SFS 1982:1158
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
Lag
SFS 1982:1158
om riksgäldskontoret;
utkom Mn trycket
den 27 december 1982
utfärdad den 16 december 1982.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Riksgäldskontoret är den myndighet under riksdagen som avses i 9
kap. 10 § andra stycket regeringsformen.
2 § Riksgäldskontoret förvaltas av sju fullmäktige som väljs av riksda
gen. Fullmäktige svarar för sin verksamhet endast inför riksdagen.
Uppgifter
3 § Riksgäldskontoret bemyndigas att i enlighet med 4 och 5 §§ denna lag
ta upp och förvalta lån till staten.
Riksgäldskontoret har vidare till uppgift att i enlighet med riksdagens
beslut ställa kred iter till förfogande för statlig och annan verksamhet samt
ikläda staten garantier. Kontoret skall även utföra övriga uppdrag och
åligganden som k ontoret far av riksdagen eller av regeringen med riksda
gens medgivande.
4 § Riksgäldskontoret får ta upp lån till staten för
1. finansiering av löpande underskott i statsbudgeten och av andra
utgifter som grundar sig på riksdagens beslut,
2. tillhandahållande av sådana krediter och fullgörande av sådana garan
tier som sägs i 3 §,
3. amortering och inlösen av statslån ävensom uppköp av statslån i
utländsk valuta samt
4. tillgodoseende av riksbankens behov av valutareserv och av statspap
per för marknadsoperationer.
5 § Obligationer och andra förbindelser som riksgäldskontoret ger ut för
statens räkning skall vara ställda att återbetalas på viss bestämd förfallo
dag eller efter uppsägning eller genom årliga avbetalningar enligt uppgjord
amorteringsplan.
Med den begränsning som följer av första stycket far riksgäldskontoret
bestämma villkoren för lån som skall tas upp.
6 § Riksgäldskontorets kontanta medel skall, i den mån de inte behöver
användas för utbetalningar, insättas på kontorets checkräkning i riksbank
en.
7 § Uppstår överskott på statsverkets checkräkning i riksbanken får
riksgäldskontoret bes tämma att överskottet skall överföras till riksgälds
kontorets checkräkning i riksbanken.
' Förs. 1980/81; 19. FiU 1 982/83; 16, rskr 52.
2855
¬
\
• '
SFS 1982:1158
Uppstår underskott på statsverkets checkräkning i riksbanken skall
riksgäldskontoret täcka detta.
8 § Det åligger riksgäldskontoret att utbetala de anslag som anvisas på
statsbudgeten avseende riksdagen och dess verk samt kostnader för stats
skulden och sådana övriga anslag på statsbudgeten, som enligt särskild a
beslut av riksdagen skall disponeras av riksgäldskontoret. Kontoret får i
mån a v behov lyfta nämnda anslag genom uttag från statsverkets check
räkning i riksbanken.
9 § Efter prövning i vaije särskilt fall far riksgäldskontoret besluta om
avskrivning eller ackord. Ackordsförslag far antas endast om det kan anses
vara till förmån för det allmänna. Ackordsförslag som inte framställs i
konkurs eller enligt ackordslagen (1970:847) får antas endast på villkor att
även övriga borgenärer som ackordet angår godkänner detta.
Om det på grund av gäldenärens sjukdom eller av annan anledning måste
anses uppenbart obilligt att kräva betalning för fordran får riksgäldskon
toret efterge fordringen helt eller delvis intill ett högsta belopp av 50000
kronor i vaije särskilt fall.
Utöver vad som följer av första och andra styckena får beslut om ackord
eller eftergift inte fattas utan riksdagens särskilda medgivande.
10 § Om inte särskilda skäl talar däremot får riksgäldskontoret medge
inlösen av obligationer och räntekuponger samt utbetalning av vinster på
premieobligationslån, oaktat betalningsrätten förfallit på grund av pre
skription.
11 § Uppkommer under riksgäldskontorets verksamhet anledning att
väcka fråga om författningsändring eller annan åtgärd från statens sida, får
fullmäktige göra framställning i ämnet såväl till riksdagen som till regering
en.
12 § Fullmäktige svarar för att intern revision av riksgäldskontoret sker.
Fullmäktige skall vidare söija för att intern revision av den inre riksdags
förvaltningen och andra riksdagens verk än riksbanken och riksgäldskon
toret kan verkställas enligt lagen (RFS 1968:8) om revision av riksdagsför
valtningen.
13 § Vaije år före den 15 okt ober skall fullmäktige till riksdagen avge
berättelse över förvaltningen av riksgäldskontoret under det senaste bud
getåret.
Organisation
14 § Riksgäldsfullmäktige väljs för riksdagens valperiod. Endast den
som är myndig kan vara fullmäktig. Statsråd får ej vara fullmäktig.
Riksdagen väljer en av fullmäktige att vara ordförande. Fullmäktige
väljer inom sig en vice ordförande.
2856
15 § Fullmäktige utser för en tid av högst tre år en riksgäldsdircktör att
vara chef för riksgäldskontoret.
¬
När riksgäldsdirektören har förhinder fullgörs riksgäldsdirektörens ålig-
SFS 1982:1158
gatlden av en tillfällig ersättare som fullmäktige utser.
16 § För beredning och rådgivning skall inom riksgäldskontoret finnas
ett arbetsutskott bestående av fullmäktiges ordförande, riksgäldsdirek-
tören och en tredje ledamot, som fullmäktige utser inom sig.
17 § Inom riksgäldskontoret skall finnas en revisionsenhet samt de enhe
ter i övrigt som riksdagen bestämmer.
Riksgäldskontorets verksamhet leds under fullmäktige av riksgäldsdi
rektören. Verksamheten vid revisionsenheten leds dock av fullmäktige
såvitt annat inte följer av lagen (RFS 1968:8) om revision av riksdagsför
valtningen.
Ärendenas fördelning mellan enheterna skall framgå av en arbetsordning
som beslutas av fullmäktige.
Ärendenas handläggning m. m.
18 § Av fullmäktige avgörs
1. viktigare förfättningsfrågor;
2. viktigare frågor om riksgäldskontorets organisation och arbetsformer;
3. frågor om upptagande av lån mot obligationer eller andra förbindelser;
4. frågor om utfärdande av statlig garanti eller lämnande av annat statligt
stöd som enligt riksdagens beslut skall prövas av riksgäldskontoret;
5. frågor om villkor för rörliga krediter;
6. frågor om avskrivning, ackord och eftergift rörande fordringar;
7. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse;
8. frågor om in rättande av tjänst samt om tillsättande av tjänst i vilken
lönegrad F 19 eller högre kan tillämpas på innehavaren;
9. frågor om skiljande från tjänst eller uppdrag eller om disciplinansvar,
åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning;
10. övriga frågor som enligt denna lag skall avgöras av fullmäktige;
11. an dra frågor som fullmäktige finner vara av större vikt eller som
riksgäldsdirektören hänskjuter till fullmäktige.
Fullmäktige får i den utsträckning förhållandena påfordrar överlåta till
riksgäldsdirektören rä tten att besluta om upptagande av dagslån och lån
mot skattk ammarväxlar och statsskuldväxlar, att bestämma de närmare
villkoren för a ndra lån som skall tas upp samt att besluta i ärenden som
anges i första stycket 4,5 och 6. Rätten för riksgäldsdirektören att besluta i
de angivna frågorna far, i de n utsträckning fullmäktige medger, av riks
gäldsdirektören överlåtas till annan tjänsteman. Sådana bemyndiganden
för riksgäldsdirektören skall framgå av en av fullmäktige beslutad arbets
ordning eller genom ett särskilt fullmäktiges beslut. Fullmäktige kan be
stämma att beslut som fattas med stöd av fullmäktiges bemyndiganden
skall anmälas för fullmäktige.
Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av riksgäldsdirek
tören ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver
prövas av riksgäldsdirektören får de avgöras av annan tjänsteman i d en
omfattning som framgår av arbetsordningen eller särskilda beslut.
2857
¬
•
SFS 1982:1158
19 § När fullmäktige i riksgäldskontoret eller fullmäktige i riksbanken
begär det skall gemensam överläggning ske i frågor som är av betydelse
från kredit- eller valutapolitisk synpunkt.
20 § Fullmäktige i riksgäldskontoret skall sammanträda en gång varan
nan vecka eller oftare om ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
kräver det. Vid vaij e sammanträde skall föras protokoll.
Fullmäktige far inte sammanträda på område som är ockuperat av främ
mande makt.
Fullmäktige är beslutsföra när minst fem ledamöter är närvarande. Som
fullmäktiges beslut gäller den mening som de flesta enar sig om eller, vid
lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.
21 § Riksgäldsdirektören skall närvara vid fullmäktiges sammanträden
och får delta i förhan dlingarna, även om han inte är fullmäktig. Han ska ll
låta anteckna skiljaktig mening till proto kollet.
22 § Fullmäktige kan föreskriva eller för särskilt fall be sluta att endast
den som är svensk medborgare far inneha eller utöva tjänst inom riksgälds
kontoret.
23 § Av st adgan (RFS 1978:7) om vissa medbestämmandeformer inom
riksdagen och dess myndigheter följer att riksgäldskontorets befogenhet
att besluta kan vara begränsad i vissa h änseenden.
24 § Beträffande arvoden till fullmäktig och suppleant finns föreskrifter i
arvodesstadgan (RFS 1979:1) för riksdagen och dess organ.
25 § För resor som fullmäktig företar för riksgäldskontorets räkning har
han rätt till resekostnadsersättning, traktamente och annan ersättning en
ligt allmänt reseavtal (ARA) eller, när det är fråga om utrikes resa, enligt
utlandsresereglementet (1953:666). Fullmäktig skall hänföras till rese
klass A.
Fullmäktig som är ledamot av riksdagen har inte rätt till traktamente för
deltagande i sammankomst i S tockholm med fullmäktige eller för annan
förrättning eller annat uppdrag där för riksgäldskontorets räkning under tid
då riksmöte pågår. Vid förrättning på annan ort än Stockholm under
pågående riksmöte skall dagtraktamentet för fullmäktig som är ledamot av
riksdagen minskas med det belopp för dag som utgår enligt ersättningsstad
gan (1971:1197) för riksdagens ledamöter.
Vad som stadgas i den na paragraf skall även äga tillämpning på supple
ant.
Besvär
26 § Om besvär över beslut inom riksgäldskontoret föreskrivs i besvärs-
stadgan (RFS 1970: 3) för riksdagen och dess verk.
2858
¬
If
Ansvarsbestämmelse
SFS 1982:1158
17' § Fullmäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed skild från
sitt uppdrag.
Åtal mot fullmäktig för brott, begånget i utövningen av uppdraget, far
beslutas endast av finansutskottet.
Åtal mot tjänsteman som avses i 15 § för brott, begånget i utövningen av
tjänsten som riksgäldsdirektör, får beslutas endast av finansutskottet. Är
tjänstemannen inte fullmäktig far sådant åtal också beslutas av fullmäktige.
1. Denna lag träder i kraft den 1 jan uari 1983. Genom lagen upphävs
lagen (1974:568) om riksgäldskontoret och lagen (RFS 1967:17) med regle
mente för riksgäldskontoret.
2. Fullmäktige i riksgäldskontoret skall före utgången av januari 1983 till
riksdagen avge berättelse över förvaltningen av riksgäldskontoret under
första halvåret 1982.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
(Ekonomidepartementet)
¬