SFS 1992:1619

Lag

SFS 1992:1619

om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; utkom Mn trycket

den 30 december 1992

Utfärdad den 17 december 1992.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om

Sveriges riksbank

dels att i 18 § orden "bank- eller försäkringsinspektionen" skall bytas ut

mot "Finansinspektionen",

dels att 3, 20 och 22 b §§ skall ha följande lydelse.

3

Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker,

centrala föreningsbanker och utländska bankföretag som med stöd av 1

kap. 4 eller 5 § bankrörelselagen (1987:617) driver bankrörelse från filial
här i landet.

Med kreditinstitut förstås bankinstitut, lokala föreningsbanker, kredit­

marknadsbolag, värdepappersinstitut, allmänna pensionsfonden, försäk­
ringsföretag med svensk koncession, landshypoteks- och stadshypoteksin-

stitutionema. Svenska skeppshypotekskassan samt utländska företag som

med stöd av 2 kap. 8, 9 eller 10 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbo­
lag driver verksamhet från filial i Sverige.

20

I kreditpolitiskt syfte får Riksbanken genom beslut i enskilda fall

uppställa kassakrav gentemot kreditinstitut.

Med kassakrav avses att viss andel, högst femton procent, av kreditinsti­

tutets placeringar eller förbindelser, beräknade på det sätt Riksbanken i
det enskilda fallet bestämmer, skall under angiven tid motsvaras av medel
som med eller utan räntegottgörelse skall innestå på räkning för institutet i
Riksbanken. I den utsträckning Riksbanken i det enskilda fallet bestäm­

mer likställs med sådana medel kreditinstitutets inneliggande kassa.

För ett utländskt k reditinstitut som har rätt att driva verksamhet från

filial här i landet beräk nas kassakravet på filialens placeringar eller förbin­

delser.

' Prop. 1992/93; 89, bet. 1992/93;NU9, rskr. 1992/93; 109. Jfr EES-avtalet bilaga IX

avsnitt II och råd ets direktiv 89/646/EEG (EGT nr L 386, 30.12.1989 s. 1) m.fl.

^Senaste lydelse 1991; 1001.

' Senaste lydelse 1991; 1025.

3837

¬

SFS 1992:1619

22 b §" Valutahandel får, med de undantag som anges i femte styck et,

bedrivas endast med stöd av tillstånd av Riksbanken. Något tillstånd
behövs dock inte for köp och försäljning av resevaluta.

Tillstånd till valutahandel med allmänheten (valutahandelstillstånd)

kan medges kreditinstitut och Postverket.

Vid prövningen skall sökandens kompetens och soliditet samt allmänna

lämplighet beaktas.

Ett valutahandelstillstånd kan beg ränsas till viss val utahandel. Tillstån­

det kan förenas med villkor om

1. begränsningar av sökandens innehav av tillgångar och skulder i ut­

ländsk valuta samt, när det gäller fordringa r och skulder mot utländska

rättssubjekt, i svenska kronor, och

2. den rapportering som Riksbanken finner nödvändig.

Tillstånd enligt denna paragraf krävs inte for

1. ett utländskt bankföretag som driver verksamhet med stöd av 1 kap.

5 § bankrörelselagen (1987:617), om det i hemlandet meddelade tillstån­

det att driva bankrörelse omfattar rätt att bedriva valutahandel,

2. ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet med stöd av 2 kap.

9 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, om det i hemlandet med­
delade tillståndet att driva finansieringsverksamhet omfattar rätt att driva

valutahandel,

3. ett utländskt foretag som driver verksamhet med stöd av 2 kap. 10 §

lagen om kreditmarknadsbol ag, om valutahandel är tillåten enligt företa­

gets stadgar eller bolagsord ning och det eller de utländska kreditinstitut
som äger foretaget eller dess moderföretag skulle ha rätt enligt 1 eller 2 att

driva sådan verksamhet.

Riksbanken får fÖr sådana företag som avses i femte stycket föreskriva

villkor och rapporteringsskyldighet som avses i fjärde stycket.

Den som har rätt att bedriva valutahandel med allmänheten kallas

auktoriserad valutahandlare.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

På regeringens vägnar

BO LUNDGREN

Per Holmstrand

(Finansdepartementet)

3838

'• Senaste lydelse 1990:751.

¬