant
samtycke inte har givits, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de för bolaget gällande bestäm-

melserna om kallelse har väsentligen eftersatts.

Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphävs eller ändras, gäller även

för aktieägare, delägare och röstberättigade som inte har instämt talan. Rätt-
ten kan ändra bolagsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket
innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant
att det skall anmälas för registrering enligt denna lag och har det upphävts
eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft eller har det genom beslut
under rättegången förordnats att bolagsstämmans beslut inte får verkställas,
skall rätten underrätta Finansinspektionen för registrering.

10 kap.

1 §

Bolagsstämman skall välja minst en revisor. I bolagsordningen kan be-

stämmas att en eller flera av revisorerna, dock inte alla, skall utses i annan
ordning. Finansinspektionen skall dessutom, enligt vad som föreskrivs i 2 §,
utse en eller flera revisorer. Särskilda bestämmelser om lekmannarevisorer
finns i 11 kap.

För revisor som är vald av bolagsstämman gäller uppdraget för den tid

som anges i bolagsordningen. Om uppdraget inte skall gälla tills vidare,
skall uppdragstiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den or-
dinarie bolagsstämma på vilken revisorsval förrättas.

Bolagsstämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmel-

serna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om suppleanter.

SFS 1999:600

3 §

Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor

i ett försäkringsbolag.

Den som är i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har för-

valtare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekono-

miska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets
verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses ett registrerat revisionsbolag. Bestämmelser om

vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättel-
seskyldighet finns i 12 § lagen (1995:528) om revisorer. Bestämmelserna i 5,
8 a och 13 §§ i detta kapitel tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av moder-

bolagets revisorer.

4 §

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad re-

visor, om tillgångarnas bruttovärde (balansomslutningen) enligt fastställda
balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp
som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räken-
skapsår.

I fråga om bolag som avses i första stycket kan förordnas att en viss god-

känd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är
giltiga i högst fem år.

Frågor om förordnande enligt andra stycket prövas av Finansinspektionen.

Ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt prövas dock
av regeringen.

Första–tredje styckena gäller även för ett moderbolag i en koncern, om
1. koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket,
2. balansomslutningen enligt fastställda koncernbalansräkningar för de

två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första
stycket, eller

3. moderbolaget inte upprättar koncernredovisning och den sammanlagda

balansomslutningen enligt fastställda balansräkningar för koncernföretagens
två senaste räkenskapsår på moderbolagets balansdag överstiger det gräns-
belopp som anges i första stycket.

7 §

Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som ut-

ser revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen

1. om auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 4 §

första, andra och fjärde styckena,

2. om en revisor är obehörig enligt 3 § första eller andra stycket eller 5 §

första eller andra stycket, eller

3. om en bestämmelse i bolagsordningen om antalet revisorer eller om re-

visorers behörighet har åsidosatts.

Anmälan enligt första stycket kan göras av envar.

19 Senaste lydelse 1999:225.

20 Senaste lydelse 1999:225.

SFS 1999:600

15 §

Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av styrelseledamöter

gäller även för revisorer.

11 kap.

21 Allmän granskning

1 §

Om inte annat föreskrivs i bolagsordningen, får det i ett försäkrings-

bolag utses en eller flera personer (lekmannarevisorer) att utföra sådan
granskning som anges i 4 §.

2 §

För en lekmannarevisor får en eller flera suppleanter utses. Vad som

sägs i denna lag om lekmannarevisor skall i tillämpliga delar även gälla
suppleant.

3 §

Bestämmelserna i denna lag om revisorer är inte tillämpliga på lek-

mannarevisorer.

Lekmannarevisorns uppgifter

4 §

Lekmannarevisorn skall granska om bolagets verksamhet sköts på ett

ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om
bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen skall vara så ingående
och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver.

5 §

Lekmannarevisorn skall följa de anvisningar som meddelas av bolags-

stämman, såvida de inte strider mot lag, bolagsordningen eller god sed.

6 §

Lekmannarevisorn skall efter varje räkenskapsår lämna en gransk-

ningsrapport till bolagsstämman. Bestämmelser om rapportens innehåll och
den tidpunkt då den skall lämnas till bolagets styrelse finns i 14 §.

7 §

Lekmannarevisorn får inte underteckna en sådan revisionsberättelse

som avses i 10 kap. 11 §.

Tillhandahållande av upplysningar m.m.

8 §

Styrelsen och den verkställande direktören skall ge lekmannarevisorn

tillfälle att genomföra granskningen i den omfattning lekmannarevisorn an-
ser vara nödvändig. De skall lämna de upplysningar och det biträde som lek-
mannarevisorn begär.

Samma skyldigheter har styrelsen, den verkställande direktören, revisorn

och lekmannarevisorn i ett dotterbolag gentemot en lekmannarevisor i mo-
derbolaget.

Hur lekmannarevisor utses

9 §

En lekmannarevisor väljs av bolagsstämman, om inte bolagsordningen

innehåller bestämmelser om att denne skall utses på annat sätt.

21 Tidigare 11 kap. upphävd genom 1995:1567.

SFS 1999:600

Obehörighetsgrunder

10 §

Den som är underårig eller i konkurs eller har fått näringsförbud eller

har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara lekmanna-
revisor.

Jäv

11 §

Den får inte vara lekmannarevisor som

1. är styrelseledamot, verkställande direktör eller innehar en befattning i

ledande ställning i försäkringsbolaget eller dess dotterföretag eller biträder
vid bolagets bokföring eller medelsförvaltning eller bolagets kontroll där-
över,

2. är anställd hos bolaget eller på något annat sätt intar en underordnad el-

ler beroende ställning till detta eller till någon som avses under 1 eller är
verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid
grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver,

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden

med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en per-
son som avses under 1 eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- el-
ler nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

4. på annat sätt än genom belåning av livförsäkringsbrev med stöd av för-

säkringsavtal står i låneskuld till bolaget eller något annat företag i samma
koncern eller har förpliktelser för vilka ett sådant företag har ställt säkerhet.

Den som enligt första stycket inte är behörig att vara lekmannarevisor i ett

moderbolag får inte vara lekmannarevisor i dess dotterföretag.

Anlitande av biträde

12 §

En lekmannarevisor får vid granskningen inte anlita någon som enligt

11 § inte är behörig att vara lekmannarevisor. Om bolaget eller dess moder-
bolag i sin tjänst har anställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakli-
gen sköta den interna revisionen, får lekmannarevisorn dock vid gransk-
ningen anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god
sed.

Lekmannarevisorns avgång

13 §

Ett uppdrag som lekmannarevisor upphör, om lekmannarevisorn eller

den som har utsett lekmannarevisorn anmäler att uppdraget skall upphöra.
Anmälan skall göras hos styrelsen. Om en lekmannarevisor som inte är vald
på bolagsstämma vill avgå, skall han anmäla det också hos den som har ut-
sett honom.

Lekmannarevisorns granskningsrapport

14 §

Granskningsrapporten skall lämnas till bolagets styrelse senast två

veckor före den ordinarie bolagsstämman.

I rapporten skall lekmannarevisorn uttala sig om sådana förhållanden som

avses i 4 § och om sådana förhållanden som han har varit skyldig att granska

SFS 1999:600

enligt 5 §. Om lekmannarevisorn finner anledning till anmärkning mot nå-
gon styrelseledamot eller mot den verkställande direktören, skall han upp-
lysa om detta i rapporten och lämna uppgift om anledningen till anmärk-
ningen.

En lekmannarevisor får i granskningsrapporten lämna även andra upp-

lysningar som han anser att aktieägarna, delägarna, de delegerade eller ga-
ranterna bör få kännedom om.

15 §

Granskningsrapporten skall hållas tillgänglig för och sändas till aktie-

ägare och de röstberättigade på samma sätt som anges i 9 kap. 9 § samt läg-
gas fram på bolagsstämman.

Lekmannarevisorns närvaro vid bolagsstämma

16 §

Lekmannarevisorn har rätt att närvara vid bolagsstämma. Han är skyl-

dig att närvara, om det med hänsyn till ärendena kan anses nödvändigt.

Lekmannarevisorns tystnadsplikt

17 §

Lekmannarevisorn får inte till en enskild aktieägare, delägare, dele-

gerad, garant eller utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana
bolagets angelägenheter som han får kännedom om när han fullgör sitt upp-
drag, om det kan vara till skada för bolaget.

Lekmannarevisorns upplysningsplikt

18 §

Lekmannarevisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna alla upp-

lysningar som bolagsstämman begär, i den mån det inte skulle vara till vä-
sentlig skada för bolaget.

19 §

Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor, annan lek-

mannarevisor och, om bolaget har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de
upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.

Registrering

20 §

Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av styrelseledamöter

gäller även för lekmannarevisorer.

12 kap.

2 §

Vinstutdelning till aktieägare eller garanter i livförsäkringsbolag får

endast ske om det följer av bolagsordningen.

Vinstutdelningen får inte överstiga vad som i den fastställda balansräk-

ningen och, i fråga om moderbolag som skall upprätta koncernredovisning, i
den fastställda koncernbalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redo-
visats som bolagets respektive koncernens nettovinst för året, balanserade
vinst och fria fonder sedan avdrag gjorts för

22 Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket upphävs.

SFS 1999:600

1. det belopp som enligt 5 § skall användas för återbäring,
2. den redovisade förlusten,
3. det belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet

eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det belopp som av det fria
egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna
skall föras över till det bundna egna kapitalet och

4. det belopp som enligt bolagsordningen på annat sätt skall användas för

något annat ändamål än vinstutdelning.

Vinstutdelningen får inte ske med så stort belopp att utdelningen med hän-

syn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställ-
ning i övrigt står i strid med god affärssed. Förbud mot vinstutdelning i vissa
fall föreskrivs i 6 kap. 5 §.

3 §

Bolagsstämman fattar beslut om vinstutdelning till aktieägarna eller

garanter. Stämman får endast i den mån den har skyldighet till detta enligt
andra stycket eller enligt bolagsordningen besluta om utdelning av större be-
lopp än styrelsen föreslagit eller godkänt.

Bolagsstämman i skadeförsäkringsaktiebolag eller i livförsäkringsaktie-

bolag som får dela ut vinst skall på yrkande av ägare till minst en tiondel av
samtliga aktier besluta utdelning av åtminstone ett belopp motsvarande hälf-
ten av vad som återstår av nettovinsten för året, sedan avdrag skett för balan-
serad förlust som överstiger fria fonder, reservfond och överkursfond och för
belopp, som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget ka-
pital eller enligt bolagsordningen annars skall användas för något annat än-
damål än utdelning till aktieägarna. Ett sådant yrkande skall framställas på
ordinarie stämma innan beslut om användning av vinsten fattas. Utdelning
får inte stå i strid med 2 och 5 §§ eller 1 kap. 1 a § första stycket. Stämman
är inte skyldig att besluta högre utdelning än fem procent av bolagets egna
kapital.

I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i bolagsstämmans be-

slut om utdelning till aktieägare. Utdelning förfaller till betalning på avstäm-
ningsdagen och skall betalas utan dröjsmål. Den som på avstämningsdagen
är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 § skall anses behö-
rig att ta emot utdelningen. Om han inte var berättigad att ta emot utdelning
skall 4 kap. 6 § tredje stycket andra–fjärde meningarna tillämpas.

Förlusttäckning och fördelning av överskott i livförsäkringsbolag

5 §

Årsvinsten i livförsäkringsbolag och belopp som förs över från bundet

eget kapital till fritt eget kapital i bolaget skall användas för återbäring, i den
utsträckning inte

1. vinsten eller det överförda beloppet får tas i anspråk för vinstutdelning

eller för att täcka förluster enligt bestämmelser i bolagsordningen, eller

2. annat följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag.

6 §

Livförsäkringsbolag skall gottskriva återbäring till försäkringstagarna

och andra ersättningsberättigade med en fördelning som utgår från försäk-
ringens bidrag till överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i försäk-
ringsavtalet eller bolagsordningen.

SFS 1999:600

9 §

Skadeförsäkringsbolag och livförsäkringsbolag som får dela ut vinst

skall inrätta en reservfond för avsättning av belopp som

1. betalas till bolaget av någon som fått en aktie förverkad,
2. enligt 4 kap. 19 § skall tillfalla bolaget,
3. enligt bolagsordningen skall avsättas till reservfonden,
4. enligt beslut av bolagsstämman i övrigt skall överföras från det i ba-

lansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden, eller

5. vid utbyte av fordran enligt skuldebrev mot en aktie motsvarar skillna-

den mellan fordringsbeloppet och aktiens nominella belopp.

Försäkringsaktiebolag skall inrätta en överkursfond för avsättning av be-

lopp som bolaget på grund av aktieteckning har fått som betalning för ak-
tierna utöver det nominella beloppet.

Reservfonden och överkursfonden får enligt beslut av bolagsstämman en-

dast sättas ned

1. för att täcka sådana förluster enligt den fastställda balansräkningen,

som inte kan täckas av fritt eget kapital,

2. i försäkringsaktiebolag för fondemission, eller
3. i försäkringsaktiebolag för andra ändamål, om rätten med motsvarande

tillämpning av 6 kap. 6 § ger tillstånd till nedsättningen.

Livförsäkringsbolag som inte får dela ut vinst skall inrätta en konsolide-

ringsfond. Konsolideringsfonden får efter beslut av bolagsstämman sättas
ned för att täcka förluster eller för annat ändamål som följer av bestäm-
melser i bolagsordningen.

9 a §

Skadeförsäkringsbolag som meddelar försäkring enligt 2 kap. 3 a §

första stycket klass 14 (kreditförsäkring) skall göra en utjämningsavsättning
för förlusttäckning inom denna försäkringsklass. Avsättningar till utjäm-
ningsavsättningen skall göras till dess den uppgår till ett belopp som motsva-
rar 150 procent av den högsta årliga premieintäkten för egen räkning under
de fem föregående räkenskapsåren. Avsättningarna skall för varje räken-
skapsår motsvara 75 procent av det tekniska överskottet i kreditförsäkrings-
rörelsen. Avsättningarna får dock inte överstiga tolv procent av premieintäk-
ten för egen räkning. Återföring av utjämningsavsättningen får göras bara
för att täcka ett tekniskt underskott i kreditförsäkringsrörelsen.

Första stycket gäller inte bolag vilkas årliga premieinkomst av kreditför-

säkring understiger fyra procent av bolagets totala premieinkomst och ett be-
lopp motsvarande 2 500 000 euro.

Övergångsregler för vissa försäkringar och ombildning av
livförsäkringsbolag

14 §

För livförsäkringar och skadeförsäkringar som har tecknats före den

1 januari 2000 gäller kravet på skälighet enligt 7 kap. 4 § första stycket och
19 kap. 5 § i deras lydelse före utgången av år 1999, om inte annat avtalas.
Detsamma gäller om en sådan försäkring förnyats efter utgången av år 1999.

15 §

Villkor om vinstutdelning i bolagsordningen för ett livförsäk-

ringsbolag får stadfästas endast om

SFS 1999:600

1. beslutet i ett aktiebolag biträtts vid stämman av aktieägare som företrä-

der minst nio tiondelar av alla aktier eller, i ett ömsesidigt bolag, av två
tredjedelar av samtliga röstande,

2. de försäkringstagare i ett livförsäkringsaktiebolag vars rätt berörs av

villkoret underrättats om att detta tas in eller ändras,

3. i ett livförsäkringsaktiebolag högst femtio procent av de underrättade

försäkringstagare som hörts av eller högst tio procent av samtliga underrät-
tade försäkringstagare motsätter sig ändringen,

4. ändringen inte kan antas försämra rätten för försäkringstagare och an-

dra ersättningsberättigade på grund av en försäkring.

Vad som sägs i första stycket 4 gäller även villkor i bolagsordningen om

förlusttäckning i ett livförsäkringsbolag.

En sådan underrättelse som avses i första stycket 2 skall ske genom att en

redogörelse för ändringen av bolagsordningen och dess konsekvenser till-
ställs försäkringstagarna på deras senast kända postadress.

Bestämmelserna i första stycket 2–4 och tredje stycket gäller även när en

livförsäkring övergår från en verksamhet där vinstutdelning inte medges till
en vinstutdelande verksamhet genom fusion eller överlåtelse av försäkrings-
bestånd, om det inte finns särskilda skäl för undantag. Vad som sägs om stad-
fästelse av villkor om vinstutdelning gäller då i stället tillstånd att verkställa
fusionsplan och överlåtelseavtal.

16 §

För ett livförsäkringsaktiebolag som driver verksamhet utan villkor

om vinstutdelning i bolagsordningen och som skall övergå till vinstutde-
lande verksamhet får sådana villkor om vinstutdelning som avses i 15 § stad-
fästas endast om uppskrivningsfonden, konsolideringsfonden, fond för orea-
liserade vinster och andra övervärden i bolaget, med avdrag för aktiekapita-
let och överkursfonden, gottskrivits försäkringstagarna och andra ersätt-
ningsberättigade på grund av försäkringarna som återbäring eller på annat
sätt.

14 kap.

14 §

När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda inställelsedagen

är förbi och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna skifta bo-
lagets behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt eller inte förfallit
till betalning eller av någon annan orsak inte kan betalas, skall så mycket av
bolagets medel behållas som kan behövas för denna betalning.

I ett ömsesidigt försäkringsbolag skall vid skifte av bolagets behållna till-

gångar de som var delägare i bolaget vid tiden för likvidationsbeslutet få del
i tillgångarna enligt de fördelningsgrunder som bolagsordningen innehåller.

De aktieägare och delägare som vill klandra skiftet skall väcka talan mot

bolaget senast tre månader efter det slutredovisning lades fram på bolags-
stämman.

Om en aktieägare eller en delägare inte har anmält sig för att få ut vad han

erhållit vid skiftet inom fem år efter det slutredovisning lades fram på bo-
lagsstämman, har han förlorat sin rätt till medlen. Är medlen i förhållande
till de skiftade tillgångarna att anse som ringa, kan rätten på anmälan av lik-
vidatorerna förordna att medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden. I annat
fall skall 17 § tillämpas.

SFS 1999:600

15 a kap.

3 §

Innehavarna av konvertibla skuldebrev, skuldebrev med optionsrätt till

nyteckning, vinstandelsbevis eller andra värdepapper med särskilda rättighe-
ter i överlåtande bolag skall i det övertagande bolaget ha minst motsvarande
rättigheter som i det överlåtande bolaget, om de inte enligt fusionsplanen har
rätt att få sina värdepapper inlösta av det övertagande bolaget.

16 kap.

1 §

Stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och aktuarie, som vid

fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar försäk-
ringsbolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktie-
ägare, delägare eller annan genom överträdelse av denna lag, lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, bolagsordningen, de
försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna.

2 §

En revisor eller en lekmannarevisor är ersättningsskyldig enligt de

grunder som anges i 1 §. Han ansvarar även för den skada som uppsåtligen
eller av oaktsamhet vållas av hans medhjälpare.

Om ett revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bo-

lag och den för revisionen huvudansvarige.

3 §

Aktieägare, delägare och röstberättigad, som inte är delägare, är skyl-

dig att ersätta den skada som han genom att medverka till överträdelse av
denna lag, lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, bo-
lagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlin-
jerna uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget, aktieägare eller
annan.

Aktieägare i försäkringsaktiebolag är även skyldig att lösa in skadelidande

aktieägares aktier, om det med hänsyn till faran för fortsatt missbruk och för-
hållandena i övrigt är påkallat. Lösenbeloppet bestäms till ett belopp som är
skäligt med hänsyn till bolagets ställning och övriga omständigheter.

6 §

Talan för försäkringsbolagets räkning enligt 1–3 §§, som inte grundas

på brott, kan inte väckas mot

1. stiftare sedan tre år förflutit från det beslutet om bolagets bildande fatta-

des på den konstituerande stämman,

2. styrelseledamot, verkställande direktören eller aktuarien sedan tre år

förflutit från utgången av det räkenskapsår då beslutet eller åtgärden, som ta-
lan grundas på, fattades eller vidtogs,

3. revisor sedan tre år förflutit från det revisionsberättelsen lades fram på

bolagsstämman eller yttrande som avses i denna lag avgavs,

4. en lekmannarevisor sedan tre år förflutit från det att gransknings-

rapporten lades fram på bolagsstämman,

5. aktieägare, delägare eller röstberättigad, som inte är delägare, sedan två

år förflutit från beslutet eller åtgärden som talan grundas på.

Försätts bolaget i konkurs på en ansökan som gjorts innan den i första

stycket angivna tiden har gått ut, kan konkursboet föra talan enligt 1–
3 §§ utan hinder av att frihet från skadeståndsansvar har inträtt enligt 5 §. Ef-

SFS 1999:600

ter utgången av den nämnda tiden kan en sådan talan dock inte väckas senare
än sex månader från edgångssammanträdet.

19 kap.

1 §

Finansinspektionen skall utöva tillsyn över att verksamheten i ett för-

säkringsbolag bedrivs i enlighet med denna lag och andra författningar som
reglerar försäkringsbolagets näringsverksamhet.

Inspektionen skall i sin tillsynsverksamhet samarbeta med motsvarande

utländska tillsynsmyndigheter i den utsträckning som följer av Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen.

När ett försäkringsbolag har påbörjat sin verksamhet, skall styrelsen och

verkställande direktören genast underrätta Finansinspektionen om det.

3 §

Styrelsen, verkställande direktören och andra befattningshavare i an-

svarig ställning i försäkringsbolag skall lämna Finansinspektionen de upp-
lysningar om verksamheten som inspektionen begär. Om bolaget driver
verksamhet i ett annat land inom EES, skall de, i den utsträckning som följer
av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, lämna de upplysningar till
behörig myndighet i det landet som den myndigheten behöver för att full-
göra sina uppgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vilka upplysningar ett försäkringsbolag skall lämna till in-
spektionen.

11 §

Finansinspektionen får meddela de erinringar i fråga om försäk-

ringsbolagets verksamhet som inspektionen anser behövliga.

Finansinspektionen skall förelägga bolaget eller styrelsen att vidta rättelse

om inspektionen finner att

1. avvikelse skett från denna lag eller någon annan författning som regle-

rar försäkringsbolagets näringsverksamhet eller från bolagsordningen,

2. bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna, beräkningsunder-

laget och placeringsriktlinjerna inte längre är tillfredsställande med hänsyn
till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse,

3. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig riskutjämning,

eller

4. någon av dem som ingår i försäkringsbolagets styrelse eller är verkstäl-

lande direktör inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 3 § femte stycket 3.

Om ett försäkringsbolags kapitalbas understiger solvensmarginalen enligt

7 kap. 23 eller 25 §, skall Finansinspektionen förelägga bolaget eller dess
styrelse att upprätta en plan för att återställa en tillfredsställande finansiell
ställning och överlämna planen till inspektionen för godkännande. Om kapi-
talbasen understiger en tredjedel av solvensmarginalen eller garantibeloppet
enligt 7 kap. 26 eller 27 § eller om kapitalbasen för ett livförsäkringsbolag
inte har den sammansättning som anges i 7 kap. 26 § tredje stycket, skall in-
spektionen förelägga bolaget eller dess styrelse att upprätta och för godkän-
nande överlämna en plan för skyndsamt återställande av kapitalbasen.

23 Senaste lydelse 1999:225.

SFS 1999:600

Om ett försäkringsbolag driver verksamhet i ett annat land inom EES och

bolaget inte rättar sig efter Finansinspektionens eller behörig utländsk myn-
dighets anmodan om rättelse, skall inspektionen vidta de åtgärder som be-
hövs för att förhindra fortsatta överträdelser. Inspektionen skall underrätta
den behöriga utländska myndigheten om vilka åtgärder som vidtas.

Om ett föreläggande enligt andra–fjärde styckena inte har följts inom be-

stämd tid och det anmärkta förhållandet inte heller på något annat sätt har
undanröjts, skall Finansinspektionen, i fall som är av principiell betydelse el-
ler av särskild vikt, anmäla detta till regeringen.

Finansinspektionen får begränsa bolagets förfoganderätt eller förbjuda bo-

laget att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om

1. bolaget inte följer gällande bestämmelser om skuldtäckning,
2. bolagets kapitalbas understiger en tredjedel av solvensmarginalen eller

inte uppfyller gällande krav på garantibelopp,

3. bolagets kapitalbas understiger solvensmarginalen och det finns sär-

skilda skäl att anta att bolagets finansiella ställning ytterligare kommer att
försämras, eller

4. det bedöms vara nödvändigt för att skydda de försäkrades intressen vid

beslut om förverkande av bolagets koncession enligt 2 § eller enligt åttonde
stycket.

Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten skall drivas

efter ett sådant beslut som avses i sjätte stycket.

En koncession kan förklaras förverkad om bolaget
1. inte längre uppfyller kraven för koncession,
2. inte inom angiven tid har vidtagit åtgärderna i en plan som har godkänts

enligt tredje stycket, eller

3. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser för verk-

samheten.

Frågor om förverkande av koncession enligt åttonde stycket prövas av Fi-

nansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild
vikt prövas dock av regeringen. Regeringens prövning sker efter anmälan av
inspektionen.

20 kap.

4 §

Har en sökande vid anmälan för registrering inte iakttagit vad som är

föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge ytt-
rande eller vidta rättelse. Detsamma gäller, om Finansinspektionen finner att
ett beslut, som anmäls för registrering och för vars giltighet stadfästelse av
regeringen eller inspektionen inte krävs, eller en handling som bifogas an-
mälningen inte har tillkommit i behörig ordning eller till sitt innehåll strider
mot denna lag eller andra författningar eller mot bolagsordningen eller de
försäkringstekniska riktlinjerna eller i något viktigare hänseende har en
otydlig eller vilseledande avfattning. Underlåter sökanden att rätta sig efter
föreläggandet, skall anmälningen avskrivas. En underrättelse om denna på-
följd skall tas in i föreläggandet. Finns det även efter det att yttrandet avgi-
vits något hinder för registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig
över hindret, skall registrering vägras, om det inte finns anledning att ge
sökanden ett nytt föreläggande.

SFS 1999:600

Bestämmelserna i första stycket utgör inte något hinder för registrering av

ett bolagsstämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet gått förlorad enligt
9 kap. 20 § andra stycket.

Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta bolaget när Finans-

inspektionen fattar beslut enligt 4 kap. 15 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje
stycket, 15 kap. 4 §, 15 a kap. 17 § eller 21 kap. 2 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000, då lagen (1989:1079) om

livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder upphör att gälla.

2. Försäkringsbolag, som inte omfattats av lagen om livförsäkringar med

anknytning till värdepappersfonder och som beviljats koncession före ikraft-
trädandet, får år 2000 och 2001 tillämpa äldre föreskrifter i 7 kap. 1–6 och
8 §§ samt 12 kap. 2 och 5–8 §§. För ett försäkringsbolag som tillämpar så-
dana äldre bestämmelser gäller även äldre föreskrifter i 1 kap. 10 §, 2 kap.
5 § första stycket 8, 9 och 16, 7 kap. 8 a, 9, 14 och 15 §§, 8 kap. 8 §, 9 kap.
18 och 20 §§, 12 kap. 9 §, 16 kap. 1 och 3 §§, 19 kap. 5 och 11 §§ samt
20 kap. 4 §. Äldre föreskrifter i 7 kap. 17 a och 22 §§ skall fortfarande till-
lämpas på livförsäkringsbolag som innehar återbäringsmedel med stöd av
denna punkt. Bolaget skall inte tillämpa den nya 12 kap. 14 §.

3. För livförsäkringsbolag som meddelats koncession före ikraftträdandet

skall belopp som motsvarar återbäringsfonden och andra återbäringsmedel,
vid ingången av det räkenskapsår då äldre föreskrifter som avses i punkten 2
inte längre tillämpas, gottskrivas försäkringstagarna och andra ersättningsbe-
rättigade som återbäring eller överföras till sådana fonder under bundet
eget kapital som regleras i försäkringsrörelselagen eller lagen (1995:1560)
om årsredovisning i försäkringsföretag. De nya föreskrifterna i 12 kap. 16 §
gäller även sådana återbäringsmedel i livförsäkringsaktiebolag som innehas
med stöd av punkten 2.

4. För ömsesidiga försäkringsbolag som registrerats före ikraftträdandet

gäller äldre föreskrifter i 1 kap. 7 §, 7 kap. 24 §, 13 kap. och 14 kap. 14 § till
dess att sådana bestämmelser i bolagsordningen som avses i de nya före-
skrifterna i 2 kap. 5 § första stycket 14 registrerats. En bolagsordning med
sådana bestämmelser skall vara registrerad senast vid utgången av år 2001.

5. För livförsäkringsbolag som omfattats av lagen om livförsäkringar med

anknytning till värdepappersfonder gäller 7, 10, 11 och 12 §§ samma lag till
dess bestämmelser i bolagsordningen om vinstutdelning eller förlusttäck-
ning registrerats. En bolagsordning med sådana bestämmelser skall vara re-
gistrerad senast vid utgången av år 2001. Om denna punkt tillämpas gäller
äldre lydelse av de bestämmelser som 12 § nämnda lag hänvisar till.

6. För livförsäkringsbolag som omfattats av lagen om livförsäkringar med

anknytning till värdepappersfonder tillämpas fortfarande 9 § samma lag för
innehav av sådana aktier i fondföretag som förvärvats före ikraftträdandet.

7. Äldre föreskrifter i 10 kap. 4 § får tillämpas till dess att en godkänd el-

ler auktoriserad revisor utsetts, dock längst till utgången av år 2000. Vid en
sådan tillämpning gäller inte de nya föreskrifterna i 10 kap. 3 § första
stycket.

8. Bolagsstämman får före ikraftträdandet fatta beslut om ändringar av bo-

lagsordningen med tillämpning av de nya föreskrifterna i lagen (1999:600)
om ändring i försäkringsrörelselagen.

SFS 1999:600

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1999

9. Föreskrifterna om sanktioner enligt 19 kap. försäkringsrörelselagen

gäller även vid överträdelser av punkterna 3, 4 och 5 ovan.

På regeringens vägnar

LARS-ERIK LÖVDÉN

Lars Bergendal
(Finansdepartementet)

Viktiga lagar inom socialrätten

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Socialtjänstlag (2001:453)

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.

Namn	Ändamål	Typ
.JpLogin	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Session	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
EPiStateMarker	Kakor som används för att avgöra vilka sidvisningar som hör till samma användarbesök. Behövs för inloggning samt optimering.	Inloggning och sessionshantering
.AspNetCore.Antiforgery.#	Förebygger Cross-Site Request Forgery (CSRF) attacker.	Skydd mot förfalskade förfrågningar
__cf_bm	Kaka som används för att hämta teckensnitt.	Teckensnitt
jp-cookies	Denna kaka används för att hålla reda på vilka kakor som användaren accepterat att vi lagrar.	Godkännande av kakor
FedAuth	Denna kaka sätts för användare som använder federerad inloggning.	Federerad inloggning
CourseEvaluations	Denna kaka sätts för användare som skickat in kursutvärderingar.	Kursutvärderingar

Namn	Ändamål	Typ
JP_Download	Denna kaka håller reda på om användaren har lämnat sin e-postadress när den ska ladda ner en fil från den publika sajten.	Filnedladdning
ExamStudentId	Kakan möjliggör för webbkursexamintioner för användare utan personligt konto.	Webbkursexaminationer
JSESSIONID	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
_fanplay_session	Kaka som används för uppspelning av video. Används för att hålla en anonym användarsession.	Solidtango
lang	Sparar språkval för Twitter-flödet.	Twitter
_gali	Denna kaka används för att särskilja användare.	Google Analytics
form.apsis.one	Denna kaka används för inbäddade formulär.	Form Apsis One
mediaflow	Kaka som kan användas. Mediaflow används för uppspelning av video	Mediaflow

Namn	Ändamål	Typ
_ga	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gid	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_gat	Kakor som används för besöksmätning.	Google Analytics
_hjIncludedInSample	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
_hjid	Dessa kakor används för webbanalys funktionalitet och tjänster från hotjar.	Hot Jar
www.uc.se	Används för risksigillet i sidfoten på publik sajt.	Upplysningscentralen (UC)
Apsis One	Används för att analysera användarbeteende och skräddarsy marknadsföring.	Apsis One

Namn	Ändamål	Typ
test_cookie	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
IDE	Kakor för Google Advertising	Google Advertising
3135848f46	Kaka för att spara IP-adresser för att identifiera företag eller organisationer som besöker webbsidan.	ProspectEye (Apsis Lead)

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1999:600 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Om Lagboken.se