SFS 1973:802

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

lag om änd­ring i för­äld­ra­bal­ken; utfär­dad den 16 novem­ber 1973. sfs 1973:802 utkom från tryc­ket den 27 no v. 1973 kungl. majrt för­ord­nar med riks­da­gen^ i fråga om för­äld­ra­bal­ken^ dels att 8 kap. skall upp­höra att gälla, dels att 3 kap. 2 och 4 §§, 6 kap. 6 §, 7 kap. 2 och 7 §§, 20 kap. 6, 11, 28 och 38 §§ samt 21 kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i 3 kap. skall infö­ras två nya para­gra­fer, 5 och 6 §§, av ne dan angivna lydelse. 3 kap. 2 §3 erkän­nande av fader­ska­pet till barn utom äkten­skap sker skriftli gen. erkän­nan­det skall bevitt­nas av två per­so­ner och skrift­li­gen god­kän nas av bar­na­vårds­nämn­den samt av modem eller sär­skilt för­ord­nad för myn­dare för bar­net. har bar­net upp­nått myn­dig ålder, skall erkän­nan det i stäl­let god­kän­nas av bar­net självt. erkä­i­mande kan ske även före bar­nets födelse. bama­vårdsnänm­den får lämna sitt god­kän­nande endast om det kan anta­gas att man­nen är fader till bar­net. visas senare att man­nen ej är fader till bar­net, skall rät­ten för­klara, att erkän­nan­det sak­nar ver­kan. 4 det ålig­ger bar­na­vårds­nämn­den att sörja för att fader­ska­pet tiu bam utom äkten­skap fast­stäl­les, om den som har vård­na­den om bar­net är kyr­ko­bok­förd i riket eller eljest vis­tas här. bar­na­vårds­nämn­den skall sörja för att fader­ska­pet till annat bam utom äkten­skap fast­stäl­les, om vård­nads­ha­va­ren begär det och bar­net är svensk med­bor­gare. när­mare bestäm­mel­ser om för­fa­ran­det vid fast­stäl­lande av faderska pet till bam utom äkten­skap i fall som avses i första styc­ket med­de­las i sär­skild lag. 5 § upp­gif­ten att sörja för att bar­nets börd fast­stäl­les åvi­lar bama vårdsnänm­den i den kom­mun där den som har vård­na­den om bar­net är kyr­ko­bok­förd. är vård­nads­ha­va­ren ej kyr­ko­bok­förd i riket, åvi­lar upp gif­ten bama­vårds­nämn­den i den kom­mun där han vis­tas eller, om han ej vis­tas i riket, bar­na­vårds­nämn­den i stock­holm. 6 § inträ­der änd­ring i för­hål­lande som anges i 5 § sedan bama­vårds nämn­den inlett utred­ning för att få bamets börd fast­ställd, är nänm­den ändock skyl­dig att slut­föra utred­ningen. prop. 1973:100, lu 25, rskr 28 8. senaste lydelse av 8 kap. 3 § 1969: 617 8 kap. 4 § 1969: 617 8 kap. 6 § 1969: 617 8 kap. 7 § 1969: 157 8 kap. 10 § 1971: 305 senaste lydelse 1969: 617. senaste lydelse 1969: 617. 1623 ¬ sfs 1973: 802 baraa­vårds­nämn­den kan för­ordna att ären­det skall över­flyt­tas till bar­na­vårds­nämn­den i annan kom­mun, om det skulle avse­värt under­lätta utred­ningen. om sådant beslut skall den andra bar­na­vårds­nämn­den oför­dröj­li­gen under­rät­tas. talan mot bar­na­vårds­nämnds beslut enligt andra styc­ket föres hos läns­sty­rel­sen genom besvär. mot läns­sty­rel­sens beslut föres talan hos kam­mar­rät­ten genom besvär. 6 kap. 6 § gör en av för­äld­rarna sig skyl­dig till grovt miss­bruk eller till grov för­sum­melse vid vård­na­dens utö­vande, euer är han hem­fal­len åt miss­bruk av rus­gi­vande medel, eller för han ett last­bart liv, eller är han till följd av från­varo, sjuk­dom euer annan orsak för längre tid för­hind­rad att del­taga i vård­na­den, äge rät­ten på ansö­kan av den andre eller på anmä lan av all­män åkla­gare eller bar­na­vårds­nämnd för­ordna, att vård­na­den skall till­komma alle­nast den andre. inträf­far sådant fall i fråga om bägge för­äld­rarna, äge rät­ten över­flytta vård­na­den å sär­skilt för­ord­nad för myn­dare. 7 kap. 2 § i kost­na­den för bar­nets under­håll tage envar av för­äld­rarna del ef ter sin för­måga. fader eller moder, som ej har vård­na­den om bar­net, skall betala un der­hålls­bi­drag. till­kom­mer vård­na­den om barn i bestå­ende äkten­skap endast den ene av för­äld­rarna och leva de ej efter dom­stols beslut eller eljest på grund av sönd­ring åtskilda, gälle dock vad i 5 kap. giftermåls-​​ bal­ken stad­gas. det ålig­ger bar­na­vårds­nämnd, som enligt 3 kap. 4 § skall sörja för att fader­ska­pet till barn utom äkten­skap fast­stäl­les, att tillse att bar­net till­för säk­ras under­håll. 1624 7 § avtal angå­ende full­gö­rande för fram­ti­den av under­hålls­skyl­dig­het som ovan sägs utgöre ej hin­der för den under­hålls­be­rät­ti­gade att göra gäl­lande rätt till högre under­hålls­bi­drag. gäl­ler avta­let under­håll enligt 1 § till barn utom äkten­skap, vare det dock bin­dande för den under­hålls­be­rät­ti­gade, om avta­let slu­tits genom skrift­lig, av två per­so­ner bevitt­nad hand­ling och god­känts av barna vårds­nämn­den. har modem vård­na­den om bar­net, äge hon sluta avtal som nu sagts, ändå att hon ej upp­nått myn­dig ålder. inne­fat­tar avta­let åta­gande att till bar­nets under­håll utgiva visst belopp en gång för alla, skall belop­pet beta­las till baraa­vårds­nämn­den, och varde med belop­pet så för­fa­ret som i 4 kap. 6 § sägs med avse­ende å där nämnt engångsbe lopp. avtal angå­ende under­häll till bara må slu­tas jäm­väl före bar­nets födelse. '"•jr--? ¬ 20 kap. sfs 1973: 802 6 i ärende om anta­gande av adop­tiv­barn skall rät­ten inhämta upp lys­ningar om bar­net och sökan­den ävensom huruvida veder­lag eller bidrag till bar­nets under­håll är givet eller utfäst. har bar­net ej fyllt ader- ton år, skall ytt­rande inhäm­tas från bar­na­vårds­nämn­den i den kom­mun där sökan­den är kyr­ko­bok­förd och från bar­na­vårds­nämn­den i den kom mun där den som har vård­na­den om bar­net är kyr­ko­bok­förd. fader eller moder, vars sam­tycke till adop­tio­nen ej erfordras, varde ändock hörd, där det kan ske. vid adop­tion av adop­tiv­barn skall vad nu sagts i stäl­let gälla adop­tan­ten eller, om make adop­te­rat andra ma kens barn, envar av makarna. fin­nes sär­skild för­myn­dare, vars sam tycke ej erfordras, skall ock han höras. 11 §ö i mål om under­håll till barn får modem, om hon har vård­na­den om bar­net, föra talan för bar­net, även om hon ej upp­nått myn­dig ålder. är sär­skild för­myn­dare för bar­net för­ord­nad, har han samma rätt att föra talan för bar­net. i fall som avses i 7 kap. 2 § tredje styc­ket får även bar­na­vårds­nämn­den föra sådan talan. var och en som kan föra talan för bar­net skall få till­fälle att yttra sig i målet. under­hålls­bi­drag må bestäm­mas till olika belopp för sär­skilda delar av under­hålls­ti­den. under­håll till barn må ej mot den under­hålls­skyl­di­ges bestri­dande bestäm­mas för tid efter det bar­net fyllt ader­ton år, innan det kan tillför-​​ lit­li­gen bedö­mas, hu ruvida under­hålls­skyl­dig­het före­lig­ger där­ef­ter. 28 ansö­kan om för­myn­da­res för­ord­nande eller ent­le­di­gande eller om annan rät­tens åtgärd med avse­ende å för­myn­der­skap må, såframt fråga ej är om ärende, varom i 9 kap. 2 a § eller i 29 § stad­gas, göras, för­u­tom av över­för­myn­da­ren och för­myn­dare, av den omyn­dige själv, om han fyllt sex­ton år, så ock av hans make och när­maste frän­der. för myn­dare, som gjort sig skyl­dig till för­sum­melse i vård­na­den om under-​​ årig, må ent­le­di­gas jäm­väl på ansö­kan av all­män åkla­gare eller barna vårds­nämnd. frå­gor som avses i denna para­graf skall ock rät­ten, när anled­ning är där­till, upp­taga utan att sär­skild ansö­kan bli­vit gjord. mot rät­tens beslut i ärende, varom i första styc­ket sägs, må talan full­föl­jas, för­u­tom av den som beslu­tet sär­skilt rörer, av envar som äger göra ansö­kan efter vad nyss är sagt. mot beslut, vari­ge­nom det före­lagts för­myn­dare att vid vite full­göra visst ålig­gande, må talan full­föl­jas alle­nast i sam­band med kla­gan över rät­tens beslut om utdö­mande av vitet. 38 § i fråga om mål eller ärende, vari aumän åkla­gare, barnavårds-​​ närand eller över­för­myn­dare för talan, skau v ad i 20 § lagen om infö rande av nya rät­te­gångs­bal­ken är stad­gat äga mot­sva­rande tillämp­ning. första styc­ket gäl­ler ej mål om under­håll till barn utom äkten­skap. senaste lydelse 1970: 840. ° sen aste lydelse 1969: 617. ' senaste lydelse 1969:157. 1625 ¬ sfs 1973:802 21 kap. 5 §8 är det uppen­bart att för­hål­lan­dena änd­rats väsent­ligt sedan all män dom­stols dom eller beslut med­de­la­des, kan läns­rät­ten vägra verk stäl­lig­het, om det av hän­syn till bar­nets bästa är påkal­lat att fråga om änd­ring beträf­fande vård­nad eller umgäng­es­rätt prö­vas av all­män dom stol. sådan fråga upp­ta­ges av all­män dom­stol på ansö­kan av den som varit part i ären­det hos läns­rät­ten eller av bar­na­vårds­nämnd. läns­rät­ten får även i annat fall vägra verk­stäl­lig­het, om risk, som ej är ringa, före­lig­ger för skada på bar­nets kropps­liga eller själs­liga hälsa. denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1974. carl gustaf carl lid­bom (justi­tie­de­par­te­men­tet) ® senaste lydelse 1971: 305. 11 i! ¬