SFS 1985:367

Källa Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.

sfs 1985:367 lag utkom från tryc­ket om inter­na­tio­nella fader­skaps­frå­gor; den 12juni 1985 utfär­dad den 30 maj 1985. enligt riks­da­gens beslut ' före­skrivs föl­jande. {tii lat v flii o-ä a is inle­dande bestäm­mel­ser 1 § denna lag gäl­ler frå­gor om fader­skap till barn i inter natio­nella förhål-​​ lan­den. i för­hål­lande till dan­mark, fin­land, island och norge gäl­ler lagen (1979:1001) om erkän­nande av nor­diska fader­skaps­av­gö­ran­den i stäl­let för 7-10 §§. la åii fader­skap ome­del­bart på grund av lag 2 § en man som är eller har varit gift med ett barns mor skall anses som ft: bar­nets far, då det föl­jer av lagen i de n stat där bar­net vid föde lsen fick 2 hem­vist eller, om inte någon skall anses som bar­nets far enligt den lagen, f då det föl­jer av lagen i en stat där bar­net vid födel­sen blev med­bor­gare. eii fick bar­net vid födelse n hem­vist i sve­rige, skall frå­gan dock all­tid bedö mas enligt svensk lag. ti •eh fast­stäl­lelse och hävande av fa der­skap 3 § ett fader­skap kan fast­stäl­las genom erkän­nande av fader­ska­pet un- der med­ver­kan av en svensk soci­al­nämnd, om nämn­den är skyl­dig att 5 utreda fader­ska­pet enligt 2 kap. 1 eller 9 § för­äld­ra­bal­ken. i fråga om fast­stäl­lande av fader­skap enligt första styc­ket tilläm­pas svensk lag. ct- 'f!;i stil 926 ' prop. 1984/85; 124, lu 38, rskr 324. ¬ har erkän­nan­det läm­nats utom­lands, skall det även om detta inte föl­jer sfs 1985:367 av andra styc­ket anses gil­tigt till for­men, om det upp­fyl­ler form­fö­re­skrif terna i den främ­mande sta­tens lag. 4 § mål om fader­skap får tas upp av svensk dom­stol, 1. om b arnet har hem­vist i sve­rige, 2. om talan förs mot en man som har hem­vist i sve rige eller mot flera män som alla har hem­vist här, eller 3. om det i an dra fall med hän­syn till bar­nets, moderns eller man­nens anknyt­ning till sve­rige finns sär­skilda skäl att målet prö­vas här i lan­det. om det sedan talan har väckts inträf­far en änd­ring av de omstän­dig­he­ter som grun­dar svensk dom­stols behö­rig­het enligt första styc­ket, upp­hör inte dom­sto­lens behö­rig­het. 5 § en talan vid svensk dom­stol om fast­stäl­lande av fader­skap eller om hävande av ett fader­skap, som gäl­ler enligt 2 §, skall prö­vas enligt lagen i den stat där bar­net har sitt hem­vist när målet avgörs i första instans. frå­gan huruvida ett fader­skap, som gäl­ler enligt 2 §, skall anses hävt genom en fast­stäl­lelse av att en annan man är bar­nets far bedöms enligt samma lag som har till­läm­pats vid fast­stäl­lel­sen. 6 § har ett fader­skap fast­ställts genom erkän­nande, skall en talan vid svensk dom­stol om ogil­tig­för­kla­ring av erkän­nan­det prö­vas enligt den eller de lagar som bestäm­mer fast­stäl­lel­sens gil­tig­het här i la ndet. en ogil­tig för­kla­ring får dock all­tid med­de­las med stöd av svensk lag, om talan grun­das på att den som har läm­nat erkän­nan­det inte är far till bar­net. gil­tig­he­ten av utländska fader­skaps­av­gö­ran­den m. m. 7 § ett avgö­rande av en utländsk dom­stol som inne­bär att ett fader­skap har fast­ställts eller hävts och som har vun­nit laga kraft gäl­ler i sve­rige, om det med hän­syn till en parts hem­vist eller med­bor­gar­skap eller annan anknyt­ning fanns skä­lig anled­ning att talan prö­va­des i den främ­mande sta­ten. det utländska avgö­ran­det gäl­ler dock inte i sve­rige, 1. om sva­ran­den, i fall där han eller hon inte har gått i sva­ro­mål, inte har fått kän­ne­dom om den väckta talan i till­räck­lig tid för att kunna svara i saken eller om sva­ran­den annars inte har fått rim­liga möj­lig­he­ter att föra sin talan i den utländska rät­te­gången, 2. om avgö­ran­det stri­der mot en svensk dom, 3. om avgö­ran­det stri­der mot ett här i lan­det gil­tigt utländskt avgö­rande i en rät­te­gång som bör­jade tidi­gare än den andra utländska rät­te­gången, 4. om avgö­ran­det stri­der mot en här j lan­det gil­tig fast­stäl­lelse av fader skap i annan form än genom dom­stols­av­gö­rande och den fast­stäl­lel­sen har skett innan den utländska rät­te­gången bör­jade, 5. om en rät­te­gång om fader­ska­pet pågår i sve­rige, eller 6. om det utom­lands pågår en rät­te­gång om fader­ska­pet som har böi­jat tidi­gare än den andra utländska rät­te­gången och som kan antas leda till ett här i lan­det gil­tigt avgö­rande. 927 ¬ sfs 1985:367 8 § en utländsk fast­stäl­lelse av fader­skap genom erkän­nande gäl­ler i sve­rige, om den är gil­tig enligt lagen i en stat där bar­net eller den som har läm­nat erkän­nan­det hade hem­vist eller i en stat där någon av dem var med­bor­gare. erkän­nan­det skall även om det inte föl­jer av första styc­ket anses gil­tigt till for­men, om det upp­fyl­ler form­fö­re­skrif­terna i lagen i den stat där erkän­nan­det läm­na­des. den utländska fast­stäl­lel­sen gäl­ler dock inte i sve­rige, 1. om den stri­der mot ett här i lan­det gil­tigt avgö­rande i en rät­te­gång som böl­jade innan fast­stäl­lel­sen skedde, 2. om den stri­der mot en tidi­gare, här i lan­det gil­tig fast­stäl­lelse av fader­skap i annan form än genom dom­stols­av­gö­rande, 3. om det i s verige pågår en rät­te­gång om fader­ska­pet som har böl­jat innan fast­stäl­lel­sen skedde, 4. om det utom­lands pågår en rät­te­gång om fader­ska­pet som har böl­jat innan fast­stäl­lel­sen skedde och som kan antas leda till ett här i lan­det gil­tigt avgö­rande, eller 5. om erkän­nan­det är uppen­bart orik­tigt. 9 § frå­gan huruvida ett avgö­rande som avses i 7 § gäl­ler i sve rige kan prö­vas av svea hov­rätt på ansö­kan av någon som har varit part i den utländska rät­te­gången och vars rätt frå­gan rör. upp­kom­mer en sådan fråga inför en annan svensk myn­dig­het än en dom­stol, får även myn­dig­he­ten vid behov begära en sådan pröv­ning av hov­rät­ten. innan hov­rät­ten prö­var frå­gan skall sökan­dens mot­part få till­fälle a tt yttra sig över ansök­ningen, om det kan ske. har hov­rät­tens pröv­ning begärts av en myn­dig­het, gäl­ler det­samma var och en som har varit part i den utländska rät­te­gången och som kan vara part även i hov rät­ten. 10 § väcks vid en svensk dom­stol talan om fader­ska­pet till ett barn men pågår redan en rät­te­gång om fader­ska­pet utom­lands, skall talan avvi­sas eller för­kla­ras vilande i vän tan på ett avgö­rande i den utländska rät­te­gång en som har vun­nit laga kraft, om det kan antas att detta avgö­rande blir gil­tigt här i lan­det. talan får dock prö­vas, om det finns sär­skilda skäl. pågår den utländska rät­te­gången i sch weiz, skall i fall som avses i 7 § lagen (1936:79) om erkän­nande och verk­stäl­lig­het av dom som med­de­lats i schweiz den bestäm­mel­sen i stäl­let tilläm­pas. gemen­samma bestäm­mel­ser 11 § om pröv­ningen av en fråga enligt denna lag b eror på någons hem vist eller med­bor­gar­skap vid en viss tid­punkt och han eller hon då är avli­den, avgörs frå­gan med hän­syn till för­hål­lan­dena vid tiden för döds­fal let. om pröv­ningen av en fråga beror på bar­nets hem­vist eller med­bor­gar skap vid en viss tid­punkt och är bar­net då ännu inte fött, är i stäl­let moderns hem­vist eller med­bor­gar­skap vid den tid­punk­ten avgö­rande. 12 § en bestäm­melse i en utländ sk lag får inte tilläm­pas och ett avgöran-​​ 928 de av en utländsk dom­stol eller en utländsk fast­stäl­lelse av fader­skap ¬ ' genom erkän­nande gäl­ler inte i sve­rige, om det skulle vara uppen­bart sfs 1985:367 ofören­ligt med grun­derna för den svenska rätts­ord­ningen att tillämpa be- , . stäm­mei­sen eller att erkänna avgö­ran­det eller fast­stäl­lel­sen. 1. denna lag trä­der i kraft d en 1 juli 1985. 2. vad som före­skrivs i 5 § andra styc­ket gäl­ler även om fast­stäl­lel­sen av den andre man­nens fader­skap har skett före ikraft­trä­dan­det. 3. bestäm­mel­serna i 7 och 8 §§ tilläm­pas även på ett dom­stols­av­gö­rande som har med­de­lats före ikraft­trä­dan­det och på en fast­stäl­lelse som dess­för innan har skett genom erkän­nande. hade avgö­ran­det eller fast­stäl­lel­sen gil­tig­het i sve­rige vid ikraft­trä­dan­det, gäl­ler avgö­ran­det eller fast­stäl­lel­sen fort­fa­rande. ett avgö­rande eller en fast­stäl­lelse, som stri­der mot en annan dom eller fast­stäl­lelse i annan form som gällde här vid ikraft­trä­dan­det, har inte gil­tig­het här i lan­det. på rege­ring­ens väg­nar svante lund­kvist sten wick­bom (justi­tie­de­par­te­men­tet) ¬