Lag (1970:989) om infö­rande av fas­tig­hets­bild­nings­la­gen

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1970:989
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2000:234
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1970:989
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet L1
Utfär­dad: 1970-​12-17
Omtryck: SFS 1971:1036
Änd­rad: t.o.m. SFS

2000:234
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


All­männa bestäm­mel­ser

1 §   Fas­tig­hets­bild­nings­la­gen och denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1972.

2 §   Genom fas­tig­hets­bild­nings­la­gen upp­hä­ves med den begräns­ning som föl­jer av denna lag

lagen (1909:53 s. 8) inne­fat­tande vissa bestäm­mel­ser angå­ende laga skif­ten i Juk­ka­sjärvi och Kare­su­ando sock­nar av Norr­bot­tens län,
lagen (1917:269) om fas­tig­hets­bild­ning i stad,
lagen (1918:526) om rätt att över annans mark fram­draga led­ning för vat­ten till hus­be­hovs­för­bruk­ning,
lagen (1921:379) huru för­hål­las bör med ströängar vid ägo­styck­ning inom Väs­ter­bot­tens eller Norr­bot­tens läns lapp­mark,
lagen (1921:380) om för­bud mot avsönd­ring av ströängar inom Väs­ter­bot­tens eller Norr­bot­tens läns lapp­mark,
lagen (1925:102) rörande vissa laga skif­ten inom de på bekost­nad eller med under­stöd av sta­ten stor­skif­tade delarna av Kopp­ar­bergs län,
lagen (1925:222) inne­fat­tande bestäm­mel­ser med avse­ende å upp­hä­vande av lagen den 5 juni 1909 (nr 53 s. 7) om ute­slu­tande tills vidare av rät­ten att erhålla laga skifte inom vissa områ­den,
lagen (1926:326) om del­ning av jord å lan­det,
lagen (1926:336) om sam­man­lägg­ning av fas­tig­he­ter å lan­det,
lagen (1930:99) om del­ning av fas­tig­het vid änd­ring i rikets indel­ning m.m.,
lagen (1932:223) med sär­skilda bestäm­mel­ser om del­ning av jord å lan­det inom vissa delar av Kopp­ar­bergs län,
lagen (1952:152) om sam­man­fö­ring av sam­fälld väg­mark och av järn­vägs­mark med angrän­sande fas­tig­het m.m.,
lagen (1964:783) med vissa bestäm­mel­ser angå­ende fas­tig­hets­bild­ning efter änd­ring i kom­mu­nal indel­ning m.m.,
lagen (1969:140) om rätt för inne­ha­vare av järn­väg att påkalla ägo­ut­byte,
vad som i annan för­fatt­ning stri­der mot fas­tig­hets­bild­nings­la­gen eller denna lag.

3 §   Före­kom­mer i lag eller annan för­fatt­ning hän­vis­ning till före­skrift som ersatts genom bestäm­melse i fas­tig­hets­bild­nings­la­gen eller i denna lag, skall i stäl­let den nya bestäm­mel­sen tilläm­pas.

4 §   Vid för­rätt­ning som pågår vid fas­tig­hets­bild­nings­la­gens ikraft­trä­dande skall äldre lag tilläm­pas, om det är nöd­vän­digt för und­vi­kande av oen­het­lig­het i för­rätt­ningen eller om det eljest är syn­ner­li­gen ange­lä­get med hän­syn till enskilda och all­männa intre­sen.

5 §   Ärende om sam­man­lägg­ning, som är anhäng­igt vid fas­tig­hets­bild­nings­la­gens ikraft­trä­dande och som enligt äldre lag skall prö­vas av ägo­del­nings­do­ma­ren, hand­läg­ges av inskriv­nings­myn­dig­he­ten. I fråga om vill­ko­ren för sam­man­lägg­ning och ver­kan av sådan åtgärd skall fas­tig­hets­bild­nings­la­gen tilläm­pas. I övrigt skall äldre lag i tillämp­liga delar lända till efter­rät­telse med iakt­ta­gande av föl­jande sär­skilda bestäm­mel­ser.

Ärende, som enligt äldre lag skall hän­skju­tas till ägo­del­nings­rät­tens pröv­ning, över­läm­nas till fas­tig­hets­dom­sto­len.

Talan mot inskriv­nings­myn­dig­he­tens beslut i sam­man­lägg­nings­ä­rende föres hos hov­rät­ten genom besvär. Besvärs­hand­lingen inges till myn­dig­he­ten inom fyra vec­kor från den dag då beslu­tet med­de­la­des.

6 §   Äldre bestäm­mel­ser om fast­stäl­lelse av för­rätt­ning och om rät­telse i fast­ställd för­rätt­ning skall fort­fa­rande tilläm­pas på för­rätt­ning som avslu­tats innan fas­tig­hets­bild­nings­la­gen trätt i kraft.

Vad som nu före­skri­vits gäler icke för­rätt­ning enligt 5 kap. lagen (1917:269) om fas­tig­hets­bild­ning i stad, om besvär anförts mot för­rätt­ningen och besvä­ren icke före fas­tig­hets­bild­nings­la­gens ikraft­trä­dande ogil­lats genom avgö­rande som då vun­nit eller där­ef­ter vin­ner laga kraft.

Vid tillämp­ningen av första styc­ket skall inskriv­nings­myn­dig­he­ten full­göra den pröv­ning, som åvi­lar ägo­del­nings­do­ma­ren, och fas­tig­hets­dom­sto­len den pröv­ning, som åvi­lar ägo­del­nings­rät­ten.

Har efter fas­tig­hets­bild­nings­la­gens ikraft­trä­dande beslut med­de­lats eller åtgärd vid­ta­gits enligt äldre lag, skall frå­gan, huruvida talan mot beslu­tet eller åtgär­den skall föras sär­skilt, bedö­mas enligt äldre lag. Sär­skild talan föres genom besvär. Besvärs­hand­lingen inges till fas­tig­hets­dom­sto­len inom fyra vec­kor från den dag beslu­tet med­de­la­des eller åtgär­den vid­togs.

Bestäm­mel­serna i 5 kap. 22 § lagen om fas­tig­hets­bild­ning i stad skall tilläm­pas även när beslut, som där svses, med­de­las sedan fas­tig­hets­bild­nings­la­gen trätt ikraft.

7 §   Mål eller ärende, som är anhäng­igt hos ägo­del­nings­rät­ten vid fas­tig­hets­bild­nings­la­gens ikraft­trä­dande, prö­vas av fas­tig­hets­dom­sto­len. Det­samma gäl­ler sådant besvärs­mål enligt 5 kap.
lagen (1917:269) om fas­tig­hets­bild­ning i stad som vid ikraft­trä­dan­det är anhäng­igt hos läns­sty­rel­sen eller hos den som fått för­ord­nande med stöd av 21 § i samma kapi­tel.

Första styc­ket första punk­ten gäl­ler ej mål i vil­ket huvud­för­hand­ling har påbör­jats vid ikraft­trä­dan­det. Sådant mål hand­läg­ges enligt äldre bestäm­mel­ser. Lag (1971:545).

8 §   Mål eller ärende, som enligt denna lag skall prö­vas av fas­tig­hets­dom­stol, hand­läg­ges i den ord­ning som är före­skri­ven för fas­tig­hets­bild­nings­mål. I stäm­nings­mål gäl­ler dock om före­läg­gande för part och parts ute­varo rät­te­gångs­bal­kens bestäm­mel­ser angå­ende sak varom för­lik­ning ej är tillå­ten.

9 §   Är mål enligt 3 § lagen (1918:526) om rätt att över annans mark fram­draga led­ning för vat­ten till hus­be­hovs­för­bruk­ning anhäng­igt hos dom­stol vid fas­tig­hets­bild­nings­la­gens ikraft­trä­dande, skall målet hand­läg­gas och prö­vas enligt äldre lag.

10 §   Vad som enligt fas­tig­hets­bild­nings­la­gen gäl­ler om ägare av fas­tig­het skall tilläm­pas även på den som inne­har fas­tig­het under stän­dig besitt­nings­rätt eller med fide­i­kom­miss­rätt. Det­samma gäl­ler den som i enlig­het med beslut vid all­män avvitt­ring inne­har ströäng.

11 §   Vid tillämp­ning av fas­tig­hets­bild­nings­la­gen skall ford­ran eller annan rät­tig­het med före­trä­des­rätt enligt 5 § lagen (1970:995) om infö­rande av nya jor­da­bal­ken behand­las som inskri­ven rät­tig­het.

Vad som enligt fas­tig­hets­bild­nings­la­gen gäl­ler för det fall att fas­tig­het sva­rar för ford­ran skall tilläm­pas även när fas­tig­het besvä­ras av rätt till avkomst eller annan för­mån.

12 §   För­bud mot avstyck­ning, som läns­sty­relse med stöd av äldre lag med­de­lat i avvak­tan på att stads­plan eller bygg­nads­plan upp­rät­tas eller änd­ras, skall icke längre gälla. Lag (1987:125).

13 §   Det rätts­liga sam­ban­det mel­lan tomt och där­med oskilj­ak­tigt för­e­nad stads­äga skall upp­höra. Det­samma gäl­ler sam­ban­det mel­lan tomt och stads­äga som mot­sva­rar för tom­ten utbru­ten andel i sam­fälld mark.
Vad som nu före­skri­vits skall äga tillämp­ning även om tom­ten ute­slu­tits ur tom­tin­del­ning.

I fråga om ver­kan av sam­ban­dets upp­hö­rande äger 6 kap. 11 § första styc­ket och 7 kap. 27 § jor­da­bal­ken mot­sva­rande tillämp­ning.

Sär­skild över­gångs­be­stäm­melse angå­ende 5 kap.
fas­tig­hets­bild­nings­la­gen

14 §   Vid för­del­ning av medel som ned­satts enligt 5 kap. 16 § fas­tig­hets­bild­nings­la­gen skall bestäm­mel­serna i 5 kap. 15 § jor­da­bal­ken om ver­kan av att rätt­sä­gare avstår från rätt till betal­ning äga mot­sva­rande tillämp­ning i fråga om inne­ha­vare av rätt till avkomst eller annan för­mån.

Sär­skild över­gångs­be­stäm­melse angå­ende 7 kap. fas­tig­hets­bild­nings­la­gen

15 §   Ser­vi­tut avse­ende skogs­fång eller bete får upp­hä­vas genom fas­tig­hets­re­gle­ring, även om sådana omstän­dig­he­ter som avses i 7 kap. 5 § fas­tig­hets­bild­nings­la­gen ej före­lig­ger. Vad nu sagts gäl­ler dock ej i den mån ser­vi­tu­tet avser rätt att ta ved till fas­tig­het som används till sta­dig­va­rande bostad.

Utan hin­der av 7 kap. 2 § första styc­ket fas­tig­hets­bild­nings­la­gen får ser­vi­tut avse­ende rätt att ta ved till fas­tig­het som används till sta­dig­va­rande bostad bil­das som ersätt­ning, när ser­vi­tut inne­fat­tande sådan rätt helt eller del­vis upp­hör genom att mark över­förs till annan fas­tig­het. Lag (1978:871).

Sär­skild över­gångs­be­stäm­melse angå­ende 10 kap.
fas­tig­hets­bild­nings­la­gen

16 §   Äldre bestäm­mel­ser om avstyc­kad fas­tig­hets ansvar för ford­ran som utan inskriv­ning är för­e­nad med rätt till betal­ning ur fas­tig­het gäl­ler, när avstyck­ningen skett med tillämp­ning av lagen (1917:269) om fas­tig­hets­bild­ning i stad, lagen (1926:326) om del­ning av jord å lan­det eller lagen (1930:99) om del­ning av fas­tig­het vid änd­ring i rikets indel­ning m.m. Lag (1971:1036).

Sär­skilda över­gångs­be­stäm­mel­ser angå­ende 11 kap.
fas­tig­hets­bild­nings­la­gen

17 §   Bestäm­mel­serna i 11 kap. fas­tig­hets­bild­nings­la­gen om klyv­ning av fas­tig­het, som inne­has med samä­gan­de­rätt, skall tilläm­pas även på fas­tig­het som är delad genom säm­je­del­ning. Klyv­ning får dock ej ske, om delä­gare innan tillstånds-​​ eller fas­tig­hets­bild­nings­be­slut med­de­lats ansö­ker om lega­li­se­ring av säm­je­del­ningen eller, i fall då frå­gan om lega­li­se­ring får prö­vas utan ansö­kan, sam­tyc­ker till åtgär­den. Lag (1971:1036).

Sär­skilda över­gångs­be­stäm­mel­ser angå­ende 12 kap.
fas­tig­hets­bild­nings­la­gen

18 §   Bestäm­mel­serna i 12 kap. 2 § fas­tig­hets­bild­nings­la­gen om sam­man­lägg­ning av fas­tig­he­ter, som till­hör äkta makar, gäl­ler ej när äldre gif­ter­måls­bal­ken är tillämp­lig på makar­nas för­mö­gen­hets­för­hål­lan­den.

Bestäm­mel­serna i 12 kap. 4 § första styc­ket fas­tig­hets­bild­nings­la­gen gäl­ler ej i fråga om fas­tig­het som för­vär­vats på sådant sätt att äga­ren ej varit skyl­dig att söka lag­fart. Lag (1971:1036).

19 §   Är fas­tig­het före­mål för åter­köps­rätt, får den ej ingå i sam­man­lägg­ning utan rät­tig­hets­ha­va­rens med­gi­vande.

Fas­tig­het, som utgö­res av besitt­nings­rätt till ofri tomt i stad, får ingå i sam­man­lägg­ning, endast om den som har lös­nings­rätt enligt 4 kap. 6 § äldre jor­da­bal­ken med­ger det.

Fas­tig­het, som besvä­ras av vat­ten­falls­rätt, får ej sam­man­läg­gas med fas­tig­het, som besvä­ras av bevil­jad eller sökt inskriv­ning eller av ford­ran eller annan rät­tig­het med före­trä­des­rätt enligt 5 § lagen (1970:995) om infö­rande av nya jor­da­bal­ken. Lag (1971:1036).

20 §   har upp­hävts genom lag (2000:234).

Slut­be­stäm­melse

21 §   När­mare före­skrif­ter för över­gången till fas­tig­hets­bild­nings­la­gen med­de­las av Konungen eller av myn­dig­het som Konungen bestäm­mer. Lag (1971:1036).

Vik­tiga lagar inom fas­tig­hets­rät­ten
JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets fas­tig­hets­rätts­liga tjäns­ter

För dig som arbe­tar med fas­tig­hets­rätt har vi sam­lat all rele­vant infor­ma­tion inom områ­det på ett och samma ställe. Oav­sett om du arbe­tar vid en dom­stol, annan myn­dig­het, advo­kat­byrå eller i annan pri­vat verk­sam­het så hit­tar besluts­stöd och verk­tyg hos oss. Se allt inom fas­tig­hets­rätt.