SFS 1992:1619
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
Lag
SFS 1992:1619
om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; utkom Mn trycket
den 30 december 1992
Utfärdad den 17 december 1992.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank
dels att i 18 § orden "bank- eller försäkringsinspektionen" skall bytas ut
mot "Finansinspektionen",
dels att 3, 20 och 22 b §§ skall ha följande lydelse.
3
Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker,
centrala föreningsbanker och utländska bankföretag som med stöd av 1
kap. 4 eller 5 § bankrörelselagen (1987:617) driver bankrörelse från filial
här i landet.
Med kreditinstitut förstås bankinstitut, lokala föreningsbanker, kredit
marknadsbolag, värdepappersinstitut, allmänna pensionsfonden, försäk
ringsföretag med svensk koncession, landshypoteks- och stadshypoteksin-
stitutionema. Svenska skeppshypotekskassan samt utländska företag som
med stöd av 2 kap. 8, 9 eller 10 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbo
lag driver verksamhet från filial i Sverige.
20
I kreditpolitiskt syfte får Riksbanken genom beslut i enskilda fall
uppställa kassakrav gentemot kreditinstitut.
Med kassakrav avses att viss andel, högst femton procent, av kreditinsti
tutets placeringar eller förbindelser, beräknade på det sätt Riksbanken i
det enskilda fallet bestämmer, skall under angiven tid motsvaras av medel
som med eller utan räntegottgörelse skall innestå på räkning för institutet i
Riksbanken. I den utsträckning Riksbanken i det enskilda fallet bestäm
mer likställs med sådana medel kreditinstitutets inneliggande kassa.
För ett utländskt k reditinstitut som har rätt att driva verksamhet från
filial här i landet beräk nas kassakravet på filialens placeringar eller förbin
delser.
' Prop. 1992/93; 89, bet. 1992/93;NU9, rskr. 1992/93; 109. Jfr EES-avtalet bilaga IX
avsnitt II och råd ets direktiv 89/646/EEG (EGT nr L 386, 30.12.1989 s. 1) m.fl.
^Senaste lydelse 1991; 1001.
' Senaste lydelse 1991; 1025.
3837
¬
SFS 1992:1619
22 b §" Valutahandel får, med de undantag som anges i femte styck et,
bedrivas endast med stöd av tillstånd av Riksbanken. Något tillstånd
behövs dock inte for köp och försäljning av resevaluta.
Tillstånd till valutahandel med allmänheten (valutahandelstillstånd)
kan medges kreditinstitut och Postverket.
Vid prövningen skall sökandens kompetens och soliditet samt allmänna
lämplighet beaktas.
Ett valutahandelstillstånd kan beg ränsas till viss val utahandel. Tillstån
det kan förenas med villkor om
1. begränsningar av sökandens innehav av tillgångar och skulder i ut
ländsk valuta samt, när det gäller fordringa r och skulder mot utländska
rättssubjekt, i svenska kronor, och
2. den rapportering som Riksbanken finner nödvändig.
Tillstånd enligt denna paragraf krävs inte for
1. ett utländskt bankföretag som driver verksamhet med stöd av 1 kap.
5 § bankrörelselagen (1987:617), om det i hemlandet meddelade tillstån
det att driva bankrörelse omfattar rätt att bedriva valutahandel,
2. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet med stöd av 2 kap.
9 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, om det i hemlandet med
delade tillståndet att driva finansieringsverksamhet omfattar rätt att driva
valutahandel,
3. ett utländskt foretag som driver verksamhet med stöd av 2 kap. 10 §
lagen om kreditmarknadsbol ag, om valutahandel är tillåten enligt företa
gets stadgar eller bolagsord ning och det eller de utländska kreditinstitut
som äger foretaget eller dess moderföretag skulle ha rätt enligt 1 eller 2 att
driva sådan verksamhet.
Riksbanken får fÖr sådana företag som avses i femte stycket föreskriva
villkor och rapporteringsskyldighet som avses i fjärde stycket.
Den som har rätt att bedriva valutahandel med allmänheten kallas
auktoriserad valutahandlare.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
På regeringens vägnar
BO LUNDGREN
Per Holmstrand
(Finansdepartementet)
3838
'• Senaste lydelse 1990:751.
¬