SFS 1995:1554 Årsredovisningslag

SFS 1995_1554 Årsredovisningslag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

2928

Årsredovisningslag;

SFS 1995:1554

Utkom från trycket
den 29 december 1995

utfärdad den 14 december 1995.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande2.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag är, om inte annat föreskrivs, tillämplig på

1. aktiebolag,

2. handelsbolag i vilka samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktie-

bolag,

3. handelsbolag i vilka samtliga obegränsat ansvariga delägare är

aktiebolag eller sådana handelsbolag som avses i 2,

4. handelsbolag som ingår i en koncern där moderbolaget är ett aktie-

bolag eller ett sådant handelsbolag som avses i 2 eller 3,

5. handelsbolag som tidigare har omfattats av 2-4.
Vid tillämpningen av första stycket 2 och 3 skall med aktiebolag jäm-

ställas

1. utländska företag som avses i avsnitt 1 i bilaga 1, och

1

Prop. 1995/96:10, bet. 1995/96:LU4, rskr. 1995/96:91.

2

Jfr rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa

typer av bolag (EGT L 222, 14.8.1978 s. 31, Celex 378L0660), ändrat genom
rådets direktiv 94/8/EG av den 21 mars 1994 (EGT L 082, 25.3.1994 s.33;
Celex 394L0008) samt rådets direktiv av den 13 juni 1983 om sammanställd
redovisning (EGT L 193, 18.7.1983 s. 1, Celex 383L0349), ändrat genom
rådets direktiv 90/605/EEG (EGT L 317,16.11.1990, s. 60; Celex 390L0605).

background image

2929

SFS 1995:1554

2. utländska företag som inte lyder under lagstiftningen i någon stat

inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet men som har en rättslig
form som är jämförbar med aktiebolaget eller med de företag som avses
i avsnitt 1 i bilaga 1.

Vid tillämpningen av första stycket 3-5 skall med sådana handelsbolag

som avses i första stycket 2 jämställas utländska företag som avses i

avsnitt 2 i bilaga 1 under förutsättning att samtliga obegränsat ansvariga
delägare är aktiebolag eller sådana utländska företag som avses i andra
stycket.

2 § Lagen är inte tillämplig på bolag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap-
persbolag eller 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovis-
ning i försäkringsföretag, om inte annat är särskilt föreskrivet i dessa
lagar.

Bolag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § andra stycket lagen
om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldiga att upprätta koncern-
redovisning enligt de lagarna är inte skyldiga att upprätta koncernredovis-
ning enligt denna lag.

Allmänna definitioner

3 § Med bolag avses aktiebolag och handelsbolag.

Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.

Koncern- och intresseföretagsdefinitioner

4 § Ett bolag är moderbolag och en annan juridisk person är dotter-
företag, om bolaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den

juridiska personen,

2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med

andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samt-
liga andelar,

3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller av-

sätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande led-
ningsorgan, eller

4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva

ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridis-
ka personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal
eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderbolaget, om ett

annat dotterföretag till moderbolaget eller moderbolaget tillsammans med
ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsam-
mans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juri-

diska personen,

background image

SFS 1995:1554

2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med

andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samt-
liga andelar, eller

3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller

avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande
ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av

avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolag-
sordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt
utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även
denna dotterföretag till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.
Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

5 § Om ett bolag äger andelar i en juridisk person som inte är dotter-
företag och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens
driftsmässiga och finansiella styrning samt ägandet utgör ett led i en

varaktig förbindelse mellan bolaget och den juridiska personen, är den

juridiska personen intresseföretag till bolaget.

Innehar ett bolag minst tjugo procent av rösterna för samtliga andelar

i en annan juridisk person, skall det anses ha sådant inflytande över och
sådan förbindelse med denna som avses i första stycket, om inte annat
framgår av omständigheterna. Detsamma gäller om bolagets dotterföretag
eller bolaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dot-
terföretag tillsammans innehar minst tjugo procent av rösterna för
samtliga andelar i den juridiska personen.

6 § I de fall som avses i 4 § första stycket 1-3 och andra stycket samt
5 § skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget
namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses till-
komma den personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag eller intresseföre-

tag beaktas inte de andelar i dotterföretaget eller intresseföretaget som
innehas av företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller
andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföre-
tagets eller intresseföretagets eller dess dotterföretags räkning.

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

Årsredovisningens delar

1 § Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall bolag

för varje räkenskapsår upprätta årsredovisning enligt denna lag.

Årsredovisningen skall bestå av

1. balansräkning,

2. resultaträkning,
3. noter, och
4. förvaltningsberättelse.

2930

background image

2931

SFS 1995:1554

Om bolaget är ett sådant bolag som avses i 10 kap. 3 § andra stycket

aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall det i årsredo-
visningen även ingå en finansieringsanalys.

Överskådlighet och god redovisningssed

2 § Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlig-
het med god redovisningssed.

Rättvisande bild

3 § Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som
en helhet och ge en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Om
det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas
tilläggsupplysningar.

Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekom-

mendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om
skälen för avvikelsen lämnas i en not.

Andra grundläggande redovisningsprinciper

4 § Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och noterna

skall följande iakttas:

1. Bolaget skall förutsättas fortsätta sin verksamhet.

2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de

olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall konsekvent
tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.

3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delpos-

terna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär
särskilt att

a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resul-

taträkningen,

b) hänsyn skall tas till alla förutsebara och möjliga förluster och eko-

nomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare

räkenskapsår, även om dessa förluster eller förpliktelser blir kända först
efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen,
och att

c) hänsyn skall tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räken-

skapsåret är en vinst eller en förlust.

4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas

med oavsett tidpunkten för betalningen.

5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i förekom-

mande fall, delposter består av skall värderas var för sig.

6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot var-

background image

SFS 1995:1554

andra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra.

7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår skall stämma överens

med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 och 3 §§, får av-

vikelse göras från vad som föreskrivs i första stycket. I så fall skall upp-
lysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på
bolagets ställning och resultat lämnas i en not.

Språk och form

5 § Årsredovisningen skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form.

Valuta

6 § Beloppen i årsredovisningen skall anges i svenska kronor. Beloppen
får dessutom anges i annan valuta enligt omräkningskursen på dagen för
räkenskapsårets utgång (balansdagen). I så fall skall upplysning om om-
räkningskursen lämnas i en not.

Å rsredovisningens undertecknande

7 § I aktiebolag skall årsredovisningen skrivas under av samtliga sty-
relseledamöter och av verkställande direktören. Har en avvikande mening
om årsredovisningen antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet
fogas till redovisningen.

I handelsbolag skall årsredovisningen skrivas under av samtliga obe-

gränsat ansvariga delägare. Har en sådan delägare anmält avvikande
mening om årsredovisningen, skall yttrandet fogas till redovisningen.

Årsredovisningen skall innehålla uppgift om den dag då den under-

tecknades.

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Balansräkningens innehåll

1 § Balansräkningen skall i sammandrag redovisa bolagets samtliga

tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen.
Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen.

Resultaträkningens innehåll

2 § Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa bolagets samtliga in

2932

background image

takter och kostnader under räkenskapsåret.

Uppställningsformer

3 § Balansräkningen skall upprättas enligt den uppställningsform som
anges i bilaga 2 till denna lag. Resultaträkningen skall upprättas enligt
någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 3 och 4.

Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast om det

finns särskilda skäl och är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§. Vid sådant
byte skall upplysning om skälen för bytet lämnas i en not.

4 § Posterna i balansräkningen och resultaträkningen skall tas upp var för
sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror skall de avvikelser

göras som är betingade av rörelsens särskilda inriktning.

Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas

upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas
poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har till-
kommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse
med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas
särskilt, skall de tas upp i delposter. Kompletterande poster skall ges

beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.

Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

1. om de är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på

rättvisande bild, eller

2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och,

i förekommande fall, delposterna anges i not.

Jämförelsetal

5 § För varje post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen och
sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 skall beloppet av mot-
svarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges.

Om bolaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller

indelning i poster eller delposter, skall posterna för det närmast före-
gående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för
att de skall kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt
sätt.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§,

får avvikelse från vad som föreskrivs i andra stycket göras. I så fall skall
upplysning om skälen för avvikelsen anges i en not.

2933

SFS 1995:1554

background image

2934

SFS 1995:1554

Större periodiseringsposter

6 § Större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter skall
specificeras i balansräkningen eller i en not.

Första stycket gäller inte i fråga om bolag, i vilket

1. antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal

uppgått till högst tio, och

2. tillgångarnas nettovärde enligt fastställd balansräkning för det senaste

räkenskapsåret uppgår till högst 24 miljoner kronor.

Resultaträkning i förkortad form

7 § Om det är motiverat av konkurrensskäl och regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer medger det, får posterna 1 - 6 i
bilaga 3 respektive posterna 1 - 3 och 6 i bilaga 4 slås samman till en

post benämnd brutto vinst eller bruttoförlust. Detta gäller dock inte om
bolaget är ett sådant bolag som avses i 10 kap. 3 § andra stycket
aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Ett bolag som slår samman poster enligt första stycket skall i en not

upplysa om skälen för detta.

Nettoomsättningen

8 § Nettoomsättningen skall omfatta intäkter från försålda varor och
utförda tjänster som ingår i bolagets normala verksamhet. Avdrag skall
göras för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt
knuten till omsättningen.

Extraordinära intäkter och kostnader

9 § Intäkter och kostnader i annan verksamhet än bolagets normala verk-
samhet skall redovisas som extraordinära intäkter och kostnader.

Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och

art i en not.

Andra stycket gäller inte bolag som avses i 6 § andra stycket.

4 kap. Värderingsregler

Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

1 § Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadig

background image

varande brukas eller innehas i rörelsen. Med omsättningstillgång förstås
annan tillgång.

2 § Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten
som är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år får tas upp
som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för kon-
cessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättig-
heter och tillgångar samt ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger

det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som
övertagits (goodwill).

Utgifter för bolagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller bolagets

förvaltning får inte tas upp som tillgång.

Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar

3 § Anläggningstillgångar skall tas upp till belopp motsvarande utgifterna
för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte
annat följer av 4 - 6 § eller 12 §.

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång skall räknas in, utöver

inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång skall räknas in, utöver

sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången,
en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en

tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till
tillverkningsperioden. Om ränta har räknats in i anskaffningsvärdet, skall

upplysning om detta och det belopp som har räknats in lämnas i en not.

Utgifter för värdehöj ande förbättringar av en tillgång får räknas in i

anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balan-
serats från tidigare år.

Avskrivning av anläggningstillgångar

4 § Anläggningstillgångar med begränsad ekonomisk livslängd skall
skrivas av systematiskt över denna livslängd.

Den ekonomiska livslängden för en immateriell anläggningstillgång som

avses i 2 § skall anses uppgå till högst fem år, om inte en annan längre
tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Om en sådan längre
avskrivningstid tillämpas, skall det i en not lämnas upplysning om detta.
I noten skall i så fall också anges skälen för den längre avskrivningstiden.

Avskrivningar skall redovisas i resultaträkningen.

2935

SFS 1995:1554

background image

SFS 1995:1554

Nedskrivning av anläggningstillgångar

5 § Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det
värde som följer av 3 § och 4 § första stycket, skall tillgången skrivas ned
till detta lägre värde, om det kan antas att värdenedgången är bestående.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som

tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värde-
nedgången är bestående.

En nedskrivning enligt första eller andra stycket skall återföras, om det

inte längre finns skäl för den.

Nedskrivningar och återföringar som avses i första-tredje styckena skall

redovisas i resultaträkningen.

Uppskrivning av anläggningstillgångar

6 § Ett aktiebolags materiella eller finansiella anläggningstillgångar som
har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört

värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första - tredje styckena och 12 §

får skrivas upp till högst detta värde, om uppskrivningsbeloppet används
för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission eller
för avsättning till en uppskrivningsfond.

I samband med uppskrivningar skall det i en not lämnas upplysning om

hur uppskrivningsbeloppet har behandlats skattemässigt.

Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp

skall efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna
värdet.

7 § Uppskrivningsfonden får tas i anspråk för

1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission,

2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte

kan täckas av fritt eget kapital.

Ett beslut att ta uppskrivningsfonden i anspråk för att täcka en förlust

enligt första stycket 2 får fattas endast efter revisorernas hörande. Innan
tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast om
rätten ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett
belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med upp-
skrivningsbelopp. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 kap. 6 § tredje -
femte styckena aktiebolagslagen (1975:1385).

8 § Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § eller vid
avyttring eller utrangering av tillgången skall uppskrivningsfonden
minskas i motsvarande utsträckning, dock högst med den del av uppskriv-
ningsfonden som svarar mot tillgången.

Minskningen av uppskrivningsfonden i fall som avses i första stycket

får göras enbart genom att

2936

background image

1. fonden tas i anspråk enligt 7 §,

2. den del av uppskrivningsfonden som motsvarar avskrivning eller

nedskrivning överförs till fritt eget kapital, eller

3. den del av uppskrivningsfonden som motsvarar en avyttrad tillgång

överförs till fritt eget kapital.

Värdering av omsättningstillgångar

9 § Omsättningstillgångar skall, om inte annat följer av 10 eller 12 §, tas
upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på
balansdagen.

Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §, utgifterna

för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid bestämmandet av anskaff-
ningsvärdet tillämpas 3 § andra - fjärde styckena.

Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för be-

räknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det verkliga
värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med
avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap.
2 och 3 §§.

Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den utgift

för anskaffandet som bolaget skulle ha haft, om tillgången anskaffats på
balansdagen.

Värdering av pågående arbeten

10 § Pågående arbeten för någon annans räkning får värderas till belopp

som överstiger anskaffningsvärdet, om det finns särskilda skäl och det
står i överensstämmelse med 2 kap. 2 och 3 §§.

Varulagrets anskaffningsvärde

11 § Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas

enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller
enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte
tillämpas.

Om det värde som framkommer vid en sådan beräkning väsentligt

avviker från varulagrets verkliga värde på balansdagen, skall skillnads-
beloppet anges i en not med fördelning på de i balansräkningen upptagna
posterna. Det verkliga värdet skall därvid beräknas enligt 9 § tredje
stycket första meningen.

Bestämmelsen i andra stycket gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 §

andra stycket.

2937

SFS 1995:1554

background image

2938

SFS 1995:1554

Redovisning till bestämd mängd och fast värde

12 § Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som

omsätts och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för
bolaget, får tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde, om deras
kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt.

Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta

13 § Fordringar och skulder i utländsk valuta får omräknas enligt växel-

kursen på balansdagen, om detta står i överensstämmelse med 2 kap.
2 och 3 §§.

Egna aktier

14 § Tillgångsposten Egna aktier får inte tas upp till något värde.

Vid värdering av ett moderbolags andelar i ett dotterföretag skall an-

delar som dotterföretaget äger i moderbolaget inte anses ha något värde.

Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån

15 § Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån
skall periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden förfaller till

betalning. Sådan periodisering behöver dock inte göras om den är utan
betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild.

Avsättningar

16 § Avsättning skall göras för samtliga förpliktelser som är hänförliga

till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är
säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den
tidpunkt då de skall infrias.

Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättningar.

17 § Större avsättningar som i balansräkningen har tagits upp under

posten Övriga avsättningar skall specificeras i balansräkningen eller i en

not.

Första stycket gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 § andra stycket.

background image

5 kap. Tilläggsupplysningar

Tilläggsupplysningarnas placering

1 § Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall

årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 2 - 2 4 §§.
Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet

på överskådlighet i 2 kap. 2 §, får upplysningarna i stället lämnas i
balansräkningen eller resultaträkningen.

Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i

balansräkningen eller resultaträkningen till vilka de hänför sig.

Värderings- och omräkningsprinciper

2 § Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar eller skulder
skall anges.

För poster i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar eller

skulder i utländsk valuta skall anges enligt vilka principer beloppen har
räknats om till svenska kronor.

Anläggningstillgångar

3 § För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräk-
ningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall
uppgift lämnas om

1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

2. tillkommande och avgående tillgångar,
3. överföringar,
4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som

har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

6. årets uppskrivningar, med särskild uppgift om uppskrivningsbeloppets

användning och oavskrivet uppskrivningsbelopp,

7. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,
8. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskriv-

ningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

9. ackumulerade uppskrivningar, och

10. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, ned-

skrivningar och uppskrivningar.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster skall

anges.

Till den del en tillgång skrivits av eller skrivits ned uteslutande av skat-

teskäl skall upplysning lämnas om detta med angivande av avskrivningens
eller nedskrivningens storlek.

2939

SFS 1995:1554

background image

2940

SFS 1995:1554

Uppgifter om taxeringsvärden

4 § För fastigheter som är anläggningstillgångar skall det lämnas uppgift
om taxeringsvärden med fördelning på balansräkningens poster och på
sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2.

Uppskrivningsfond

5 § Om uppskrivningsfondens storlek eller sammansättning har ändrats
under räkenskapsåret, skall uppgift lämnas om

1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och
3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i

anspråk med uppgift om hur beloppet har använts.

Nettoomsättningens fördelning

6 § Om bolagets rörelsegrenar eller geografiska marknader avviker
betydligt från varandra, skall uppgift lämnas om nettoomsättningens för-
delning på rörelsegrenarna och marknaderna. Bedömningen av om bo-
lagets rörelsegrenar och marknader avviker betydligt från varandra skall
göras med hänsyn till hur bolaget normalt organiserar försäljningen av

varor och tjänster.

Första stycket gäller inte bolag som tillämpar 3 kap. 7 §. Bestämmelsen

om nettoomsättningens fördelning på geografiska marknader gäller inte
heller bolag som avses i 3 kap. 6 § andra stycket.

Inköp och försäljning mellan koncernföretag

7 § Moderbolag och dotterföretag skall ange hur stor del av räkenskaps-
årets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag

8 § För varje dotterföretag och intresseföretag skall anges

1. namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

2. resultatet för det senaste räkenskapsår för vilket årsbokslut har upp-

rättats,

3. bolagets kapitalandel i företaget, beräknad med tillämpning av 1 kap.

6 §, och

4. antalet andelar och dessas värde enligt balansräkningen.
Första stycket gäller också i fråga om andra företag vari bolaget självt

eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst

background image

20 procent.

Ett bolag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag skall

ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om bolagets rösträttsandel i sådana företag som avses i första och andra

styckena avviker från kapitalandelen, skall även rösträttsandelen anges.

9 § En uppgift enligt 8 § får utelämnas, om den är av ringa betydelse
med hänsyn till kravet på rättvisande bild i 2 kap. 3 §.

Under förutsättning att tillstånd ges av regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer, får uppgift enligt 8 § också utelämnas, om
den har sådan karaktär att den kan vålla allvarlig skada för något av de
i 8 § angivna företagen.

Om en uppgift har utelämnats enligt första eller andra stycket, skall

upplysning lämnas om detta.

Uppgift om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

1. bolaget äger andelar som motsvarar mindre än hälften av dotterföre-

tagets eller intresseföretagets eget kapital och detta företag inte offentlig-
gör sin balansräkning, eller

2. bolaget är moderbolag och dotterföretaget omfattas av en av bolaget

upprättad koncernredovisning eller av en sådan koncernredovisning som
avses i 7 kap. 2 § första stycket.

Kortfristiga och långfristiga balansposter

10 § För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen under

Omsättningstillgångar eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde
stycket 2 skall anges den del som förfaller till betalning senare än ett år
efter balansdagen.

För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i

3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall anges den del som förfaller till betalning
senare än ett år efter balansdagen samt den del som förfaller till betalning
senare än fem år efter balansdagen.

Ställda säkerheter

11 § För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses

i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 skall, om säkerhet har ställts, omfattningen
av säkerheterna anges med uppgift om deras art och form.

Om bolaget har ställt säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån

för koncernföretag, skall särskild upplysning lämnas om detta.

2941

SFS 1995:1554

background image

2942

SFS 1995:1554

Lån till ledande befattningshavare

12 § Om ett bolag har lämnat lån till en styrelseledamot, verkställande

direktör eller en motsvarande befattningshavare i bolaget eller i ett annat
koncernföretag, skall upplysning lämnas om detta. Detsamma gäller om
bolaget har ställt pant eller annan säkerhet eller har ingått ansvarsför-
bindelse till förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter

jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs

vice verkställande direktör.

Uppgift skall lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga låne-

villkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av
ställda säkerheter och ingångna ansvarsförbindelser samt beloppet av de
lån för vilka säkerhet ställts. Uppgift skall även lämnas om vilken anknyt-
ning till bolaget den har som bolaget har lämnat lån till, ställt säker
het för eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för.

Andra stycket tillämpas också, om bolaget har lämnat lån till eller ställt

säkerhet till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 12 kap.
8 § aktiebolagslagen (1975:1385).

Konvertibla lån

13 § Om bolaget har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade

med optionsrätt till nyteckning, skall för varje lån eller liknande rättighet
anges utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller för
nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis skall utestående lånebelopp
och räntebestämmelserna anges.

Aktiebolags eget kapital

14 § Ett aktiebolags eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och

fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas
upp aktiekapital, överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond. Under
fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för
sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för
räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas där-

vid upp som avdragsposter.

Förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning

skall specificeras.

Vid aktiekapitalet skall antalet aktier anges. Består aktiekapitalet av

aktier av olika slag, skall motsvarande uppgift lämnas för varje aktieslag.
Innehar aktiebolaget egna aktier, skall det nominella beloppet av dessa
anges.

background image

SFS 1995:1554

2943

Upplysningar om skatter

15 § Uppgift skall lämnas om skillnaden mellan å ena sidan den

inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen under räkenskapsåret
och tidigare räkenskapsår samt å andra sidan den inkomstskatt som
belöper sig på verksamheten för dessa år. Uppgift behöver dock inte
lämnas om skillnaden är obetydlig.

Första stycket gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 § andra stycket.

16 § Uppgift skall lämnas om hur den för räkenskapsåret redovisade

inkomstskatten fördelar sig på ordinärt och extraordinärt resultat.

Första stycket gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 § andra stycket.

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

17 § Uppgift skall lämnas om medelantalet under räkenskapsåret an-
ställda personer med uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män.

Om bolaget har anställda i flera länder, skall medelantalet anställda och
fördelningen mellan kvinnor och män i varje land anges.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

18 § Av räkenskapsårets personalkostnader skall följande belopp anges

särskilt:

1. löner och andra ersättningar, och

2. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

19 § Det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra er-

sättningar skall anges för var och en av följande grupper:

1. styrelseledamöter, verkställande direktören och motsvarande befatt-

ningshavare, och

2. anställda som inte omfattas av 1.
Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter,

verkställande direktören och motsvarande befattningshavare skall anges
särskilt.

Har bolaget anställda i flera länder, skall uppgifter som anges i första

och andra styckena lämnas särskilt för varje land.

Pensioner och liknande förmåner

20 § Uppgift skall lämnas om det sammanlagda beloppet av kostnader
och förpliktelser som avser pensioner eller liknande förmåner till styrelse-
ledamöter, verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare.

background image

SFS 1995:1554

2944

Tidigare styrelse och verkställande direktör

21 § Vad som enligt 19 och 20 §§ gäller för styrelseledamöter och verk-
ställande direktören gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare
verkställande direktör.

Suppleanter och vice verkställande direktör

22 § Vid tillämpning av 1 9 - 2 1 §§ jämställs med styrelseledamöter
suppleanter för dessa och med verkställande direktören vice verkställande
direktör.

Avtal om avgångsvederlag

23 § Om bolaget har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande
förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktören eller andra

personer i bolagets ledning, skall uppgift lämnas om avtalen och om de
väsentligaste villkoren i avtalen.

Uppgift om moderföretag

24 § Ett bolag som är dotterbolag skall lämna uppgift om namn, orga-
nisationsnummer och säte för de moderföretag som upprättar koncern-
redovisning för den största och minsta koncern som bolaget ingår i som
dotterbolag. Uppgift skall också lämnas om var det går att få tillgång till
utländska moderföretags koncernredovisningar.

6 kap. Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys

Förvaltningsberättelse

1 § Förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över

utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat.

Upplysningar skall även lämnas om

1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen,

resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av
bolagets ställning och resultat,

2. sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat

under räkenskapsåret eller efter dess slut,

3. bolagets förväntade framtida utveckling,

4. bolagets verksamhet inom forskning och utveckling, och

5. bolagets filialer i utlandet.
Andra stycket 3 och 5 gäller inte bolag som avses i 3 kap. 6 § andra

background image

2945

SFS 1995:1554

stycket.

2 § I aktiebolag skall i förvaltningsberättelsen lämnas förslag till disposi-
tioner beträffande bolagets vinst eller förlust. I aktiebolag som är moder-
bolag skall dessutom uppgift lämnas om belopp som enligt årsredovis-
ningarna för företag inom koncernen skall föras över från fritt eget kapital
i koncernen till bundet eget kapital.

Finansieringsanalys

3 § I finansieringsanalysen skall redovisas bolagets finansiering och
kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.

7 kap. Koncernredovisning

Allmänna bestämmelser

Skyldighet att upprätta koncernredovisning

1 § Ett moderbolag skall för varje räkenskapsår upprätta koncern-

redovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 2 §.

2 § Ett moderbolag som är dotterbolag behöver inte upprätta koncern-
redovisning, om

1. bolaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredo-

visning som upprättas av ett annat moderföretag,

2. detta moderföretag lyder under lagstiftningen i en stat inom Euro-

peiska ekonomiska samarbetsområdet, och

3. moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats

enligt den lagstiftning som i den staten har tillkommit i enlighet med
Europeiska gemenskapernas direktiv av den 13 juni 1983 om samman-
ställd redovisning (83/349/EEG).

Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i

4 § andra eller tredje stycket inte omfattas av den upprättade koncern-
redovisningen.

Ett moderbolag som med stöd av första stycket inte självt har upprättat

någon koncernredovisning skall ge in den koncernredovisning som avses
i första stycket jämte koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndig-
heten enligt bestämmelserna i 8 kap. 3 §. Registreringsmyndigheten skall

på det sätt som anges i 8 kap. 4 § kungöra att handlingarna har getts in.
Om handlingarna inte är avfattade på svenska, får registreringsmyndig-
heten förelägga moderbolaget att ge in en bestyrkt översättning till svens-

ka. Sådant föreläggande skall utfärdas om någon begär det.

Första stycket gäller inte,

1. om delägare som har en kapitalandel i moderbolaget på minst tio

93-SFS 1995

background image

2946

SFS 1995:1554

procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moder-
bolagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan har krävt att koncern-
redovisning skall upprättas, eller

2. om andelarna i moderbolaget eller skuldebrev som moderbolaget har

utfärdat är inregistrerade på en börs inom Europeiska ekonomiska sam-
arbetsområdet.

Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovisning

skall upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift
om namn, organisationsnummer och säte för det moderföretag som
upprättar den i stycket nämnda koncernredovisningen.

Koncernredovisningens delar

3 § Koncernredovisningen skall bestå av

1. koncernbalansräkning,

2. koncernresultaträkning,
3. noter, och
4. förvaltningsberättelse.
Om moderbolaget är ett sådant bolag som avses i 10 kap. 3 § fjärde

stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall det i koncern-
redovisningen även ingå en finansieringsanalys.

Dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen

4 § Koncernredovisningen skall omfatta samtliga dotterföretag, om inte

annat följer av andra eller tredje stycket.

Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen, om

företaget är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 5 § på rättvisande
bild. Om flera dotterföretag tillsammans har mer än sådan ringa betydelse,
skall de dock omfattas av koncernredovisningen.

Ett dotterföretag behöver inte heller omfattas av koncernredovisningen,

om

1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderbo-

lagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,

2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan

fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt

att säljas vidare.

Ett bolag som tillämpar andra eller tredje stycket skall i en not upplysa

om skälen för detta.

background image

Principer för upprättande av koncernredovisning

Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild

5 § Koncernredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i
enlighet med god redovisningssed.

Koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och noterna skall

upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och
resultatet för de företag, betraktade som en enhet, som omfattas av kon-
cernredovisningen. Bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket andra me-
ningen och andra stycket tillämpas också på koncernredovisningen.

Andra grundläggande redovisningsprinciper m.m.

6 § För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.:

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,
5 § om språk och form,
6 § om valuta, och
7 § om undertecknande.

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen

7 § Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen skall var för
sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultat-
räkningarna för moderbolaget och de dotterföretag som omfattas av kon-
cernredovisningen. Sammanställningen skall göras med tillämpning av

8 - 12 §§ och 1 7 - 2 3 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag
än dotterföretag skall 2 4 - 2 9 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap.

Vad som i aktiebolag har avsatts till kapitalandelsfonden enligt 27 §

andra stycket skall redovisas som en särskild post under A IV i koncern-
balansräkningen. Sådant belopp skall anses som bundet eget kapital.

När 3 kap. 6 § andra stycket tillämpas skall vad som där sägs om

antalet anställda och tillgångarnas nettovärde avse koncernen som helhet.

Bestämmelsen i 3 kap. 7 § gäller inte om koncernen är en sådan kon-

cern som avses i 10 kap. 3 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385)
eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m.
i vissa företag.

Minoritetsandelar

8 § Den del av eget kapital och årets resultat i ett dotterföretag som
belöper sig på andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som
omfattas av koncernredovisningen skall redovisas som särskilda poster i
koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

2947

SFS 1995:1554

background image

2948

SFS 1995:1554

Balansdag

9 § Koncernredovisningen skall hänföra sig till moderbolagets balansdag.

Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före moder-

bolagets balansdag, skall dotterföretaget omfattas av koncernredovisningen
på grundval av en balansräkning som hänför sig till moderbolagets
balansdag och en resultaträkning som avser moderbolagets räkenskapsår.

Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före moderbo-

lagets balansdag, skall upplysning lämnas om sådana händelser som är
viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning och resultat och som har
inträffat mellan dotterföretagets och moderbolagets balansdagar.

Värderingsregler

10 § Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas även på koncernredovisningen.

11 § Moderbolaget skall tillämpa samma principer för värderingen av

tillgångar, avsättningar och skulder i koncernredovisningen som i årsre-
dovisningen. Andra värderingsprinciper får användas i koncernredovis-
ningen, om det finns särskilda skäl. I sådant fall skall upplysning om
detta lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen.

Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen

tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och
skulder än de som tillämpas i koncernbalansräkningen, skall dessa till-
gångar, avsättningar och skulder räknas om enligt sistnämnda principer.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 5 §, får avvikelse

göras från vad som föreskrivs i andra stycket. Sådan avvikelse får även
göras, om en omräkning med hänsyn till kravet på rättvisande bild är av
ringa betydelse. I dessa fall skall upplysning om skälen för avvikelsen
anges i en not.

Elimineringar mellan koncernföretag

12 § Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom intern vinster,
skall elimineras i koncernbalansräkningen.

Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan koncern-

företag, liksom förändring av internvinst under räkenskapsåret, skall
elimineras i koncernresultaträkningen.

Vad som sägs i första och andra styckena om eliminering av fordringar

och skulder, intäkter och kostnader samt internvinster gäller inte om be-
loppen är av ringa betydelse med hänsyn till kravet i 5 § på rättvisande
bild.

Med internvinst avses antingen en vinst vid överlåtelse av en tillgång

inom koncernen eller den på moderbolaget belöpande andelen av en

background image

sådan vinst, i den utsträckning tillgången inte därefter har överlåtits till
en köpare utanför koncernen eller har förbrukats eller dess värde har satts
ned hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.
Upplysning om det internvinstbegrepp som har tillämpats skall lämnas i
en not.

Tilläggsupplysningar

Allmänna tilläggsupplysningar

13 § Bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap. 2 - 7 och 10 -

23 §§ tillämpas även på koncernredovisningen. Tilläggsupplysningarna
skall lämnas på det sätt som anges i 5 kap. 1 § första stycket andra och
tredje meningarna och andra stycket.

Förändringar i koncernens sammansättning

14 § Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncern-

redovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, skall sådana
upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra
följande koncernredovisningarna.

Uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag

15 § För varje dotterföretag och intresseföretag skall dess namn, orga-

nisationsnummer och säte anges. Vidare skall anges den kapitalandel,
beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, som koncernföretag innehar i
företaget.

Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även i fråga om andra

företag i vilka ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i

1 kap. 6 § innehar en kapitalandel på minst 20 procent. Uppgifter om

dessa företag behöver dock inte lämnas om uppgifterna med hänsyn till
kravet på rättvisande bild är av ringa betydelse.

I koncernredovisningen skall grunden för att ett företag har klassifice-

rats som dotterföretag anges. Denna uppgift får utelämnas, om moderbola-
get innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och kapitalan-
delen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen.

16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

medge att uppgifter inte behöver lämnas enligt 15 § första och andra
styckena, om uppgifterna är av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada
för moderbolaget eller för något av de angivna företagen.

2949

SFS 1995:1554

background image

2950

SFS 1995:1554

Hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen

17 § Sammanställning avseende moderbolag och dotterföretag skall göras

enligt någon av de metoder som anges i 18 — 21 §§, 22 § eller 23 §.

Förvärvsmetoden

18 § I koncernbalansräkningen skall det bokförda värdet av moder-

bolagets andelar i ett dotterföretag elimineras genom att avräknas mot den
andel av dotterföretagets eget kapital som belöpte på andelarna vid
förvärvet.

19 § Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom förvärvet

blir dotterföretag skall moderbolaget upprätta en förvärvsanalys för att
fastställa andelarnas anskaffningsvärde för koncernen samt anskaffnings-
värdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar och
skulder.

20 § Om anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar,
avsättningar eller skulder enligt förvärvsanalysen avviker från deras bok-
förda värden i dotterföretagets balansräkning, skall värdena i koncern-
balansräkningen justeras med hänsyn till detta. Summan av dessa juste-
ringar skall avräknas från det skillnadsbelopp som uppkommit vid
avräkningen enligt 18 §.

21 § Om det efter en avräkning enligt 20 § föreligger ett positivt skill-
nadsbelopp, skall detta redovisas som goodwill i koncernbalansräkningen.
Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan goodwill.

Om det efter en avräkning enligt 20 § föreligger ett negativt skillnads-

belopp som motsvarar en vid förvärvstidpunkten förväntad ogynnsam
resultatutveckling eller förväntade utgifter i dotterföretaget, skall detta
skillnadsbelopp redovisas som en avsättning i koncernbalansräkningen. En
sådan avsättning får upplösas och intäktsföras i takt med att för-
väntningarna infrias.

Poolningsmetoden

22 § Det bokförda värdet av moderbolagets andelar i ett dotterföretag får
elimineras i koncernbalansräkningen genom avräkning mot den andel av
dotterföretagets eget kapital som belöpte på moderbolagets andelar i
dotterföretaget vid förvärvet utan att 1 9 - 2 1 §§ tillämpas, om

1. moderbolagets andelar i dotterföretaget representerar mer än 90

procent av det nominella värdet av samtliga andelar i dotterföretaget,

2. andelarna har förvärvats genom att moderbolaget har emitterat an-

background image

delar vilka har lämnats som vederlag för andelarna i dotterföretaget,

3. den kontanta betalningen för de förvärvade andelarna inte överstiger

tio procent av de emitterade andelarnas nominella värde, och

4. det i övrigt är förenligt med kravet på god redovisningssed och

kravet i 5 § på rättvisande bild.

Det skillnadsbelopp som uppkommer vid tillämpning av första stycket

skall läggas till eller dras ifrån eget kapital i koncernbalansräkningen.

Upplysning om att första stycket har tillämpats skall lämnas i en not.

Där skall också lämnas upplysning om de förändringar i eget kapital som
åtgärden har medfört och om namn, organisationsnummer och säte för de
berörda företagen.

Kapitalandelsmetoden

23 § Om verksamheten i ett dotterföretag skiljer sig så mycket från övrig
verksamhet i koncernen att en tillämpning av vad som föreskrivs i

1 8 - 2 2 §§ skulle vara oförenlig med kravet i 5 § på rättvisande bild,

skall andelarna i dotterföretaget i stället redovisas i koncernbalansräk-
ningen och koncernresultaträkningen enligt 25 - 28 §§. Vad som sägs om
intresseföretag skall därvid avse dotterföretag.

Ett bolag som tillämpar första stycket skall i en not upplysa om skälen

för detta.

Om dotterföretagets årsredovisning eller, i förekommande fall, koncern-

redovisning inte offentliggörs enligt bestämmelserna i 8 kap. eller annan
författning, skall handlingen ges in till registreringsmyndigheten tillsam-
mans med moderbolagets koncernredovisning.

Hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall räknas in i
koncernredovisningen

Kapitalandelsmetoden

24 § Andelar i intresseföretag skall redovisas i koncernbalansräkningen
och koncernresultaträkningen med tillämpning av bestämmelserna i
25 - 28 §§, om inte annat följer av tredje stycket eller 29 §.

Vid tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i 11 § om vär-

dering och 12 § om internvinsteliminering tillämpas, om det inte finns
särskilda hinder mot detta. Med internvinst skall därvid avses den andel
i vinst som belöper på moderbolaget vid överlåtelse mellan intresseföretag
och koncernföretag.

Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om

1. företaget har ringa betydelse med hänsyn till kravet i 5 § på rätt-

visande bild, eller

2. förhållandena motsvarar dem som anges i 4 § tredje stycket.
Den som tillämpar tredje stycket skall i en not upplysa om skälen för

2951

SFS 1995:1554

background image

2952

SFS 1995:1554

detta.

25 § Första gången andelarna i ett intresseföretag redovisas i koncern-
balansräkningen skall moderbolaget först göra en beräkning av deras
värde enligt 4 kap. 3 § första och andra styckena, 5 § första - tredje
styckena och 6 § första stycket.

Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och den andel

av intresseföretagets eget kapital som belöper på andelarna skall anges
särskilt i balansräkningen eller i en not. Skillnadsbeloppet skall beräknas
med utgångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns
särskilda skäl, får skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i förhål-
landena vid den tidpunkt då kapitalandelsmetoden tillämpas första gången.

Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt skill-

nadsbelopp, skall det belopp som har räknats fram enligt första stycket
minskas med avskrivningar eller nedskrivningar enligt 4 kap. 4 och 5 §§,
beräknade på grundval av det angivna skillnadsbeloppet. Den del av
skillnadsbeloppet som inte kan hänföras till något särskilt slag av tillgång,
avsättning eller skuld skall därvid anses som goodwill.

Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall vidare juste-

ras med tillägg eller avdrag för den andel av intresseföretagets vinst eller
förlust för räkenskapsåret som belöper på andelarna. Vidare skall avdrag
göras för mottagen utdelning från intresseföretaget. Hänsyn skall också
tas till andra förändringar i intresseföretagets eget kapital. Andelarna skall
i koncernbalansräkningen tas upp till det värde som motsvarar återstående
belopp.

26 § När ett intresseföretag är moderföretag i en koncern, avses med
företagets eget kapital i 25 § andra stycket vad som i en av intresse-
företaget upprättad koncernredovisning redovisas som sådan post.

27 § I efterföljande koncernbalansräkningar skall de andelar som avses
i 24 § tas upp till det värde som de är upptagna till i närmast föregående
koncernbalansräkning. Detta värde skall justeras med tillämpning av 25 §.

Om andelarna vid en tillämpning av 25 § första, tredje och fjärde styck-

ena tas upp till ett högre värde än i närmast föregående koncern-
balansräkning, skall skillnadsbeloppet sättas av till en kapitalandelsfond.

28 § Vid redovisning enligt 25 - 27 §§ skall den andel av intresseföre-
tagets vinst eller förlust som belöper på andelarna redovisas som intäkt
eller kostnad i koncernresultaträkningen. Mottagen utdelning från intresse-
företaget får inte redovisas som intäkt.

background image

SFS 1995:1554

2953

Klyvningsmetoden

29 § Om ett bolag omfattas av en koncernredovisning och tillsammans
med ett eller flera företag, som inte omfattas av koncernredovisningen,
leder ett annat företag som inte är dotterföretag, får bolagets ägarandel i
det sistnämnda företaget redovisas enligt andra stycket.

I koncernbalansräkningen får tas upp en så stor andel av företagets

tillgångar, avsättningar och skulder som belöper på bolagets ägarandel. I
koncernresultaträkningen får tas upp en så stor andel av företagets intäkter
och kostnader som belöper sig på bolagets ägarandel. Vid redovisning
enligt detta stycke skall 9 - 12, 14 och 18 - 21 §§ tillämpas. Ett bolag
som tillämpar denna paragraf skall i en not upplysa om skälen för detta.
Uppgift enligt 5 kap. 17 § skall anges särskilt för varje företag för vilket
ägarandelar redovisas med tillämpning av denna paragraf.

Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys

30 § Förvaltningsberättelse och finansieringsanalys för koncernen skall
upprättas med tillämpning av 6 kap. 1 och 3 §§.

8 kap. Offentliggörande

Registreringsmyndigheten

1 § Med registreringsmyndigheten avses i denna lag Patent- och registre-
ringsverket.

Årsredovisningens avlämnande till revisorerna

2 § I ett aktiebolag skall årsredovisningen för det förflutna räkenskaps-
året lämnas till revisorerna senast en månad före ordinarie bolagsstämma.
I ett handelsbolag skall årsredovisningen lämnas till revisorerna senast
fyra månader efter räkenskapsårets utgång.

Ingivande till registreringsmyndigheten

3 § Sedan resultaträkningen och balansräkningen har blivit fastställda,

skall aktiebolag ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisions-
berättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten.
Handlingarna skall ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en
månad från fastställelsebeslutet. På kopian av årsredovisningen skall en
styrelseledamot eller verkställande direktören teckna bevis om att resul-

background image

2954

SFS 1995:1554

taträkning och balansräkning har fastställts med uppgift om fastställelse-
dagen. Beviset skall även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut
beträffande bolagets vinst eller förlust.

Även handelsbolag skall ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och

revisionsberättelsen till registreringsmyndigheten. Handlingarna skall ha
kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader från räken-
skapsårets utgång.

Kungörande

4 § När årsredovisning och revisionsberättelse har getts in till registre-
ringsmyndigheten enligt 3 §, skall myndigheten kungöra detta i en tidning
som myndigheten ger ut.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om sådant kungörande.

Förseningsavgifter för aktiebolag

5 § Om ett aktiebolag inte ger in bestyrkta kopior av årsredovisning och
revisionsberättelse eller om årsredovisningen saknar sådant bevis som
avses i 3 § första stycket, skall bolaget betala förseningsavgift till staten
enligt 6 §.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

6 § Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som
anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju
månader från räkenskapsårets utgång. Har bolaget inom denna tid gjort
anmälan enligt 9 kap. 5 § fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385),
skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har
kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall

uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata
aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två måna-

der från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om för-
seningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny försenings-
avgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag
och 5 000 kr för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två

månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om för-
seningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny försenings-
avgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika aktiebolag
och 10 000 kr för privata aktiebolag.

7 § Har registrering skett av beslut om att bolaget försatts i konkurs eller
trätt i likvidation, får beslut om förseningsavgift inte meddelas.

background image

8 § Har bolaget inom tid som avses i 6 § gett in kopior av de handlingar
som anges i 5 § men är kopiorna inte bestyrkta eller har handlingarna på
annat sätt någon brist som lätt kan avhjälpas, får registreringsmyndigheten
meddela beslut om förseningsavgift endast om bolaget har underrättats om
bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom tid som
angetts i underrättelsen. En sådan underrättelse får sändas med posten till
den postadress som bolaget senast har anmält hos registreringsmyndig-
heten.

9 § En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge in hand-
lingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som bolaget
inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det framstår
som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om

detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har förekommit i
ärendet.

10 § Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning,

skall avgiften lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att in-

drivning inte behöver begäras för ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsök-
ningsbalken ske.

11 § Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har

vunnit laga kraft.

Om ett bolag har rätt att få tillbaka betalad förseningsavgift på grund

av en domstols beslut, skall ränta betalas på den återbetalade försenings-
avgiften från och med månaden efter den då förseningsavgiften betalades
in till och med den månad då återbetalning görs. I fråga om räntans

storlek tillämpas 69 § 2 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272).

Personligt betalningsansvar

12 § Om kopia av årsredovisning och revisionsberättelse för aktiebolag

inte har sänts in enligt 3 § första stycket inom femton månader efter
räkenskapsårets utgång, svarar styrelseledamöterna och verkställande
direktören solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget.

En styrelseledamot eller verkställande direktör går dock fri från ansvar,

om han eller hon visar att underlåtenheten att sända in årsredovisning och
revisionsberättelse inte beror på försummelse av honom eller henne.
Ansvar inträder inte för förpliktelser som uppkommer efter det att hand-
lingarna har kommit in till registreringsmyndigheten.

2955

SFS 1995:1554

background image

SFS 1995:1554

Vite

13 § Var och en som i egenskap av ställföreträdare för handelsbolag eller
verkställande direktör eller styrelseledamot i aktiebolag enligt denna lag

eller annan författning är skyldig att ensam eller gemensamt med någon
annan till registreringsmyndigheten ge in redovisningshandling eller
revisionsberättelse, kan av registreringsmyndigheten föreläggas vid vite
att fullgöra denna skyldighet.

Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.

Publicering av årsredovisningen

14 § Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i dess helhet, skall

publiceringen avse årsredovisningen i den form och med den ordalydelse

som har legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall
därvid åtfölja årsredovisningen. Om någon revisionsberättelse inte har
lämnats, skall årsredovisningen i stället innehålla uppgift om detta
förhållande och om skälen för det.

15 § Om ett bolag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick,
skall det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det skall

också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registre-
ringsmyndigheten .

En årsredovisning får, när den publiceras i ofullständigt skick, inte åt-

följas av revisionsberättelsen. Publikationen skall i stället innehålla revi-
sorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats
enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt 10 kap. 10 § andra -
fjärde styckena aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 10 § andra -
fjärde styckena lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.
Om revisionsberättelse inte har lämnats, skall detta förhållande liksom
skälen för det anges.

Koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse

16 § Detta kapitel tillämpas också på koncernredovisning och koncern-

revisionsberättelse.

9 kap. Delårsrapport

Skyldighet att lämna delårsrapport

1 § Ett bolag skall minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar
mer än tio månader lämna en särskild redovisning (delårsrapport), om
bolaget är skyldigt att ha auktoriserad revisor enligt 10 kap. 3 § andra

2956

background image

eller fjärde stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första
eller andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa
företag.

Delårsrapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets

början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och
högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

I ett aktiebolag skall delårsrapporten lämnas av styrelsen eller, om sty-

relsen bestämmer det, av verkställande direktören.

Tillhandahållande av delårsrapport

2 § En delårsrapport skall hos bolaget hållas tillgänglig för var och en
som vill ta del av den och genast sändas till aktieägare eller bolagsman
som begär det. En bestyrkt kopia av en sådan delårsrapport som avses i

1 § andra stycket andra meningen skall senast två månader efter rapport-

periodens utgång sändas in till registreringsmyndigheten.

Om delårsrapport inte ges in till registreringsmyndigheten i rätt tid,

tillämpas 8 kap. 13 §.

Delårsrapportens innehåll

3 § I en delårsrapport skall det översiktligt redogöras för verksamheten
och resultatutvecklingen samt för investeringar och förändringar i lik-
viditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare

skall det lämnas beloppsuppgifter om nettoomsättningen och resultatet
före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns
särskilda skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift om resultatet lämnas.
Bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket 1 och 2 gäller också i fråga
om delårsrapport.

Om en koncern är av sådan storlek som anges i 10 kap. 3 § fjärde

stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § andra stycket lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag, skall moderbolaget
i delårsrapporten, utöver uppgifter om moderbolaget, lämna uppgifter för
koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om netto-
omsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna poster
inom koncernen och vara beräknade med hänsyn tagen till intern-
vinsteliminering.

4 § Om det inte finns särskilda hinder, skall i anslutning till uppgifter
enligt 3 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod
under det närmast föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall så långt det är möjligt stämma överens med

dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen eller, i
förekommande fall, koncernredovisningen.

2957

SFS 1995:1554

background image

SFS 1995:1554

10 kap. Överklagande

1 § En myndighets beslut i ett tillståndsärende enligt 3 kap. 7 § första

stycket, 5 kap. 9 § andra stycket eller 7 kap. 16 § får överklagas till
regeringen.

2 § Ett sådant beslut av registreringsmyndigheten som avses i 8 kap. 6, 9
och 13 §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2958

background image

Bilaga 1

Avsnitt 1

I Belgien:

la société anonyme/de naamloze vennootschap, la société en commandite
par actions/de commanditaire vennootschap op aandelen, la société de
personnes à responsabilité limitée/de personenvennootschap met beperkte
aansprakelijkheid.

I Danmark:

aktieselskaber, kommanditaktieselskaber, anpartsselskaber.

I Finland:

osakeyhtiö, aktiebolag.

I Frankrike:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à
responsabilité limitée.

2959

SFS 1995:1554

I Irland:

public companies limited by shares or by guarantee, private companies
limited by shares or by guarantee.

I Island:

almenningshlutafélag.

η α ν ώ ν υ μ η ε τ α ι ρ ι ' α , η ε τ α ι ρ ί α π ε ρ ι ο ρ ι σ μ έ ν η ς
ευθύνης η ετερόρρυθμη κατά μετοχές εταιρι'α

I Grekland:

background image

I Storbritannien:

public companies limited by shares or by guarantee, private companies

limited by shares or by guarantee.

2960

SFS 1995:1554

I Italien:

la società per azioni, la società in accomandita per azioni, la società a
responsabilità limitata.

I Liechtenstein:

die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung, die
Kommanditaktiengesellschaft.

I Luxemburg:

la société anonyme, la société en commandite par actions, la société à
responsabilité limitée.

I Nederländerna:

de naamloze vennootschap, de besloten vennootschap met beperkte aans-

prakelijkheid.

I Norge:

aksjeselskap.

I Portugal:

a sociedade anónima de responsabilidade limitada, a sociedade em
comandita por acções, a sociedade por quotas de responsabilidade
limitada.

I Spanien:

la sociedad anónima, la sociedad comanditaria por acciones, la sociedad
de responsabilidad limitada;

background image

SFS 1995:1554

2961

I Island:

sameignarfélag, samlagsfélag.

I Irland:

I Grekland:

I Frankrike:

la société en nom collectif, la société en commandite simple.

I Finland:

avoin yhtiö, öppet bolag, kommandiittiyhtiö, kommanditbolag.

I Danmark:

Avsnitt 2

I Belgien:

la société en nom collectif/de vennootschap onder firma, la société en
commandite simple/de gewone commanditaire vennootschap.

I Österrike:

I Tyskland:

die Aktiengesellschaft, die Kommanditgesellschaft auf Aktien, die Gesell-
schaft mit beschränkter Haftung.

partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

η ομόρρυ μος εταιρεία, η ετερόρρυ μος εταιρεία;

interessentskaber, kommanditselskaber.

die Aktiengesellschaft, die Gesellschaft mit beschränkter Haftung.

background image

SFS 1995:1554

I Italien:

2962

I Liechtenstein:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

I Luxemburg:

la société en nom collectif, la société en commandite simple.

I Nederländerna:

de vennootschap onder firma, de commanditaire vennootschap

I Norge:

partrederi, ansvarlig selskap, kommanditselskap.

I Portugal:

sociedade em nome colectivo, sociedade em comandita simple

I Spanien:

sociedad colectiva, sociedad en comandita simple.

I Storbritannien:

partnerships, limited partnerships, unlimited companies.

I Tyskland:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

I Österrike:

die offene Handelsgesellschaft, die Kommanditgesellschaft.

la società in nome collettivo, la società in accomandita semplice.

background image

SFS 1995:1554

2963

Bilaga 2

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

1. Balanserade utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och lik-

nande arbeten

2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

3. Hyresrätter och liknande rättigheter

4. Goodwill

5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II Materiella anläggningstillgångar

1. Byggnader och mark

2. Maskiner och andra tekniska anläggningar

3. Inventarier, verktyg och installationer

4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anlägg-

ningstillgångar

III Finansiella anläggningstillgångar

1. Andelar i koncernföretag

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Andelar i intresseföretag

4. Fordringar hos intresseföretag

5. Andra långfristiga värdepappersinnehav

6. Lån till delägare eller till personer som vid tillämpning av

12 kap. 7 § första och sjunde styckena aktiebolagslagen (1975:1385)

är att anse som närstående

7. Andra långfristiga fordringar

background image

2964

SFS 1995:1554

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

1. Råvaror och förnödenheter

2. Varor under tillverkning

3. Färdiga varor och handelsvaror

4. Pågående arbete för annans räkning

5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar

L Kundfordringar

2. Fordringar hos koncernföretag

3. Fordringar hos intresseföretag

4. Övriga fordringar

5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

1. Andelar i koncernföretag

2. Egna aktier

3. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDEB

A. Eget kapital,

med uppgift om vad som utgör fritt egi

bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

background image

IV. Andra fonder

1. Reservfond

2. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Handelsbolag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II. Insättningar eller uttag under året

III. Årets resultat

IV. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar

1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2. Avsättningar för skatter

3. Övriga avsättningar

D. Skulder

1. Obligationslån

2. Skulder till kreditinstitut

3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under

Varulager m.m.)

4. Leverantörsskulder

5. Växelskulder

6. Skulder till koncernföretag

7. Skulder till intresseföretag

8. Skatteskulder
9.

Övriga skulder

10. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2965

SFS 1995:1554

background image

SFS 1995:1554

Poster inom linjen

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

1. Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna

skulder och för förpliktels er som redovisas såsom avsättningar, varje

slag för sig

2. Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag

för sig

3.

Ansvarsförbindelser

a. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna

eller avsättningarna och som inte heller har täckning i pensions-

stiftelses förmögenhet

b. Övriga ansvarsförbindelser

2966

background image

Bilaga 3

Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med kostnads-

slagsindelning)

1. Nettoomsättning

2. Förändring av varulager

3. Aktiverat arbete för egen räkning

4. Övriga rörelseintäkter

5. Råvaror och förnödenheter

6. Övriga externa kostnader

7. Personalkostnader

8. Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella

anläggningstillgångar

9. Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala

nedskrivningar

10. Övriga rörelsekostnader

11. Intäkter från andelar i koncernföretag

12. Intäkter från andelar i intresseföretag

13. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är

anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från
koncernföretag)

14. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift

om intäkter från koncernföretag)

15. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och

kortfristiga placeringar

16. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift

om kostnader avseende koncernföretag)

17. Extraordinära intäkter

18. Extraordinära kostnader

2967

SFS 1995:1554

background image

19. Bokslutsdispositioner

20. Skatt på årets resultat

21. Övriga skatter

22. Årets resultat

SFS 1995:1554

2968

background image

Bilaga 4

Uppställningsform II för resultaträkning (rapportform med funktions-

indelning)

1. Nettoomsättning

2. Kostnad för sålda varor

3. Bruttoresultat

4. Försäljningskostnader

5. Administrationskostnader

6. Övriga rörelseintäkter

7. Övriga rörelsekostnader

8. Intäkter från andelar i koncernföretag

9. Intäkter från andelar i intresseföretag

10. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är

anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från
koncernföretag)

11. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift

om intäkter från koncernföretag)

12. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och

kortfristiga placeringar

13. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift

om kostnader avseende koncernföretag)

14. Extraordinära intäkter

15. Extraordinära kostnader

16. Bokslutsdispositioner

17. Skatt på årets resultat

18. Övriga skatter

19. Årets resultat

SFS 1995:1554

2969

background image

SFS 1995:1554

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
2. Bestämmelserna i 8 kap., 9 kap. 2 § andra stycket och 10 kap. 2 §

skall tillmpas första gången i fråga om offentilggörande av årsredovis-

ning, koncernredovisning, revisionsberättelse och delårsrapport avseende

det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1995.

3. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra
stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall be-
stämmelserna i 2 - 6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4 §§ saml

10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som in-

leds närmast efter den 31 december 1995.

I övriga bolag skall de angivna bestämmelserna samt bestämmelserna

i 7 kap. tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds
närmast efter den 31 december 1996.

4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrifl

i 11 kap. aktiebolagslagen som har ersatts genom en bestämmelse i denna
lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

5. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket skall inte tillämpas på ned-

skrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande.

6. Belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraft-

trädande får användas även för nödvändiga nedskrivningar på anlägg-
ningstillgångar. Om detta görs skall upplysning om detta lämnas i en not,

På regeringens vägnar

THAGE G. PETERSON

LAILA FREIVALDS
(Justitiedepartementet)

2970

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.