SFS 2005:434 Lag om änd­ring i för­äld­ra­bal­ken

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

svensk för­fatt­nings­sam­ling sfs 2005:434 lag om änd­ring i för­äld­ra­bal­ken; utfär­dad den 9 juni 2005. enligt riks­da­gens beslut1 i fråga om föräldrabalken2 dels att 1 kap. 3, 5, 6 och 8 §§, 2 kap. 9 §, 6 kap. 4 och 10 a §§ samt 20 kap. 1 §, skall ha föl­jande lydelse, dels att det i bal­ken skall infö­ras fyra nya para­gra­fer, 1 kap. 9 §, 2 kap. 8 a §, 3 kap. 14 § och 7 kap. 20 §, av föl­jande lydelse, dels att det när­mast före 3 kap. 14 § skall infö­ras en ny rubrik av föl­jande lydelse. utkom från tryc­ket den 17 juni 2005 1 kap. 3 § före­lig­ger inte fall som avses i 1 § eller har rät­ten med­de­lat för­kla­ring enligt 2 § första styc­ket, fast­ställs fader­ska­pet genom bekräf­telse eller dom. i fall som avses i 9 § fast­ställs i stäl­let för­äld­ra­ska­pet för en kvinna. 5 § skall fader­skap fast­stäl­las genom dom, skall rät­ten för­klara en man vara far, om det genom en gene­tisk under­sök­ning är utrett att han är bar­nets far. rät­ten skall också för­klara en man vara far, om det är utrett att han har haft sam­lag med bar­nets mor eller att en inse­mi­na­tion eller befrukt­ning utan­för moderns kropp har skett med hans sper­mier under den tid då bar­net kan vara avlat och det med hän­syn till samt­liga omstän­dig­he­ter är san­no­likt att bar­net har avlats av honom. fader­ska­pet kan inte fast­stäl­las genom dom för en man som är sper­ma­gi­vare enligt lagen (1984:1140) om inse­mi­na­tion eller lagen (1988:711) om befrukt­ning utan­för krop­pen. 6 § har inse­mi­na­tion utförts på modern med sam­tycke av en man som var hen­nes make eller sambo och är det med hän­syn till samt­liga omstän­dig­he­ter san­no­likt att bar­net har avlats genom inse­mi­na­tio­nen, skall vid tillämp­ning av 2–5 §§ den som har läm­nat sam­tyc­ket anses som bar­nets far. 8 §3 har befrukt­ning av moderns ägg utförts utan­för hen­nes kropp med sam­tycke av en man som var hen­nes make eller sambo och är det med hän­syn till samt­liga omstän­dig­he­ter san­no­likt att bar­net har avlats genom be1 2 prop. 2004/05:137, bet. 2004/05:lu25, rskr. 2004/05:284. bal­ken omtryckt 1995:974. 3 senaste lydelse 2002:251. 1 sfs 2005:434 frukt­ningen, skall vid tillämp­ningen av 2–5 §§ den som har läm­nat sam­tyc­ket anses som bar­nets far. det­samma skall gälla när befrukt­ning utan­för en kvin­nas kropp har skett av ett ägg som kom­mer från en annan kvinna. 9 § har inse­mi­na­tion utförts på modern enligt lagen (1984:1140) om inse­mi­na­tion eller har befrukt­ning av moderns ägg utförts enligt lagen (1988:711) om befrukt­ning utan­för krop­pen med sam­tycke av en kvinna som var moderns regi­stre­rade part­ner eller sambo och är det med hän­syn till samt­liga omstän­dig­he­ter san­no­likt att bar­net har avlats genom inse­mi­na­tio­nen eller befrukt­ningen, skall den som har läm­nat sam­tyc­ket anses som bar­nets för­äl­der. ett för­äld­ra­skap enligt första styc­ket fast­ställs genom bekräf­telse eller dom. det som sägs i 4 § om bekräf­telse av fader­skap tilläm­pas också i fråga om bekräf­telse av ett sådant för­äld­ra­skap. 2 kap. 8 a § om det kan antas att en kvinna skall anses som för­äl­der enligt 1 kap. 9 § till ett barn som står under någons vård­nad och som har hem­vist i sve­rige, är soci­al­nämn­den skyl­dig att för­söka utreda om sådant för­äld­ra­skap före­lig­ger och, om så är fal­let, se till att detta fast­ställs i stäl­let för fader­ska­pet. det som sägs i 2–5, 7 och 8 §§ om utred­ning av fader­skap tilläm­pas också i fråga om för­äld­ra­ska­pet för en kvinna. 9 § skall en viss man enligt 1 kap. 1 § anses som far till ett barn som står under någons vård­nad och har bar­net hem­vist i sve­rige, skall soci­al­nämn­den, om vård­nads­ha­va­ren eller någon av vård­nads­ha­varna eller man­nen begär det och det är lämp­ligt, utreda om någon annan man kan vara far till bar­net eller om en kvinna skall anses som bar­nets för­äl­der enligt 1 kap. 9 §. i fråga om utred­ningen tilläm­pas 2–6 och 8 §§. utred­ningen får läg­gas ned, om det finns skäl som anges i 7 § första styc­ket 1 eller 4 eller om det annars är lämp­ligt. vid utred­ning av en kvin­nas för­äld­ra­skap tilläm­pas dock inte 6 §. soci­al­nämn­dens beslut att inte påbörja en utred­ning enligt denna para­graf eller att lägga ned en påbör­jad utred­ning får över­kla­gas hos läns­sty­rel­sen. läns­sty­rel­sens beslut får över­kla­gas hos all­män för­valt­nings­dom­stol. pröv­nings­till­stånd krävs vid över­kla­gande till kam­mar­rät­ten. 3 kap. mål om för­äld­ra­skap enligt 1 kap. 9 § 14 § talan om att en bekräf­telse av för­äld­ra­skap enligt 1 kap. 9 § sak­nar ver­kan mot den som har läm­nat bekräf­tel­sen får väc­kas vid rät­ten i den ort där bar­net har sitt hem­vist eller, om bar­net har avli­dit, vid den rätt som skall ta upp en tvist om arv efter bar­net. finns det inte någon annan behö­rig dom­stol, skall målet tas upp av stock­holms tings­rätt. talan om fast­stäl­lande av för­äld­ra­skap enligt 1 kap. 9 § väcks av bar­net. i fall som avses i 2 kap. 8 a § förs bar­nets talan av soci­al­nämn­den. har 2 modern vård­na­den om bar­net, får hon all­tid föra bar­nets talan, även om hon inte har upp­nått myn­dig ålder. talan får vidare all­tid föras av en sär­skilt för­ord­nad vård­nads­ha­vare för bar­net. det som sägs i 6–13 §§ om fast­stäl­lande av fader­skap tilläm­pas också i fråga om fast­stäl­lande av för­äld­ra­skap. sfs 2005:434 6 kap. 4 §4 står bar­net under vård­nad av endast en av för­äld­rarna och vill för­äld­rarna gemen­samt utöva vård­na­den, skall rät­ten på talan av dem båda för­ordna i enlig­het med deras begä­ran, om inte gemen­sam vård­nad är uppen­bart ofören­lig med bar­nets bästa. om bar­net är folk­bok­fört här i lan­det kan för­äld­rarna få gemen­sam vård­nad också genom regi­stre­ring hos skat­te­ver­ket efter anmä­lan av dem båda 1. till soci­al­nämn­den i sam­band med att nämn­den skall god­känna en fader­skaps­be­kräf­telse eller en bekräf­telse av för­äld­ra­skap enligt 1 kap. 9 §, eller 2. till skat­te­ver­ket under för­ut­sätt­ning att för­ord­nande om vård­na­den inte har med­de­lats tidi­gare och att för­äld­rarna och bar­net är svenska med­bor­gare. 10 a § om vård­nads­ha­vare skall för­ord­nas sär­skilt, utses någon som är läm­pad att ge bar­net omvård­nad, trygg­het och en god fost­ran. den som är underå­rig får inte för­ord­nas till vård­nads­ha­vare. två per­so­ner kan utses att gemen­samt utöva vård­na­den, om de är gifta med varandra eller är sam­bor. för sys­kon skall samma per­son utses till vård­nads­ha­vare, om inte sär­skilda skäl talar mot det. om vård­nads­ha­vare skall för­ord­nas efter för­äld­rar­nas död och för­äld­rarna eller en av dem har gett till känna vem de öns­kar till vård­nads­ha­vare, skall denna per­son för­ord­nas, om det inte är olämp­ligt. 7 kap. 20 § det som sägs i 12, 15 och 16 §§ om fast­stäl­lande av fader­skap gäl­ler även fast­stäl­lande av för­äld­ra­skap enligt 1 kap. 9 §. det som sägs i 18 § om en man tilläm­pas också i fråga om en kvinna som skall anses som för­äl­der enligt 1 kap. 9 §. 20 kap. 1 §5 i mål om fader­skap, för­äld­ra­skap enligt 1 kap. 9 §, vård­nad, boende, umgänge och under­håll tilläm­pas 14 kap. 17 och 18 §§ äkten­skaps­bal­ken. vid hand­lägg­ning som sker enligt lagen (1996:242) om dom­stol­sä­ren­den består tings­rät­ten av en lag­fa­ren domare. om det finns sär­skilda skäl med hän­syn till ären­dets beskaf­fen­het, får tings­rät­ten dock bestå av en lag­fa­ren domare och tre nämn­de­män. 4 5 senaste lydelse 2003:645. senaste lydelse 1998:319. 3 sfs 2005:434 1. denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2005. 2. för barn som har avlats före ikraft­trä­dan­det gäl­ler 1 kap. 5 § för­äld­ra­bal­ken i sin äldre lydelse. på rege­ring­ens väg­nar tho­mas bod­ström dag matts­son (justi­tie­de­par­te­men­tet) 4 thom­son fakta, tel. 08-​587 671 00 elan­ders gotab, stock­holm 2005