SFS 1982:713

Försäkringsrörelselag;

1982:713

Utkom från trycket

Utfärdad den 10 juni 1982.

den 14 juli 1 982

Enligt riksd agens beslut' föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Försäkringsrörelse får drivas endast av försäkringsaktiebolag och
ömsesidiga försäkringsbolag som fått tillstånd (koncession) till detta enligt

denna lag, om inte annat följer av 2 § eller av 10 § fjärde stycket.

Försäkringsbolagen skall stå under tillsyn av försäkringsinspektionen

och vara regis trerade hos denna.

2 § Denna lag gäller inte för försäkringsrörelse som drivs enligt andra

forfattningar eller som utövas av försäkringsanstalter som inrättats av sta­
ten.

Särskilda bestämmelser finns om utländska försäkringsföretags rätt att

driva försäkringsrörelse här i landet.

3 § Ett försäkringsbolag får inte driva annan rörelse än försäkringsrörel­

se, om det inte finns särskilda skäl för det.

Med direkt livförsäkringsrörelse får inte förenas försäkringsrörelse som

avser annat än personförsäkring.

4 § Med livförsäkringsbolag förstås i denna lag bolag vilkas försäkrings­

rörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring
(livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsförsäkring
samt arbeslöshetsförsäkring). Andra bolag är skadeförsäkringsbolag.

5 § Bestämmelserna om livförsäkring gäller också i fråga om personför­
säkringar av annat slag. De behöver dock inte tillämpas för sådana person­
försäkringar som har meddelats antingen för en tid av längst fem år eller
mot en premie som är beräknad och bestämd för längst fem år i sänd er.

Ersättning, som utges i form av livränta eller sjukränta, tillhör endera

livförsäkring eller annan försäkring beroende på vilket av dessa slag av för­
säkringar som har meddelats. Har en sådan ränta inköpts i e tt livförsäk­

ringsbolag, skall den dock i detta bolag höra till livförsäkring.

För sådan livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring än livför­

säkring gäller de särskilda bestämmelserna om livförsäkring i 2 kap. 3 och
4 §§, 7 kap. 9 och II §§,8 kap. 18 §, 14 kap. 25-28 §§ samt 19 kap. 3 och
4§§.

6 § 1 ett försäkringsaktiebolag svarar delägarna inte personligen för bola­

gets förpliktelser.

Försäkringsaktiebolagets aktiekapital skall bestämmas med hänsyn till

omfattningen och beskaffenheten av den planerade rörelsen. Är aktiekapi­

talet fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika be lopp.

' Prop. 1981/82:180. NU 45. rskr 385.

1641

¬

SFS 1982:713

7 § Delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag är försäkringstagarna.
Återförsäkringstagare skall dock inte på grund av återförsäkringen anses

som delägare. 1 fråga om personförsäkring och återförsäkring svarar en­

dast bolagets tillgångar för dess förpliktelser. För försäkringar av annat
slag svarar delägarna personligen för bolagets förpliktelser utan begräns­

ning eller med begränsning till ett visst belopp.

Delägarnas ansvarighet får göras gällande endast på det sätt som före­

skrivs i denna l ag.

Med de lägare avses i de följande kapitlen endast delägare i ett ömsesi­

digt försäkringsbolag.

8 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag får inte bildas utan garantikapital,
om det inte finns särskilda skäl för det. Garantikapitalet skall bestämmas

med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den planerade rörel­
sen. Garantikapitalet skall betalas med pengar. Garantikapitalet skall åter­
betalas när det inte längre behövs för rörelsens ändamålsenliga bedrivan­

de. Om villkor för sådan återbetalning finns bestämmelser i 12 kap. 4 §.

9 § Äger ett försäkringsbolag så många aktier eller andelar i en svensk el­
ler utländsk juridisk person att det har mer än hälften av rösterna för samt­
liga aktier eller andelar, är försäkringsbolaget moderbolag och den juridis­
ka personen dotterföretag. Äger ett dotterföretag aktier eller andelar i en

juridisk person i den omfattning som har angivit s nu, är även den sistnämn­
dajuridiska personen dotterföretag till moderbolaget. Detsamma gäller om
aktierna eller andelarna ägs av moderbolaget och ett eller flera dotterföre­

tag tillsammans eller av flera dotterföretag tillsammans.

Har ett försäkringsbolag i annat fall på grund av aktie- eller andelsinne­

hav ell er garantiavtal eller något annat avtal ensamt ett bestämmande in­

flytande över en juridisk person och en betydande andel i resultatet av

dess verksamhet, är försäkringsbolaget moderbolag och den juridiska per­
sonen dotterföretag.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.
Försäkringsinspektionen kan fö rordna att denna lags bestämmelser om

koncerner skall tillämpas helt eller delvis på en grupp av försäkringsbolag,

som inte utgör en koncern enligt bestämmelserna i första elle r andra styc­
ket, men som har gemensam eller i huvudsak gemensam administration

och företagsledning. Bolagen bestämmer själva vilket bolag som skall vara

moderbolag. Underlåter bolagen att utse ett moderbolag, kan försäkrings­

inspektionen utfärda föreskrifter om detta.

10 § 1 fråga om livförsäkringar, som gäller endast för dödsfall och me d­
delas för en tid av längst fem år eller mot en premie som är beräknad och

bestämd för längst fem år i sände r, får undantag medges från bestämmel­

serna om livförsäkring. Från bestämmelserna om förbud mot fondemission

i 4 kap. I § och vi nstutdelning i 12 kap. 2 § få r dock undantag inte medges.

Avvikelser från denna lag får medges i fråga om tjänstepensionsförsäk­

ringar, i den mån avvikelserna är ändamålsenliga från allmän synpunkt,

och i frå ga om mottagna återförsäkringar, i den mån det prövas skäligt.

Om ett försäkringsbolag driver rörelse i utlande t, får sådana avvikelser

1642

från denna lag medges som föranleds av hänsyn till utländsk rätt eller rätts­
tillämpning.

¬

Om ett ömsesidigt försäkringsbolag har ett verksamhetsområde som är

SFS 1982: 713

begränsat till viss del av riket och rörelsen är av ringa storlek, får sådana
undantag från denna lag medges som föranleds av verksamhetens omfatt­

ning och bolagets förhållanden i övrigt.

Medgivanden enligt första-fjärde styckena lämnas av regeringen eller,

efter regeringens bemyndigande, av försäkringsinspektionen.

2 kap. Bildande av försäkringsbolag

1 § Ett försäkringsbolag skall bildas av en eller flera stiftare. Stiftarna
skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige eller svenska juridis­

ka personer. Handelsbolag får dock vara stiftare endast om varje obegrän­

sat ansvarig bolagsman är svensk medborgare och bosatt i Sverige.

Den som är omyn dig eller i konku rs kan inte vara stiftare.

2 § Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen.

Betalningen fö r en aktie i förs äkringsaktiebolag får inte understiga det

belopp på vilk et aktien skall lyda (det nominella beloppet). Aktierna skall
betalas med pen gar.

Stiftarna av ett ömsesidigt försäkringsbolag skall bestämma att ett visst

antal försäkringar till minst et t visst sammanlagt belopp skall vara teckna­

de, innan bolaget får anses bildat. Hänsyn skall därvid tagas till arten av

den planerade rörelsen och till garantikapitalets storlek.

3 § Stiftarna skall upprätta en bolagsordning som skall underställas rege­

ringen för stadfästelse. Avser bolagets rörelse livförsäkring eller avser rö­
relsen annat slag av försäkring för längre tid än tio år, skall dessutom sär­

skilda regler (grunder) för verksamheten upprättas enligt vad som sägs i
6 §. Grunderna skall underställas regeringen för stadfästelse.

Regeringen prövar att bolagsordningen och grunderna överensstämmer

med denna lag och med andra författningar samt om och i vad mån särskil­

da bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen och arten av bola­
gets verksamhet.

Om regeringen finner den planerade rörelsen behövlig och även i övrigt

ägnad att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet, stadfäster re­
geringen bolagsordningen och grunderna samt beviljar koncession tills

vidare eller, om särskilda omständigheter föranleder detta, för bestämd
tid, högst tio år, och därutöver till de t löpande räkenskapsårets slut. Vid

förlängning av en koncession som har beviljats ett försäkringsbolag för be­

stämd tid gäller samma regler som vid stadfästelse av bolagsordning och

grunder för ett nytt bolag.

4 § Om bolagsordningen eller grunderna ändras skall även ändringen

stadfästas. Regeringen kan uppdra åt försäkringsinspektionen att i rege­

ringens ställe meddela stadfästelse i såda na fall som inte är av principiell

betydelse eller som i övrigt inte är av synnerlig vikt.

Avser ändringen en utvidgning av bolagets rörelse till en ny försä krings­

gren eller ett nytt verksamhetsområde eller avser ändringen en väsentlig
omläggning av rörelsen, skall vid prövningen av stadfästelsen samma reg-

1643

¬

SFS 1982:713

ler gälla som vid stadfåstelse av bolagsordning och grunder för ett nytt bo­

lag.

5 § Bolagsordningen skall ange

för samtliga försäkringsbolag

1. bolagets firma,

2. den ort i Sverige dä r bolagets styrelse skall ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det särskilt skall anges om

verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som mottagen återförsäk-
ring,

4. området för verksamheten, om det gäller direkt försäkring i Sverige,

5. i förekomma nde fall, att bolaget skall driva försäkringsrörelse i u tlan­

det,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter, reviso­

rer och eventuella styrelsesuppleanter, som får utses av bolagsstämman,

samt tiden för styrelseledamötemas och revisoremas uppdrag,

7. sättet att sammankalla bolagsstämman,

8. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman.
9. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst,

10. i vilken utsträckning bolaget är skyldigt att teckna återförsäkring,

om det gäller annan försäkring än livförsäkring,

för försäkringsaktiebolag

11. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen skall

kunna bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maxi-
mikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en Qärdedel av

maximikapitalet,

12. aktiernas nominella belopp,

för ömsesidiga försäkringsbolag

13. garantikapitalet.

14. regler för hur rösträtten skall utövas och hur beslut skall fattas på

bolagsstämrpan, varvid särskilt skall anges om och i vilken utsträckning

delägarnas rösträtt skall utövas genom utsedda delegerade samt i vilken ut­
sträckning rösträtt skall tillkomma garanterna,

15. intill vjilket belopp och i vilken ordning de lägarna är personligen an­

svariga för bolagets förpliktelser, om inte uteslutande bolagets tillgångar
svarar för bolagets förpliktelser,

16. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som skall vara teck­

nade innan bolaget kan anses bildat,

17. vilken begränsning som skall gälla för mottagen återförsäkring i för­

hållande til! den direkta försäkringen, om verksamheten avser såväl direkt

försäkring som mottagen återförsäkring,

18. i vilken ordning g aranterna skall betala in de tecknade garantibelop­

pen samt

19. om och i vilken ordn ing ränta skall betalas på garantikapitalet och

vinst delas ut till garan terna och i vilken ordning garantikapitalet skall åter­

betalas.

1644

¬

6 § För livförsäkringar skall, om det inte med hänsyn till försäkringamas

SFS 1982:713

särskilda natur finns anledning till unda ntag, grunder upprättas för

1. beräkning av försäkringspremier,
2. beräkning av premiereserv,
3. försäkringstagarnas rätt till återköp och fribrev,

4. belåning av försäkringsbrev hos bolaget,
5. verkan av underlåtenhet att betala premie,
6. försäkringstagarens rätt när försäkringen i andra fall än som avses i 3

eller 5 upphör i förtid eller bolaget i övrigt inte har ansvar för försäkrings­

fallet,

7. återbäring till försäkringstagarna,
8. skyldighet att teckna återförsäkring och
9. förräntning av försäkringsbelopp som förfallit till betalning.
Om försäkringar, som inte är personförsäkringar, skall meddelas för

längre tid än tio år, skall grunder upprättas för beräkning av premiereserv

för sådana försäkringar liksom för bestämmande av försäkringstagarnas

rätt när sådan försäkring upphör i förtid eller bolaget i övrigt inte har an­
svar för försäkringsfallet.

För sådan livränta eller sjukränta, som enligt 1 kap. 5 § tillhör annan för­

säkring än livförsäkring, skall grunder upprättas för beräkning av premie­

reserv och rätt till återköp.

Om grunder för livförsäkring finns ytterligare bestämmelser i 7 kap.

2-8 §§ och 12 kap . 8 § andra stycket vilka i tillämpliga delar även gäller
för premiereservgrunder enligt tredje stycket.

7 § Sedan koncession har beviljats, skall stiftarna upprätta och skriva

under en dagtecknad teckningslista som skall innehålla uppgifter om

1. sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman.

Teckningslistan för ett försäkringsaktiebolag skall även innehålla upp­

gifter om

2. det belopp som skall betalas för varje aktie och
3. tiden för aktiemas betalning.

8 § Teckning av aktier eller för ömsesidiga försäkringsbolag teckning av
försäkringar i bolaget skall ske på teckningslistan i original eller avskrift.
Till teck ningslistan skall fogas avskrifter av koncessionsbeslutet, bolags­
ordningen och de grunder som anges i 6 §.

Har aktier eller försäkringar tecknats på annat sätt kan teckningen inte

göras gällande av bolaget, om tecknaren anmäler felet hos försäkringsin­
spektionen före bolagets registrering.

Har aktier eller försäkringar tecknats med vi llkor, är teckningen ogiltig.

Har ogiltigheten inte anmälts hos försäkringsinspektionen före bolagets re­

gistrering, är dock tecknaren bunden fastän han inte kan åberopa villkoret.

9 § Stiftarna eller andra får inte uppbära ersättning av försäkringsbolaget

för andra kostnader för bolagets bildande än allmänna avgifter och sedvan­

liga arvoden för upprättande av stiftelsehandlingar och liknande arbeten.

De får inte heller förbehålla sig eller någon annan särskilda förmåner eller

rättigheter.

1645

¬

SFS 1982:713

10 § 1 försäkringsaktiebolag avgör stiftarna om aktieteckningen skall

godtas och hur många aktier som skall tilldelas tecknarna. Har en stiftare
enligt uppgift i teckningslistan t ecknat ett visst antal aktier, skall minst det­

ta antal tilldelas honom.

Om aktier inte har tilldelats en aktietecknare enligt aktieteckningen,

skall stiftarna utan dröjsmål meddela honom detta.

11 § Beslutet om bolagets bildande skall fattas på en konstituerande

stämma.

Stiftarna skall kalla, i försäkringsa ktiebolag de godtagna aktietecknama

och i ömsesidig a försäkringsbolag dem som tecknat försäkringar och ga ­

ranter. som har rösträtt till den konstituerande stämman enligt föreskrifter­

na i bolagsord ningen om kallelse till b olagsstämma. Teckningslistorna och

de till dessa fogade handlingarna skall genom stiftamas försorg hållas till­
gängliga för tecknarna under minst en vecka före stämman på den plats

som har angivits i kallelsen.

Om alla akt ier i ett för säkringsaktiebolag eller alla försäkringar i ett ö m­

sesidigt försäkringsbolag tecknas vid stämman och alla godtagna aktieäga­

re respektive alla de som tecknat försäkringar och röstberättigade garanter

är ense. kan beslutet om bolagets bildande fattas även om någon.kallelse

till stämman inte har skett.

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram teckningslis­

tan och de därtill fogade handlingarna i original. Stiftarna skall vidare läm­
na följande uppgifter

för försäkringsaktiebolag

1. antalet aktier enligt de godtagna teckningarna,

2. aktiernas fördelning mellan tecknarna och

3. de belopp som inbetalats på aktierna

för ömsesidiga försäkringsbolag

1. antalet och det sammanlagda beloppet av de tecknade försäkringarna

och

2. det belopp som inbetalats på garantikapitalet.

Samtliga uppgifter skall föras in i pr otokollet.

12 § Om det vid den konstituerande stämman i ett försäkringsaktiebolag
inte visas att teckning och tilldelning av aktier har skett motsvarande aktie­

kapitalet eller minimikapitalet enligt bolagsordningen, har frågan om bola­

gets bildande fallit.

Detsamma gäller om det vid den konstituerande stämman i ett ömsesi­

digt försäkringsbolag inte visas att försäkringar har tecknats till minst d et
antal och det sammanlagda belopp som föreskrivs i bolagsordningen sam t
att garantikapitalet har inbetalats till den del som föreskrivs i bolagsord­

ningen.

Om i ett försäkringsaktiebolag tecknare med flertalet avgivn a röster och

två tredjedelar av de vid stämman företrädda aktierna och i ett ömsesidigt
försäkringsbolag flertalet närvarande röstberättigade röstar för beslutet att
bilda bolaget, är bolaget bildat. I annat fall har frågan om bolagets bilda nde

1646

fallit.

¬

•

/

När försäkringsbolaget är bildat, skall en styrelse och revisorer väljas.

SFS 1982:713

I fråga om d en konstituerande stämman gäller i övrigt i tillämpliga dela r

föreskrifterna om bolagsstämma i den na lag och bolagsordningen.

13 § Ett försäkringsbolag skall anmälas för registrering senast sex måna­
der efter det att koncession har beviljats.

För registrering av ett försäkringsaktiebolag krävs
1. att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade

aktier efter avdrag för de aktier som enligt 15 § har förklarats förverkade
och inte har övertagits av någon annan (bolagets aktiekapital) svarar mot

aktiekapitalet eller minimikapitalet enligt bolagsordningen och

2. att de aktier som ingår i bola gets aktiekapital är helt betalda.
Genom registreringen fastställs bolagets aktiekapital till det belopp som

anges i andra stycket 1. De aktier som enligt 15 § har förklarats förverkade
och inte övertagits av någon annan blir därvid ogiltiga.

För registrering av ett ömsesidigt försäkringsbolag, där garantikapital

skall finnas, krävs

1. att minst hälften av garantikapitalet har betalats och

2. att garanterna har lämnat till bolaget s tällda skriftliga förbindelser på

de garantibelopp som inte har betalats.

Om inte försäkrin gbolaget anmäls för registrering inom den tid som an­

ges i första stycket eller om försäkringsinspektionen genom lagakraftägan-
de beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av bola­
get, har fråga n om bolagets bildande fallit. Styrelseledamöterna ansvarar
solidariskt för återbetalningen av de belopp som har betalats in på de teck­

nade aktierna, eller som har erlagts på grund av garantiavtalet eller de

tecknade fö rsäkringarna. Till beloppen skall läggas uppkommen avkast­

ning varjämte avdrag skall göras för kostnaderna på grund av åtgärder en­
ligt 1 8 § första stycket tredje meningen.

14 § Skulder som grundas på aktieteckning eller på teckning av garanti­

belopp får inte kvittas mot fordringar hos försäkringsbolaget.

Försäkringsbolaget kan inte överlåta eller pantsätta fordringar på aktie­

belopp eller garantibelopp.

Den som genom överlåtelse har förvärvat aktier som inte är helt betalda

är tillsammans med överlåtaren ansvarig för betalningen, sedan han anmält

sitt namn för införande i aktiebo ken.

15 § Om en a ktie inte betalas i rätt tid, kan styrelsen en månad efter be-

talningsanmaning förklara aktien förverkad för den betalningsskyldige.

Anmaningen skall innehålla meddelande att aktien kan förklaras förver­

kad, Anmaningen skall ske genom avsändande av rekommenderat brev,

om den b etalningsskyldiges adress är angiven vid aktieteckningen eller in­
förd i aktiebok en eller annars anmäld till bo laget. I annat fall skall anma­
ningen kungöras i den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. En

underrättelse om anmaningen skall genast sändas till de n som är införd

som panthavare eller uppdragstagare för aktien i förteckningen enligt 3

kap. 12 §.

Innan en förverkad aktie har blivit ogiltig kan styrelse n låta någon annan

överta aktien och betalningsansvaret för det tecknade beloppet.

'647

¬

SFS 1982:713

Om en aktie har förklarats förverkad och inte övertagits av någon annan

som erlagt full betalning, skall den, för vilken aktien har förverkats, gent­
emot bolaget svara för en femtedel av full betalning för aktien.

16 § Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under bildande har

valts, kan aktierna, garantibeloppen eller försäkringarna betalas endast ge­

nom insättning på sådan räkning som stiftarna öppnat för detta ändamål

hos ett svenskt bankinstitut.

Det på räkningen insatta beloppet får lyftas för bolaget när styrelsen

valts. Har frågan om bolagets bildade fallit eller är teckningen av aktier,

garantibelopp eller försäkringar av annan orsak inte bindande, skall de in­

betalda beloppen betalas tillbaka med gottgjord ränta till tecknarna.

17 § Garantikapitalet i et t ömsesidigt försäkringsbolag skall vara betalt
senast inom två år från dagen för beslutet om bolagets bildande.

18 § Innan försäkringsbolaget har registrerats, kan det inte förvärva rät­

tigheter eller ikläda sig skyldigheter. Det kan inte heller söka, kära eller

svara inför domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen kan dock föra

talan i mål rö rande bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att er­
hålla de tecknade aktiebeloppen eller de tecknade garantibeloppen.

För en åtgärd som vidtas på b olagets vägnar före registreringen svarar

de som har deltagit i åtgärden eller beslutet om denna solidariskt. När bo­

laget har registrerats, övergår ansvaret på bo laget, om förpliktelsen följer
av bolagsordningen, teckningslistan eller grunderna eller ha tillkommit ef­
ter det att bolaget har bildats.

Har ett avtal för bolaget slutits före registreringen med e n medkontra-

hent som visste att bolaget inte var registrerat, kan denne, om något annat

inte följer av avtalet, frånträda detta endast

1. om bolaget inte har anmälts för registrering inom den tid som före­

skrivs i 13 § eller

2. om försäkringsinspektionen genom ett lagakraftägande beslut har av­

skrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget.

Visste medkontrahenten inte att bolaget var oregistrerat, kan han från­

träda avtalet innan bolaget har registrerats.

3 kap. Aktier, aktiebrev och aktiebok m. m. i försäkringsaktiebolag

1 § Alla aktier har lika rät t i bola get, om inte något annat följer av denna

paragraf.

1 bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas el­

ler kunna utges. En sådan bestämmelse skall ange

1. olikheterna mellan aktieslagen,

2. antalet aktier av varje slag,

3. den företrädesrätt som tillkommer skilda grupper av aktieägare vid

en ökning av aktiekapitalet enligt 4 kap. En föreskrift om olika företrädes­

rätt får meddelas endast om aktierna inte skall medföra lika ra tt till andel i

bolagets tillgångar eller vinst.

1648

Avser olikheten mellan aklieslagen aktiernas röstvärde, gäller att ingen

¬

aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon

SFS 1982:713

annan aktie.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av ett visst slag skall i när­

mare angiven ordning kunna omvandlas till aktier av annat slag. Omvand­
lingen skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när re­

gistrering sker.

2 § Aktier kan fritt överlåtas och förvärvas, om något annat inte följer av
3 § eller 18 kap. 1 § eller i övrigt av lag.

3 § I b olagsordningen kan tas in fö rbehåll att en aktieägare eller någon

annan skall ha rätt att lösa sådana aktier som övergår till ny ägare. Förbe­

hållet skall ange

1. vilka som har lösningsrätt och, om lösningsrätten inte skall kunna ut­

övas vid vissa fång , vilka slags fång som har undantagits.

2. den ordning i vilken lösnings rätten tillkommer de lösningsberättigade

inbördes,

3. den tid, ej överstigande två månader från anmälan hos styrelsen om

en akties övergång, inom vilken lösningsanspråket skall framställas hos
bolaget,

4. den tid inom vilken lösen skall betalas; denna tid får inte överstiga en

månad räkn at från den tidpunkt då lösenbeloppet bestämdes.

Förvärvas flera aktier genom samma fång, kan, om något annat inte föl­

jer av förbehållet, lösningsrätten inte utövas för mindre antal aktier än

fånget omfattar. Om tillämpningen av föreskrifterna i bolagsordni ngen om
lösens belopp skulle bereda någon en oti llbörlig fördel, kan jämkning ske.

När en anmälan gjorts om aktiens övergång, skall styrelse genast skriftli­

gen meddela detta till v arje lösningsberättigad vars postadress är införd i
aktieboken eller på annat sätt känd för bolaget.

Om något a nnat inte föreskrivs i b olagsordningen, skall tvister om lös­

ningsrätten och om lösenbeloppets storlek prövas av tre skiljemän enligt
lagen (1929:145) om skiljemän.

Innan det visar sig att lösningsrätten inte begagnas kan den till vilken ak­

tien har öve rgått inte utöva någon annan rätt på grund av aktien gentemot
bolaget än rä tt till vinstutdelning och företrädesrätt till teckn ing av nya ak­
tier vid nyemis sion. Rättigheter och skyldigheter på grund av sådan teck­
ning övergår till den som begagnar sig av lösningsrätten.

4 § Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till så­

dan aktieägare som är införd i akt ieboken och först när den eller de aktier

brevet lyder på har betalats. Vidare fordras

1. att försäkringsaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats

vid bolagets bil dande, eller

2. att nyemissionen eller fondemissionen har registrerats, om aktien till­

kommit på grund av emissionen.

Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens full­

makt av en bank. Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på

något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnum­
mer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens nominella belopp och

dagen för ut färdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag f.n-

1649

104-SFS 1982

¬

SFS 1982:713

nas enligt bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsord­

ningen innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap>

8 §, skall detta tydligt anges i b revet på sådan aktie som avses med förbe­

hållet. Uppgiften kan ges i förkortad form. Förkortningsformerna fastställs

av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av dess

nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet

förses med p åskrift om utbetalningen. Har utan återbetalning en aktie dra­
gits in eller det nominella beloppet ändrats, skall så snart som möjligt en

påskrift om detta göras på aktiebrevet.

Ett aktiebrev. som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället

för ett annat, skall innehålla uppgift om de tta. Utbyts ett aktiebrev mot ett
eller flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de därtill hörande

kupongarken makuleras på ett betryggande sätt.

Emissionsbevis skall undertecknas på det sätt som anges i andra styc­

ket.

5 § Innan aktiebrev utfärdas kan bolaget utge ett till viss man ställt bevis
om rätt till en eller flera aktier (interimsbevis). Beviset skall innehålla för­

behåll om att aktiebrevel lämnas ut endast om bolaget samtidigt får tillbaka

beviset. På begäran skall beviset förses med anteckning om de betalningar

som har gjorts för aktien. På interimsbeviset skall även antecknas sådan
återbetalning som sker enligt 2 kap. 16 § andra stycket. 1 övrigt gäller be­
stämmelserna i denn a lag om aktiebrev i tillämpliga delar också interims­

bevis.

6 § Om ett aktiebrev eller ett till viss man ställt emissionsbevis överlåts

eller pantsätts, skall bestämmelserna om skuldebrev till viss man eller or­

der i 13, 14 och 22 §§ lagen (1936:81) om s kuldebrev tillämpas. Härvid är
den som innehar ett aktiebrev och enligt bolagets anteckning på detta är in­
förd som ägare i aktieboken likställd med den som enligt 13 § andra stycket

nämnda lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande.

Överlåts eller pantsätts ett emissionsbevis som inte är ställt till viss man,

skall bestämmelserna om skuldebrev till innehavaren i 13, 14 och 22 §§ la­
gen om sk uldebrev tillämpas.

Om utdelningskuponger finns bestämmelser i 24 och 25 §§ lagen om

skuldebrev.

7 § Över försäkringsaktiebolagets samtliga aktier och aktieägare skall
styrelsen föra en förteckning (aktiebok). Den skall upprättas omedelbart
efter bolagets bildande. Aktierna skall tas upp i nummerföljd med uppgift

om aktietecknarna. Aktieägarnas postadress och yrke eller titel skall an­

ges. Finns det aktier av olika slag, skall det av aktieboken framgå till v ilket
slag varje aktie hör.

Aktieboken kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem.

Den kan också föras med maskin för automatisk databehandling eller på

annat liknande sätt.

När någon visar upp ett utfärdat aktiebrev och enligt 6 § elle r på någ ot

annat sätt styrker sitt förvärv eller när en aktieägare eller annan behörig

1650

person anmäler någon annan förändring i de förhållanden som har tagits

¬

ujjp i aktieboken, skall en anteckning om aktieägaren eller om förändring-

SFS 1982:713

en genast föras in. Dagen för införandet skall anges, om dagen inte framgår
av något annat tillgängligt material. Om lösningsrätt enligt 3 § tillkommer

en aktieägare eller någon annan, får införandet dock inte göras, förrän det

visat sig att lösningsrätten inte begagnas.

Är sista överlåtelsen på e tt aktiebrev tecknad in bianco, skall namnet

sättas ut i överlåtelsen innan införandet sker. Ett aktiebrev som visats upp
skall förses med påskrift om införandet och dagen för detta.

8 § I bolagsordningen kan förbehåll tas in om att den som på en fastställd
avstämningsdag är införd i aktieboken eller i en förteckning enligt 12 §
skall an ses behörig att ta emot utdelning, emissionsbevis och, vid fond­

emission, brev på ny aktie som tillkommer en aktieägare. Om f örbehållet
förs in genom en ändring av bolagsordningen, skall styrelsen när ändringen

har stadfästs fastställa från vilken dag förbehållet skall tillämpas och för re­

gistrering anmäla detta samtidigt som den anmäler bolagsstämmans beslut

för registrering.

Ett försäkringsaktiebolag som har ett sådant förbehåll (avstämningsför-

behåll) i sin bolagsordning kallas i denn a lag avstämningsbolag.

För avstämningsbolag skall Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

(värdepapperscentralen) fullgöra uppgifterna att

1. föra aktieboken, aktiebrevsregistret och förteckningen enligt 12 §,

2. pröva frågor om införande av aktieägarna i aktieboken,
3. svara för utskriften av aktieboken och sammanställningen av uppgif­

terna enligt 19 § lagen (1970:5 96) om förenklad aktiehantering,

4. stämma av aktieboken och förteckningen enligt 12 §,

5. sända ut aktiebreven, utdelningen och emissionsbevisen,
6. svara för utbyten av aktiebreven och de därmed sammanhängande åt­

gärderna och

7. vidta åtgärder enligt 4 kap. 19 § i fråga om aktier som inte är uttagna.

9 § I avstämningsbolag få r aktiebrev på uppdrag av bolaget på dess väg­

nar undertecknas av värdepapperscentralen, varvid firmatecknarens

namnteckning får återges genom tryckning eller på annat liknande sätt.
Brevet skall i stället för akties ordningsnummer ange brevets ordningsnum­
mer och de t antal aktier brevet avser. På be gäran av aktieägare eller för­
valtare som avse s i 10 § skall ak tiebreven delas upp, läggas samman eller
på annat sätt bytas ut. När aktiebrevet visas upp för införande av ny ägare
i aktieboken, får värdepapperscentralen byta ut brevet mot ett eller flera

nya brev. Har det äldre brevet överlåtits in bianco, behöver inte förvärva­
rens namn sättas ut i över låtelsen. I aktie brev som utfärdas vid u tbyte be­

höver inte tas in någon uppgift om utbytet eller om den dag när det äldre
brevet utfärdades. Inte heller behöver aktiebrev, som utfärdas i samband

med att aktieägarens namn förs in aktieboken, förses med uppgifter om in­
förandet.

Bestämmelserna i först a stycket skall tillämpas även på emissionsbevis.

I dessa behöver något ordningsnummer dock inte anges.

10 § I avstämningsbolag förs aktieägarna in i aktieboken med uppgift om

personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress. För var-

1651

¬

SFS 1982:713

je ägare anges det antal aktier av olika slag som denne äger. I ställ et för ak­

tienumret anges aktiebrevets ordningsnummer. Aktieboken förs med ma­

skin för automatisk databehandling eller på något anna t liknande sätt.

Har aktier i ett avstämningsbolag lämnats till förvaltning hos en bank el­

ler en fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aktier,

kan i stället för ak tieägaren banken eller fondkommissionären föras in i ak­

tiebrevet och i aktie boken. Är aktierna i ett avs tämningsbolag föremål för
handel vid en utländsk fondbörs, kan. efter särskilt tillstånd, i bolagets ak­
tiebrev och aktiebok, i stället för en aktieägare som är bosatt utomlands,

föras in den s om fått uppdrag att i utland et förvalta hans aktier.

I akt iebrevet och i aktieboken skall anmärkas att aktien innehas för nå­

gon annans räkning. Detsamma gäller emissionsbevis som utfärdas på
grund av förvaltarregistrerad aktie och som är ställt till viss man. Beträffan­
de förvaltaren antecknas i aktie boken samma uppgifter som enligt första
stycket skall föras in om akti eägaren.

För rätt till regis trering som förvaltare krävs utöver vad som sägs i andra

stycket att förvaltaren uppfyller de villkor som gäller för införande av äga­
ren i ak tieboken. Om auktorisation och tillstånd enligt denna paragraf, om

förvaltares åligganden samt om skyldighet för bolaget och värdepappers­
centralen att för var och en hålla tillgänglig en sammanställning av uppgif­

ter från förvaltare om de aktieägare, som har mer an femhundra aktier i bo­

laget registrerade i förvaltares namn, finns bestämmelser i lagen
(1970: 596) om förenklad aktiehantering.

11 § Har ett avstämningsförbehåll förts in genom en ändring av bolags­
ordningen och har ett aktiebrev som dessförinnan utfärdats inte lämnats in
för utbyte mot ett nytt brev, får uppgifter om aktien i den tidigare aktiebo­

ken föras över till en så dan aktiebok som avses i 10 § första stycket. Där­
vid skall anges att aktiebrevet inte avlämnats. Sker ingen överföring, gäller

den äldre aktieboken fortfarande i fråga om den na aktie.

Utöver aktiebok skall i a vstämningsbolag föras ett aktiebrevsregister.

Registret tar i löpande nummerföljd upp de aktiebrev som utfärdas med
uppgift om dagen för utfärdandet, antalet aktier och aktieslag samt ägarens

eller, i de fall s om avses i 10 § andr a stycket, förvaltarens identifierings­

nummer i aktie boken. När ett nytt aktiebrev utfärdats i stället för ett äldre,

görs i registret en hänvisning till det äldre brevets ordningsnummer. För
det sistnämnda brevet antecknas att det har makulerats.

I avstämningsbolag skall de uppgifter som avförts ur aktiebok, aktie-

brevsregistret eller förteckningen enligt 12 § bevaras i minst tio år . En ak­

tiebok, som ett sådant bolag tidigare har fört. skall bevaras i minst tio år ef­
ter det att uppgifterna beträffande bolagets samtliga aktier har förts in i den

aktiebok som avses i 10 § första stycket.

12 § 1 avstämnin gsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas

upp den som med skriftlig handling visar att han till följd av uppdrag eller

pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev har rätt

att i stället för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och
ta emot emissionsbevis och. vid fonde mission, brev pä en ny aktie. Det­
samma gäller förmyndare eller god man för en ak tieägare eller vid konk urS

1652

konkursförvaltaren eller vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring

avseende aktier kronofogdemyndigheten.

¬

'• i förteckningen skall för den som skall tas upp i denna enligt första styc-

SFS 1982:713

ket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första stycket skall föras in

i akti eboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt

som tillkommer honom. En såd an förteckning skall avföras, när det visas
att rätten ha r upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon ann an utan samtyc­

ke av den som be rörs av de förhållanden som har antecknats i förteckning ­

en.

13 § Aktiebok skall på den ort där styrelsen har sitt säte hållas tillgänglig
för alla. Förs aktiebok med maskin för automatisk databehandling eller på

något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av aktieboken på begä­
ran tillhandahållas hos bolaget på denna ort och, i fråga om avstämnings-
bolag. även hos värdepapperscentralen. Utskriften får inte vara äldre än
sex månader. Alla har rätt att mot e rsättning för kostnaderna få en sådan

utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller avstämningsbolag får

dock en utskrift enligt detta stycke inte innehålla någon uppgift om de ak­

tieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.

Aktiebok skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid bolagsstämman.

Förs aktieboken med maskin för automatisk databehandling eller på något

annat liknande sätt. skall i stället en utskrift av hela aktieboken avseende
förhållandena tio dagar före bolagsstämman hållas tillgänglig vid stämman.

1 utskriften tas i alfabetisk ordning upp aktieägarna och de förvaltare

som avses i 10 § andra stycket. Aktiebrevens nummer behöver inte anges.

14 § Den till vilken en ak tie har övergått får inte, innan han förts in i ak­

tieboken, utöva en aktieägares rätt i bolag et. Detta gäller dock inte sådan

rätt som uppkommit ur en aktie och som utövas mot uppvisande eller av­
lämnande av ett aktiebrev, en kupong eller något annat särskilt bevis som

ges ut av bolag et.

Ägaren till en aktie för vilken aktiebrev har utfärdats innan bolaget blivit

ett avstämningsbolag. kan inte när det gäller därefter beslutad utdelning el­
ler emission erhålla utdelning, emissionsbevis eller, vid fondemission,

brév på en ny aktie förrän han har avlämnat aktiebrevet för utbyte mot ett

nytt sådan t och införande i aktieb oken har gjorts enligt 10 §. Innan detta

har skett är 12 § inte tillämplig.

Om en aktie ägs av flera, kan de endast genom en gemensam företrädare

utöva den rätt i bolaget som en aktieägare har.

15 § Vad som sägs i den na lag om aktieägares rätt att i bolaget företräda
aktier skall gälla även fö r den som genom testamente erhållit nyttjanderät-

ten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet innehåller en be­

stämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för avkomsträttshava-

ren, att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas under särskild

vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan

bli införd i a ktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om ägan­

derättsförvärvet och om den rätt att i bolaget företrä da aktierna som är för-
erlåd med nyttja nde- eller avkomsträtten. 1 fråga om införandet av nyttjan­
de- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denn a lag om

'653

¬

SFS 1982: 713

införandet av aktieägare. Dock skall någon påskrift om införandet inte ske
på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomsträtterna har
upphört, skall en anteckning om detta göras i aktiebo ken.

När en god man på grund av ett förordnande enligt 18 kap. 4 § 5 föräldra-

balken förvaltar aktier för en blivande aktieägares räkning, skall den bli-

vande ägaren på anmälan av den gode mannen föras in som ägare i aktiebo­
ken med anteckning om förvärvet och om förordnandet.

16 § Ingår aktier i en aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931), skall i
stället för fondandelsägarna det fondbolag som förvaltar fonden samt fon­

dens beteckning föras in i aktieb reven och i aktieboken.

17 § Om ett aktiebrev enligt denna lag skall förses med påskrift eller om

det på grund av bolagsstämmans beslut om uppdelning av aktierna skall

bytas ut mot två eller flera nya aktiebrev, kan bolaget hålla inne den utdel­

ning och de emissionsbevis som faller på aktie till dess aktiebrevet tillhan­

dahålls för nämnda ändamål. Detta gäller också om aktiebrev skall bytas ut

på grund av att aktier av visst slag enligt en bestämmelse i bolagsordningen

skall omvandlas till aktier av något annat slag.

4 kap. Ökning av aktiek apitalet i försäk ringsaktiebolag genom nyemission
eller fondemission

Inledande bestämmelser

1 § Aktiekapitalet kan ökas genom att aktier tecknas mot betalning (ny­

emission) eller genom att aktier ges ut eller aktiemas nominella belopp

höjs utan ny betalning (fondemission). En fondemission kan endast ske i

skadeförsäkringsbolag.

Beslut om emission fattas av bolagsstämman, om något annat inte följer

av 16 eller 17 §. Sådana beslut får inte fattas förrän bolaget harblivit regist­

rerat. Behöver bolagsordningen ändras skall beslut om detta fattas först.

Ett beslut om emission får fattas innan ändringen stadfästs om beslutet

görs beroende av att stadfästelse meddelas.

Vid nyemission får betalning för aktier inte understiga det nominella be­

loppet.

Vid fondemission får inte till aktiekapitalet föras över belopp som under­

stiger summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den sammanlag­

da höjningen av aktiemas nominella belopp.

2 § Vid nyemission skall aktierna betalas med pengar (kontantemission).

Om f örsäkringsbolaget genom ökningen av aktiekapitalet avser att för­

värva mer än hälften av aktiema i ett annat försäkringsbolag eller, om det

finns aktier med olika röstvärde, så många aktier att röstetalet för dem ut­
gör mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier, kan försäkringsinspek­

tionen medge att de nya aktierna får betalas med aktier i det sistnämnda
bolaget (apport) samt att teckningen av de nya akt ierna sker med villkor

om detta.

3 § Bestämmelser om apport och kvittningsrätt skall tas upp i beslutet

1654

om nyemission.

¬

Styrelsen skal! lämna en redogörelse förde omständigheter som kan va-

SFS 1982:713

ra av vikt för bedömandet av värdet på apportegendomen och av bestäm­

melserna om kvittningsrätt. Särskilt skall anges

1. namn och hemvist beträffande den som avses med b estämmelser om

apport eller kvittningsrätt,

2. det värde till vilket apportegendomen beräknas komma att tas upp i

balansräkningen och antalet aktier som skall lämnas för egendomen.

Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelser om apport eller

kvittningsrätt, skall styrelsens redogörelse innehålla avtalet eller avskrift

av detta eller hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålls

tillgängligt för aktietecknarna. Muntligt avtal skall i sin helhet tas upp i re­

dogörelsen. Vad som sag ts nu om skriftligt avtal skall gälla även beträffan­
de de senaste två räkenskapsårens balans- och resultaträkningar för det

försäkringbolag vars aktier utgör apportegendom. I redogörelsen skall
upplysning ges om bolagets resultat efter det senaste räkenskapsåret. Om
sådana räkningar ej upprättats för bolaget, skall i redogörelsen lämnas

upplysning om bolag ets resultat under nämnda räkenskapsår.

Om fö rsta-tredje styckena ej iakttagits beträffande bestämmelser om

apport eller kvittningsrätt är bestämmelserna utan verkan mot det emitte-

rande bolaget.

4 § Över styrelsens redogörelse enligt 3 § skall revisorerna avge yttran­
de av vilket skall framgå att egendom, som skall tillföras det emitterande
bolaget, inte i redogörelsen åsatts högre värde än det verkliga värdet för
bolaget och att apportegendom är eller kan antas bli till ny tta för bolagets

verksamhet. Emissionsbeslutet skall innehålla uppgift om att redogörel­

sen, yttrandet och, i fråga om apport, försäkringsinspektionens medgivan­

de har lämnats.

5 § Vid en kontantemission och vid en fondemission har aktieägarna fö­

reträdesrätt till de nya aktierna i förh ållande till d et antal aktier de förut

äger, om något a nnat inte har bestämts antingen i bolagsordnin gen enligt 3

kap. 1 § andra stycket 3 eller, vid en kontantemission, i emissionsbeslutet.

6 § De aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt

att för varje aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemission tecknings­

rättsbevis och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstäm-
ningsbolag, får de kuponger som hör till ak tiebrevet användas som emis­

sionsbevis. Används inte sådana kuponger som emissionsbevis, skall det i

beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emissio n i ett

bolag som inte är ett avstämningsbolag, skall anteckning härom göras på

det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas, om inte kuponger an­

vänds som emissionsbevis.

I avstämningsbola g skall emissionsbevisen och, vid fond emission, bre­

ven på nya aktier som tillkommer aktieägare genast sändas i re kommende­
rat brev eller på an nat betryggande sätt till dem som på avstämningsdagen

är införda i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 12 §. Om dessa in­

te var berättigade att ta emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha full­

gjort sin sky ldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepappers-

1655

¬

SFS 1982:713

centralen kände till att handlingarna skulle komma i orätta händer eller ont

någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de efter omständigheterna

skäligen bort iaktta. Bolaget eller värdepapperscentralen anses inte heller

ha fullgjort sin sky ldighet om mottagaren var omyndig.

Allmänna bestämmelser om nyemission

7 § Ett förslag till beslut om nyemission skall hållas tillgängligt för aktie­

ägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet

skall fattas. Det skall genast sändas till de aktieägare som begär det och

uppger sin postadress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som

nu ha r sagts om förslag till beslut skall även gälla sådana redogörelser av

styrelsen, yttranden av revisorerna och sådant medgivande av försäkrings­

inspektionen som avses i 2-4 §§. Innebär förslaget en avvikelse från aktie­

ägarnas företrädesrätt, skall skälen till avvikel sen anges i förslaget eller i
en handling som skall fogas till förslaget. Om årsredovisningen inte skall

behandlas på stämman, skall även följande handlingar enligt vad som nyss
har sagts hållas tillgängliga och läggas fram på stämman:

1. en avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning

om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt en avskrift
av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser som är av vä­

sentlig betydelse för bolagets ställning och som har inträffat efter det att
årsredovisningen avgetts och

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Kallelsen till bolagsstämman skall innehålla uppgifter om den företrä­

desrätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har enligt förslaget

samt uppgifter om vem som i övrigt får teckna aktier.

8 § Beslutet om nyemission skall ange

1. det belopp eller det högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna

ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen,

2. det aktieslag vartill d e nya aktierna skall höra, i de fall då aktier av

olika slag finns eller kan utges,

3. den företrädesrätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har

eller vem som annars får teckna aktier,

4. den tid inom vilken aktier kan tecknas, i de fall då ett visst belopp el­

ler ett lägsta belopp har fastställts för aktiekapitalets ökning,

5. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt,

6. den tid inom vilken tecknade aktier skall betalas,
7. den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de aktier som in­

te har tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om det inte föreskrivs att

fördelningen skall bestämmas av styrelsen, samt

8. aktiernas nominella belopp och det belopp som skall be talas för varje

tecknad aktie.

Tid enligt f örsta stycket får inte vara kortare än två veckor. Den räknas

från någon av följande tidpunkter:

a) från det kungörelse enligt 9 § skedde,

b) från emissionsbeslulet om samtliga aktieägare har varit företrädda

KS.Sö

vid den bolagsstämma som har fattat beslutet, eller

¬

c) från avstämningsdagen när det gäller avstämningsbolag.

SFS 1982:713

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § Qärde stycket eller 3 §, 6 kap. 8 § eller

18 kap. I § skall gälla för de nya aktierna, skall emissionsbeslutet innehålla

en erinran om detta.

Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emission en gäller för

avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissionsbeslutet.

Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från det kungörelse

enligt 9 § skedde.

Om de kuponger som hör till aktiebreven skall användas som emissions­

bevis, skall detta anges i beslutet.

9 § Beslutet om nyemission eller en redogörelse för det väsentliga inne­

hållet i beslutet skall genast kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den

eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Kungörs inte beslutet i
dess helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgifter om var beslutet hålls

tillgängligt. I de bolag som inte är avstämningsbolag krävs dock inte någon
kungörelse, om samtliga aktieägare varit företrädda vid den bolagsstämma

som har beslutat om emissionen.

Är bolaget inte ett avstämningsbolag. skall beslutet om nyemission ge­

nast sändas till de aktieägare, vilkas postadresser är kända för bolaget, i de

fall då aktieägarna i fråga skall ha företrädesrätt att delta i emissionen. Det­

ta gäller dock inte, om samtliga aktieägare har varit företrädda vid den bo­

lagsstämma som har beslutat om emissionen.

10 § Teckning av nya aktier skall ske på en teckningslista som innehåller

beslutet om nyemission. Avskrifter av bolagsordningen och av de hand­

lingar, som skall läggas fram enligt 3, 4 och 7 §§, skall fogas till tecknings­

listan eller hållas tillgängliga för aktietecknarna på den plats som anges i

listan.

Om de som har rätt till det tecknar alla aktierna vid den stämma där be­

slutet om nyemission fattats, kan teckningen ske i stämmans protokoll.

Detta gäller dock inte avstämningsbolag.

Om teckningen har skett i strid mot d enna paragraf eller om en aktie har

tecknats med villkor som inte stämmer överens med de i emissi onsbeslutet

angivna villkoren är aktiebeteckningen ogiltig, under förutsättning att ogil­
tigheten har anmälts hos försäkringsinspektionen innan anmälan enligt

15 § har registrerats.

11 § När teckningen har avslutats skall styrelsen eller den styrelsen

inom sig förordnar besluta om tilldelning av nya aktier till aktietecknarna.

Anses därvid att aktieteckning är ogiltig, skall aktietecknaren genast un­
derrättas om detta. Aktierna skall genom styrelsens försorg genast tas upp

i aktieboken.

12 § Om det har bestämts ett visst belopp eller ett lägsta belopp för aktie­
kapitalets ökning, har beslutet om nyemission förfallit i de fall då beloppet
inte har tecknats inom teckningstiden. Detsamma gäller ett beslut om en

sådan ändring a v bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet ökas.

Vad som har betalats för de tecknade aktierna skall i sådana fall genast be­

talas tillbaka.

1657

¬

SFS 1982:713

13 § Bestämmelserna i 2 kap. 14 och 15 §§ skall, såvitt de avser försäk­
ringsaktiebolag. tillämpas vid inbeta lning på grund av beslut om nyemis­

sion. Kvittning av en skuld på grund av aktieteckning mot en fordran hos

bolaget får dock ske, om beslutet om nyemission innehåller bestämmelser
om kvittning, eller om styrelsen medger kvittning. Ett sådant medgivande

får inte lämnas, om det skulle vara till skada För bolaget eller dess borgenä­

rer.

14 § Beslutet om nyemission skall anmälas för registrering inom sex må­

nader från beslutet, om det inte har förfallit enligt 12 §.

För registrering krävs att
1. full betalning enligt re gistret erlagts för alla de aktier som ingår i det

förut registrerade aktiekapitalet.

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya

aktier efter avdrag för de aktier som har förklarats förverkade och inte har
övertagits av någon annan (ökningen av aktiekapitalet) uppgår till det be­
lopp som avses i 12 §,

3. hälften av det belopp som skall betalas med p engar för de i den regi­

strerade kapitalökningen ingående aktierna har betalats in,

4. all ap portegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget

och

5. behövliga ändringar av bolagsordningen har stadfästs.
Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till det belopp

som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har gjorts inom den i första

stycket angivna tiden eller om försäkringsinspektionen genom lagakraft-

ägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller har vägrat registrering,

gäller vad som sägs i 12 §.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De aktier som har

förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan blir därmed
ogiltiga. De ny a aktierna medför rätt till utdelning enligt vad som har be­

stämts om detta i beslutet om emission. Beslutet för dock inte innebära att
en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det år under vilket

aktierna skall ha slutligt be talats.

15 § De aktier som har tecknats vid en kontantemission skall vara helt

betalda inom sex månader från registreringen av nyemissionen. Senast en

månad efter utgången av denna tid skall bolaget för registrering anmäla hur
många av de i den re gistrerade kapitalökningen ingående aktierna som har
blivit helt betald a. Anmälningen skall b estyrkas av en auktoriserad eller en

godkänd revisor.

Om det inte enligt första stycket har anmälts att aktierna har helt beta­

lats. skall försäkringsinspektionen efter bolagets hörande registrera dels
att aktiekapitalet har satts ned med det sammanlagda nominella beloppet
av ej betalda aktier, dels. om det fordras, att bolagsordningens bestämmel­

ser om aktiekapitalet har ändrats. De aktier som inte har betalats blir ogilti­

ga när nedsättningen har registrerats.

1658

\

¬

Styrelsens beslut om nyemission

SFS 1982:713

16 § Styrelsen kan besluta om n yemission och om avvikelser från aktie­
ägarnas företrädesrätt enligt 5 § under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande. Bestämmelserna i 2-4 och 8- 15 §§ skall därvid gälla i till­

lämpliga delar. Dessutom skall dock iakttas vad som föreskrivs nedan i

tredje stycket.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall

7 § första stycket tillämpas. Vad som d är sägs om förslag till emissionsbe­

slut skall i ställe t gälla styrelsens beslut.

Innan stämman har godkänt emissionsbeslutet, får de nya aktierna inte

föras in i aktiebo ken och beslutet inte anmälas för registrering enligt 14 §.

Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett år från styrelsens beslut om

emisson, har emissionsbeslutet förfallit. Vad som har betalats för tecknade

aktier skall i sådant fall genast betalas tillbaka.

17 § Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om nyemis­
sion i den mån emissionen kan ske utan ändring i bo lagsordningen och att
därvid avvika från aktieägarnas företrädesrätt enligt 5 §.

Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med de bestämmelser som

avses i 2-4 §§ eller med av vikelser från aktieägarnas företrädesrätt, skall
detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet
skall innehålla bestämmelser om den tid, längst intill den nästkommande
ordinarie bolagsstämman, inom vilken styrelsens beslut om nyemissionen
skall fattas. Bestämmelserna i 7 § förs ta stycket om förslag till emissions­

beslut skall tillä mpas på förslag till b emyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för re­

gistrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om
emission.

Bestämmelserna i 2-4 och 8-15 §§ skall gälla i tillämpl iga delar när sty­

relsen beslutar om emission med stöd av ett bemyndigande.

Fondemission

18 § En fondemission kan ske genom att till aktiekapitalet förs över

1. belopp som kan delas ut enligt 12 kap. 2 §,

2. medel från uppskrivningsfonden,

3. medel från reservfonden, eller

4. belopp varmed värdet av en anläggningstillgång skrivs upp enligt 11

kap. 5 §.

Bestämmelserna i 7 § förs ta stycket gäller i tillämp liga delar även i fråga

om förslag till beslut om fondemission.

Ett beslut om fondemission skall ange på vilket sätt och med vilket be­

lopp aktiekapitalet skall ökas samt de nya aktiemas aktieslag eller det be­
lopp vartill aktiernas nominella belopp höjs. I et t avstämningsbolag skall

avstämningsdagen anges i beslutet varvid iakttas att avstämning inte får
ske innan beslutet har registrerats. Bestämmelserna i 8 § fjärde stycket och
9 § första stycket skall tillämpas på avstämningsbolag.

Beslut om fondemission skall genast anmälas för registrering och får inte

verkställas före registreringen.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De nya aktierna skall

1659

¬

SFS 1982:713

genom styrelsens försorg genast las upp i aktie boken. De medför rätt till

utdelning enligt vad som har bestämts om detta i emissionsbeslutet. Beslu­

tet fär dock inte innebära att en sådan rätt inräder senare än för räkem
skapsåret efter det under vilket registrering har skett.

19 § Har vid en fondemission ett behörigt anspråk på en ny aktie inte
framställts inom fem år från registreringen av beslutet om fondemissionen,
kan den berättigade anmanas att ta ut akti en. Han skall därvid upplysas om

att han annars riskerar att förlora aktien. Anmaningen skall sändas till den

berättigade, om hans namn och adress är kända för bolaget. I annat fall

skall anmaningen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de
ortstidningar som styrelsen bestämmer. Inkommer inte anmälan inom ett
år från anmaningen, kan den nya a ktien säljas genom en fondkommissio-

när för den berättigades räkning. Denne har därefter endast rätt att mot

uppvisande av aktiebrev eller avlämnande av delbevis få ut det vid försälj­

ningen influtn a beloppet med avdrag för kostnaderna för anmaningen och

försäljningen. Det belop p som inte har lyfts inom fyra år från försäljningen

tillfaller bolaget.

Emissionsprospck!

20 § När ett försäkringsaktiebolag eller aktieägare i ett försäkringsbolag
offentliggör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att för­

värva aktier eller teckningsrätter i bolaget, skall styrelsen upprätta en sär­

skild redogörelse för bolagets förhållanden (emissionsprospekt) enligt

21-27 §§. Emissionsprospektet skall dock endast upprättas om summan
av de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till
minst en miljon kro nor.

21 § Aktieägare som ämnar sälja aktier eller teckningsrätter under såda­
na former att emissionsprospekt skall upprättas, skall underrätta styrelsen'
om detta senast sex veckor före den dag då inköp tidigast avses kunna ske.

22 § Emissionsprospektet skall innehålla

1. balansräkningar avseende utgången av de tre senaste räkenskaps­

åren, för vilka årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits,

2. resultaträkningar för dessa tre räkenskapsår samt
3. ett sammandrag av de uppgifter som det har ålegat bolaget att ta in i

förvaltningsberättelserna för de tre räkenskapsåren.

Bestämmelserna i 11 kap. 2 § första stycket andra meningen skall tilläm­

pas på em issionsprospekt.

Om försäkringsaktiebolag är moderbolag, skall bolaget i emissionspro­

spektet ta In koncernresultaträkningarna och koncembalansräkningama
för de tre senaste räkenskapsåren. När redovisningshandlingarna och and­

ra uppgifter för en koncern tas in i prospektet får de uppgifter för bolaget
som svarar mot uppgifterna i dessa handlingar utelämnas i den mån de ka n
anses sakna väsentlig betydelse för bedömningen av bolagets aktier. Dock
får bolagets resultaträkning och balansräkning för det senaste räkenskaps­

året enligt första stycket inte utelämnas.

1660

¬

23 § Om sådana förhållanden och händelser som hänför sig till tiden efter

SFS 1982:713

den period som omfattas av de i 22 § angivna handlingarna skall upplys­

ning lämnas i emissionsprospektet, om förhållandena är viktiga för bedöm­
ningen av bolagets verksamhetsresultat och ställning eller händelserna i

övrigt är av väsentlig betydelse för bolaget.

24 § 1 emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen

1. en k ortfattad historik över försäkringsbolaget och dess verksamhet,

2. en r edogörelse för bolagets eller, om det finns dotterföretag, koncer­

nens verksamhet, försäljningsställen samt för dess ställning inom bransch­

en,

3. uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer och ledande be­

fattningshavare och

4. en redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om bolagets

aktier.

Uppgifterna enligt första stycket 1 behö ver inte lämnas av försäkrings­

aktiebolag, vars aktier noteras på Stockholms fondbörs,

25 § Uppgifterna i emissionsprospektet enligt 22-24 §§ skall granskas
av försäkringsbolagets revisorer. Deras berättelse över granskningen skall
tas in i emissionsprospektet.

26 § Emissionsprospektet skall tillhandahållas på de platser där teckning
eller inköpsanmälan tas emot senast tre dagar före den dag då teckning el­
ler inköp tidigast kan ske. Vid tidens bestämmande skall inte söndagar,
andra allmänna helgdagar, lördagar, midsommarafton, julafton och nyårs­
afton räknas in .

27 § Utarbetas emissionsprospektet med anledning av erbjudande från

en aktieägare har försäkringsaktiebolaget rätt att från aktieägaren få ersätt­
ning för sina k ostnader för emissionsprospektet samt för revisionskostna­

den. Uppträder flera aktieägare som säljare, skall kostnaderna fördelas

mellan dem i förhålland e till det antal aktier eller teckningsrätter, som var

och en har bjudit ut till försäljning .

5 kap. Upptagande av vissa penninglån
1 § Ett försäkringsbolag får inte ge ut k onvertibla skuldebrev eller skul­
debrev f örenade med optionsrätt till nyteckning eller i övrigt ta upp ett
penninglån på villkor att lånet skall betalas på något annat sätt än med ett

nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med
hänsyn till förändrin gar i pen ningvärdet.

Andra försäkringsbolag än skadeförsäkringsaktiebolag får inte ta upp lån

mot obligationer eller andra skuldebrev med rätt till rä nta, vars storlek är
helt eller delvis beroende av utdelningen till aktieägare i bolaget ell er bola­

gets vinst ( vinstandelsbevis). 1 fråga om skadeförsäkringsaktiebolag skall

upptagandet av ett sådant lån beslutas av bolagsstämman eller, efter bo­

lagsstämmans bemyndigande, av styrelsen.

1661

¬

\

••

SFS 1982; 713

2 § Bestämmelserna i 4 kap. 20-27 §§ om emissionsprospekt skall tillr
lämpas när ett skadeförsäkringsaktiebolag, som enligt 10 kap. 4 § andra el­
ler Qärde stycket är skyldigt att ha en auktoriserad revisor, eller innehava^

re av vinstandelsbevis som ett sådant bolag har utfärdat offentliggör eller
på annat sätt till en v idare krets riktar en inbjudan att förvärva vinstandels­

bevis. Emissionsprospekt behöver dock endast upprättas om summan av

de belopp som till följd av inbjudningen kan komma att betalas uppgår till

minst en miljon kronor.

6 kap. Nedsättning av aktiekapitalet och förvärv av egna a ktier i försäk­
ringsaktiebolag
Nedsättning av aktiekapitalet
1 § Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål, nämligen

1. avsättning till re servfonden eller omedelbar täckning av förlust enligt

den fastställda balansräkningen, om förlusten inte kan täckas på något an­

nat sätt,

2. återbetalning till aktieägarna, eller

3. avsättning till en fond som kan användas enligt beslut av bolagsstäm­

man.

Nedsättning för de ändamål som anges i först a stycket 2 och 3 får inte

avse större belopp än att det efter nedsättningen finns full täckning för det
bundna egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske enligt balansräkning­
en för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställs vid stämman och i

annat fall på grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 7 § första styc­

ket 1-3.

Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom
1. inlösen eller sammanläggning av aktier,

2. indragning av aktier utan återbetalning, eller

3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetal­

ning.

Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning finns

bestämmelser i 4 ka p. 15 § andra stycket.

2 § Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman, om

inte något annat följer av 8 §. Nedsättningsbeslutet får inte fattas förrän

bolaget blivit re gistrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut om

detta fattas först. Ett beslut om nedsättning får fattas innan ändringen stad­
fästs om detta sker under förutsättning att stadfästelse meddelas.

Nedsättning för de ändamål som anges i 1 § första stycket 2 eller 3 får

beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.

Bestämmelserna i 4 k ap. 7 § om förslag till bolag sstämmans beslut och

andra handlingar gäller i tillämpliga delar .

3 § Nedsättningsbeslutet skall ange det belopp varmed aktiekapitalet

skall sättas ned (nedsättningsbeloppet), nedsättningsändamålet samt hur
nedsättningen skall genomföras. Om det i samband med nedsättningen

skall utskiftas medel med högre belopp än nedsättningsbeloppet, skall

1662

även det högre beloppet anges.

¬

4 § Nedsättningsbeslutet skall anmälas för registrering. Om detta inte

SFS 1982:713

har skett inom fyra månader från beslutet eller om försäkringsinspektiohen

genom la gakraftägande beslut har avskrivit en anmälan eller vägrat regi­
strering, har nedsättningsbeslutet förfallit. Detsamma gäller beslut om så­
dana ändringar av bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet sätts
ned.

5 § Skall nedsättningsbeloppet användas enligt I § första stycket I, är
aktiekapitalet nedsatt när beslutet har registrerats. Inom tre år från regi­

streringen får vinstutdelning beslutas endast om rätten ger tillstånd till det­
ta eller om aktiekapitalet har ökats med minst nedsättningsbeloppet. 1 frå­

ga om rättens tillstånd gäller 6 § andra-femte styckena i till ämpliga delar.

6 § Om nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas enligt 1 §
första stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet inte verkställas utan rät­

tens tillstån d, såvida inte samtidigt bolaget genom nyemission tillförs ett
belopp som minst svarar mot nedsättningsbeloppet.

Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det att nedsätt­

ningsbeslutet har registrerats. Till ansökningshandlingen skall fogas bevis

att nedsättningsbeslutet har registrerats.

Rätten skall utan dröjsmål inhämta försäkringsinspektionens yttrande

om eller i vad mån nedsättningen kan komma att inverka på försäkringsta­
garnas rä tt. Finner rätten med hänsyn till y ttrandets innehåll att nedsätt­

ningen inte bör verkställas, skall ansökningen genast avslås. I annat fall

skall rätt en kalla bolagets borgenärer och förelägga dem som vill bestrida
ansökningen att senast en viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta. I
föreläggandet skall anges att den som inte gjort sådan anmälan anses ha
medgivit ansökningen. I kallelsen skall ett kortfattat sammandrag av in­

spektionens yttrande tas in. Kallelsen skall genast kungöras genom rättens
försorg i Post- oc h Inrikes Tidningar.

Om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider den

får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar eller, be­

träffande bestridande av försäkringstagare, om inspektionens yttrande ger
grund för det, skall tillstånd meddelas. Om den rätt som innehavare av

pensionsfordringar har finns bestämmelser i 23 § andra stycket lagen

(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Om en borgenär även är gäldenär i samma rättsförhållande, har han inte

rätt till betalning e ller säkerhet enligt Qärde stycket.

7 § Rätten skall underrätta försäkringsinspektionen om ansökningar en­

ligt 6 § och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av så­

dana ansökningar.

Har rätten genom lagakraftvunnet beslut bifallit en ansökan enligt 6 §, är

aktiekapitalet nedsatt när beslutet har registrerats.

Om inte ansökan om rättens tillstånd har gjorts inom föreskriven tid eller

om rätten genom lag akraftvunnet beslut har avslagit ansökan, skall försäk­
ringsinspektionen förklara att nedsättningsbeslutet har förfallit. Detsamma

gäller beslut om sådana ändringar av bolagsordningen som förutsätter att
aktiekapitalet sätts ned.

1663

¬

SFS 1982:713

8 § I ett försäkringsaktiebolag, vars aktiekapital utan ändring av bolagg-
ordningen kan bestämmas till ett läg re belopp eller ett högre belopp, kan 1

bolagsordningen tas in ett förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom
inlösen av aktier, dock inte under minimikapitalet. Förbehållet skall ange

ordningen för inlösningen och inlösningsbeloppet eller grunderna för dess
beräkning.

Om förbehållet förs in genom at t bolagsordningen ändras, får det endast

avse aktier som kan tecknas eller ges ut efter det att ändringen har registre­

rats. Har en fondemission ägt rum efter registreringen, får fondaktierna lö­

sas in först när tre år har förflutit från registreringen av emissionen.

Nedsättningen får inte ske så att full täckn ing inte finns för det bundna

egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske på grundval av den fastställ­
da balansräkningen för det nästföregående räkenskapsåret.

När det enligt förbehållet har blivit be stämt att vissa aktier skall lösas in,

skall det genast anmälas för registrering att aktiekapitalet sätts ned med

dessa aktiers sammanlagda nominella belopp. När registreringen har skett
är aktiekapitalet nedsatt.

Förvärv av egna aktier

9 § Försäkringsaktiebolag får inte förvärva eller som pant motta egna ak­
tier. Ett dotterbolag får inte heller förvärva eller som pant motta aktier i

moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltiga.

Första stycket utgör inte hinder för ett försäkringsaktiebolag eller ett

dotterföretag att vid övertagande av en rörelse förvärva däri ingående ak­

tier, eller att på auktion inropa för företagets fordran utmätt aktie. En på
sådant sätt förvärvad aktie skall, om den inte dragits in genom nedsättning

av aktiekapitalet, avyttras så snart det kan ske utan förlust. Aktier, som

förvärvats vid övertagande av en rörelse, skall dock avyttras senast två år
efter förvärvet, såvida inte regeringen, eller efter regeringens bemyndigan­
de försäkringsinspektionen, ger bolaget tillstånd att behålla aktierna under
en längre tid.

Har försäkringsaktiebolaget blivit moderbolag och innehar dotterföreta­

get aktier i moder bolaget, skall dessa aktier avyttras enligt vad som anges i
andra stycket i fråga om aktier som förvärvats vid övertagande av en rörel­
se.

7 kap. Rörelsen
Försäkringstekniska skulder och grunder för försäkrings verksamheten
1 § 1 ett försäkringsbolags balansräkning skall som skulder, under be­

nämningen försäkringstekniska skulder, tas upp värdet på balansdagen av
bolagets ansvarighet för

1. löpande försäkringar (premiereserv),

2. försäkringsersättningar för inträffade försäkringsfall (ersättningsre­

serv),

3. utgifterna för reglering av inträffande försäkringsfall (skadebehand-

lingsreserv),

4. sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som inte har

1664

förfallit till betalning och

¬

5. sådan tilldelad återbäring inom annan försäkringsrörelse än livförsäk-

SFS 1982: 713

ringsrörelse som inte har förfallit till b etalning.

Sådan tilldelad återbäring inom livförsäkringsrörelsen som har förfallit

till betalning men inte kunnat betalas ut skall föras till ersättningsreserven.

Ansvarar flera försäkringsbolag solidariskt för en försäkring, skall i det

enskilda bolagets redovisning av försäkringstekniska skulder endast beak­

tas den del av fö rsäkringen som enligt avtal mellan bolagen belöper på bo­
laget.

2 § De grunder som nämnts i 2 kap. 6 § skall avs e att trygga bolagets för­

måga att fullgöra sina förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal och att
meddela försäkringar till en kostnad som är skälig med hänsyn till försäk­
ringens art.

Om grunde rna inte längre fyller det avsedda ändamålet skall styrelsen

och verkställande direktören genast vidta åtgärder för att få grunderna

ändrade.

3 § Grunderna för beräkning av försäkringspremier (premiegrunderna)

och premieres erv (premiereservgrunderna) för livförsäkringsrörelsen skall
innehålla antaganden om dödlighet och andra riskmått, räntefot samt

driftskostnader. Grunderna får också innehålla föreskrifter om särskilda
säkerhetstillägg.

Antagandena om dödlighet och andra riskmått, räntefot samt driftskost­

nader skall välj as så att de kan anses vart för sig betryggande för det slag

av försäkringsrörelse som det är fråga om. Avvikelser från kravet att varje
antagande för sig skall vara betryggande får dock ske om det i grund erna

finns föreskrifter om särskilda säkerhetstillägg som föranleder detta.

Premiereservgrunderna skall bestämmas så att premiereserven alltid ut­

gör summan av

1. skillnaden mellan de t förväntade kapitalvärdet av bolagets framtida

utgifter för löpande försäkringar och det förväntade kapitalvärdet av de

premier bolaget ytterligare kan ha att uppbära för dessa försäkringar och

2. det belopp som anses behövligt för att möta förluster genom att för­

säkringar upphör i förtid.

Om p remiegrunderna innehåller föreskrifter om särskilda säkerhetstill-

lägg, skall premiereservgrunderna ange på vilket sätt hänsyn skall tas till

dessa säkerhetstillägg när kapitalvärdet av framtida utgifter beräknas.

Premiereservgrunderna skall innehålla regler för beräkning av den del av

premiereserven som skall anses belöpa på varje försäkring. Vid bedöm an­

de av frågan huruvida ändring av premiereservgrunderna för redan teckna­
de försäkringar bör ske, skall för varje antagande hänsyn tas till den säker­

het som finns i övriga antaganden för ifrågavarande försäkringar samt till

storleken av de särskilda säkerhetstilläggen.

4 § Om det på grund av ändrade förhållanden krävs en väsentlig ökning
av premiereserven för redan tecknade livförsäkringar, får särskilda pre-

miereservgrunder (övergångsgrunder) stadfästas för en bestämd tid.

Har bolaget tillfälligt lidit avsevärd förlust till följd av att tillgångarna

sjunkit i värde eller dödligheten överstigit vad som har antagits i grunderna
eller genom andra liknande omständigheter, får övergångsgrunder dess-

1665

105-SFS 1982

¬

SFS 1982:713

utom stadfästas, om det inte finns anledning att anta att bolaget skall råka
på obestånd och om grunderna kan anses främja försäkringstagarnas in­

tresse.

I övergångsgrunderna får, utan hinder av bestämmelserna i 3 § om pr e­

miereservgrunder, föreskrivas att vid beräkning av premiereserven det

förväntade kapitalvärdet av bolagets framtida utgifter skall minskas med
kapitalvärdet av den vinst som väntas uppkomma i rörelsen under den tid
övergångsgrunderna gäller.

Utan synnerliga skäl får övergångsgrunder inte gälla under längre sam­

manhängande tid än tio år.

För stadfästelse av övergångsgrunderna gäller 2 kap. 4 §. Som villkor

for stadfästelsen får föreskrivas att bolaget skall på det sätt som anges i

11 § detta kapitel sätta även andra värdehandlingar än dem som avses där i

särskilt förvar.

5 § Grunderna för försäkringstagarnas rätt till återköp och fribrev skall
ange villkoren för att erhålla denna rätt. De skall även innehålla regler for

beräkning av återköps- och fribrevsvärden.

6 § Grunderna för belåning av försäkringsbrev hos bolaget skall ange

villkoren för belåningen. De skall även innehålla bestämmelser om låne­
värde, räntefot och verkan av underlåtenhet att betala ränta.

7 § Grunderna för verkan av underlåtenhet att betala premiema skall
ange i vilken ordning bolagets ansvarighet kan komma att upphöra eller i

övrigt förändras. Vidare skall grunderna ange villkoren for att försäkringen

åter skall träda i kraft (åt erupplivning).

8 § Grunderna beträffande återbäring till försäkr ingstagarna skall inne­

hålla regler för

1. användning av återbäringsfonden,
2. tilldelning av återbäring samt

3. förräntning av återbäringsmedel.

Reglerna för tilldelning av återbäring skall ange hur tilldelningen skall

ske. Den tilldelade återbäringen skall utbetalas omedelbart eller vid en be­

stämd senare tidpunkt eller också tillgodoräknas försäkringstagaren som

nedsättning av premien eller utvidgning av försäkringsförmånerna.

Utfästelse om återbäring får inte göras på annat sätt än som följer av reg­

lerna om tilldelning av återbäring.

9 § Ett belopp motsvarande försäkringstekniska skulder för livförsäk­

ringar skall alltid redovisas i följande slag av värdehandlingar

1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garante­

rats av staten,

2. obligationer, som utfärdats av Sveriges allmänna hypoteksbank.

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskrcditkas-

san, Svenska skeppshypotekskassan, Skeppsfartens sekundärlånekassa,

Nordiska investeringsbanken eller av ett kreditaktiebolag, eller andra av
nu angivna kreditin stitut utfärdade skuldförbindelser, med u ndantag av så-

1666

dana för den allm änna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt ti ll

¬

betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis).

SFS 1982:713

3. obligationer, utfärdade eller garanterade av ett svenskt bankaktiebo­

lag, en svensk sparbank eller en centralkassa för jordbrukskredit, eller av
ett sådant bankinstitut eller av riksbanken utfärdade andra fordringsbevis,

med undantag av förlagsbevis,

4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garantera­

de av en svensk kommun,

5. av ett svenskt näringsföretag utfärdade obligationer som offentligen

utbjudits av ett svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank aktie­

bolag eller Nordis ka investeringsbanken,

6. skuldförbindelser för vilka bolaget äger säkerhet genom
panträtt i en jo rdbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom 70

procent av fastighetens uppskattade värde eller, om pantvärde har fast­

ställts för fastigheten enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel
till främjande av bostadsbyggandet, inom 75 procent av pantvärdet.

panträtt i tom trätt, till vilken hör en byggnad som är avsedd för bostads-,

kontors- eller affärsändamål, inom 70 procent av det uppskattade värdet

av byggnaden eller någon annan egendom som hör till tomträtten eller, om

pantvärde har fastställts för egendomen enligt nämnda bestämmelser,

inom 75 proc ent av pantvärdet, allt med den ytterligare begränsning som

försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets
innehåll eller någon annan omständighet eller

panträtt i en fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell

verksamhet, eller i en tomträtt till vilken hör byggnad som helt eller delvis

är inrättad för sådan verksamhet, inom 60 procent av det uppskattade vär­

det av egendomen, såvitt avser tomträtt med d en ytterligare begränsning

försäkringsinspektionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets in­

nehåll eller någon annan omständighet,

varvid dock en förutsättning för att panträtt i fastigheten eller tomträtten

skall godkännas - utom i fråga om sådant lån till en svensk kommun för

vilket fö rsäkringsinspektionen har medgett undantag - är att tillhörande
byggnader skall vara brandförsäkrade i försäkringsbolag som avses i denna

lag eller i utländskt fö rsäkringsföretag med rä tt att driva försäkringsrörelse

här i landet,

7. inhemska eller utländska värdehandlingar, som till sin art och till den

säkerhet de erbjuder kan anses jämförliga med några av de under 1-6

nämnda, varvid dock värdehandlingar, som enligt sin lydelse skall inlösas i

främmande valuta, får användas för redovisning endast i den mån de mot­
svarar försäkringstekniska skulder för egen räkning för försäkringar i sam­

ma valuta

eller också i följande tillgångar av annan art
8. lån mot säk erhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet,
9. värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarighet på grund av de livför­

säkringar som har övertagits i form av återförsäkring, varvid dock värdet
av utländskt försäkringsföretags ansvarighet inte får användas till redov is­

ning av försäkringstekniska skulder i stör re omfattning än vad försäkrings­
inspektionen medger med hän syn till försäkringstagarnas säkerhet.

Med det uppskattade värdet avses det värde som försäkringsbolaget be­

stämt på grun dval av en särskild värdering.

Utan hinder av första stycket får ett belopp motsvarande högst 20 pro-

¬

...

.'t

SFS 1982: 713

cent av de försäkringstekniska skulderna for egen räkning redovisas i an d­

ra värdehandlingar än som avses i första stycket 1-7, dock inte i aktier.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås den del av

dessa skulder som överstiger värdet av återförsäkringsgivarnas ansvarig­

het.

10 § Om ett försäkringsbolag för längi e tid än tio år m eddelar försäkring­

ar av annat slag än personförsäkringar, skall i fråga om redovisning av pr e­
miereserv för sådana försäkringar bestämmelserna i 9 § första s tycket 1-7

och 9 samt tredje stycket tillämpas.

11 § De värdehandlingar som avses i 9 och 10 §§ skall förvaras avskilda

från bolagets övriga tillgångar och under minst två lås med olika nycklar.
Till ett av låsen skall endast ett ombud som försäkringsinspektionen för­

ordnar inneha nyckel. I dessa värdehandlingar har försäkringslagarna

panträtt som i handp ant till säkerhet för att bolaget skall fullgöra sina för­
pliktelser enligt försäkringsavtalen.

Styrelsen och verkställande direktören skall se till att värdehandlingar

till erforderligt belopp alltid f örvaras avskilda på det sätt som föreskrivs i

första stycket. Vid fastställande av beloppet skall värderingsreglerna i 11

kap. 7 § iakttas. Har värdehandlingar satts i förvar till högre värde än som

erfordras har styrelsen eller verkställande direktören rätt att fä ut hand­

lingar motsvarande överskottet. Styrelsen eller verkställande direktören

har dessutom, för att kunna betala förfallna försäkrings- eller återbärings-
belopp, för vilka avsättning har skett, rätt att få ut hand lingar till motsva­
rande värde. En värdehandling får på styrelsens eller verkställande direk­
törens begäran bytas ut mot en annan handling av motsvarande värde.

Behöver bolaget tillgång till en värdehandling, som har satts i särskilt för­

var, för att kunna bevaka sin rätt på grund av handlingen eller för något an­

nat liknande ändamål, skall ombudet mot kvitto lämna ut handlingen till

behörig företrädare för bolaget. Styrelsen och verkställande direktören är

skyldiga att inom skälig tid återställa handlingen eller avlämna annan hand­

ling av motsvarande värde.

12 § Har en återförsäkringsgivare i särs kilt förvar satt värdehandlingar
som motsvarar värdet av försäkringstekniska skulder för livförsäkringar
som mottagits i å terförsäkring, skall panträtten tillkomma försäkringsta­
garna i det bolag som tagit återförsäkringen.

Bestämmelsen i fö rsta stycket skall även tillämpas beträffande värde­

handlingar, i vilka premiereserven enligt 10 § redovisas.

13 § Ombudet skall genast göra anmälan hos försäkringsinspektionen

om styrelsen eller verkställande direktören inte fullgör sina åligganden en­
ligt II §.

Ombudet har rätt att få arvode av försäkringsbolaget. Arvodets storlek

bestäms av inspektionen.

Åtetförsäkring

14 § Ett försäkringsbolag får inte utan försäkringsinspektionens medgi-

1668

vande sluta avtal varigenom bolaget förbinder sig att i återförsäkrin g avge

¬

ännu inte tecknade livförsäkringar, om bolaget inte kan säga upp avtalet

SFS 1982:713

att upphöra utan ersättning senast ett år efter uppsägningen. Ett försäk­
ringsbolag får inte heller utan inspektionens medgivande sluta avtal om av­
givande i återförs äkring av en redan tecknad livförsäkring, om försäkring­

en vid avtalets ingående varit i kraft läng re än ett halvt år.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte försäkringsbolag som endast

meddelar återförsäkring.

Förbud mot viss premienedsättning
15 § Ett försäkringsbolag eller dess ombud får inte medge en enskild för­
säkringstagare eller en grupp av försäkringstagare direkt eller indirekt ned­

sättning av livförsäkringspremier som bolaget bestämt enligt fastställda
grunder. Nedsättning av premier får dock ske genom återbäring i öve rens­
stämmelse med faststä llda grunder.

Försäkringsbolagens anskaffningsverksamhet

16 § Styrelsen och verkställande direktören skall övervaka att anskaff­

ning av ansök ningar om försäkring hos bolaget sker på ett sätt som över­

ensstämmer med god försä kringssed.

Allmänna bestämmelser

17 § Ett försäkringsbolag får inte utan försäkringsinspektionens medgi­

vande äga störr e andel av aktierna i ett svenskt eller utländskt aktiebolag

än som svarar mot ett röstetal om högst fem procent av röstetalet för samt­

liga aktier. Tillhör försäkringsbolaget en koncern, skall bestämmelsen gäl­

la koncernen.

Ett försäkringsbolag får inte utan försäkringsinspektionens medgivande

äga andelar i en ak tiefond eller i annan juridisk person än aktiebolag.

Första stycket skall inte tillämpas på aktier eller andelar i försäkringsbo­

lag eller i jurid iska personer vars verksamhet uteslutande har till föremål
att äga aktier i försäkrin gsaktiebolag, att tillskjuta garantikapital i ömses i­
diga försäkringsbolag, att förvalta försäkringsbolagens fastigheter eller att

biträda försäkringsbolag vid röre lsens bedrivande.

18 § Försäkringsbolag får inte utan försäkringsinspektionens medgivan­
de meddela försäkringar med solidarisk ansvarighet.

19 § Ett försäkringsbrev skall innehålla uppgifter både om de allmänna

försäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren för den försäkring som
avses i brev et.

20 § Om en personuppgift som anger att en försäkringstagare har vidtagit

dispositioner beträffande i framtiden utfallande försäkringsbelopp till för­

mån för någon annan har införts i sådant personregister som avses i datala­

gen (1973:289), får uppgiften inte lämnas ut till de nne.

21 § Om det föreligge r intressegemenskap mellan å ena sidan ett försäk­

ringsbolag och å andra sidan ett aktiebolag som denna lag inte är tillämplig
på eller en ek onomisk förening, får försäkringsinspektionen förelägga ak­
tiebolaget eller föreningen att avge en särskild redovisning över intressege-

1669

¬

' -.r '

SFS 1982: 713

menskapen. Sådant föreläggande får dock endast meddelas om det behövs
med hänsyn till tillsynen Över försäkringsverksamheten och om regeringen

lämnat sitt samtycke till det. Redovisningen skall avges enligt anvisningar
av försäkringsinspektionen.

8 kap. Försäkringsbolagets ledning m. m.
1 § Ett försäkringsbolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter.

I försäk ringsaktiebolag som inte uteslutande driver återförsäkring, skall

minst en av styrelseledamöterna utses med uppgift at t särskilt vaka över

att försäkringstagarnas intresse beaktas. Sådan styrelseledamot får inte

vara aktieägare eller befattningshavare i bolaget.

Styrelsen väljs av bolagsstämman. Styrelseledamot som avses i andra

stycket skall dock enligt bestämmelse, som skall vara intagen i bo lagsord­

ningen, utses av försäkringstagarna eller av någon i ntressegrupp som har

anknytning till dem eller förordnas av regeringen eller av myndighet som

regeringen bestämmer. Även annan styrelseledamot får enligt bestäm mel­

se i bolagsordni ngen tUlsättas i annan ordning än genom val av bolagsstäm­

man.

Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot skall utses av annan än

bolagsstämman finns i lagen (1976:355) om styrelserepresentation förde

anställda i bankin stitut och försäkringsbolag.

Styrelseledamöternas uppdrag gäller för den tid som anges i bolag sord­

ningen. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall
bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie bolagsstäm­
ma på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i den na lag om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar

gälla även suppleanter.

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller

den som utsett honom begär det. En anmälan om detta skall göras hos sty­

relsen och, i de fall d å en ledamot som inte är vald på bolagsstämman vill

avgå, hos den som tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i f örtid eller det uppkommer

hinder för denne enligt 4 § att vara styrelseledamot och om det inte finns

någon suppleant, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny

ledamot för den återstående mandattiden tillsätts om inte den förutvarande
ledamoten har varit en sådan ledamot som avses i 1 § an dra stycket eller
en sådan arbetstagarledamot som avses i lagen (1976:355) om styrelsere­

presentation för de anställda i ba nkinstitut och försäkringsbolag. Skall le­

damoten väljas på bolagsstämman, kan utan hinder av vad som föreskrivs i

1 § första stycket valet anstå till den nästa ordinarie stämma på vilken sty­

relseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter
och suppleanter.

Om en styrelseledamot, som enligt bolagsordningen skall tillsättas pä

något annat sätt än genom val av bolagsstämman, inte har utsetts, skall rät­

ten f örordna ersättare på ansökan av styrelseledamot, aktieägare, deläga­

re, delegerad, garant, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av

1670

att det finns någon som kan företräda bolaget.

¬

3 § Styrelsen skall utse verkställande direktör. Denne får utses inom el-

SFS 1982:713

ler utom styrelsen.

Styrelsen får förordna en eller flera vice verkställande direktörer att

tjänstgöra i verk ställande direktörens ställe. För vice verkställande direk­

tör gäller i tillämpliga dela r vad som i denna lag sägs om verkställande di­

rektören.

4 § Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall vara svenska

medborgare och bosatta i Sve rige, om inte regeringen, eller den myndighet

som regeringen bestämmer, i särskild a fall tillåter något annat. Den som är
omyndig eller i konkurs får inte vara styrelseledamot eller verkställande
direktör.

5 § I fråga om ömsesidiga försäkringsbolag får regeringen eller efter re­
geringens bemyndigande försäkringsinspektionen, om särskilda skäl före­
ligger, medge undan tag från bestämmelserna om

1. att verkställande direktör skall utses,

2. att det åligger styrelsen att utse en verkställande direktör,

3. att verkställande direktören inte får vara ordförande i bolagets styrel­

se.

Om verkställande direktör inte utses, skall styrelsen uppdra åt en av sty­

relseledamöterna att fullgöra de skyldigheter som åligger verkställande di­

rektören i fråga om bokföring och medelsförvaltning. Styrelsen svarar för

vad som i övrigt åligger verkställande direktören enligt denna lag.

6 § Styrelseledamöterna och verkställande direktören i försäkringsaktie­

bolag skall senast när de tillträder sin befattning, för införande i aktieboken

anmäla sitt innehav av aktier i bolag et och i bolag inom samma koncern.

Detsamma gäller motsvarande befattningshavare i ömsesidiga försäkrings­
bolag i fråga om innehav av aktier i bolag inom koncern där det ömsesidiga
bolaget ingår. Förändringar i aktieinnehaven skall anmälas inom en må­

nad.

Första stycket gäller inte i den mån anmälningsskyldighet föreligger en­

ligt lagen (1971: 827) om registrering av aktieinnehav.

7 § Styrelsen svarar för bolagets organisation och för förvaltningen av

bolagets angelägenheter. Verkställande direktören skall sköta den löpande

förvaltningen enligt d e riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.

Verkställande direktören får dessutom utan styrelsens bemyndigande vid­

ta åtgärder som med hä nsyn till omfattnin gen och arten av bolagets verk­

samhet är osedvanliga eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte

kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådant

fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Styrelsen skall se till att organisationen i fråga om bokföringen och me­

delsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll. Verkstäl­

lande direktören skall sörja för att bolagets bokföring fullgörs i öv erens­

stämmelse med denna lag och andra författningar och att medelsförvalt­

ningen sköts på ett betryggande sätt.

1671

¬

•f'.

SFS 1982: 713

8 § Beslut om ändring av grunderna fattas av styreisen. Ändringen skall

sedan den stadfästs genast anmälas för registrering av styrelsen eller verk'^

ställande direktören. Ändringsbeslutet får inte verkställas förrän det har

registrerats.

9 § Om ett försäkringsbolag har blivit mod erbolag, skall styr elsen med­

dela detta till d otterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall läm­

na styrelsen för moderbolaget de upplysningar som fordras för att beräkna
koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.

10 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Om inte
något annat föreskrivs i bolagsordningen eller beslutats av bolagsstäm­
man, väljer styrelsen ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet genom lott-
ning. Verkställande direktören får inte vara ordförande.

Ordföranden skall se till at t sammanträden hålls när det behövs. Om en

styrelseledamot eller verkställande direktören fordrar att styrelsen sam­

mankallas. skall detta ske. Verkställande direktören har, även om han int e

är styrelseledamot, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträ­

de, om inte styrelsen för ett visst fall bestämmer något annat.

Vid styr elsens sammanträden skall det föras protokoll, som underteck­

nas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser.

Styrelseledamöterna och verkställande direktören har rätt att få avvikande

mening antecknad till protokollet. Protokollet skall föras i nummerföjd och

förvaras på betryggande sätt.

11 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelsele­
damöter eller det högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närva­
rande. Beslut i ett ä rende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtli­

ga styrelseledamöter dels fått tillfälle att delta i äre ndets behandling, dels

fått tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseleda­

mot har förfall och om det finns en suppleant, som skall träda in i hans stäl­

le, skall denne beredas tillfälle till detta.

Som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen inte föreskriver sär­

skild rö stmajoritet, den mening för vilken vid sammanträdet mer än hälften

av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som ordföranden

ansluter sig till. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet
dock utgöra mer än en t redjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte

något annat föreskrivs i bolag sordningen.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall

skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

12 § En styrelseledamot eller verkställande direktören får inte handlägga
fråga om avtal mellan honom och försäkringsbolaget. Inte heller får han

handlägga fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, om han i fråg an

har ett väsentligt intresse, som kan strida mot b olagets. Med ett avtal jäm­

ställs en rättegång eller någon annan talan.

13 § Styrelsen företräder försäkringsbolaget och tecknar dess firma.

Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkställande direktören

1672

eller någon annan att företräda bolaget och teckna dess firma, om förbud

¬

iiiot detta inte har tagits in i bolagsordningen. För den som inte är styrelse-

SFS 1982:713

ledamot eller verkställande direktör gäller vad som sägs i 4 och 12 §§ om

verkställande direktören.

Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda bolaget och teckna dess

firma få r utövas endast av två eller flera personer i fö rening. Andra in­

skränkningar får inte registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla sådana bemyndiganden som avses

i andra stycket.

14 § Verkställande direktören får alltid företräda bolaget och teckna
dess firma i fråga om åtgärder som enligt 7 § ankommer på honom.

15 § Styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget får inte före­
ta rättshandlingar eller andra åtgärder som är ägnade att bereda otillbörliga
fördelar åt aktieägare, garanter eller andra till nackdel för bolaget eller
andra aktieägare eller garanter.

En ställföreträdare får inte följa en föreskrift av bolagsstämman eller nå­

got annat bolagsorgan» om föreskriften inte är gällande därför att den står i
strid mot denna lag eller bolagsordningen.

16 § Om en ställföreträdare, som har företagit en rättshandling för bola­
get, har överskridit sin befogenhet, är rättshandlingen inte fällande mot

bolaget, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller bort inse

att bef ogenheten överskreds. Detsamma gäller om verkställande direktö­

ren överskrider den behörighet att vidta åtgärder på bolagets vägnar som
han har enligt 7 §.

17 § För registrering skall bolaget anmäla vem som har utsetts till styrel­
seledamot, verkställande direktör och suppleant samt till firmatecknare.

Samtidigt skall dessa personers postadress och personnummer anmälas.

För registrering ska ll även anmälas vilka som tecknar bolagets firma och
hur denna tecknas.

Anmälan görs första gången när bolaget enligt 2 kap. 13 § anmäls för re­

gistrering och d ärefter genast efter det att en ändring inträffat i de förhål­

landen som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första styc­

ket. Rätt att göra anmälan har även den som anmälningen gäller.

Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för registre­

ring.

18 § I försäkrings bolag som meddelar livförsäkring skall de försäkrings­

tekniska utredningarna och beräkningarna utföras under överinseende av

en aktuarie.

Regeringen eller efter dess bemyndigande försäkringsinspektionen med­

delar föreskrifter om villkoren för behörighet att tjänstgöra som aktuarie.

Inspektionen kan i särsk ilt fall medge undantag från dessa villkor.

Styrelsen eller verkställande direktören skall, när en aktuarie antagits el­

ler frånträtt sin b efattning, genast anmäla detta för registrering. Sådan an­

mälan kan också göras av aktuarien.

1673

¬

> J'.

SFS 1982:713

9 kap. Bolagsstämma

1 § Aktieägares, delägares, delegerades och garanters rätt att besluta i

försäkringsbolagets angelägenheter utövas vid bolag sstämman.

I avstämnin gsbolag tillkommer rätten att delta i bolagsstä mma den som

har tagits upp som aktieägare i en sådan utskrift av aktieboken som avses i

3 kap. 13 § andra stycket.

I bolagsordning kan bestämmas att aktieägare respektive delägare för att

få delta i bolagsstä mman skall anmäla sig hos bolaget senast den dag som
anges i kallelsen till stämman. Denna dag får inte vara söndag, annan all­

män helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och får in­
te infalla tidigare än femte dagen före stämman.

1 försäkringsaktiebolag kan aktier som tillhör bolaget eller dess dotterfö­

retag inte företrädas vid b olagsstämman. Sådana aktier skall inte medräk­

nas när det fordras samtycke av ägare till en viss del av aktierna i bo laget

för att ett beslut skall bli giltigt eller en befogenhet skall fä utövas.

2 § Aktieägarnas, delägarnas och garanternas rätt vid bolagsst ämman får
utövas genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Sådan fullmakt

gäller högst ett år från utfärdandet. Om bolagsordningen innehåller be­

stämmelser att delägarnas rätt att besluta om försäkringsbolagets angelä­
genheter skall tillkomma särskilt utsedda delegerade, får delägarna inte ut­
öva någon beslutanderätt vid bolag sstämman. Delegerade får inte rösta ge­

nom ombud.

Varje aktieägare, del^are, delegerad eller garant kan vid bolagsstäm­

man medfö ra högst ett biträde.

3 § I ett försäkringsaktiebolag kan ingen rösta för egna och andras aktier
för sammanlagt mer än en femtedel av de aktier som företräds på stäm ­

man, om inte något annat följer av bolagsordningen.

Aktieägaren eller den röstberättigade i e tt ömsesidigt försäkringsbolag

får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om

1. talan mot h onom,

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller andra förpliktelser gent­

emot bolaget, eller

3. sådan talan eller befrielse som avses i 1 och 2 beträffande någon an­

nan, om aktieägaren eller den röstberättigade i frågan har et t väsentligt in­
tresse som kan strida mot bolagets.

Bestämmelserna i för sta och andra styckena om aktieägare och andra

röstberättigade gäller även deras ombud.

4 § Bolagsstämman skall hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. I bo­

lagsordningen kan dock föreskrivas att den skall eller kan hållas på annan
angiven ort. Om u tomordentliga omständigheter föranleder det, får stäm­

man hållas på annan plats.

5 § Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom sex månader efter utgång­
en av vaije räkenskapsår. Vid den ordinarie bolagsstämman skall årsredo­

visningen och revisionsberättelsen samt, i moderbolag, koncernredovis-

1674

ningen och koncernrevisionsberättelsen läggas fram.

/

¬

Vid stämman skall beslut fattas

SFS 1982; 713

1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i mo­

derbolag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den

fastställda balansräkningen,

3. om ans varsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktö­

ren,

4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag eller bo­

lagsordningen.

Beslut i frågor som avses i andra stycket 1 —3 skall dock anstå till en fort­

satt stämma, om i försäkri ngsaktiebolag majoriteten eller en minoritet be­
stående av ägare till en tiondel av samtliga aktier begär det. Detsamma gäl­
ler i ömsesidiga försäkringsbolag om en tiondel av de närvarande röstbe­
rättigade begär det. En sådan stämma skall hållas minst en och högst tv å

månader därefter. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet.

6 § Extra bolagsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till d etta.
En sådan stämma skall även hållas när det för ett visst angivet ändamål

skriftligen begärs av en revisor eller i försäkring saktiebolag av ägare till en

tiondel av samt liga aktier och i ömsesidig a försäkringsbolag av en tiondel

av samtliga röstberättigade. Kallelse skall utfärdas inom Qorton da gar från
den dag då en s ådan begäran kommit in till bola get.

7 § En aktieägare eller en röstberättigad i ett ömsesidigt försäkringsbo­

lag har rätt att få ett ärende behandlat vid bolagsstämma, om han skriftli­

gen framställer ett yrkande om detta hos styrelsen i så god tid at t ärendet
kan tas upp i kallelsen till stämman.

8 § Styrelsen kallar till bolagsstämma. Om en stämma som skall hållas
enligt denna lag, bolagsordningen eller ett stämmobeslut, inte sammankal­

las i föreskriven ordning, skall försäkringsinspektionen på anmälan av en
styrelseledamot, verkställande direktören, en revisor, en aktieägare eller

en röstberättigad i ett ömsesidigt bolag genast på bolagets bekostnad sam­

mankalla stämman på det sätt som sägs i 9 §. D etsamma gäller om inspek­
tionen på något a nnat sätt fått kännedom om förhållandet.

9 § Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas tidigast fyra veckor före

stämman. Om inte bolagsordningen föreskriver längre tid, skall kallelsen

utfärdas senast två veckor före stämman. Uppskjuts stämman till en dag

Som infaller senare än fyra veckor efter det stämman har inletts, skall kal­
lelse ske till den fortsatta stämman. Fordras enligt bolagsordningen för gil­
tighet av ett bolagsstämmobeslut att det fattas på två stämmor, kan kallel­

se till den a ndra stämman inte ske innan den första stämman har hållits. 1
sådan kallelse skall de t anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt bolagsordningen. En skriftlig kallelse skall dock

alltid sän das till varje aktieägare eller röstberättigad i ett ömsesidigt för­
säkringsbolag vars postadress är känd för bolaget, om

1. den ordinarie bolagsstämman skall hållas på någon annan tid än den

Som föreskrivs i bolagso rdningen, eller

2. bolagsstämman skall behandla frågor om

1675

¬

SFS 1982:713

a) sådana ändringar av bolagsordningen som avses i 16 och 18 §§,
b) bolagets försättande i likvidation eller
c) upphörande av bolagets likvidation.

I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall behandlas på stäm­

man. Om ett ärende avser en ändring av bolagsordningen, skall det hu­

vudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Att i v is-

sa fall särskilda uppgifter skall anges i kallelsen följer av 4 kap. 7 § andra

stycket och 1 § tredje s tycket detta kapitel.

Under minst en vecka närmast före den stämma, som avses i 5 §, sk all

redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen eller avskrifter av

dessa hållas tillgängliga hos bolaget för aktieägarna och de röstberättigade

samt genast sändas till de aktieägare eller de röstberättigade som begär det

och uppger sin postadress.

10 § Om någo n kallelse till bolagsstämma inte har skett eller handlingar

inte har tillhandahållits eller sänts ut enligt de nna lag eller bolagsordning­

en, får bolagsstämman inte besluta i ärende t utan samtycke av de aktieäga­

re eller de röstberättigade i det ö msesidiga försäkringsbolaget som berö rs

av felet. Har ett ärende inte tagits upp i kallelse n, får bolagsstämman även

utan ett sådant samtycke avgöra ärendet, om det enligt bolagsordningen

skall förekomma på stämman, eller besluta att extra bolagsstämma skall
sammankallas för att behandla ärendet.

11 § Ordförande vid bolagsstämma utses av stämman, om inte något an­

nat föreskrivs i bolagsordn ingen.

Ordföranden skall upprätta en förteckning över de närvarande aktie­

ägarna i försäkringsaktiebolaget respektive de närvarande röstberättigade i
det ömsesidiga försäkringsbolaget, ombuden och biträdena samt i denn a
ange hur många röster och, i fråga om försäkringsaktiebolaget, hur många
aktier var och en företräder vid stä mman (röstlängd). Röstlängden skall,
sedan den godkänts av stämman, tillämpas intill dess stämman beslutat att
ändra den. Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag
skall ny röstlängd upprättas.

Genom ordförandens försorg skall protokoll föras vid st ämman. Röst­

längden skall tas in i protokollet eller fogas till detta som bilaga. 1 protokol­
let skall införas stämmans beslut och om röstning skett, hur den utfallit.

Protokollet skall undertecknas av ordföranden och av minst en justerings­

man som har utsetts på stä mman. Senast två veckor efter stämman skall

protokollet hållas tillgängligt hos bolaget för aktieägarna respektive del­

ägarna och de röstberättigade som inte är delägare. Protokollen skall för ­

varas på betryggande sätt.

12 § Styrelsen och verkställande direktören skall, om en a ktieägare eller
en röstberättigad i det ömsesidiga försäkringsbolaget begär det och styrel­
sen finner att det kan ske utan väsentligt förfång för bolaget, på bola gs­
stämman lämna upplysningar om förhållanden, som kan inverka på bedö­

mandet av bolagets årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ä ren­

den på st ämman. 1 koncernbolag avser upplysningsplikten även bolagets
förhållande till ett annat koncernföretag och, om försäkringsbolaget är mo­
derbolag, koncernredovisningen samt sådana förhållanden beträffande

1676

dotterföretagen som avses i första men ingen.

¬

Om en begärd upplysning endast kan lämnas med stöd av sådana uppgif-

SFS 1982:713

ter, som inte är tillgängliga på st ämman, skall upplysningen inom två vec­
kor därefter skriftligen hållas tillgänglig hos bolaget för aktieägarna eller de
röstberättigade samt sändas över till de aktieägare eller de röstberättigade,

som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till aktieägar­

na eller de röstberättigade utan väsentligt förfång för bolaget, skall upplys­
ningen i stället på aktieägarnas eller de röstberättigades begäran lämnas till
bolagets revisorer inom två veckor efter stämman. Revisorerna skall inom

en månad efter stämman till styrelsen skriftligen yttra sig över om den be­
gärda upplysningen lämnats till de m samt om upplysningen enligt deras

mening bort föranleda någon ändring i revisionsberättelsen eller, beträf­

fande moderbolag, koncernrevisionsberättelsen eller om upplysningen i
övrigt ger någon anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller
erinringen anges i yttra ndet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande till­
gängligt hos bolaget för aktieägarna eller de röstberättigade samt sända
över det i avskrift till de aktieägare eller de röstberättigade, som har begärt

upplysningen.

13 § Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som fått mer än hälf­

ten av de a vgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordfö­
randen biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika
röstetal avgörs valet genom lottdragning, om inte något annat har beslutats

av stämman innan valet förrättats.

Första stycket gäller inte om något annat följer av denna lag eller före­

skrivs i bolagsordningen. Beträffande de beslut som avses i 14 eller 16 §

kan det dock i bolagsord ningen endast föreskrivas längre gående villkor än
som anges i dess a paragrafer,

14 § Beslut att ändra bolagsordningen fattas av bolagsstämman utom i de

fall som avses i 4 kap. 15 § andra stycket. I fråga om försäkring saktiebolag
är beslutet giltigt om d et har biträtts av aktieägare med tv å tredjedelar av
såväl de avgivna r österna som de vid stämman företrädda aktierna, om in­

te något annat följer av 16 §. 1 fråga om ömsesidiga försäkringsbolag är be­

slutet giltigt om det har biträtts av två tredjedelar av samtliga röstande.

15 § Beslut att ansöka om förlängning av koncession enligt 2 kap. 3 §

tredje stycket fattas av den ordinarie bolagsstämman.

16 § Beslut om sådan ändring av ett försäkringsaktiebolags bolagsord­

ning att i fråga om redan utgivna aktier

1, aktieägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar minskas ge- .

nom bestämmelse enligt 12 kap. I § an dra stycket,

2, rätten att förvärva aktier i bolaget in skränks genom förbehåll enligt 3

kap, 3 §, eller

3, rättsförhållandet mellan aktier rubbas,
är giltigt, om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande alaieägare

företrädande nio tiondelar av aktierna.

Beslut om en sådan ändring av ett försäkringsaktiebolags bolagsordning

som innebär att

¬

SFS 1982:713

1. det antal aktier, för vilka aktieägare kan rösta på bolagsstämman be­

gränsas,

2. en ökad andel av nettovinsten för räkenskapsåret, efter avdrag för

vad som går åt för att täcka balanserad förlust, skall hållas inne, eller

3, användningen av bolagets vinst eller bolagets behållna tillgångar vid

dess upplösning regleras på något annat sätt än som avses i första stycket 1
eller detta stycke 2,

är giltigt, om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av de avgivna

rösterna och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna.

Beslut om sådan ändring av bolagsordningen som avses i första eller and­

ra stycket är, utan hinder av vad i des sa stycken sägs, giltigt, om det bi­
trätts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som

de på stämman företrädda aktierna, om

1. ändringen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och samtliga

de vid stämma n närvarande ägarna av dessa aktier företrädande nio tion­

delar av alla de aktier som på detta sätt berörs samtycker till ändringen, el­

ler

2. ändringen endast försämrar ett helt aktieslags rätt och ägarna till hälf­

ten av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman företräd­

da aktierna av detta slag samtycker till ändringen.

17 § Beslut att ändra bolagsordningen skall genast anmälas för registre­

ring sedan ändringen har stadfästs och får utom i de fall som avses i 20 kap.

6 § inte verkställas förrän registrering har skett.

18 § Om et t beslut att ändra bolagsordningen för ett ömsesidigt försäk­

ringsbolag avser delägarnas ansvarighet för bolagets förbindelser, får be­
slutet börja tillämpas först ett år efter registreringen av ändringsbeslutet,

om inte samtl iga delägare biträtt det.

När registreringen har skett, skall styrelsen och verkställande direktö­

ren genast låta kungöra beslutet i Post- och Inrikes Tidningar och den eller

de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Dessutom skall en underrättel­
se om beslutet sändas till varje d elägare vars postadress är känd.

Den som ä r delägare i bolaget n är ändringsbeslutet fattas men inte sam­

tycker till beslutet har rätt att inom ett år från beslutets registrering häva

försäkringsavtalet utan att rätta sig efter den uppsägningstid som i annat

fall skulle ha iakttagits. Om avtalet hävs har delägaren rätt att få ut den på
försäkringen belöpande andelen i premiereserven, beräknad för den tid­

punkt, då avtalet upphör att gälla.

19 § Bolagsstämman får inte fatta beslut, som är ägnade att ge otillbörliga
fördelar åt aktieägare, garanter eller andra till nackdel för bolaget, andra
aktieägare eller garanter.

20 § Om ett bolagsstämmobeslut inte har tillkommit i behörig or dning el­

ler i övrigt strider mot denna lag eller bolagsordningen eller grunderna, kan
talan mot försäkringsbolaget om att beslutet skall upphävas eller ändras

föras av aktieägare, av delägare eller röstberättigade som inte är delägare

eller av styrelsen, en styrelseledamot eller verkställande direktören. Mot

ett försäkringsaktiebolag kan en sådan talan föras även av den som styrel-

1678

sen obehörigen har vägrat att föra in som aktieä gare i aktiebo ken.

¬

Talan skall väckas inom t re månader från dagen för beslutet. Om talan

SFS 1982:713

inte väcks inom denna tid är rätten till talan fö rlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra s tycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med samtycke av

alla aktieägare respektive av alla delägare eller röstberättigade som inte är
delägare,

2. samtycke till be slutet krävs av alla eller vissa aktieägare respektive

av alla eller vissa delägare eller röstberättigade som inte är delägare och
sådant samtycke inte har givits, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de för bolaget gällande be­

stämmelserna om kallelse har väsentligen eftersatts.

Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphävs eller ändras, gäller

även för aktieägare, delägare och röstberättigade som inte har instämt ta­
lan. Rätten kan ä ndra bolagsstämmans beslut endast om det kan fastställas

vilket innehåll be slutet rätteligen borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut

sådant at t det skall anmälas för registrering enligt denna lag och har det

upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft eller har det

genom beslut u nder rättegången förordnats att bolagsstämmans beslut inte

får verkställas, skall rätten underrätta försäkringsinspektionen för registre­

ring.

21 § Om styrelsen vill vä cka talan mot b olaget, skall bolagsstämma kal­
las samman för att välja en ställföreträdare som skall föra bolagets talan i
tvisten. Stämningen delges med den valde ställföreträdaren.

Förbehåll i bolagsord ningen, att tvister mellan bolaget oc h styrelsen, en

styrelseledamot, verkställande direktören, en likvidator, en aktieägare, en
delägare eller en röstberättigad som inte är delägare skall hänskjutas till
skiljemän, har samma verkan som skiljeavtal. Begär styrelsen skiljemanna-
förfarande mot bolaget, tillämpas första stycket. Är det fråga om klander­
talan av sty relsen mot bolagss tämmans beslut är rätten till talan in te förlo­

rad enligt 20 § andra stycket, om styrelsen inom den där angivna klanderti­

den har kallat till bolagsstämm a enligt första stycket.

10 kap. Revision

1 § Bolagsstämman skall väljas minst två revisorer. 1 bolagsordningen

kan dock bestämmas att en eller flera av revisorerna, dock inte alla, skall
utses i annan ord ning. Försäkringsinspektionen skall dessutom, enligt vad
som föreskrivs i 2 §, utse en eller flera revisorer.

För de revisorer som är valda av bolagsstämman gäller uppdraget för

den tid som anges i bolagsordningen. Om uppdraget inte skall gälla tills
vidare, skall uppdragstiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slute t
av den ordinarie bolagsstämma på vilken revi sorsval förrättas.

Bolagsstämman kan ut se en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmel­

serna i denna lag om re visorer gäller i tillämplig a delar om suppleanter.

2 § Försäkringsinspektionen skall förordna en eller flera revisorer i varje
försäkringsbolag, om inte inspektionen med hänsyn till rörelsens ringa om­
fattning eller av andra skäl anser det obehövligt.

För revisorer som inspektionen förordnar skall den utfärda instruktion.

1679

¬

SFS 1982:713

Revisorn har rätt att få arvode av försäkringsbolaget. Arvodets storlek be^.
stäms av inspektionen.

3 § Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige ,

om inte regeringen eller efter regeringens bemyndigande försäkringsin­
spektionen i särsk ilda fall tillåte r något annat. Den som är omyndig eller i

konkurs får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och eko­

nomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets
verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till r evisorer kan även utses auktoriserade eller godkända revisionsbo­

lag. Vid tillämpnin gen av bestämmelserna i dett a kapitel likställs auktori­

serade revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända revi­
sionsbolag med godkända revisorer. Ett bolag som utses till revisor skall

till styrelsen för det bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvud­

ansvarig för revisionen. I ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvud­
ansvarige vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag aukto­

riserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 5 och 13 §§ tillämpas på

den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör. om det kan ske, utses minst en av moder­

bolagets revisorer.

4 § Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara aukto­

riserad revisor eller godkänd revisor, om

1. försäkringsbolagets verksamhetsområde omfattar hela riket, eller

2. tillgångarnas bruttovärde (balansomslutningen) enligt fasts tällda ba­

lansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp
som motsvarar 100 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring som gällde under den sista måna den av respektive räkenskaps­

år.

Minst en av de revisorer som bolagsstämman utser skall vara auktorise­

rad revisor, om balansomslutningen enligt fastställda balansräkningar för

de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar

I 000 gånger det angivna basbeloppet.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande kommerskollegium

kan i fråga om bolag som avses i an dra stycket förordna att en viss god­
känd revisor får utses i stället för en au ktoriserad revisor- Sådana beslut är

giltiga i högst fe m år.

Första-tredje styckena gäller även för ett moderbolag i en ko ncern, om

koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket eller om balansom­
slutningen enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste rä­
kenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i f örsta eller andra
stycket.

Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av styrelseledamöter

gäller även för de auktoriserade och godkända revisorer som avses i denna

paragraf.

5 § Den kan inte vara revisor som

1. är styrelseledamot, verkställande direktör eller innehar en befattning

1680

i ledande ställning i fö rsäkringsbolaget eller dess dotterföretag eller biträ-

¬

der v id bolag ets bokföring eller medelsförvaitning eller bolagets kontroll

spg 1982:713

däröver,

2. är anställd hos bolaget eller på något annat sätt intar en underordnad

eller beroende ställning till detta eller till någon som avses under 1 eller är

verksam i samm a foretag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid

grundbokforingen eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll där­
över,

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållan­

den med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en

person som a vses under I el ler är besvågrad med en sådan person i rät t

upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres

syskon, eller

4. på annat sätt än genom belåning av livförsäkringsbrev enligt grunder­

na står i låneskuld till bolaget eller något annat företag i samma koncern el­

ler har förpliktelser för vilka ett sådant företag har ställt säkerhet.

I dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt första stycket inte är

behörig att va ra revisor i moderb olaget.

Revisorerna f år vid revisionen inte anlita någon som enligt första eller

andra stycket inte är behörig att vara revisor. Har bolagen i sin tjänst an­
ställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den interna
revisionen får revisorerna dock anlita sådana anställda i den utsträckning

det är förenligt med god revisionssed.

6 § Ett av bolagsstämma lämnat uppdrag att tills vidare vara revisor upp­

hör när ny revi sor har utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förti d, om revisorn eller den som ut­

sett honom begär det. En anmälan om detta skall göras hos styrelsen och, i

de fall då en revisor som inte är vald på bolagsstämma vill av gå, hos den

som har tillsatt honom.

Om en revisor s uppdrag upphör i förtid eller det uppkommer hinder för

honom enligt 3-5 §§ eller enligt bolagsordningen att vara revisor och om

det inte finns någon suppleant, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny

revisor tillsätts för den återstående mandattiden eller anmäla förhållandet

för försäkringsinspektionen, som på förslag av styrelsen skall utse ny revi­
sor under tiden fram till nästa ordinarie bolagsstämma.

7 § Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som

utser revisor, göra anmälan hos försäkringsinspektionen

1 - om auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 4 §

första-Qärde styckena,

2. om en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 5 § första eller

andra stycket, eller

3. om en bestämmelse i bolagso rdningen om an talet revisorer eller om

revisorers behörighet har åsidosatts.

Anmälan enligt först a stycket kan göras av envar.

8 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed
granska försäkringsbolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt sty­

relsens och verkställande direktörens förvaltning.

Om försäkringsbolaget är ett moderbolag, skall revisorerna även graus-

106-SPS 1982

¬

SFS 1982:713

ka koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden j

övrigt.

Revisorer som är utsedda av någon annan än försäkringsinspektionen

skall följa de särskilda föreskrifter som meddelas av bolagsstämman, såvi­
da de inte strider mot lag, bolagsordningen eller god revisionssed.

9 § Styrelsen och verkställande direktören skall ge revisor tillfälle att

verkställa granskningen i den omfattning som revisorn finner behövlig

samt lämna de upplysningar och det biträde som han begär. Samma skyl­

dighet åligger styrelsen, verkställande direktören och revisor i ett dotterfö­

retag gentemot revisor i m oderbolaget.

10 § Sedan revisor slutfört granskningen, skall han sk riva en hänvisning

till revisionsberättelsen på årsredovisningen och i fråga om moderbolag p å

koncernredovisningen. Finner revisor att balansräkningen eller resultat­

räkningen inte bör fastställas, skall han anteckna även detta. I mode rbolag

gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncemresultat-

räkningen.

11 § Revisorerna skall för vaije räkenskapsår avge revisionsberättelse

till bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse se­
nast två veckor före den ordinarie bolagsstämman.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovis­

ningen gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana

upplysningar som skall lämnas enligt 11 ka p., skall revisorerna ange detta

och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berät telse.

Har revisorerna vid sin gran skning funnit att någon åtgärd eller försum­

melse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelseledamot

eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller

verkställande direktören på an nat sätt handlat i strid mot denna lag eller
bolagsordningen, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen

skall även innehålla ett uttalande i fråga om ansvarsfrihet för styrelseleda­

möterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i be­

rättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela aktieägarna re­

spektive delägarna, de delegerade och garanterna.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställan­

de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det i förvaltningsbe­

rättelsen framställda förslaget till dispo sitioner beträffande bolagets vinst

eller förlust.

I moderbolag et skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse be­

träffande koncernen. Härvid skall första-fjärde styckena tillämpas.

12 § De erinringar som revisor framställt till styrelsen eller verkställande

direktören skall antecknas i ett protokoll eller någon annan handling som

skall överlämnas till styrelsen och bevaras av denna på betryggande sätt.

13 § Revisor har rätt att närvara vid bolagsstämma. Han är skyldig att

närvara vid stäm ma, om det med hänsyn till ärendena kan anses påkallat.

14 § Revisor får inte till enskild aktieägare, delägare, delegerad, garant

1682

eller utomstående lämna upplysningar om sådana försäkringsbolagels an-

¬

gelägenheter som han fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag,

SFS 1982:713

om det kan vara till förfång för b olaget.

Revisor är skyldig att till bo lagsstämman lämna alla upplysningar som

bolagsstämman begär, om det inte skulle vara till väsentligt förfång för bo­

laget. Revisor är vidare skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om

bolaget har försatts i kon kurs, konkursförvaltare erforderliga upplysningar

om bolagets angelägenheter.

11 kap. Redovisning
Årsredovisning m.m.

1 § Kalenderår utgör räkenskapsår, om inte annat följer av 12 § andra

stycket bokföringslagen (1976:125). För varje räkenskapsår skall årsredo­
visning avges. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvalt­
ningsberättelse. I resu ltaträkning skall ingå resultatanalys.

I fråga om re sultaträkning och balansräkning i årsr edovisning och i års­

bokslut enligt bokföringslagen gäller, förutom bestämmelserna i nämnda

lag, föreskrifterna nedan i detta kapitel.

Resultatanalysen skall närmare utvisa rörelseresultat för varje verksam­

hetsgren.

Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande försäkringsinspektio­

nen, får utfärda närmare föreskrifter om försäkringsbolagens löpande bok­

föring, årsbokslut och årsredovisning samt därvid, om särskilda skäl före­

ligger, meddela föreskrifter som avviker från bokföringslagen. Föreskrif­
terna skall utformas så att de främjar en klar och rättvisande översikt av
försäkringsbolagets resultat och ställning.

2 § I årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräk­
ningen för det närmast föregående räkenskapsåret. Har det under året
skett någon ändring i spccificeringen av poster i r esultaträkningen och ba­
lansräkningen skall, om det inte möter särskilda hinder, uppgifterna från

den tidigare årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jämföras

med posterna i den senare årsredovisningen.

Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter

samt av verkställande direktören. Har avvikande mening beträffande års­
redovisningen antecknats till styrelsens protokoll, skall den avvikande me­
ningen fogas till redovis ningen.

3 § Minst en månad före den ordinarie bolagsstämman skall årsredovis­

ningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorer­

na.

4 § Med anläggningstillgångar förstås i denna lag

1. maskiner, inventarier och dylikt,

2. kontorsfastigheter som huvudsakligen avses för rörelsen,
3. aktier och andelar i dotterföretag,
4. andra aktier och andelar som innehas som ett led i organ isationen av

bolagets försäkringsrörelse och

5. efter medgivande av försäkringsinspektionen andra tillgångar som är

avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i rö relsen.

1683

¬

\

SFS 1982:713

5 § En anläggningstillgång, som har ett bestående värde som väsentligt

överstiger det belopp som den är uppförd till i närmast fö regående balans­
räkning, får tas upp till högst detta värde. Fastighet får dock inte skrivas
upp över taxeringsvärdet. Aktier och andelar får inte skrivas upp till högre
värde än vad som medges av forsäkringsinspektionen.

Det b elopp varmed uppskrivning sker kan användas till

1. erforderlig nedskrivning av värdet på andra anläggningstillgångar, om

det finns särskilda skäl för en sådan utjämning,

2. fondemission, om bolaget ä r ett skadeförsäkringsaktiebolag,
3. avsättning till uppskrivningsfond, om bolaget är ett skadeförsäkrings­

bolag,

4. ökning av de försäkringstekniska skulderna eller ökning av återbä­

ringsfonden, om bolaget är ett livförsäkringsbolag.

Uppskrivningsfonden får tas i anspråk endast för de i and ra stycket 1

och 2 angivn a ändamålen.

För tillämpning av andra stycket 4 krävs medgivande av försäkringsin­

spektionen. Medgivande skall lämnas om särskilda skäl föreligger för en
sådan tillämpning.

6 § Bestämmelserna i 17 § bokföringslagen (1976; 125) gäller inte för för­
säkringsbolag. om inte annat följer av 13 § första styc ket detta kapitel.

Vid vär dering av ett moderbolags aktier eller andelar i ett dotterföretag

skall aktier, som dotterföretaget äger i moderb olaget, inte anses ha någ ot

värde.

Vid uppställning av resultaträkningen och balansräkningen skall andelar

i andra fö retag än aktiebolag likställas med de aktier som försäkringsbola­

get äger.

7 § Andra tillgångar än anläggningstillgångar anses som omsättningstil l­

gångar.

Värdehandlingar, som svarar mot försäkringstekniska skulder enligt 7

kap. 9 § första stycket 1-7 eller mot premiereserven enligt 7 kap. 10 § i

den utsträckning denna paragraf hänvisar till 7 kap. 9 § första stycket 1 -7,

får tas upp till högre värde än vad som följer av bestämmelserna i bok fö­

ringslagen. De får dock högst tas upp till samma värde som i närmast före­

gående balansräkning eller, om värdehandlingen anskaffats under räken­
skapsåret. anskaffningsvärdet. Detta gäller endast om värdehandlingarna

kan avyttras till ett värde, som motsvarar detta högre värde, vid tidpunkter

som får anses tillfredsställande med hänsyn till de försäkringsutfästelser

som värdehandlingarna säkerställer.

Andra värdehandlingar än de som avses i andra st ycket och som utgörs

av reversfordringar som förfaller eller kan sägas upp till betalning av för­

säkringsbolaget först efter längre tid än ett år, får, om det finns särskilda
skäl till de t. tas upp över det verkliga värdet, dock högst till anskaf fnings­
värdet.

8 § Omfattar rörelsen flera verksamhetsgrenar skall intäkter och kostna­
der redovisas särskilt beträffande varje verksamhetsgren.

9 § Utgifter för bolagsbildningen, för ökning av aktiekapitalet och för bo-

1684

lagets förvaltning får inte tas upp som tillgångar.

¬

, Innehar ett försäkringsaktiebolag egna aktier, skall de med angivande av

SFS J982:713

det nominella beloppet tas upp som tillgångar utan värde.

10 § I balansräkningen skall som särskilda poster tas upp försäkringstek­
niska skulder och återförsäkrares andelar i dessa . Omfattar bolagets rörel­

se olika v erksamhetsgrenar, skall sådana poster beträffande varje verk­
samhetsgren redovisas särskilt.

Livförsäkringsbolag som redovisar en återbäringsfond skall ta upp den­

na som särskild post bland skulderna, särskilt redovisad för varje verksam­

hetsgren.

I livförsäkringsaktiebola g tas aktiekapitalet upp som bundet eget kapi­

tal.

Skadeförsäkringsbolags egna kapital skall delas upp i bundet eget kapital

och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall

tas upp akt iekapital, reservfond och uppskrivningsfond. Under fritt eget
kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanse­
rad vinst eller förl ust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Ba­

lanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdrags­

poster.

11 § Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god re­
dovisningssed.

I förvaltningsberättelsen skall upplysningar lämnas om

1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i resulta träkningen eller

i balansräkningen men som är viktiga för att bedöma bolagets verksam­
hetsresultat och ställning, samt

2. händelser av väsentlig betydelse för bolaget, som har inträffat under

räkenskapsåret eller efter dettas slut.

I förvaltningsbe rättelsen skall anges medelantalet av i Sverige anställda

personer under räkenskapsåret med uppdelning på kontorstjänstemän,

fålttjänstemän och övriga anställda. Vidare skall det anges det sammanlag­

da beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar i Sv erige dels till
styrelsen och verkställande direktören, dels till kontorstjänstemän, dels till
fälttjänstemän, dels till övriga anställda.

Dessutom skall de t för fritidsombud och specialombud i Sverige var för

sig anges dels medelantalet under räkenskapsåret, dels ersättningsbelop­

pet till dessa.

Har bolaget a nställda utomlands, skall medelantalet av dessa under rä­

kenskapsåret anges samt uppgift lämnas om sammanlagda summan av lö­
ner och ersättningar.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till di spositioner beträf­

fande bolagets vinst eller förlust.

I förvaltningsberättelsen skall anges rörelseresultat för vart och ett av de

fem senaste räkenskapsåren. Upplysningar skall lämnas om bolagets kon­
solidering vid utgången av vart och ett av dessa år.

Koncernredovisning

12 § I moderbolag skall, utöver årsredovisning för moderbolaget, för

varje räkenskapsår avges koncernredovisning bestående av koncernresul-

1685

¬

SFS 1982:713

taträkning och koncembalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig till
balansdagen för moderbolaget.

Bestämmelserna i 2 § andra stycket och 3 § skall tillämpas på koncernre­

dovisningen.

13 § Koncernresultaträkningen och koncembalansräkningen skall var

för sig utgöra ett sammandrag av moderbolagets och dotterföretagens re­
sultaträkningar och balansräkningar, upprättat enligt god redovisningssed
och med iak ttagande i tillämplig a delar av 2 § fö rsta stycket och 4-10 §§.

Bestämmelsen i 1 7 § första stycket bokföringslagen (1976; 125) om goodwill

får dock tillämpas vid upp rättande av koncernredovisningen.

Vid up prättande av koncernresultaträkningen skall en uppdelning i före­

kommande fall göras mellan å ena sidan i koncernen ingående svenska liv­

försäkringsbolag jämte andra dotterföretag till d essa än försäkringsbolag
(livbolagsgruppen) och å andra sidan i ko ncernen ingående övriga företag
(skadebolagsgruppen).

Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter av­

drag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och avdrag eller tillägg
för ökning eller minskning av internvinster under räkenskapsåret. Kon­
cembalansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansam­

lad förlust i ko ncernen efter avdrag för internvinster. Med internv inst av­
ses moderbolagets andel av vinst som uppkommit genom att en tillgång
överlåtits inom k oncernen, i den mån inte tillgången därefter överlåtits till
köpare utanför koncernen eller tillgången förbrukats eller dess värde satts

ned hos det företag inom koncernen som förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till konc ernens sammansättning eller av annat skäl

är förenat med synnerliga svårigheter att vid koncernredovisningen i ett
visst hänseende tillämpa fö rsta eller tredje stycket, får de undantag göras

som förhållandena kräver. För sådana avvikelser skall en motiverad redo­

görelse lämnas i moder bolagets förvaltningsberättelse.

I förvaltning sberättelsen för ett moderbolag skall vidare i tillä mpliga de­

lar lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i II §. Redogö­

relse skall lämnas för vilka metoder och värderingsprinciper som använts
vid upprä ttandet av koncernredovisningen. Vidare skall uppges det belopp

som skall föras över till det bundna egna kapitalet från det fria egna kapita­
let i skadebolagsgruppen enligt årsredovisningarna för företag inom denna.

Försäkringsbolag som är dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen

ange namnet på moderbolaget och i förekommande fall dettas moderbolag.

12 kap. Vinstutdelning och annan a nvändning av försäkringsbolagets egen­

dom

Vinstutdelning och återbetalning av garantikapital

1 § Försäkringsbolagets medel f år betalas ut till aktieäg are eller till ga­

ranter endast enligt bestämmelserna i denna lag om vinstutdelni ng, återbe­

talning av garantikapital, utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet eller

reservfonden och utskiftning vid bolage ts likvidation.

Om verksamheten i ett skadeförsäkringsbolag helt eller delvis skall ha

J686

ett annat syfte än att bereda vinst åt akt ieägarna, skall bolagsordningen in-

¬

nehålla bestämmelser om hur vinsten och de behållna tillgångarna vid bo-

SFS 1982:713

lagets likvidation skall användas.

2 § Vinstutdelning till ak tieägare eller garanter får inte ske i livförsäk­
ringsbolag.

I skadeförsäkringsbolag får vinstutdelningen inte överstiga vad som i

den fastställda balansräkningen och, i fråga om moderbolag, i den fastställ­

da koncernbalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som
bolagets respektive koncernens skadebolagsgrupps nettovinst för året, ba­
lanserade vinst och fria fonder sedan avdrag gjorts för

1. den redovisade förlusten,

2. det belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet

eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det belopp som av det fria egna

kapitalet i s kadebolagsgruppen enligt årsredovisningarna för företag inom

denna skall föras över till det bundna egna kapitalet och

3. det belopp som enligt bolagsordningen eljest skall användas för andra

ändamål än vinstutdelning.

Vinstutdelningen får inte ske med så stort belopp att utdelningen med

hänsyn till bolage ts eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller

ställning i övrigt står i strid mot god a ffärssed. Förbud mot vinstutdelning i
vissa fall föreskrivs i 6 kap. 5 §.

Bestämmelserna om vinstutdelning i andra stycket skall tillämpas vid be­

talning av ränta enligt garantiavtal i ömsesidiga försäkringsbolag.

3 § Bolagsstämman fattar beslut om vinstutdelning till aktieägarna samt

om räntebetalning och vinstutdelning till ga ranter. Stämman får endast i
den mån den har skyldighet till detta enligt bolagsordningen besluta om ut­
delning av större belopp än styrelsen föreslagit eller godkänt.

I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i bolagsstämmans be­

slut om utd elning till aktieägare. Utdelningen förfaller till betalning på av­

stämningsdagen och skall betalas utan dröjsmål. Den som på a vstämnings­
dagen är införd i aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 § skall anses

behörig att ta emot utdelningen. Om han inte var berättigad att ta emot ut­

delning skall 4 kap. 6 § tredje stycket andra-fjärde meningarna tillämpas.

4 § Beslut om återbetalning av garantikapitalet fattas av bolagsstämman
och får inte verkställas utan försäkringsinspektionens tillstånd. Verkställd
återbetalning skall av styrelsen eller verkställande direktören genast anmä­
las för registrering.

Återbäringsfonden och förlusttäckning i livförsäkringsbolag

5 § Livförsäkringsbolag skall sätta av årsvinsten på livförsäkringsrörel­
sen till en återbäringsfond i den mån inte vinsten tas i anspråk för betalning
av ränta enligt garantiavtal eller annat följer av denna lag. Livförsäkrings­
bolag får avsätta årsvinsten på annan försäkringsrörelse än livförsäkrings­
rörelse till en å terbäringsfond för sådan annan rörelse.

6 § Återbäringsfond i livförsäkringsbolag får användas endast för återbä­
ring och för förlusttäckning enligt 7 §. Försäkringsinspektionen kan medge
att sådan fond minskas i andra fall när det finns särskilda skäl till det.

1687

\

¬

SFS 1982:713

7 § Om det uppkommer en förlust på livförsäkringsrörelsen inom ett liv­
försäkringsbolag, skall förlusten täckas genom att återbäringsfonden för

denna rörelse minskas.

Om livförsäkringsbolaget meddelar även annan försäkring än livförsäk­

ring och förlusten på livförsäkringsrörelsen inte kan t äckas på detta sätt,

skall d en täckas genom att medel so m avsatts till framtida förfogande för

sådan annan försäkring används. Har återbäringsfond för den andra för­
säkringsrörelsen bildats, skall medel ur denna fond därvid tas i anspråk
sist.

Om det uppkommer förlust på den andra försäkringsrörelsen och om

denna inte kan täckas av medel som avsatts till framtida förfogande för så­

dan annan försäkring, skall förlusten täckas genom att återbäringsfonden

för livförsäkringsrörelsen minskas.

«

8 § Om en förlust på livförsäkringsrörelsen i ett ömsesidigt livförsäk­

ringsbolag inte kan täckas på det sätt som anges i 7 §, skall förlusten, i den
mån den överstiger garantikapitalet, utjämnas genom att bolagets ansva­

righet för löpande livförsäkringar och tilldelad återbäring sätts ned.

Nedsättningen skall verkställas på ett sätt som är skäligt med hänsyn til l

förlustens orsak och andra omständigheter. För nedsättningen skall grun­
der (nedsättningsgrunder) upprättas. Om stadfästelse av nedsättningsgrun-
dema gäller bestämmelserna i 2 kap. 3 §.

Reservfonden oeli annan användning av försäkringsbolagets egendom
9 § Skadeförsäkringsbolag skall inrätta en reservfond för avsättning av

belopp som

1. på grund av aktieteckning erhållits för aktierna utöver det nominella

beloppet.

2. betalats till bolaget av någon som fått en aktie förverkad.
3. enligt 4 ka p. 19 § skall tillfalla bol aget,
4. enligt bolagsordningen skall avsättas till reservfonden eller

5. enligt beslut av bolagsstämman i övrigt skall överföras från det i ba­

lansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden får enligt beslut av bolagsstämman endast sättas ned
1. för att täcka sådana förluster enligt den fastställda balansräkningen,

som inte kan täckas av fritt eget kapital,

2. i försäkringsa ktiebolag för fondemission, eller
3. i försäkringsaktiebolag för andra ändamål, om rätten med motsvaran­

de tillämpning av 6 kap . 6 § ger tillstånd till ned sättningen.

10 § Sker utbetalning till aktieägare eller garanter i strid mot denna lag,

skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta, beräknad enligt
5 § räntelagen (1975; 635), från det utbetalningen erhållits intill dess räntan
skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag. Detta
gäller dock inte om mottagaren hade skälig anledning att anta att utbetal­

ningen utgjorde laglig vinstutdelning eller räntebetalning.

För den brist som kan uppkomma vid återbetalningen ansvarar, enligt 16

kap. 1-4 §§. de som medverkat till att besluta om eller verkställa utbetal­

ningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig balansräkning som Ic-

'688

gat till grund för beslutet.

¬

n § Bolagsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed

SFS 1982:713

jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålens beskaffenhet, bo­
lagets ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrelsen

får till sådana ändamål endast använda tillgångar som med hänsyn till bola­
gets ställning är av ringa betydelse.

12 § Ett försäkringsbolag får inte lämna penninglån till sty relseledamö­

terna, verkställande direktören eller aktuarien i bolaget e ller i något annat

företag i samma k oncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till

1. den som är gift med ell er är syskon eller släkting i rätt upp- eller ned­

stigande led till en styrelseledamot, verkställande direktören eller aktua­

rien,

2. den som är besvågrad med en sådan person i rätt upp - eller nedstigan­

de led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har

ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i först a stycket gäller ej om
1. gäldenären är företag i koncern i vilken d et långivande bolaget ingår,

eller

2. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl

samt är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse.

Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån skall även

tillämpas i fråga om stäl lande av säkerhet.

Vid tillämpning av denna paragraf likställs äktenskapsliknande samlev­

nad med ä ktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med

varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

13 § Bestämmelserna i 12 § första stycket utgör inte något hinder för för­
säkringsbolag att i enlighet med reglerna i grunderna lämna lån mot säker­

het i försäkringsbrev.

Försäkringsinspektionen kan medge undantag från 12 §, om det finns

synnerliga skäl till detta.

13 kap. Uttaxering i ömsesidiga försäkringsbolag

1 § Om det i et t ömsesidigt försäkringsbolag uppkommer förlust på så­

dan försäkringsrörelse som inte avser personförsäkring eller återförsäk­

ring, skall den del av förlusten, som inte kan täckas genom användning av

obeskattade reserver, fritt eget kapital och reservfonden, med tillägg a v

högst en tiondel uttaxeras på dem som varit delägare i bolaget u nder någon

del av det räkenskapsår under vilket f örlusten har uppkommit. Innehåller

bolagsordningen bestämmelser om att delägarnas personliga ansvarighet

är begränsad till ett visst belopp eller om att uttaxeringen i första hand
skall ske inom en bestämd grupp av delägare eller i övrigt på annat sätt än
som förskrivs i denn a paragraf, skall uttaxeringen ske enligt dessa bestäm­

melser.

Täcks inte förlusten genom uttaxering på det sätt som föreskrivs i första

stycket, skall den kvarstående förlusten utjämnas genom nedsättning av
delägarnas andel i den del av premiereserven som inte avser sjuk- eller liv­

ränta enligt 1 kap. 5 § tredje stycket. Därvid skall nedsättning också ske av

1689

¬

SFS 1982:713

försäkringsbeloppen liksom av ersättningsbelopp som belöper på delägar­

na och svarar mot de försäkringsfall som inträffat under det räkenskapsår

då förlusten har uppkommit.

Om det finns garantikapital skall täckande av förlust genom uttaxering

endast gälla det belopp varmed förlusten överstiger garantikapitalet.

2 § Styrelsen skall verkställa uttaxering genast efter det att bolagsstäm­
man fastställt balansräkningen för räkenskapsåret. Inbetalning av de be­

lopp som uttaxerats kan förd elas på högst sex terminer. Sista inbetalning­

en skall vara gjord inom tre år från styrelsens beslut om verkställighet.

Delägarna skall minst en månad före varje inbetalningsdag få ett skrift­

ligt meddelande om beslutet enligt första stycket, om inte något annat är
bestämt i bolagso rdningen.

3 § Uttaxering skall ske i förhållande till varje del ägares premier som av­
ser annan direkt försäkring än personförsäkring och belöper på det räken­
skapsår under vilket förlusten har uppkommit.

Vid nedsättning av delägarnas andel i premiereserven och av ersätt­

ningsbelopp som belöper på delägarna skall alla andelar och ersättningsbe­

lopp sättas ned i förhållande till varje delägares premier enligt första styc­

ket.

Har någon redan erhållit större ersättning än som tillkommer honom se­

dan ersättningsbeloppen satts ned, är han skyldig att betala tillbaka det

överskjutande beloppet till bolaget.

1 bolagsordni ngen kan meddelas bestämmelser som avviker från förs­

ta-tredje styckena.

4 § Betalar en delägare inte i rätt tid det belopp som uttaxerats på honom
skall beloppet genast utsökas. Har delägaren vid utmätningsförrättningen

befunnits sakna utmätningsbara tillgångar till full betalning av utmätnings­

fordran eller om hans egendom är avträdd till konkurs skall vad som ej be­

talats täckas genom uttag hos övriga delägare så långt deras ansvarighet
räcker. Härvid skall de bestämmelser som gäller för den första uttaxering­

en iakttas.

5 § Om ett ömsesidigt försäkringsbolag försätts i konkurs, får delägarnas

personliga ansvarighet för bolagets förpliktelser göras gällande endast i

den mån b olagets tillgångar inte förslår till att betala bolagets skulder och
endast i den ordn ing som föreskrivs i 6 och 7 §§ detta kapitel.

6 § Om det enligt förslag till slututdelning i konkurs uppstår brist för bor­
genärerna, skall konkursförvaltaren upprätta ett förslag till uttaxering av

bristen på delägarna så långt deras ansvarighet räcker. För en sådan ut­
taxering skall bestämmelserna i 1 och 3 §§ iakttas. Uttaxeringen skall dock

avse dem, som var delägare i bolaget då konkursansökningen ingavs, eller
som varit delägare i bolaget under någon de! av det år som föregått ingivan­

det av konkursansökningen.

Underrättelse om att förslaget har upprättats skall tas upp i den kungö ­

relse som utfärdas om utdelningsförslaget. En skriftlig underrättelse skall

skickas till v arje delägare vars postadress är känd för bolaget.

1690

Vad konkurslagen (1921; 225) innehålle r om tillhandahållande av utdcl-

¬

ningsförslag samt om ordningen för klander av sådana förslag skall även

SFS 1982:713

tillämpas i fråga om förslag till uttaxering. Sådana förslag kan klandras av

delägare.

7 § Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller prövats av un­
derrätt i k onkursärendet, skall konkursförvaltaren genast kräva in de ut­

taxerade beloppen. Sker inte betalning i rä tt tid skall konkursförvaltaren

genast begära utsökning av beloppet. Förslaget till uttaxering gäller därvid
såsom lagakraftägande dom. Har delägaren vid utmätningsförrättningen

befunnits sakna utmätningsbara tillgångar till full betaln ing av utmätnings­

fordran eller är hans egendom avträdd till k onkurs, gäller vad som före­
skrivs i 4 § detta kapitel.

Om förslaget till uttaxer ing inte har godkänts av alla borgenärer och del­

ägare, får utdelning inte ske före klandertidens utgång. Har förslaget

klandrats, får inte belopp som klandret avser delas ut annat än mot borgen,

förrän klandret avgjorts genom lagakraftägande dom.

14 kap. Likvidation och upplösning

Frivillig likvidation

1 § Bolagsstämman kan besluta att försäkringsbolaget skall träda i lik­

vidation.

1 bolagsordningen kan föreskrivas kvalificerad majoritet för beslut om

likvidation i andr a fall än när det föreligger grund för tvångslikvidation en­
ligt 2 eller 3 §, När en sådan grund föreligger, har beslutet omedelbar ver­
kan. I övriga fall kan bolagsstäman besluta att likvidationen skall inträda

en viss senare dag.

Tvångslikvidation

2 § Det åligger styrelsen i ett försäkringsaktiebolag att ofördröjligen upp­

rätta en s ärskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets

eget kapital und erstiger en tredjedel av det registrerade aktiekapitalet. Vi­
sar balansräkningen att så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt till bo­

lagsstämman hänskjuta frågan om bolaget skall träda i likvidation. God-

känns inte på den ordinarie bolagsstämman under det nästföljande räken­

skapsåret en balansräkning avseende ställningen vid tiden för stämman
som utvisar att det egna kapitalet uppgår till hälften av det registrerade ak­
tiekapitalet, skall styrelsen, om inte bolagsstämman beslutar att bolaget
skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvida tion.

En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot, verkställande di­

rektören, en revisor eller av en aktieägare. Anmälan till rätte n om samma

förhållanden kan göras av försäkringsinspektionen.

Om en ansökan eller en anmälan enligt första stycket görs, förordnar rät­

ten att bolaget skall träda i likvi dation, om det inte under ärendets hand­
läggning i tingsrätt en styrks att en balansräkning, som utvisar att bolagets

eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet, har blivit
granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Vid be räkningen av det egna kapitalets storlek skall inom linjen en post

tilläggas som utvisar den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som

skulle fö lja, om de redovisades till fö rsäljningsvärdet med avdrag för de

1691

\

\

¬

\

,

' v;;

"

SFS 1982:713

förväntade försäljningskostnaderna. Sådana värdehandlingar som avses i

11 k ap. 7 § andra stycket skall dock värderas enligt de särskilda bestäm­

melserna i nämnda paragraf. Beträffande sådana anläggningstillgångar,

som undergår en fortlöpande värdeminskning, gäller att de tas upp till an­
skaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och nedskriv­

ningar, om ett högre värde erhålls genom detta.

Om inte styrelseledamöterna fullgör vad som åligger dem enligt första

stycket, svarar de och andra som med vetskap om detta handlar på bola­

gets vägnar solidariskt för bolagets uppkommande förpliktelser. Ett sådant

ansvar inträder även för de aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger
enligt första stycket tredje meningen, med ve tskap om detta deltar i beslut
att fortsätta bolagets verksamhet. Denna ansvarighet gäller dock inte för
förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjutits till rät­

tens prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar att bolagets eget
kapital uppgår till hälften av d et registrerade aktiekapitalet, har blivit gran­
skad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

3 § Rätten skall förordna att försäkringsbolaget skall träda i likvida tion

om

1. likvidationsskyldighet föreligger enligt bolagsordningen,

2. bolagets hela försäkringsbestånd har överlåtits,

3. en koncession som har beviljats för en bestämd tid h ar gått till ända

utan att någon ny koncession har beviljats,

4. regeringen har förklarat koncessionen förverkad,
5. bolaget är försatt i konkur s som avslutats med överskott och bolags­

stämman inte inom föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt

19 § eller

6. bolaget saknar till försä kringsregistret anmäld behörig styrelse eller

verkställande direktör, om en sådan skall finnas enligt denna lag.

Beträffande försäkringsaktiebolag skall rätten även förordna om likvida­

tion om forhållandet mellan a ntalet bundna och antalet fria aktier strider

mot förbehåll enligt 18 kap. 1 § och bolaget inte har följt försäkringsinspek­

tionens föreläggande enligt 18 kap. 5 eller 6 §.

Beslut om likvidation meddelas dock ej, om det styrks att likvidations­

grunden upphört under ärendets handläggning i tingsrätt en. Frågor om lik­

vidation enligt första stycket eller andra stycket prövas på anmälan av för­

säkringsinspektionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, verk­
ställande direktören eller aktieägare respektive delägare eller röstberätti­

gad som inte är delägare. I de fall som avses i första stycket 5 eller 6 prövas
frågan på ansökan även av en borgenär eller någon annan vars rätt kan va­

ra beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

Förfarande! hos rätten

4 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 3 § skall rätten genast

kalla bolaget, försäkringsinspektionen, de aktieägare eller de delägare

samt de borgenärer som vill yttr a sig i ärend et att inställa sig för rätten på

en bestämd dag, då frågan om sky ldighet för bolaget att träda i likvidation

skall prövas. Kallelsen skall delges bolaget, om det kan ske på något annat

1692

sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungp -

¬

ras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst

SFS 1982:713

fyra månader före inställelsedagen.

5 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för
expeditioner i ärend et enligt 2 eller 3 §. skall dessa betalas av försäkrings­
bolagets med el, om bolaget förpliktas träda i likvidation eller om rätten i
annat fall finner det skäligt. När anmälan gjorts av försäkringsinspektio­
nen, skall dessa kostnader betalas av bolaget eller, om bolaget saknar till­

gångar, av statsverket.

Genomförandet av likvidationen

6 § Bolagsstämman eller den domstol, som fattar beslut att bolaget skall
träda i likvidation, skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. 1 bolags­
ordningen kan föreskrivas att dessutom en eller flera likvidatorer skall till­

sättas på något annat sätt. Likvidatorerna träder i styrelsens och verkstäl­

lande direktörens ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen med

den inskränkning som följer av bestämmelserna om särskild administration

enligt 25-28 §§ detta kapitel.

Saknar ett försäkringsbolag som trätt i likvid ation, till registret anmälda

behöriga likvidatorer. skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter

anmälan av försäkringsinspektionen eller på ansökan av aktieägare, del­
ägare eller röstberättigad som inte är delägare eller borgenär eller annan

vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda bola­

get.

Likvidatorerna skall genast anmäla likvidationsbeslutet för registrering.

7 § Försäkringsinspektionen skall om det behövs förordna en likvidator

att tillsammans med de övriga likvidatorerna genomföra likvidationen.

Förordnas en likvidator av inspektionen, skall bolagets firma tecknas av

denne i förening med annan som äger teckna firman.

Bestämmelserna i denna lag om likvidator skall tillämpas på den likvida­

tor som har utsetts av försäkringsinspektionen. Sådan likvidator får endast
entledigas av insp ektionen. Ersättare får inte förordnas av rätten.

En likvidator som har förordnats av försäkringsinspektionen har rätt till

arvode av bolaget. Arvodets storlek bestäms av inspektionen.

8 § Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter skall

tillämpas på likvidatorer, i den mån något annat inte följer av detta kapitel.

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att bolaget träder i lik­

vidation. Bestämmelserna i 10 kap. skall tillämpas under likvidationen. Re­

visionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt revisorer­
nas mening likvidationen onödigt fördröjs.

9 § 1 fråga om bolagsstämma under likvidation skall bestämmelserna i
denna lag om bolags stämma tillämpas, i den mån något annat inte följer av
detta kapitel.

10 § När försäkringsbolaget trätt i likvidation skall styrelsen och verk­

ställande direktören genast avge en redovisning för sin förvaltning av bola­
gets angelägenheter under den tid, för vilken redovisningshandlingar inte

1693

\

¬

SFS 1982:713 förut

lagts fram på bolagsstämma. Redovisningen skall läggas fram på bo­

lagsstämma så snart det kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och

revisionsberättelse skall tillämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild

redovisning, i mod erbolag omfattande även koncernredovisning, avges för

detta år.

11 § Likvidatorerna skall genast söka kallelse på bolagets ok ända borge­

närer.

12 § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom f örsäljning på of­

fentlig auktion eller på något a nnat lämpligt sätt förvandla bolagets egen­
dom till pe ngar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala bola­
gets skulder. Bolagets rörelse för fortsättas, om det behövs för en ända­

målsenlig avveckling eller för att de anställda skall få ett skäligt rådrum for

att skaffa sig nya anställningar.

Har försäkringsinspektionen förordnat en likvidator och vägrar denne

utan skäl samtycke till avytt ring under hand av bolagets egendom får in­

spektionen på ansökan av övriga likvidatorer tillåta försäljningen. Om lik­

vidatorerna önskar överlåta värdepapper som är noterade på fondbörs till

gällande börspris behövs inte något samtycke.

13 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning,

som skall läggas fram på den ordinarie bolagsstämman för godkännande. I

fråga om stämman och redovisningen skall 9 kap. 5 § andra stycket 1 och 2

samt 11 kap. 11 § tre dje-sjunde styckena, 12 och 13 §§ inte tillämpas.

1 balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. I försäkringsaktie­

bolag tas aktiekapitalet upp inom linjen, i föreko mmande fall fördelat på

olika aktieslag.

De tillgångar som skall tas om hand av försäkringsinspektionen enligt

25-28 §§ detta kapitel skall redovisas med det värde som försäkringsin­
spektionen bestämmer. Övriga tillgångar för inte tas upp till ett högre vär­
de än de beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om
en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det i ba­
lansräkningen upptagna värdet eller om för en skuld och en likvidations­

kostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redo­
visade skulden, skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade belop­
pet anges inom linjen.

14 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda inställelsedagen
är förbi och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna skifta bo­

lagets behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt eller inte förfal­
lit till bet alning eller av någon annan orsak inte kan betalas, skall så myc­

ket av bolagets medel behållas som kan behövas för denna betalning.

I ett ömsesidigt försäkringsbolag skall vid skifte av bolagets behållna till­

gångar de som var delägare i bolaget vid tiden för likvidationsbeslutet få

del i tillgångarna i förhållande till det sammanlagda beloppet av varje del­
ägares premier för de fem senaste räkenskapsåren. Om bolagsordningen

innehåller bestämmelser om andra fördelningsgrunder skall dessa gälla.

'^^94

aktieägare och delägare som vill klandra skiftet skall väcka talan mot

¬

bolaget senast tre månader efter det slutredovisning lades fram på bolags-

SFS 1982:713

stämman.

Om en aktieägare eller en delägare inte har anmält sig för att lyfta vad

han erhållit vid skiftet inom fem år efter det slutredovisning lades fram på
bolagsstämman, har han förlorat sin rätt till detta. Är medlen i förhållande
till de skiftade tillgångarna att anse som ringa, kan rätten på anmälan av

likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden. I an­
nat fall skall 17 § tillämpas.

15 § Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan

ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberät­
telse avseende likvidationen i des s helhet. Berättelsen skall även innehålla
en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovisningshand­
lingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna
skall avlämnas till r evisorerna. Dessa skall inom en månad därefter avge
en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under lik­

vidationen.

Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna skall dessa

genast kalla aktieägarna respektive röstberättigade till en bolagsstämma
för granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade re­
dovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga för
aktieägarna eller de röstberättigade och sändas till aktieägare eller röstbe­

rättigad som begär det och uppger sin postadress samt läggas fram på

stämman. Föreskrifterna i 9 kap. 5 § andra stycket 3 och tredje stycket om

beslut på bolagsstämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och
verkställande direktören skall tillämpas på likvidatorerna.

16 § När likvidatorerna lagt fram slutredovisningen, är försäkringsbola­
get upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för registrering.

Utan hinder av vad som anges i första stycket kan ägare till en tiondel av

samtliga aktier respektive en tiondel av de röstberättigade hos likvidato­

rerna begära att en bolagsstämma inkallas för att behandla en fråga om ta­

lan enligt 16 kap. 5 §. Bestämmelsen i 9 kap . 8 § andra meningen skall till-
lämpas.

Om likvida torerna finner att bolaget är på obestånd och inte kan betala

sina likvidationskostnader, skall de ansöka om att bolaget försätts i k on­

kurs.

17 § Om det efter bolagets upplösning enligt 16 § visar sig att bolaget har

tillgångar eller om talan väcks mot bolaget eller om det av någon annan or­
sak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fort­
sättas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering. Kal­
lelse till förs ta bolagsstämman efter återupptagandet skall utfärdas enligt

bolagsordningen. Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till va rje aktie­

ägare respektive till varj e röstberättigad vars postadress är känd för bola­
get.

18 § Om ett försäkringsbolag har trätt i likvid ation på grun d av bolags­
stämmans beslut eller, i fall som avses i 2 §, på grund av rättens beslut, kan

stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen skall

1695

¬

SFS 1982:713

upphöra och bolagets verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock

inte fattas, om det finns anledning till likvidation på grund av denna lag el­
ler bolagsordningen eller om utskiftning har ägt rum. Beträffande försäk­
ringsaktiebolag gäller dessutom att beslut om att återuppta verksamheten
inte får fattas om bolagets eget kapital beräknat enligt 2 § tredje stycket in­

te uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet. 1 ömsesidiga för­

säkringsbolag får beslut om att återuppta verksamheten inte fattas om det
inte finns full täckning för bolagets förpliktelser.

När ett beslut enligt första stycket fattas, skall en s tyrelse samtidigt väl­

jas.

Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en sty­

relse skall av likvidatorema genast anmälas för registrering. Beslutet får in­

te verkställas förrän registrering har skett.

Om e tt likvidationsbeslut som avses i 1 -3 §§ blivit upphävt genom la-

gakraftägande dom eller beslut av domstol, skall likvidatorema genast an­

mäla detta för registrering samt kalla till bolagsstämma för val av styrelse.

När likvidationen har upphört enligt denna paragraf, skall 15 § tilläm­

pas.

Konkurs

19 § Om ett försäkringsbolag är försatt i konkurs och denna avslutas

utan något överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas.

Om det finns överskott, skall bolagsstämman inom en månad från det

konkursen avslutades besluta att bolaget skall träda i likvidation. Om inte

ett sådant beslut fattas, gäller 3 §.

Var bolaget i likvidation när det försattes i kon kurs, skall likvidationen

fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med överskott.

20 § Om ett försäkringsbolag försätts i k onkurs skall konkursdomaren

sända en underrättelse om beslutet till försäkringsinspektionen för regi­
strering.

Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den styrel­

se och verkställande direktör eller de likvidatorer som finns vid konkur­
sens början. Under konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om
rätt att avgå. om entledigande och om nytillsättning.

När konkursen har avslutats skall konkursdomaren genast för registre­

ring underrätta försäkringsinspektionen samt ange om något överskott
finns eller inte. Konkursdomaren skall även för registrering underrätta för­

säkringsinspektionen när en överrätt genom beslut, som vunnit laga kraft,

upphävt ett beslut att försätta bolaget i k onkurs.

21 § När ett försäkringsbolag är i konkurs kan försäkringsinspektionen

förordna ett allmänt ombud. Det allmänna ombudet skall som konkursför­

valtare delta i k onkursboets förvaltning tillsammans med den eller de för­
valtare som utses enligt konkurslagen (1921; 225).

Det allmänna ombudet kan beträffande medförvaltare göra en sådan

framställning som avses i 80 § konkurslagen.

Även om beslut om delning av boets förvaltning har fattats, (år det all-

1696

männa ombudet delta i förvaltningen i dess helhet.

¬

Om arvode till det allmänna ombudet gäller bestämmelserna i konkursla-

SFS 1982; 713

gen om arvode till konkursförvaltare.

För likvidation och konkurs gemensamma bestämmelser
22 § Om ett ömsesidigt försäkringsbolag har trätt i likvidation eller blivit

försatt i ko nkurs, får en garant inte erhålla betalning av bolagets tillgångar
för fordran på grund av ett inbetalt garantibelopp förrän bolagets övriga
skulder har blivit fullt b etalda eller erforderliga medel avsatts till detta.

23 § Om ett försäkringsbolag har trätt i likvidation eller blivit försatt i
konkurs, får nya försäkringar inte meddelas.

Utan hinder av första stycket får under bolagets likvidation sådana liv­

försäkringar meddelas som föranleds av gällande försäkringsavtal.

24 § Om ett försäkringsbolag, som meddelar annan försäkring än person­
försäkring och meddelar sådan försäkring för längre tid än tio år, har trätt i

likvidation eller försatts i k onkurs, skall försäkringsinspektionen utse ett
ombud som på försäkringstagarnas vägnar skall iaktta och bevaka den

panträtt, som försäkringstagarna har enligt 7 kap. 11 §. Ombudet skall se
till att varje försäkringstagare har panträtt i de pantsatta värdehandlingar­

na i förhållande till den andel i premiereserven som belöper på hans försäk­
ring.

Ombudet har rätt till arvode av bolaget. Arvodets storlek bestäms av

försäkringsinspektionen.

Särskild administration

25 § Har ett försäkringsbolag som meddelar livförsäkring trätt i likvida­
tion eller försatts i konk urs, skall en särskild administration inträda för att
ta till vara livförsäkringstagamas rätt, i den mån dessa har panträtt enligt 7

kap. 11 § eller enligt en föreskrift som meddelats med stöd av 7 kap. 4 §

femte stycket. Förvaltningen av administrationsboet åligger försäkrings­

inspektionen.

Försäkringsinspektionen skall genast för livförsäkringstagarnas räkning

ta hand om samtliga värdehandlingar, i vilka livförsäkringstagarna har

panträtt. Härmed övergår alla bolagets rättigheter och skyldigheter på

grund av livförsäkringsavtalen på administrationsboet. Har livförsäkring­
arna återförsäkrats, gäller samma sak bolagets rättigheter och skyldigheter

på grund av återförsäkringarna.

Så snart administrationen inträtt skall försäkringsinspektionen låta vär­

dera de omhändertagna värdehandlingarna. Inspektionen skall vidare låta

beräkna det belopp vartill de försäkringstekniska skulderna för livförsäk­
ring uppgår. För det belopp med vilket värdet av värdehandlingarna under­

stiger d e försäkringstekniska skulderna för livförsäkring, ökade med en
tjugondel, har administrationsboet fordringsrätt hos bolaget.

26 § Sedan de i 25 § föreskrivna åtgärderna vidtagits skall försäkrings­
inspektionen inleda underhandlingar med svenska försäkringsbolag som
kan vara vill iga att överta de försäkringar som hör till administrationsboet.

Finner försäkringsinspektionen att något av de anbud, som har inkom­

mit till följd av underhandlingarna, bör antas, skall inspektionen i Post-

1697

107-SFS 1982

• \

¬

\

•;

SFS 1982:713

och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett ändamålsenligt sätt kungöra anbu­

dets innehål! och en jämförande redogörelse för anbuden med föreläg gan­
de för försäkringstagarna att inom en bestämd tid, minst en månad efter

kungörelsens utfärdande, hos inspektionen anmäla om de har något att er­

inra mot a nbudet.

Sedan anmälningstiden gått till ända, skall försäkringsinspektionen med

ett eget utlåtande överlämna ärendet till regeringens a vgörande.

Om registrering av beslut, varigenom regeringen godkänt ett av anbu­

den, förordnar regeringen. När registrering har skett, skall administra­

tionsboet anses löst från sina förpliktelser på grund av de Överlåtna forsäk­
ringarna. För dessa förpliktelser svarar i stället de t övertagande bolaget.

Sedan regeringen godkänt ett av anbuden, åligger det styrelsen och

verkställande direktören i det övertagande bolaget att underrätta alla för­

säkringstagare. vilkas försäkringar omfattas av överlåtelsen, på det sätt
försäkringsinspeklionen finner ändamålsenligt. Förutsätter överlåtelsen

nedsättning av försäkrings- eller återbäringsbelopp eller skall efter överlå­

telsen andra villkor gälla för försäkringarna, skall även dessa förhållanden

meddelas försäkringstagarna.

27 § Om inte hela försäkringsbeståndet har överlåtits inom två år från

det administrationen inträdde, skall försäkringsinspektionen anmäla för­

hållandet för regeringen.

Om försäkringsinspektionen gjort en sådan anmälan, förordnar regering­

en att administrationen skall fortsätta eller att administrationsboet skall
avvecklas genom fördelning av tillgångarna. I de t senare fallet meddelar

regeringen även de föreskrifter som behövs för avvecklingen och fördel­

ningen.

28 § Av de livförsäkrings- och återbäringsbelopp, som förfallit till bet al­

ning innan bolaget trätt i likvidation eller vid konku rs innan beslut om kon­

kurs meddelats, skall så mycket betalas ut som skulle ha betalats om lik­

vidationen eller konkursen inte inträffat.

Av livförsäkrings- eller återbäringsbelopp, som förfaller till betalning

under administrationstiden får innan administrationen avslutats endast be­

talas ut så mycket som försäkringsinspektionen anser kunna utbetalas utan
att övriga livförsäkringstagares rätt försämras. Vad som nu har sagts skall
även tillämpas i fråga om åte rköp av försäkringar eller belåning av försäk­

ringsbrev hos bolaget. Skulle det efteråt visa sig att ett för stort belopp har
utbetalats, skall återbetalning inte ske.

15 kap. Frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd och inlösen av aktier i
dotterbolag

Frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd
1 § Avtal om överlåtelse av hela försäkringsbeståndet eller del därav i ett
försäkringsbolag (överlåtande bolag) till ett annat försäkringsbolag (över­
tagande bolag), skall för att bli giltigt godk ännas av bolagsstämman i det

överlåtande bolaget. Överlåtelse av försäkringsbeståndet kan ske utan hin­
der av att det överlåtande bolaget trätt i likvidation.

1698

Följande handlingar skall hållas tillgängliga fö r aktieägarna respektive

¬

de röstberättigade under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken

SFS 1982:713

frågan om godkännande av överlåtelseavtalet skall behandlas, samt läggas
fram på stämm an,

1. ett förslag till bolagsstämmans beslut,
2. avtalet om överlåtelse,

3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av

vikt vid en bedömningen av förslagets lämplighet för bolaget och försäk­

ringstagarna,

4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3 samt
5. om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, de handlingar

som avses i 4 kap . 7 § första stycket 1—3.

Handlingarna skall genast sändas till de aktieägare respektive till de

röstberättigade som begär det och uppger sin postadress.

2 § När avtalet om överlåtelsen av försäkringsbeståndet godkänts av bo­

lagsstämman, skall bolagsstämmans beslut anmälas av försäkringsbolaget
för registrering. Om detta inte har skett inom fyra månader från beslutet el­
ler om försäkringsinspektionen genom lagakraftägande beslut har avskrivit
en sådan anmälan eller vägrat registrering av beslutet, har frågan om över­
låtelse av försäkringsbestånd fallit. Har en mot bolagsstämmans beslut

förd klandertalan ogillats skall tiden dock räknas från det domen vann laga

kraft.

3 § Senast fyra månader efter det att beslutet om godkännande av avtalet

om överlåtelse registrerats skall försäkringsbolagen ansöka om försäk­

ringsinspektionens tillstånd att verkställa avtalet. Sådant tillstånd får inte

ges om försäkringstagarnas rätt därigenom försämras.

Försäkringsinspektionen kan förelägga bolagen att komma in med den

ytterligare utredning som är nödvändig för att inspektionen skall kunna

fastställa att försäkringstagarnas rätt inte försämras.

4 § Om ansökan om försäkringsinspektionens tillstånd inte har gjorts
inom föreskriven tid eller om ansökan har avslagits, skall försäkringsin­
spektionen förklara att frågan om överlåtelsen har fallit.

Skall ansökningen inte genast avslås skall försäkringsinspektionen i

Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som försäkrings­

inspektionen finner lämpliga kungöra ansökningens innehåll med uppgift

om att ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd har träffats och var
avtalet och annan utredning hålls tillgänglig. Kungörelsen skall vidare in­

nehålla föreläggande för de försäkringstagare, vilkas försäkringar är avsed­

da att överlåtas, att på bestämd tid - minst en månad efter kungörelsens

utfärdande - hos försäkringsinspektionen anmäla om de har något att erin­

ra mo t ansökningen. Omfattar avtalet livränta, som utgår till p ersoner som
inte är försäkringstagare i det öve rlåtande bolaget, skall även dessa perso­
ner ges möjlighet att anmäla om de har något att erinra mot ansökningen.

5 § Sedan tillstånd att verkställa avtalet lämnats, skall försäkringsin­
spektionen genast registrera beslutet. När registrering skett, övergår an­
svaret för det överlåtna försäkringsbeståndet på det övertagande bolaget.

1699

¬

\ •

SFS 1982:713

6 § Sedan överlåtelsen verkställts, skall styrelsen och verkställäfide di,

rektören i d et övertagande bolaget om överlåtelsen underrätta vaije förr

säkringstagare eller livräntetagare som berprs av den. Försäkrijigsinspek-

tionen bestämmer på vilket sätt underrättelsen skall ske.

7 § Försätts det överlåtande bolaget i ko nkurs sedan tillstånd till överlå­

telsen har givits, skall, vid tillämpning av vad som föreskrivs i konkurs la­

gen (1921; 225) om rätt till talan om återgång av avtal, sådana avtal som av­

ses i i § detta kapitel anses ingångna den dag tillstånd att verkställa avtalen

gavs.

Inlösen av aktier i dotterbolag

8 § Äger ett moderbolag självt eller tillsammans med ett dotterföretag

mer än nio tiondelar av aktierna med me r än nio tiondelar av röstetalet för

samtliga aktier i ett d otterbolag, har moderbolaget rätt att av de övriga ak­
tieägarna i det sistnämnda bolaget lösa in de återstående aktierna. Den
som har aktier som kan l ösas in h ar också rätt att få dessa inlösta av mo­

derbolaget.

En tvist om huruvida rätt eller skyldighet till inlös en föreligger eller om

lösenbeloppet skall prövas av tre skiljemän enligt lagen (1929:145) om skil­

jemän, om något annat inte följer av bestämmelserna i de tta kapitel. Be­
stämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken s kil­

jedomen skall meddelas är inte tillämpliga vid s ådana tvister.

Har moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i dotterbolaget på

grund av att en vidare krets inbjudits att till moderbolag et överlåta sådana

aktier mot en viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen,
om det inte finns särskilda skäl för något annat.

Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av moderbolaget,

om inte s kiljemännen på särskilda skäl ålägger någon annan aktieägare att

helt eller delvis svara för dessa kostnader.

9 § Vill moderbolag lösa in aktier i dotterbolag enligt 8 § och k^p en

överenskommelse om detta inte träffas, skall moderbolaget hos dotterbo­
lagets styrelse skriftligen begära att tvisten skall hänskjutas till skiljemän.
Samtidigt skall styrelsen uppge sin skiljeman.

Dotterbolagets styrelse skall vid begäran enligt f örsta stycket genast ge­

nom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar

som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lösningsansprå­
ket riktas, att skriftligen uppge sin s kiljeman till dotter bolaget senast två

veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till vaije

sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.

Har inte samtliga aktieägare vilkas namn är införda i aktieboken och mot

vilka lösnin gsanspråket riktas inom den föreskrivna tiden uppgivit en ge­
mensam skiljeman, skall dotterbolagets styrelse hos rätten i den ort där

styrelsen har sitt säte begära att god man förordnas. Denne skall hos sam­

ma rätt ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevak a

de frånvarande aktieägarnas rätt.

10 § Prövas en tvist om inlösen enligt 8 § a v skiljemän och är det ostri-

1700

digt mellan parterna att det finns lösningsrätt eller förklaras det i en skiljc-

/

¬

dom ätt sådan rätt finns litan att lösenbeloppet samtidigt fastställs, är ak-

SFS 1982:713

tieägarna skyldiga att till mo derbolaget överlämna sina aktiebrev med på­

skrifter om överlåtelsen. Detta gäller endast om moderbolaget ställer sä­

kerhet, som godkänts av skiljemännen, för det kommande lösenbeloppet
med r änta.

Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det

säkerhet ställts till dess lösenbeloppet förfaller till betalning.

11 § Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits aktieägare utan att dessa

har överlämnat sina aktiebrev, skall moderbolaget genast sätta ned lösen­

beloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet.

Därvid får förbehåll om rätt att återta det nedsatta beloppet inte göras.

12 § Om säkerhet har ställts enligt 10 § eller om nedsättning har skett en­
ligt 11 §, är moderbolaget ägare till aktierna. Innan aktiebreven har över­
lämnats till moderbolaget medför breven i sådan a fall endast rätt för inne­

havaren att mot överlämnande av breven till moderbolaget eller länsstyrel­
sen få ut lösenbel oppet med rä nta.

Har aktiebrevet inte överlämnats inom en månad från det moderbolaget

blivit ägare till a ktien, kan det utfärdas ett nytt aktiebrev ställt till moder­
bolaget. Det nya aktiebrevet skall innehålla en uppgift om att det ersätter

det äldre brevet. Överlämnas därefter det äldre aktiebrevet till moderbola­
get, skall det överlämnas till dotterbolaget för att makuleras.

16 kap. Skadestånd m. m.

1 § Stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och aktuarie, som

vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar för­

säkringsbolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas
aktieägare, delägare eller annan genom överträdelse av denna lag, bolags­

ordningen eller grunderna.

2 § En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §.

Han ansvarar även för den skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vål­
las av hans medhjälpare.

Om ett revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta

bolag och den för revisionen huvudansvarige.

3 § Aktieägare, delägare och röstberättigad, som inte är delägare, är
skyldig att ersätta den skada som han genom att medverka till öve rträdelse

av denna lag, bolagsordningen eller grunderna uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet tillfogar bolaget, aktieägare eller annan.

Aktieägare i försäkringsaktiebolag är även skyldig att lösa in skadelidan­

de aktieägares aktier, om det med hänsyn till faran för fortsatt missbruk
och förhållandena i övrigt är påkallat. Lösenbeloppet bestäms till et t be­
lopp som är skäligt med hänsyn till bolagets ställning och övriga omstän­

digheter.

4 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1-3 §§, kan skadeståndet jäm­

kas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, ska­
dans storlek och omständigheterna i övrigt .

1701

¬

\

^ ^

' •

SFS 1982: 713

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i

den mån skadeståndsskyldigheten inte jämkats för någon av dem enligt
första stycket. Vad någon beta lat i skade stånd får sökas åter av de andra
efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

5 § Talan om skadestånd till försä kringsbolaget enligt 1-3 §§ kan väc­

kas, om vid bolagsstä mman majoriteten eller en minoritet, bestående i för­

säkringsaktiebolag av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier och i

ömsesidiga försäkringsbolag av minst en tiondel av samtliga röstberättiga­
de. har biträtt ett förslag om att väcka skadeståndstalan eller har röstat

mot ett förslag om att bevilja någon styrelseledamot eller verkställande di­
rektören ansvarsfrihet. En uppgörelse om skadeståndsskyldigheten kan

träffas endast av bolagsstämman och endast under förutsättning att i fråga
om försäkringsaktiebolag ägare till en ti ondel av samtliga aktier och i fråga
om ömsesidiga försäkringsbolag en tiondel av samtliga röstberättigade inte

röstar mot förslaget. Förs skadeståndstalan av en aktieägare eller en röst­
berättigad för bolagets räkning, kan någon uppgörelse inte träffas utan

hans samtycke.

Talan om skadestånd till bolaget får fö ras i fråga om försä kringsaktiebo­

lag av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier och i fråga om ö msesidi­

ga försäkringsbolag av röstberättigade som utgör minst en tiondel av samt­

liga rös tberättigade. Om någon aktieägare eller röstberättigad sedan talan

väckts avstår från talan, kan likväl de övriga fullfölja denna. Den som har

väckt talan svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av
bolaget för den kostnad som täcks av vad som kommit bolaget till godo ge­
nom rät tegången.

Talan för bolagets räkning mot en styrelseledamot och verkställande di­

rektören om skadestånd på grund av ett beslut eller en åtgärd under ett rä­
kenskapsår skall väckas senast ett år från det årsredovisningen och revi­

sionsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på bolagsstämman.

Har ett beslut fattats att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra skade­

ståndstalan utan att aktieägare eller röstberättigade som avses i första
stycket röstat emot beslutet eller har tiden för talan försuttits enligt tredje
stycket, kan trots detta talan enligt första eller andra stycket väckas, om
det i årsredo visningen eller i revisio nsberättelsen eller på något annat sätt

till bolagsstämman inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och

fullständiga uppgifter angående det beslut eller den åtgärd som talan
grundas på.

Utan hinder av vad som sa gts ovan i denna paragraf kan skadeståndsta­

lan som gru ndas på brott föras av styrelsen.

6 § Talan för försäkringsbolagets räkning enligt 1 -3 §§. som inte grun­

das på brott, kan inte väckas mot

1. stiftare sedan tre år förflutit från det beslutet om bolagets bildande

fattades på den konstituerande stämman,

2. styrelseledamot, verkställande direktören eller aktuarien sedan tre år

förflutit från utgången av det räkenskapsår då beslutet eller åtgärden, som

talan grundas på, fattades eller vidtogs,

3. revisor sedan tre år förflutit från det revisionsberättelsen framlades

1702

på bolagsstämm an eller yttrande som avses i denna lag avgavs samt

¬

4. aktieägare, delägare eller röstberättigad, som inte är delägare, sedan

SFS 1982; 713

två år förflutit från beslutet eller åtgärden som talan grundas på.

Försätts bolaget i ko nkurs på en ansökan som gjorts innan den i för sta

stycket angivna tiden har gått ut, kan konkursboet föra talan enligt 1 -3 §§

utan hinder av att frihet från skadeståndsansvar har inträtt enligt 5 §. Efter

utgången av den nämnda tiden kan en sådan talan dock inte väckas senare

än sex månader från första borgenärssammanträdet.

17 kap. Försäkringsbolagets firma

1 § Ett försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet försäkrings­

aktiebolag. Ett ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden
ömsesidig samt försäkring. 1 fråga om ett ömsesidigt försäkringsbolag,

vars verksamhet avser att meddela försäkring av egendom inom endast ett
län, skall firman ange området för bolagets verksamhet men ordet ömsesi­
dig kan utelämnas.

Firma skall registreras i försä kringsregistret. Den skall tydligt skilja sig

från andr a ännu bestående firmor, som är införda i försäkringsregistret,
samt från benämningar på utländska försäkringsföretag som är allmänt

kända i Sverige. För registrering av ett försäkringsbolags firma gäller i öv­
rigt vad som fö reskrivs i firmalagen (1974; 156).

Skall försäkringsbolagets firma registreras på två eller flera språk, skall

varje lydelse anges i bolagsordn ingen.

2 § Bolagets styrelse kan anta bifirma. Vad som sägs i 1 § andra stycket
om firma gäller även bifirma. Ordet försäkringsaktiebolag får dock inte tas
in i bifir man.

3 § Skriftliga handlingar, som utfärdas för ett försäkringsbolag, bör un­
dertecknas med bolagets firma. Har styrelsen eller någon annan ställföre­

trädare för bolaget utfärdat en handling utan firmateckning och framgår det

inte av dess innehåll att den har utfärdats på bolagets vägnar, är de som har

undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för förpliktelsen enligt
handlingen såsom för egen skuld. Detta gäller dock inte, om

1. det av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den

utfärdades för bolaget och

2. den till vilken handlingen ställts av bolaget utan oskäligt dröjsmål får

ett behörigen undertecknat godkännande av handlingen efter det att an­

tingen en begäran om godkännande framställts eller personlig ansvarighet

gjorts gällande mot undertecknarna.

4 § Om f örbud mot användning av firma och om hävande av firmare­
gistrering finns det bestämmelser i firmalagen (1974:156).

18 kap. Bundna och fria aktier i försäkringsaktiebolag

1 § I försäkringsaktiebolags bolagsordning kan intas förbehåll att aktier i

bolaget inte får genom vare sig teckning eller överlåtelse förvärvas av ak­
tiebolag eller andra sammanslutningar eller stiftelser. Förbehållet kan ock­

så avse vissa slag av aktiebolag eller andra sammanslutningar eller stiftel-

'^03

¬

SFS 1982:713

ser eller andra än svenska medborgare. Sådana aktier kallas bundna aktier.

Om inte alla a ktier skall vara bundna, kallas övriga aktier fria aktier.

På den konstituerande stämman kan ändring av bolagsordningen i f råga

om förbehåll enligt första stycket inte ske utan samtycke av de aktieteck-

nare som berörs av ändringen.

Haren aktieägare, som enligt förbehåll inte genom teckning eller överlå­

telse får förvärva bundna aktier, på något annat sätt förvärvat en sådan ak­

tie, hindrar förbehållet honom inte att vid ökning av aktiekapitalet utöva

den företrädesrätt till nya bundna aktier som är förenad med akti er enligt
denna lag eller den vid förvärvet gällande bolagsordningen.

2 § Om inte förbehållet avser samtliga aktier, skall en aktietecknare med

rätt att förvärva endast fria aktier ange att hans teckning avser fria aktier.
Andra aktietecknare skall om det belopp som skall inbetalas för aktierna
bestäms högre för fria aktier än för bundna vid sin teckning ange det högsta

antalet fria aktier som de är beredda att förvärva.

Den företrädesrätt som vid ökning av aktiekapitalet är förenad med fria

aktier skall avse nya fria aktier.

Vid ökning eller nedsättning av aktiekapitalet får förhållandet mellan an­

talet bundna och antalet fria aktier inte ändras i strid mot förbehållet. Om
på grund av detta vid nyemission hela antalet fria aktier, som har tecknats

med f öreträdesrätt, inte kan ges ut, skall de fria aktierna fördelas mellan
tecknarna i förhål lande till det tecknade antalet och, i den mån detta inte
kan ske, genom lottning. Om flera nya fria a ktier ges ut än som tecknats
med företrädesrätt, skall överskottet på samma sätt fördelas bland dem
som tecknat med f öreträdesrätt på grund av bundna aktier, i den mån det

kan s ke utan rubbning av förhållandet mellan anta let bundna och antalet

fria aktier.

3 § I varje a ktiebrev eller interimsbevis som avser en bunden aktie skall

anges att aktien är bunden.

I emission sbevis skall anges om rätten till nya ak tier avser bundna eller

fria aktier.

1 aktieboken skall för varje aktie anmärkas om den är bunden eller fri.

4 § Om antalet fria aktier har kommit att överstiga det enligt förbehållet

medgivna antalet sedan aktier av ett visst slag omvandlats till aktier av ett

annat slag eller genom att bundna aktier blivit ogiltiga eller i samband m ed

nedsättning av aktiekapitalet har blivit inlösta eller indragna, skall bolaget
inom tre månader därefter för registrering anmäla och visa att det tillåtna

förhållandet mellan antalet bundna och antalet fria aktier återställts. Om
detta inte görs skall försäkringsinspektionen förelägga bolaget att inom en

månad inkomma med anmälan samt bevis. Om inte bolaget rä ttar sig efter

föreläggandet, skall försäkringsinspektionen göra anmälan till rätten för

bolagets försättande i likvidation och underrätta bolaget om detta.

5 § Bolagsstämmobeslut, som innebär att förbehåll enligt 1 § tas in i bo­

lagsordningen, fattas enligt 9 kap. 14 §. Sedan beslutet har stadfästs och

registrerats, skall styrelsen genast verkställa detta.

1704

Om fö rbehållet inte avser samtliga aktier, skall styrelsen inför notarius

¬

publicus bestämma vilka aktier som skall vara b undna och vilka som skall

SFS 1982:713

vara fria. Tillhör en aktie när registreringen av bolagsstämmobeslutet
kutlgörs någon som på grund av förbehållet inte får förvärva bundna akti­

er, är aktien fri, om ägaren inte genom överlåtelse har förvärvat den med

vetskap om beslutet. Har ägarna av övriga aktier inte kommit överens om
något an nat, skall det genom lottning bestämmas vilka övriga aktier som

skall vara fria. En skriftlig redogörelse för vad som sålunda bestämts skall

upprättas och bestyrkas av notarius publicus.

Styrelsen skall genast, genom anmaning till aktieägarna på det sätt som

föreskrivs i 9 ka p. 9 § andra stycket när det gäller kallelse till bolagsstäm­

ma, infordra breven på de aktier som skall vara bundna. Styrelsen skall se
till att det på dessa aktiebrev görs en anteckning om att aktierna är bundna.
Vidare skall styrelsen se till att det i aktieboke n för varje aktie anmärks om

aktien är bunden eller fri. Om den aktieägare som senast antecknats i ak­

tieboken på grund av förbehållet inte kan förvärva bundna aktier, får an­
teckningen på brevet inte göras utan att det i akti eboken införs en sådan

ägare till aktien som får förvärva bundna aktier utan hinder av förbehållet.

6 § Inom ett år efter det att ett beslut har fattats om att ta in förbehåll en­
ligt 1 § i bolagsordningen och beslutet stadsfästs eller talan om klander av

beslutet genom lagak raftvunnen dom har ogillats, skall det för registrering

anmälas att beslutet har verkställts. Om en sådan anmälan inte har gjorts

inom den föreskrivna tiden eller om försäkringsinspektionen genom laga-

kraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering,

skall försäkringsinspektionen förklara att frågan om ändring av bolagsord­

ningen har fallit.

Innan registrering har skett på grund av anmälan enligt första stycket,

kan bolagsstä mman i den ordning som anges i 9 kap. 13 § fö rsta stycket

första meningen besluta att frågan om att ta in förbehållet i bolagsordning­
en skall falla. Beslutet skall genast anmälas för registrering.

7 § På en bunden aktie får utdelning inte äga rum innan det i aktiebr evet

eller interimsbeviset har angivits att aktien är bunden.

19 kap. Tillsyn

1 § Försäkringsinspektionen skall verka för en sund utveckling av för­

säkringsväsendet.

Styrelsen och verkställande direktören i ett försäkringsbolag skall, när

bolaget ha börjat sin verksamhet, genast underrätta försäkringsinspektio­
nen om det.

2 § Om konce ssion beviljats för ett försäkrinsbolag och bolaget därefter

inte anmälts för registrering inom föreskriven tid, skall regeringen efter an­
mälan av försäkringsinspektionen förklara koncessionen förverkad. Det­
samma gäller om bolaget int e har börjat sin verksamhet inom tre månader

från det bolaget registrerades eller om anmälningen för bolgets registrering
genom lagakraftägande beslut blivit avskriven eller avslagen.

Om registrering av beslut, varigenom koncessionen har förverkats, för­

ordnar regeringen.

1705

¬

\ ' •

1-

SFS 1982:713

3 § Styrelsen, verkställande direktören och andra befattningshavare,-}
ansvarig ställning i försäkringsbolag är skyldiga att lämna försäkringsin­
spektionen de upplysningar om verksamheten som inspektionen anser be­

hövliga.

Styrelsen och verkställande direktören skall ombesörja att det inom sju

månader från föregående räkenskapsårs utgång till försäkringsinspektio­
nen sänds in

1. avskrifter av årsredovisningen och revisionsberättelsen,

2. en särskild redogörelse för bolagets verksamhet under räkenskaps­

året och ställning balansdagen, och

3. i fråga om livförsäkring, en redogörelse för beräkningen av premiere­

serven.

Redogörelserna skall vara undertecknade, redogörelsen för bolagets

verksamhet och ställning av styrelsen och verkställande direktören samt

redogörelsen för beräkningen av premiereserven av aktuarien.

På a vskriften av årsredovisningen skall finnas av styrelseledamot eller

verkställande direktören undertecknat bevis, om balansräkningen har fast­
ställts eller ej. Har fastställelse skett skall beviset även innehålla uppgift

om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust enligt

balansräkningen.

4 § Styrelsen och verkställande direktören i de bolag som meddelar liv ­
försäkring skall i fråga om livförsäkring till försäkringsinspektionen sända

in

1. inom nio månader efter varje räkenskapsårs utgång en redogörelse

för i vad mån det verkliga förloppet av rörelsen avvikit från grunderna,

2. för period och på tid som inspektionen bestämmer en statistisk-eko-

nomisk utredning om verksamhetens förlopp och bolagets ställning.

Redogörelsen och utredningen skall vara undertecknade av aktuarien.

5 § Styrelsen och verkställande direktören i de bolag som meddelar för­
säkring av annat slag än som avses i 4 §, skall med hjälp av fortlöpande sta­
tistik eller på annat sätt övervaka att premiesättningen är skäligt avvägd

med hänsyn till den risk som försäkringen är avsedd att täcka, nödvändiga

driftskostnader för försäkringen samt omständigheterna i övrigt. Statistik
får efter försäkringsinspektionens medgivande upprättas för två eller flera

bolag gemensamt. Styrelsen och verkställande direktören skall dessutom

till försäkringsinspektionen, för den tid som inspe ktionen bestämmer, sän­

da in en redogörelse för den metod som har använts för övervakning av

premiesättningen och för erfarenheter av övervakningen.

Första stycket gäller inte verksamhet som bedrivs i ut landet. I fråga o m

transport- och sjökaskoförsäkring, som bedrivs i Sverige, gäller första

stycket endast reseförsäkring och båtförsäkring tecknad av en konsument

huvudsakligen för enskilt ändamål.

6 § Styrelsen och verkställande direktören i ett försäkringsbolag skall för
den verksamhet som bedrivs i Sverige övervaka att även andra försäk­

ringsvillkor än premien är skäliga med hänsyn till det s kydd försäkringen
är avsedd att ge och omständigheterna i övrigt. Sty relsen och verkställan-

1706

de direktören skall lämna försäkringsinspektionen alla upplysningar som

¬

inspektionen behöver för att granska att tillämpade villkor är skäliga. Vid

SFS 1982:713

granskningen bör inspektionen ägna särskild uppmärksamhet åt villkoren

för sådana försäkringar som konsumenter tecknar huvudsakligen för en­
skilt ändamål.

1 fråga om transport- och sjökaskoförsäkring gäller första stycket endast

reseförsäkring och båtförsäkring tecknad av en konsument huvudsakligen

för enskilt ändamål.

7 § Senast en månad efter sådan bolagsstämma som avses i 14 kap. 10,

13, 15 och 18 § § skall likvidatorerna till för säkringsinspektionen sända in

avskrifter av de vid stämman framlagda handlingar som nämns i dessa lag­

rum.

8 § Försäkringsinspektionen får, när det anses nödvändigt, sammankalla

försäkringsbolagets styrelse. Har styrelsen inte rättat sig efter en begäran
från inspektionen om att kalla till en ext ra bolagsstämma, får inspektionen

utfärda sådan kallelse.

9 § Styrelsen och verkställande direktören skall på tid som försäkrings­

inspektionen bestämmer hålla försäkringsbolagets kassa, övriga tillgångar,
räkenskapsmaterial och andra handlingar tillgängliga för granskning av be­

fattningshavare hos inspektionen eller av någon annan som inspektionen

har förordnat.

Företrädare för inspektionen får närvara vid sty relsesammanträde, som

inspektionen har utlyst, och vid bolagsstäm ma samt delta i överläggninga r­
na.

10 § Styrelsen och verkställande direktören i de aktiebolag vilkas verk­
samhet uteslutande har till föremål att biträda försäkringsbolag är skyldiga
enligt 3 § och 9 § första stycket att lämna upplysningar och hålla tillgångar
och handlingar tillgängliga för granskning. Detsamma gäller ordföranden
och verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare i tariff­
föreningar, skaderegleringsnämnder, villkorsnämnder och andra organ
som biträder försäkringsbolag vid r örelsens bedrivande samt styrelsen och

verkställande direktören i annat aktiebolag än nu sagts, om d et med bola­

gets samtycke föreskrivits i villkor för medgivande enligt 7 kap. 17 § att in­

neha aktier i bolaget.

U § Försäkringsinspektionen får meddela de erinringar i fråg a om för­

säkringsbolagets verksamhet som inspektionen anser behövliga.

Försäkringsinspektionen skall förelägga bolaget eller styrelsen att inom

viss tid vidta e rforderliga åtgärder, om inspektionen finner att

1. avvikelse skett från denna lag, trafikskadelagen (1975:1410) eller la­

gen (1976: 357) om m otortävlingsförsäkring eller föreskrifter som har med­
delats med stöd av dessa lagar eller från bolagsordningen eller grunderna,
om sådana finns,

2. bolagsordningen eller grunderna inte längre är tillfredsställande med

hänsyn till omfatt ningen och beskaffenheten av bolagets rörelse,

3. de tillgångar, i vilka försäkringstekniska skulder redovisas, inte är

tillräckliga,

1707

¬

SFS 1982:713

4. försäkringsbeståendet inte är tillräckligt för erforderlig riskutjämning"

eller

5. det i övrigt finns allvarliga anmärkningar mot försäkringsbolagets

verksamhet.

Om ett föreläggande enligt andra stycket inte har följts inom den bestäm­

da tiden och det anmärkta förhållandet inte heller på något annat sätt un­
danröjts, skall försäkringsinspektionen göra anmälan om detta till reg e­

ringen. Om re geringen finner så svåra missförhållanden föreligga, att för-

säkringsverksamheten bör upphöra, kan regeringen förklara koncessionen

förverkad.

12 § Om försäkringsinspektionens befattning med frågor om försäkrings­

bolags marknadsföring gäller vad särskilt är stadgat.

13 § Försäkringsinspektionens beslut enligt denna lag överklagas hos re­
geringen genom besvär. Inspektionens beslut får verkställas utan hinder av

anförda besvär, om inte regeringen förordnar något annat.

Om besvär över beslut i vissa fall finns bestämmelser i 20 kap. 7 § och 21

kap. 2 § sista stycket.

14 § Försäkringsinspektionen har under ett försäkringsbolags likvidation

i fråga om likvidatorema samma befogenhet som enligt denna lag tillkom­
mer inspektionen beträffande styrelsen.

15 § Varje försäkringsbolag skall årligen betala ett bidrag för att täcka

kostnaderna för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet en­
ligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen. Detta bidrag
skall bestämmas till högst en femtedels procent av bolagets hela inkomst

av avgifter för det nästföregående räkenskapsåret för forsäkringar som till­

hör bolagets rörelse i Sverig e. Bidraget får dock inte understiga fyra pro ­

cent av det enligt lagen (1962 : 381) om allmän försäkring bestämda basbe­

loppet som gällde vid utgången av nästföregående räkenskapsår, avrundat
till närmast högre femtiotal kronor.

16 § En ledamot i sty relsen för försäkringsinspektionen eller en befatt­

ningshavare hos försäkringsinspektionen får inte vara ledamot i styre lsen

för ett svenskt försäkringsbolag eller ett utländskt försäkringsföretag som

erhållit tillstånd att driva försäkringsrörelse i Sverig e. En sådan ledamot
eller befattningshavare får inte heller vara aktieägare, delegerad eller ga­

rant i eller anställd hos ett sådant företag.

17 § Närmare föreskrifter om försäkringsinspektionens organisation och

verksamhet meddelas av regeringen.

20 kap. Registrering m. m.

1 § Hos försäkringsinspektionen skall föras försäkringsregister for re-

1708

gistrering enligt denna lag eller andra författningar.

¬

2'§ Försäkringsinspektionen skall genast i Post- och Inrikes Tidningar

SFS 1982:713

kungöra vad som införs i försäkrin gsregistret med undantag av registrering

av underrättelser enligt 14 kap. 20 §.

3 § Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har införts i

försäkringsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar skall anses

ha kommi t till tredje mans kännedom, om det inte av omständigheterna

framgår att han varken ägde eller bort äga vetskap om det.

4 § Har en sökande vid anmälan för registrering inte iakttagit vad som är

föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid av ge

yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller, om försäkringsinspektionen

finner att ett beslut, som anmäls för registrering och för vars giltighet rege­

ringens stadfästelse inte krävs, eller en handlig som bifogas anmälningen
inte har tillkommit i behörig ordning eller till sitt i nnehåll strider mot denna

lag eller andra författningar eller mot bolagsordningen eller grunderna eller
i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfattning.

Underlåter s ökanden att rätta sig efter föreläggandet, skall anmälningen

avskrivas. En underrättelse om denna påföljd skall tas in i f öreläggandet.

Finns det även efter det att yttrandet avgivits något hinder för registrering

och har sö kanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering

vägras, om det inte finns anledning at ge sökanden ett nytt föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte något hinder för registrering

av ett bolagsstämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet gått förlorad
enligt 9 kap. 20 § and ra stycket.

Försäkringsinspektionen skall genast skriftligen underrätta bolaget när

försäkringsinspektionen fattar beslut enligt 4 kap. 15 § an dra stycket, 6

kap. 7 § tredje s tycket, 15 kap. 4 §, 18 kap. 6 § förs ta stycket eller 21 kap.
2§.

5 § Bestämmelser om att avföra en firma ur registret sedan en dom om att

häva firmaregistreringen vunnit laga kraft finns i firmalagen (1974; 156).

6 § Beslut att i försäkringsaktiebolag ändra bolagsordningens bestämmel­
ser om aktiekapitalet, maximikapitalet eller minimikapitalet eller om ak­

tiernas nominella belopp skall registreras samtidigt som beslut om att öka

eller sätta ned aktiekapitalet, om ändringen av bolagsordningen eller ök­

ningen eller nedsättningen av aktiekapitalet är nödvändig för att aktiekapi­

talets storlek skall bli förenlig med bolagsordningen.

7 § Försäkringsinspektionens beslut varigenom en anmälan avskrivits
eller en registrering vägrats enligt 4 § fö rsta stycket överklagas hos kam­

marrätten genom besvär inom två månader från beslutets dag. Detsamma

gäller sådana beslut av försäkringsinspektionen som avses i 4 § tredje sty c­

ket med u ndantag av beslut enligt 21 ka p. 2 §.

21 kap. Straff och vite

I § Till böter eller fängelse i högst e tt år döms den som

I. uppsåtligen i Sverige bedriver försäkringsrörelse utan att vara berät­

tigad till detta,

1709

¬

SFS 1982:713

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet till försäkringsinspektionen meddelar

oriktiga eller vilseledande uppgifter om sådana omständigheter som han är

skyldig att lämna uppgift om enligt denna lag,

3. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra

aktiebok, aktiebrevsregister, förteckning enligt 3 kap. 12 § eller hålla ak­

tiebok tillgänglig,

4. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 12 § tredje stycket,

7 kap. 20 §, 8 kap. 10 § andra stycket andra meningen eller 11 § första

stycket andra eller tredje meningen,

5. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 12 §,

6. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 18 kap . 3 § första eller

andra stycket, 5 § tredje stycket eller 7 §,

7. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4 k ap. 8 § tredje stycket

såvitt detta lagrum rör förbehåll enligt 18 kap. 1 §.

1 fall som avs es i 10 kap. 14 § första stycket skall inte följa ansvar enligt

20 kap. 3 § b rottsbalken.

Den som har åsidosatt vitesföreläggande som avses i 2 § detta kapitel

döms ej till ansvar för gärning som omfattas av föreläggandet.

Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalke n får påföljd för brott enligt första

stycket 5 mot 12 kap. 12 § ådömas, om den misstänkte häktats eller erhållit
del av åtal för brottet inom fem år från brottet.

2 § Försäkringsinspektionen kan vid vite förelägga verkställande direk­
tören och styrelseledamöterna att fullgöra sina skyldigheter enligt denna

lag eller andra författningar att

1. till försäkringsinspektionen sända in behöriga redovisningshandlingar

eller revisionsberättelser eller

2. hos inspektionen göra behöriga anmälningar för registrering.
Föreläggande enligt första stycket 2 får inte meddelas, om underlåtenhet

att göra anmälan medför att bolagsstämmans eller styrelsens beslut förfal­
ler eller bolaget blir skyldig att träda i likvidation.

Försäkringsinspektionen kan förena annat föreläggande enligt denna lag

än som a vses i första stycket med vi te.

Har inspektionen förelagt vite skall den mot vilken för eläggandet riktas

genast skriftligen underrättas om detta.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första stycket kan för­

säkringsinspektionen döma ut vit et.

Försäkringsinspektionens beslut varigenom vite förelagts eller utdömts

får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Om ikraftträdandet av denna lag finns bestämmelser i en särskild lag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

(Ekonomidepartementet)

i

1710

¬