SFS 1956:216
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
sv
RFATTNINGSSAMLING
1956 • Nr 216—218
Utkom från trycket den 30 maj 1956
Nr 216
Lag
om jordbrukskasserörelsen;
given Stockholms slott den 25 maj 1956.
V i GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och
Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit
gott förordna som följer.
Inledande bestämmelser
1 §.
Jordbrukskasserörelsens huvudsakliga ändamål är att tillgodose jordbru
kets kreditbehov samt att främja sparverksamhet.
I jordbrukskasserörelsen ingå dels jordbrukets kreditkassor, vilka utgö
ras av jordbrukskassor och centralkassor för jordbrukskredit, dels en riks
organisation.
Kreditkassorna och riksorganisationen skola registreras såsom ekonomis
ka föreningar. Vad om sådana föreningar är i lag stadgat skall äga motsva
rande tillämpning i fråga om kreditkassorna och riksorganisationen, såvitt
ej annat följer av vad nedan förordnas.
2 §.
Jordbrukskassa skall bestå av minst tjugu medlemmar.
3 §.
Till centralkassa skola, där ej för särskilt fall Konungen annat medgiver,
minst tio jordbrukskassor vara anslutna.
4 §.
Jordbrukskassas firma skall innehålla ordet »jordbrukskassa». Central
kassas firma skall innehålla uttrycket »centralkassa för jordbrukslcredit».
Varken jordbrukskassas eller centralkassas firma behöver innehålla orden
»ekonomisk» och »förening» eller förkortningen »ek. för.».
Ej må annan än förening som avses i denna lag i sin firma eller eljest
vid beteckning av rörelsen använda ordet jordbrukskassa eller uttrycket
centralkassa för jordbrukslcredit eller ordet jordbrukskreditkassa.
Jordbrukskasserörelsen skall stå under tillsyn av bank- och fondinspek
tionen.
^ Prop. 1956; 122; B;oU 26; Rskr 259.
130—56702U. Svensk författningssamling 1956, Nr 216—218.
'"v '
' • •
¬
^3
492
1956 . Nr 2
i
, '- .v
Om jordbrukskasserörelsens organisation och de olika organens up
t
Jordbrukskassorna
6 § .
.j.
Jordbrukskassa har till huvudsaklig uppgift att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen genom att bereda kredit åt medlemmarna.
-
7 §.
^
Sedan beslut fattats att bilda jordbrukskassa ocb stadgar för kassan an
tagits, skall stadfästelse på dessa sökas bos länsstyrelsen. I ärendet skall
tillsynsmyndigheten böras samt tillfälle beredas riksorganisationen och
den centralkassa, vari jordbrukskassan skall bliva medlem, att avgiva ytt
rande.
Finner länsstyrelsen att stadgarna överensstämma med denna lag sam
lag ocb författning i övrigt ävensom att stadgarna innehålla föreskrit
som göra kassan ägnad att fullgöra sina uppgifter, skall länsstyrelsen stad
fästa stadgarna ocb godkänna kassan. Stadfästelse skall ock sökas på besl
om ändring i jordbrukskassas stadgar.
8 §.
Registrering av jordbrukskassa såsom ekonomisk förening må ej ske
mindre kassan godkänts ocb stadfästelse meddelats på dess stadgar. Ej h
ler må registrering ske av ändring i stadgarna med mindre stadfästelse med
delats på ändringsbeslutet.
9 §•
:
Jordbrukskassa må ej driva verksamhet utan att vara medlem i central
kassa.
10 §.
;
Jordbrukskassas verksamhetsområde fastställes av riksorganisationen.
Verksamhetsområdet skall vara skilt från andra jordbrukskassors.
11 §.
Jordbrukskassa är ansvarig för centralkassans förbindelser i enlighet med
vad därom stadgas i 21 §.
12 §.
Till medlem i jordbrukskassa må antagas
den som äger eller brukar jordbruksfastighet inom kassans verksamhets
område,
den som äger eller brukar inom kassans verksamhetsområde belägen
nan fastighet än jordbruksfastighet, om han själv idkar jordbruk ell
därtill hörande binäring eller fiske eller ock med arbete eller tjänster hi
träder utövare av sådan näring i dennes verksamhet,
,
bolag, förening eller annan sammanslutning, som har till huvudsakl'
uppgift att ekonomiskt eller på annat sätt främja jordbruket, binäring darr-
till eller fisket eller intressen som äro gemensamma för utövare av såd
näringar (jordbruksorganisation), samt
•
kommun vars förvaltningscentrum är beläget inom kassans verksamhe
område.
iiJ
Annan än i första stycket sägs må antagas till medlem i jordbrukska
om \id särskild prövning hinder däremot funnits ej föreligga med häns^
till jordbrukskassans uppgifter och ändamål.
' W
¬
.Nr 216
493
Riksorganisationen äger meddela närmare föreskrifter om villkoren för
j
beviljande av medlemskap i jordbrukskassa och äger förbehålla sig eller
i
centralkassa sådan särskild prövning som sägs i andra stycket.
13 §.
>/
Jordbrukskassa må ej utan centralkassans tillstånd förskaffa sig kredit
av annan än centralkassan.
•'<
Såsom ombud för centralkassan har jordbrukskassa att, i den ordning
riksorganisationen bestämmer, förmedla inlåning för centralkassans räk-
ning samt att i Övrigt biträda centralkassan i dennas verksamhet.
j
14 §.
Jordbrukskassa må bereda Icredit allenast åt sina medlemmar.
I
Jordbrukskassans sammanlagda utlåning till jordbruksorganisationer må
ej överstiga en tiondel av kassans hela utl^ing. Samma lag vare i fråga om
den sammanlagda utlåningen till kommuner.
15 § .
I'
Jordbrukskassa skall ställa sig till efterrättelse de instruktioner och an-
visningar för verksamheten som meddelas av riksorganisationen och cen-
,•
tralkassan, hålla hos jordbrukskassan inneliggande kontanta medel och öv-
r
riga tillgångar samt kassans böcker, räkenskaper och andra handlingar till
gängliga för granskning av behöriga företrädare för riksorganisationen och
i
centralkassan ävensom tillhandagå dem med de upplysningar som de be-
[•
gära angående verksamheten.
[,
16 §.
Jordbrukskassas styrelse skall bestå av minst fem och högst sju ledamö
ter. Riksorganisationen äger dock efter hörande av centralkassan, om sär-
i
skilda skäl därtill äro, medgiva jordbrukskassa att för viss tid, ej över fem
|
'
år, utse högst nio styrelseledamöter.
Kassans firma skall tecknas av minst två personer i förening.
'
i
Centralkassorna
17 §.
Centralltassa för jordbrukskredit har till huvudsaklig uppgift att främja
I
medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bereda kredit åt medlem-
t'
marna.
Centralkassa äger från allmänheten mottaga inlåning på räkning som av
bank allmänneligen begagnas ävensom upptaga lån mot sådana för den all
männa rörelsen avsedda förskrivningar som medföra rätt till betalning först
efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis).
Det åligger centrallcassa, att i den mån så erfordras, meddela instruktio
ner och anvisningar för de anslutna jordbrukskassornas verksamhet samt
att öva kontroll och tillsyn över dessa kassor.
18 §.
Sedan beslut att bilda centralkassa fattats och stadgar för kassan anta
gits, skall stadfästelse- på dessa sökas hos Konungen. Konungen prövar
stadgarnas överensstämmelse med denna lag samt lag och författning i öv
rigt så ock om stadgarna innehålla föreskrifter som göra kassan ägnad
att fullgöra sina uppgifter. Finnes den tillämnade rörelsen vara nyttig för
det allmänna, stadfäster Konungen stadgarna och godkänner kassan.
På beslut om ändring i centralkassas stadgar skall ock sökas Konungens
c;.
1 -
I
¬
m
1956 • Nr 216
i
stadfästelse. Konungen må uppdraga åt tillsynsmyndigheten att i Konungeäs
ställe meddela stadfästelse på ändringsbeslut.
Registrering av centralkassa såsom ekonomisk förening må ej ske med;
mindre kassan godkänts och stadfästelse meddelats på dess stadgar. Ej hel-'
ler må registrering ske av ändring i stadgarna med mindre stadfästelse med
delats på ändringsbeslutet.
19 §.
Centralkassa må ej driva verksamhet utan att vara medlem i riksorganisa
tionen.
20 §.
Centralkassas verksamhetsområde skall angivas i dess stadgar. Verksam
hetsområdet skall vara skilt från andra centralkassors.
''
21 §.
Kunna centralkassas förbindelser icke infrias med anlitande av dess
egna medel, äger centralkassan infordra tillskott från de anslutna jordbruks-,
kassorna. Därvid skall beloppet av jordbrukskassas tillskott bestämmas i
förhållande till jordbrukskassans låneskuld till centralkassan vid utgången
av räkenskapsåret närmast före det då tillskott infordras. Kan jordbruks
kassa icke utgiva infordrat tillskott, skola övriga till centralkassan anslutna
jordbrukskassor efter den angivna fördelningsgrunden ansvara för bristen.,
22 §.
Till medlem i centralkassa må allenast antagas
jordbrukskassa vars styrelse har sitt säte inom centralkassans verksam
hetsområde, samt
jordbruksorganisation som sägs i 12 §.
Riksorganisationen äger meddela närmare föreskrifter om villkoren för .
beviljande av medlemskap i centralkassa.
<
23 §.
.
Konungen må lämna centralkassa tillstånd att inom hela sitt område eller;/
del därav själv utöva den verksamhet som eljest ankommer på jordbruks
kassa. Har sådant tillstånd lämnats, äger centralkassan, såvitt gäller det
område som avses med tillståndet, antaga medlemmar enligt samma be-,
stämmelser som jordbrukskassa. I samband med att tillstånd lämnas äger
Konungen meddela de särskilda föreskrifter beträffande kassans organisar
tion och verksamhet som må prövas erforderliga.
24 §.
_
;
Centralkassa må bereda kredit allenast åt sina medlemmar samt åt jord
bruksorganisation eller kommun som är medlem i ansluten jordbrukskassa.
Kreditgivningen till jordbrukskassor skall företrädesvis ske mot säkerhe
av jordbrukskassornas fordringsbevis med tillhörande säkerheter.
•
Centralkassans sammanlagda utlåning till jordbruksorganisationer må éj
överstiga en tiondel av kassans hela utlåning. I fall som sägs i 23 § ägé
dock Konungen på begäran bestämma att centralkassas sammanlagda utlå
ning till jordbruksorganisationer må uppgå till viss kvotdel, överstigande en
tiondel men ej en sjättedel av hela utlåningen.
Vad i tredje stycket stadgas skall gälla jämväl i fråga om den samman-,
lagda utlåningen till kommuner.
25 §.
Centralkassa skall ställa sig till efterrättelse de instruktioner och anvis
ningar för verksamheten som meddelas av riksorganisationen, hålla hos
'ler
¬
Nr 216
495
tralkassan inneliggande kontanta medel och övriga tillgångar samt kassans
böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granslming av
behöriga företrädare för riksorganisationen ävensom tillhandagå dem med
de upplysningar som de begära angående verksamheten.
;
26 §.
i
Centralkassas styrelse skall bestå av minst fem och högst nio på kassans
'
stämma valda ledamöter. Dessa styrelseledamöter skola utse verkställande
•
direktör att under styrelsens inseende leda verksamheten. Utses annan än
styrelseledamot till verkställande direktör, skall denne ingå som ledamot i
i-
styrelsen. Styrelsen äger därjämte förordna ställföreträdare för verkställan
de direktören. Därest till ställföreträdare utses annan än stj^relseledamot
;
eller suppleant, skall ställföreträdaren ingå som suppleant i styrelsen. Verk
ställande direktör eller annan befattningshavare i centralkassan må icke
vara ordförande i styrelsen.
Av styrelseledamöterna må högst en eller, om antalet styrelseledamöter
överstiger fem, högst två vara befattningshavare i jordbrukskassa, som är
ansluten till centralkassan.
Styrelsen åligger att i en för ett år i sänder fastställd instruktion meddela
föreskrifter angående den befogenhet i olika avseenden, som skall tillkomma
verkställande direktören. Uppdrag som meddelas i instruktion för verkstäl
lande direktör må när som helst återkallas eller inskränkas. Utan hinder av
uppdrag äger styrelsen själv avgöra varje slag av ärende.
27 §.
Centralkassas firma skall tecknas av minst två personer i förening.
Riksorganisationen
28 §.
[
Jordbrukskasserörelsens riksorganisation är ett organ för central led
ning, samordning och kontroll av jordbrukets kreditkassor och deras verk-
'
samhet. Annan än centralkassa för jordbrukskredit kan ej antagas såsom
^
medlem i riksorganisationen.
!
I riksorganisationens verksamhet ingår
•
att meddela instruktioner och anvisningar för centralkassornas och jord
brukskassornas verksamhet,
]
att följa och, i mån av behov, genom undersökning eller på annat sätt
övervaka kassornas verksamhet,
•
att främja sparverksamhet, samt
att fullgöra de särskilda uppgifter som eljest enligt denna lag ankom-
I
mer på riksorganisationen.
S;!
Registrering av riksorganisationen såsom ekonomisk förening må ej ske
li
med mindre Konungen meddelat stadfästelse på dess stadgar. Ej heller må
j
registrering ske av ändring i stadgarna med mindre stadfästelse meddelats
på ändringsbeslutet.
ii
Om kreditkassornas verksamhet
jl-
Reservfond
29 §.
I stället för bestämmelserna i 17 § lagen om ekonomiska föreningar skall
gälla följande.
-"M'
¬
.'•fr
I ' rh' ••
496
1956 . Nr 216
•r
Av kreditkassas årsvinst, efter avdrag för vad som åtgår till täckande at,
möjligen förefintlig förlust från föregående år, skola minst femtio procent s
avsättas till reservfond. Då reservfonden uppgår till belopp som motsvarar
tio procent av kassans utlåning vid utgången av det senast förflutna räken
skapsåret, må vidare avsättning till fonden upphöra. Nedgår fonden under
vad sålunda stadgats, skall avsättning ånyo vidtaga.
Till reservfonden skola alltid läggas inträdesavgifter samt vad medlem
vid avgång ur kassan icke återfår av sina insatser.
Nedsättning av reservfonden må, förutom i fall som avses i 87 § 3 mom.,
beslutas allenast för täckande av förlust, som enligt fastställd balansräkning
finnes hava uppstått på kassans verksamhet i dess helhet och som icke kan
ersättas av befintliga, till framtida förfogande avsatta medel.
|.
Rörelsen
30 §.
Jordbrukskassa må utlåna penningar samt anskaffa medel för utlåning
en i den ordning denna lag föreskriver ävensom idka verksamhet som ståi"
i samhand med utlåningen och medelsanskaffningen.
Centralkassa må
in- och utlåna penningar samt idka verksamhet som därmed står i sam
hand,
ingå garantiförbindelser med iakttagande i tillämpliga delar av de regler
för beredande av kredit som meddelas i denna lag, samt
förmedla inhemska obligations- och kommunlån.
Ej må kassa idka annan hankmässig verksamhet än sådan som enligt
vad ovan stadgas är medgiven, med mindre Konungen eller myndighet som
Konungen förordnar efter ansökan meddelat tillstånd därtill. Tillstånd må ;
ej meddelas jordbrukskassa att för egen räkning driva inlåning från allmän
heten. I fråga om tillstånd att mottaga värdehandlingar till förvaring och för
valtning skall gälla, att tillstånd ej må meddelas med mindre sådan verk- •
samhet prövas, med hänsyn till kassans organisation och förvaringsanord- ,
ningar samt fonder, kunna med trygghet anförtros åt kassan. Tillstånd må ^
återkallas, då förutsättningarna för tillståndets meddelande finnas icke vi
dare föreligga.
31 §.
Insättas penningar hos centralkassa för att där innestå viss tid, mot eller
utan ränta, skall bevis, som kassan därom utfärdar, ställas till viss man och
innehålla, att överlåtelse må ske endast till viss man samt att överlåtelsen
hör till nye ägarens säkerhet anmälas hos kassan.
En och samma insättares tillgodohavande på sparkasseräkning eller där
med likartad räkning må icke annorledes än genom upplupen räntas läg
gande till kapitalet ökas utöver femtontusen kronor. Då, efter vad i 32 §
stadgas, för samma person utfärdats flera mothöcker, skall dock vad nyss
•är sagt gälla i fråga om tillgodohavandet enligt varje särskild motbok. ^ .
Centralkassa må icke ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid,
minst en vecka, efter uppsägning återbetala på sparkasseräkning^ insatta
medel; kassan dock ohetaget att, då sådant prövas kunna ske utan olägenhet,
^
medgiva utbetalning utan avvaktan på uppsägningstidens utgång.^ Insätt-
ning på sparkasseräkning antecknas i motbok som utlämnas till räknings^'
j|
havaren. Då medel på sådan räkning lyftas, skall anteckning därom göras i
motboken. Ej må kassan träffa förbehåll som skulle medföra att hetalningv
till annan än rätt innehavare av motboken kunde åberopas av kassan. <
fifc
¬
Nr 216
497
I fråga om efterlysning och dödande av förkommen motbok gäller vad
därom är stadgat beträffande motbok med bank.
32 §.
Omyndig må utan särskild tillåtelse av förmyndaren förfoga över medel,
som den omyndige, efter det ban fyllt sexton år, själv insatt bos central
kassa. Sådana medel må ej av kassan utbetalas till förmyndaren utan den
omyndiges samtycke. Har förmyndaren erhållit överförmyndarens tillstånd
att omhändertaga medlen och därom bos kassan företett bevis, äger den
omyndige ej längre förfoga över medlen. I fall varom nu är sagt skall an
teckning, att den omyndige ej äger förfoga över innestående medel, verk
ställas på bevis eller i motbok, som av kassan utlämnats, när beviset eller
motboken företes bos kassan.
I fråga om medel, som stå under förvaltning av förmyndare eller god man
efter vad i föräldrabalken är stadgat, må, utom såvitt angår ränta som Inne-
stått kortare tid än ett år, uttag utan överförmyndarens tillstånd göras alle
nast såframt förbehåll därom skett enligt 15 kap. 9 § andra stycket nämnda
balk. överförmyndaren äger när som helst förordna, att förbehållet ej skall
gälla. Har sådant förordnande meddelats, skall anteckning därom verkstäl
las på bevis, som utfärdats om insättningen, eller i motbok som utlämnats
av kassan, överförmyndare, förmyndare och god man äga på begäran er
hålla bevis angående beloppet av de medel, som insättas eller innestå, så
ock, om meddelat tillstånd icke blivit använt, intyg därom.
Utan binder därav, att motbok rörande insättning på sparkasseräkning
eller därmed likartad räkning förut utfärdats, må ny motbok utfärdas för
den, till vilkens förmån medel insättas med förbehåll som i andra stycket
avses, så ock för omyndig, som fyllt sexton år, för vilken utfärdats motbok
på medel, varöver den omyndige ej äger själv förfoga. Innestå medel, som
förvaltas av förmyndare eller god man, på motbok med sådant förbehåll,
må annan motbok utfärdas för insättning av medel utan förbehåll.
33 §.
Kreditkassa må ej utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller
till viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för
sådana förbindelser.
Vad sålunda stadgats skall dock ej gälla av centralkassa utställda ränte
bärande förlagsbevis som lyda på minst etthundra kronor.
34 §.
Centralkassa äger mottaga inlåning med
dels ett belopp motsvarande summan av
a) bos centralkassan och de anslutna jordbrukskassorna inneliggande
kontanta medel;
b) vad för centralkassans räkning innestår bos Sveriges riksbank, riks
gäldskontoret eller postsparbanken eller på postgiro eller bos inländskt
bankaktiebolag, sparbank eller annan centralkassa;
c) centralkassan och de anslutna jordbrukskassorna tillhöriga, på in
ländsk penninginrättning dragna checkar samt av inländsk bank eller av
sparbank eller av annan centralkassa utställda egna växlar, betalbara vid
anfordran;
d) marknadsvärdet, dock högst nominella värdet, på centralkassan till
höriga av svenska staten utfärdade skattkammarväxlar, på sådana cen
tralkassan tillhöriga obligationer, vilka utfärdats av svenska staten, Sveri
ges allmänna bypoteksbank eller konungariket Sveriges stadsbypotekskassa
,v.
ii'
i-i'
,'1
K A
•41'
v
•
.
'
_• i" .
¬
498
1956 . Nr 216
samt på andra centralkassan tillhöriga inhemska obligationer, vilka äro av»
fullgod beskaffenhet;
,
e) fordringar på grund av lån, för vilkas fulla gäldande staten, kommun,
eller därmed jämförlig samfällighet är ansvarig; samt
f) fordringar, för vilka säkerheten utgöres av
fullgoda inhemska obligationer, beräknade till marknadsvärdet dock högst
nominella värdet,
inteckning i jordbruks-, bostads- eller affärsfastighet inom sextio pro- ^
cent av senast fastställda taxeringsvärdet, eller
inteckning i tomträtt till bebyggd fastighet, såvida den eller de byggna
der, som finnas uppförda därpå, äro avsedda väsentligen för bostadsända
mål, inom sextio procent av senast fastställda taxeringsvärdet på byggnå- ^
derna;
dels ock därutöver ett belopp av högst tolv och en halv gånger centralkas-;•
sans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital.
•
I intet fall må dock inlåningen med avdrag av ett belopp, motsvarande ,
de medel som upptagits under a)—c) i första stycket ävensom, i den mån^'
återstående löptid utgör högst ett år, skattkammarväxlar samt statens, Sve
riges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskasA;
sas obligationer, överstiga femtio gånger centralkassans och de anslutna;
jordbrukskassornas eget kapital.
Såsom inlåning anses dels centralkassas samtliga skuldförbindelser utom-
vad som må vara outtaget av krediter i räkning, som kassan beviljat, dels <
beloppet av de garantiförbindelser, som centralkassan iklätt sig, i den mån '
dessa förpliktelser icke täckas av hos kassan insatta, till kassan pantför- >
skrivna medel, dels ock anslutna jordbrukskassors förbindelser till annan än ''
centralkassan.
i
På ansökan av centralkassa äger Konungen, efter hörande av fullmäk
tige i riksbanken och riksgäldskontoret samt tillsynsmyndigheten, medgiva
att av centralkassan utställda förlagsbevis icke skola anses såsom inlåning
samt att med eget kapital må likställas, intill ett belopp motsvarande högst
hälften av det belopp vartill centralkassans och de anslutna jordhrukskas-,
somas eget kapital uppgår, nominella värdet på förlagsbevis, utställda ay ';
centralkassan.
35 §.
Centralkassa är skyldig att hålla en med hänsyn till rörelsens art och
omfattning tillräcklig kassareserv, bestående av tillgångar som kunna med
lätthet förvandlas i penningar.
Kassareserven skall jämte inneliggande kontanta medel minst uppgå till
belopp lika med summan av
a) tjugufem procent av de förbindelser, som det åligger kassan att full-t
göra vid anfordran eller efter uppsägning inom kortare tid än en månad,
garantiförbindelser och inlåning på sparkasseräkning undantagna;
b) fyra procent av sådana kassans förbindelser, som ej skola motsvara
av kassareserv enligt a), garantiförbindelser samt förlagsbevis eller därc
med jämförliga förbindelser undantagna.
Nedgår kassareserv under vad nu är sagt, skall den, så snart det kan skcf.
åter uppbringas till föreskrivet belopp.
Pantsatt sådan tillgång, som i första stycket sägs, må icke inräknas i,
kassareserven; dock att, där tillgången utgör säkerhet för avtalad kredit,,
som ej av centralkassan till fullo begagnats, den må beräknas till det be=|'
lopp, som centralkassan enligt avtalet är berättigad vid anfordran ytterli',
gare utbekomma.
¬
T 216
499
36 §.
Kredit från kreditkassa skall lämnas mot revers eller 1 räkning eller
genom växeldiskontering. Om jordbrukskassa beviljar Icredit i räkning, skall
räkningen genom jordbrukskassans förmedling öppnas i vederbörande cen
tralkassa.
Reverslån må beviljas på högst ett år eller, om pant av fastighetsinteck
ning eller obligationer blivit ställd, på viss tid, högst tre månader, efter
uppsägning. Kredit i räkning må beviljas på högst ett år. Växel må diskon
teras på högst sex månader. Omsättning av kredit må kunna medgivas.
37 §.
Kreditkassa må icke bevilja kredit, utan att säkerhet som av kassan prö
vas betryggande ställes antingen i fast eller lös egendom eller ock i ford
ringsrätt jämväl mot annan än den, åt vilken krediten beviljas. Mot inteck
ning i jordbruksinventarier må kredit ej beviljas, kassan dock obetaget att
mottaga sådan säkerhet tillika med annan i och för sig fullgod säkerhet.
Jordbrukskassa må bevilja kredit mot förlagsinteckning allenast om annan
i och för sig fullgod säkerhet ställes eller centralkassan för varje särskilt
fall lämnat medgivande.
Lån mot pant av aktier eller förlagsbevis må utlämnas av centralkassa
eller av jordbrukskassa efter centralkassans medgivande högst till samman
lagt helopp motsvarande hälften av den långivande kassans eget kapital; dock
att kassa icke må såsom pant mottaga aktie i bolag, vars verksamhet hu
vudsakligen består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som
idkar emissionsrörelse eller har till uppgift att tillgodose för kreditkassor
gemensamma intressen, eller förlagsbevis, som sådant bolag eller central
kassa utställt. Ej heller må kreditkassa såsom pant godtaga bevis om andel i
eller tillskott till kreditkassan själv eller annan jordbrukets kreditkassa.
Utan hinder av vad i första stycket stadgas må kommun eller annan där
med jämförlig samfällighet ävensom allmän kassa eller inrättning, vars
reglemente blivit fastställt av Konungen, så ock bankaktiebolag eller spar
bank kunna erhålla kredit utan särskild säkerhet. Vad i första stycket
stadgas skall ej heller avse lån, för vars fulla gäldande staten eller kommun
eller därmed jämförlig samfällighet är ansvarig.
38 §.
Kreditkassa skall tillse, att icke åt samma kredittagare eller åt kreditta-
gare som äro förbundna med varandra i väsentlig ekonomisk intressegemen-
skap beviljas kredit i sådan omfattning att därav kan uppkomma fara för
kassans säkerhet. Med kredit skall härvid jämställas borgen och annan ga
rantiförpliktelse till kassan ävensom av kassan ingången garantiförpliktelse
för kredittagaren.
39 §.
Jordbrukskassa må ej, med mindre centralkassan därtill lämnat medgi
vande, utlämna lån mot skuldförbindelse, för vars uppfyllande ledamot av
jordbrukskassans styrelse, revisor i jordbrukskassan eller suppleant för
styrelseledamot eller revisor eller ock befattningshavare i kassan svarar i
egenskap av huvudgäldenär eller löftesman.
40 §.
Kreditkassa må ej förvärva fast egendom eller tomträtt, såframt ej med
fånget åsyftas att bereda kassan eller ansluten kassa lokaler för dess in
rymmande. För samma ändamål må jämväl förvärvas bostadsrätt till lägen
het, aktie i bolag, som uteslutande har till syfte att förvalta för omförmälda
131—56702^/. Svensk författnin ssamlin 1956, Nr 216—218.
'"'t
••'it-
¬
500
1956 . Nr 21
^
användning förvärvad fast egendom eller tomträtt och vars aktiekapital upp-
går till minst en tredjedel av egendomens bokförda värde, eller förlagsbe- !•
vis, utfärdat av sådant bolag. Vill kreditkassa göra förvärv som här sägs
skall frågan härom upptagas på stämma. Åtgärden må ej vidtagas, om ej
minst två tredjedelar av samt iga röstande uttalat sig för densamma samt
beslutet tillika godkänts av riksorganisationen.
Av lös egendom må kreditkassa i övrigt ej förvärva annat än penningar,
obligationer, skattkammarväxlar, av rörelsen betingade fordringar samt så
dana inventarier, som anskaffas för rörelsen eller till fastighet eller lokal,
som kassan innehar. Dock må centralkassa använda ett belopp motsvarande
högst en tiondel av kassans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital
till förvärv av andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bo
lag, som tillgodoser för kreditkassor gemensamma intressen, eller av för
lagsbevis, som utgives av föreningen eller aktiebolaget,
eller såsom tillskott i övrigt till föreningen eller äitiebolaget.
41 §.
Utan hinder av vad i 40 § stadgas må lu-editkassa, för att skydda fordran,
på offentlig auktion eller fondbörs inköpa egendom som är för fordringen
utmätt eller pantsatt, så ock såsom betalning för fordran övertaga för ford- '
ringen pantsatt eller annan egendom, därest det är uppenbart att kassan
Eid
eljest skulle lida avsevärd förlust, dock icke i någotdera fallet bevis om an-
del i eller tillskott till kreditkassan själv eller annan jordbrukets kredit-
2 ,
kassa.
Egendom, som kassan förvärvat med stöd av bestämmelserna i denna pa
ragraf, skall åter avyttras, så snart lämpligen kan ske och senast då avytt
ring kan äga rum utan förlust för kassan.
Förvärv enligt denna paragraf skall ofördröjligen anmälas hos tillsyns
myndigheten.
42 §.
Jordbrukskassa må ej utöva verksamhet vid avdelningskontor eller filial
av annat slag utan medgivande av riksorganisationen.
Centralkassa äger icke utan tillstånd av Konungen eller myndighet
Konungen förordnar öppna avdelningskontor inom annan kommun än där
huvudkontoret är beläget.
Styrelsens årsredovisning
*
43 §.
Jämte vad i bokföringslagen föreskrives om inventarium, balansräkning
samt vinst- och förlusträkning skall i fråga om styrelsens årsredovisning
gälla vad i 38 och 39 §§ lagen om ekonomiska föreningar är stadgat samt,
•i s tället för bestämmelserna i 40—44 §§ sistnämnda lag, de föreskrifter som
meddelas i 44—48 §§ nedan.
44 §.
Kreditkassas tillgångar må, såframt ej nedan annorlunda stadgas, i
upptagas vare sig över verkliga värdet eller till högre belopp än det vartill
kostnaderna för deras anskaffning uppgått.
'
Andra tillgångar än sådana, som äro avsedda till stadigvarande bruk for
kassan, må, såframt upplysning om förhållandet lämnas i förvaltningsberät
telsen, upptagas till högre belopp än som motsvarar kostnaderna för deras
anskaffning, dock ej över verkliga värdet.
,
fy,.
Hava under räkenskapsåret kostnader nedlagts för förbättring på tillgäng
¬
. Nr 216
501
avsedd till stadigvarande bruk för kassan eller hava sådana kostnader ba
lanserats från tidigare räkenskapsår, må de inräknas i anskaffningskostna
derna. Tillgång varom nu sagts må ej eljest upptagas till hö^e belopp än
det vartill den var uppförd i närmast föregående balansräkning. Dock må
tillgäng, vilken måste anses äga ett bestående värde väsentligt överstigande
nämnda belopp, upptagas till högst detta värde, såframt tillsynsmyndighe
ten medgivit uppskrivningen. I fråga om fast egendom må ej i något fall
uppskrivning ske över senast fastställda taxeringsvärdet.
Osäkra fordringar skola upptagas högst till det belopp varmed de beräknas
komma att inflyta. Värdelösa fordringar må icke upptagas såsom tillgång.
Förvaltningskostnader må icke upptagas såsom tillgång.
45 §.
I balansräkningen skola tillgångar och skulder fördelas i poster på sätt
som må anses påkallat med hänsyn till verksamhetens art och allmänna
bokföringsgrunder.
Fordran på insats må icke upptagas såsom tillgång. Redovisningen av
inbetalda insatser må ske sålunda att i balansräkningen hela insatskapitalet
anmärkes med angivande av vad härav icke är guldet samt skillnaden ut-
föres såsom särskild skuldpost.
Ej må medelsredovisning ske under benämningen pensionsfond eller un
derstödsfond eller under annan benämning, som utmärker att fonden bildats
för tryggande av pension eller eljest för anställdas eller deras anhörigas
välfärd.
Inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av kreditkassans bor
gens- och övriga ansvarsförbindelser, i den mån de icke upptagits bland
skulderna. Tillika skall inom linjen upptagas av kassan ställda panters
sammanlagda bokförda värde.
Inom linjen skall ock angivas sammanlagda beloppet för år av pensioner,
utgående på grund av förpliktelser, vilka ej upptagits såsom skuld i balans
räkningen. Pensionsförpliktelse, som i närmast föregående balansräkning
upptagits såsom skuld, må ej redovisas inom linjen.
46 §.
Vinst- och förlusträkning skall så uppställas att en tillfredställande redo
visning erhålles för huru vinsten eller förlusten fÖr räkenskapsåret upp
kommit. Därvid skall iakttagas att intäkter och kostnader fördelas i lämp
liga poster.
47 §.
I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan for
fång för kreditkassan, upplysning lämnas om sådana för bedömningen av
kassans ställning och resultatet av dess verksamhet samt styrelsens förvalt
ning viktiga förhållanden, vilka ej framgå av balansräkningen eller vinst-
ocb förlusträkningen, så ock om händelser av väsentlig betydelse för kassan,
jämväl där de inträffat efter räkenskapsårets slut.
Där medelantalet i kassans tjänst under räkenskapsåret anställda över
stiger tio, skall i förvaltningsberättelsen uppgivas medelantalet anställda.
För sådant fall skall ock, i den mån motsvarande uppgifter ej lämnas i
vinst- och förlusträkningen, i särskilda poster upptags sammanlagda be
loppet av utbetalda löner och ersättningar under räkenskapsåret dels till
styrelsen och andra personer i ledande ställning, dels ock till övriga befatt
ningshavare hos kassan.
Har uppskrivning av tillgång, avsedd till stadigvarande bruk för kassan,
verkställts för räkenskäpsåret, skall redogörelse lämnas för grunden till
...
¬
502
1956 . Nr 21
uppskrivningen, för det belopp varmed uppskrivning skett och för använd';
ningen av beloppet. Att i förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysningf
därest andra tillgångar upptagits till högre belopp än kostnaderna för deras '
anskaffning, stadgas i 44 § andra stycket.
Styrelsen skall i förvaltningsberättelsen framställa förslag om avsättning -
till reservfond, därest sådan avsättning skall ske, så ock i övrigt förslag i
anledning av kassans vinst eller förlust enligt balansräkningen.
48 §.
Styrelsen skall senast sju månader efter räkenskapsårets utgång i huvud
skrift eller avskrift hålla redovisningshandlingarna för året jämte revisions
berättelsen hos kassan tillgängliga för envar som vill taga kännedom om
desamma. Skulle stämmans beslut i anledning av den framlagda balansräk
ningen innebära ändring däri, skall jämväl protokoll eller annan handling,
som utvisar beslutet, hållas tillgängligt på sätt nyss sagts.
Centralkassas redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skola hål
las tillgängliga såväl inom kassans och dess avdelningskontors som inom
anslutna jor&rukskassors expeditionslokaler.
Revision
49 §.
I fråga om revision av styrelsens förvaltning och kreditkassas räkenska
per skall i tillämpliga delar gälla vad i 45, 46 och 49 §§ lagen om ekonomis
ka föreningar är stadgat samt, i stället för bestämmelserna i 47, 48, 50 och
51 §§ nämnda lag, de föreskrifter som meddelas i 50—54 §§ nedan.
50 §.
Antalet revisorer skall i jordbrukskassa vara lägst två och i centralkassa
lägst tre.
Till revisor i centralkassa må ej utses styrelseledamot i eller befattnings-,
havare hos ansluten jordbrukskassa.
•
Av revisorerna i centralkassa utses en av tillsynsmyndigheten enligt vad
i 70 § är stadgat och en av riksorganisationen. Minst en av centralkassas re-'
«
visorer skall vara av handelskammare i riket auktoriserad revisor. För auk-
toriserad revisor skall finnas suppleant som jämväl är auktoriserad revisor^
c-i o
51 §•
!nr,^,
Hava revisorer ej utsetts till föreskrivet antal eller hava revisorer utsetts
utan iakttagande av bestämmelserna i 46 § 1 mom. lagen om ekonomiska
föreningar eller 50 § andra eller tredje stycket denna lag, åligger det styrpl
sen och styrelseledamot att ofördröj ligen göra anmälan om förhållandet hos
tillsynsmyndigheten. Anmälan må göras även av medlem i kreditkassan el?,
ler borgenär.
P
52 §.
f
Det åligger revisorerna vid fullgörandet av sitt uppdrag
att granska kassans böcker och andra räkenskaper;
att taga del av styrelsens och stämmans protokoll samt av de instruktlo?
ner, anvisningar eller andra föreskrifter rörande kreditgivningen, som ut
färdats av styrelsen eller verkställande direktören;
att verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering av de
hos kreditkassan inneliggande kontanta medlen och övriga tillgångar;^
att tillse huruvida kassans organisation av och kontroll över bokföringe
och medelsförvaltningen är tillfrédsställande; samt
k''i
¬
. Nr 216
503
att, sedan de årliga redovisningshandlingarna avgivits, granska nämnda
handlingar.
Minst en gång varje halvår skola revisorerna
granska större krediter och andra större placeringar av kassans medel;
granska av styrelsen vidtagna åtgärder i fråga om förvaltning och avytt
ring av egendom, som kassan inköpt eller övertagit jämlikt 41 §;
taga del av de förelägganden och erinringar, som av tillsynsmyndigheten
kunna hava gjorts till kassan; samt
taga del av rapporter över inspektioner och undersökningar rörande kas
san.
1 övrigt skola revisorerna vidtaga de åtgärder som må vara erforderliga
för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget.
53 §.
De på stämma valda revisorerna hava att ställa sig till efterrättelse de sär
skilda föreskrifter, som meddelas av stämma och ej innefatta inskränkning
i deras i lag stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller författning
eller mot stadgarna.
Styrelsen skall giva revisor tillgång till kassans böcker, räkenskaper och
andra handlingar samt i övrigt det biträde, som av honom påkallas för upp
draget. Av revisor begärd upplysning angående förvaltningen må ej av sty
relsen vägras.
Revisorerna skola skriftligen delgiva styrelsen de erinringar i fråga om
kassans verksamhet, till vilka deras granslming må giva anledning.
54 §.
t mom. Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem un
dertecknad revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två
\eckor före kassans ordinarie stämma. Revisorerna skola ock inom samma
tid till styrelsen återställa de till dem överlämnade redovisningshandling
arna.
Revisorerna i centralkassa skola därvid på balansräkningen samt vinst-
och förlusträkningen hava tecknat påskrift med yttrande, huruvida dessa
handlingar överensstämma med kassans av dem granskade böcker eller icke,
och skall påskriften i övrigt beträffande granskningen innefatta hänvisning
till revisionsberättelsen.
2 mom. Revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för resultatet av
revisorernas granskning samt uttalande, huruvida anmärkning i avseende
på de till revisorerna överlämnade redovisningshandlingarna, kassans bok
föring eller inventeringen av dess tillgångar eller eljest beträffande förvalt
ningen av kassans angelägenheter föreligger eller icke. Föreligger anledning
till anmärkning, skall denna angivas i revisionsberättelsen. Revisorerna äga
ock i berättelsen meddela erinringar, som de anse böra komma till medlem
marnas kännedom.
Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande angående
omfattningen av den av revisorerna verkställda granskningen;
kreditkassans förvaltningsutgifter;
den inre kontrollen inom kassan;
fastställelse av balansräkningen;
ansvarsfrihet för styrelseledamöterna; samt
stj^elsens förslag i anledning av kassans vinst eller förlust enligt balans
räkningen, därvid skall angivas huruvida förslaget omfattar stadgad avsätt
ning till reservfonden.
¬
m
1956 . Nr 2
Har tillgång upptagits till högre värde än i senaste fastställda balansräkr.
ning eller har tillgång som anskaffats under räkenskapsåret upptagits till
högre värde än anskaffningskostnaden, skall särskilt uttalande därom göras -
i revisionsberättelsen.
Revisor, som hyser från de i revisionsberättelsen gjorda uttalandena skilj- ,
'
ak tig mening eller eljest finner särskilt uttalande påkallat, äger till revi- \ (li rU?
sionsberättelsen foga yttrande därom, såframt han ej avgiver särskild revi- / 0
sionsberättelse.
' f
Stämma
55 §.
1 mom. I fråga om kreditkassas stämma skall i tillämpliga delar gälla
vad i 52—56 §§, 57 § 1 mom. och 58—62 §§ lagen om ekonomiska förening
ar är stadgat samt, i stället för bestämmelserna i 57 § 2 mom. nämnda lag,
de föreskrifter som meddelas i 2 mom. nedan.
2 mom. Styrelsen är pliktig att på ordinarie stämma, i den mån det aV,
medlem äskas och kan ske utan förfång för kassan eller nämnvärd olägen
het för enskild, meddela till buds stående närmare upplysningar angående
förhållanden som kunna inverka på bedömandet av värdet av kassans till
gångar, av dess ställning i övrigt och av resultatet av dess verksamhet samt
av styrelsens förvaltning av kassans angelägenheter.
Det åligger styrelsen att jämväl eljest på stämma giva medlem upplysning,
efter vad nu är sagt i avseende på ärende som skall förekomma på stämman.
Finner styrelsen att begärd upplysning icke kan av styrelsen utan för
fång för kassan eller nämnvärd olägenhet för enskild lämnas på stämman,
skall upplysningen i stället lämnas till revisorerna inom två veckor därefter.
Revisorerna skola inom en månad efter stämman till styrelsen avgiva skrift
ligt yttrande, huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem samt
huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i revi
sionsberättelsen eller eljest giver anledning till erinran. Där det är fallet,
skall ändringen eller erinringen angivas i yttrandet. Revisorernas yttrande
skall av styrelsen hållas hos kassan tillgängligt för medlemmarna samt i
avskrift översändas till medlem, som framställt begäran om upplysningen.
Likvidation och upplösning
,
56 §.
I fråga om likvidation och upplösning av kreditkassa skall i tillämplig
delar gälla vad i 80—82 §§, 83 § första och sista styckena, 84—90, 92, 93
och 95 §§ lagen om ekonomiska föreningar är stadgat samt, i stället för be '
stämmelserna i 70—79 §§, 83 § andra stycket, 91 § och 94 § nämnda lag
de föreskrifter som meddelas i 57—67 §§ nedan.
Vid tillämpningen av nämnda bestämmelser i lagen om ekonomiska för
eningar skall iakttagas
att i 80 § hänvisningarna till 47 och 50 §§ i stället skola avse 51—53
71 §§ samt 78 § denna lag,
att i 81 § hänvisningarna till 40—44 §.§ i s tället skola avse 43—48 §§ den
lag samt att hänvisningarna till 50 och 51 §§ i stället skola avse 52—54 §
denna lag,
att i 87 och 89 §§ hänvisningarna till 51 § i stället skola avse 54 § denna
...
,
t
samt att anmälan och meddelande varom sägs i 92 och 93 §§ skola ske,
förutom för registrering, jämväl till tillsynsmyndigheten.
¬
.Nr 216
505
57 §.
Kreditkassas stämma äger besluta att kassan skall träda i likvidation. I
annat fall än i 58 § sägs är sådant beslut icke giltigt, med mindre samtliga
medlemmar förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra föl
jande stämmor och på den sista stämman biträtts av minst två tredjedelar
av samtliga röstande. Är för giltighet av beslutet något ytterligare villkor
bestämt i stadgarna, länder det till efterrättelse.
Föreligger ej fall som i 58 § sägs, må kassans stämma kunna 1 beslutet
föreskriva, att likvidationen skall inträda först viss kommande dag högst
två månader därefter, dock senast första dagen av nästa räkenskapsår.
u
58 §.
"
Har kreditkassa icke öppnat sin rörelse inom ett år från det kassan god-
• kändes,
eller har kassans hela rörelse överlåtits till annan kassa,
I
eller har godkännandet för kassan återkallats,
i;
eller har antalet medlemmar nedgått under det föreskrivna lägsta anta-
•| let och tillräckligt antal medlemmar ej inträtt inom tre månader,
:
och har ej pä grund av anmälan inom sex veckor därefter enligt 63 § i
• föreningsregistret blivit infört att kassan trätt i likvidation, skall rätten, på
ansökan av styrelseledamot eller medlem av kassan eller på anmälan av till-
: synsmyndigheten och efter kassans hörande förklara, att kassan skall träda
t i likvidation; och skall rätten förelägga kassan att inom viss tid, ej under-
n stigande sex veckor, till rätten ingiva bevis, att registrering skett enligt 63 §,
ö vid äventyr att eljest en eller flera likvidatorer förordnas av rätten.
iÉ
Genom rättens försorg skall ofördröj ligen avsändas dels till länsstyrelsen
;i för registrering meddelande om beslut att kassan skall träda i likvidation,
^ dels ock till tillsynsmyndigheten underrättelse om förordnande av likvida-
3 tor med angivande av hans fullständiga namn och postadress.
'
59 §.
3
Beslutar stämma att kassan skall träda i likvidation, skall stämman väl-
ja två eller flera likvidatorer; dock må i stadgarna kunna bestämmas, att
en eller flera likvidatorer skola tillsättas i annan ordning att jämte de på
stämma valda deltaga i likvidationen.
'
Har rätten enligt 58 § förklarat att kassan skall träda i likvidation, åligger
i.' det styrelsen att genast sammankalla stämma för val av likvidatorer, ändå
^'vatt ändring sökes i beslutet.
5!
Då likvidatorer utsetts på stämma eller förordnats av rätten, skall kassan
ij anses hava trätt i likvidation, såframt ej stämman, efter vad i 57 § andra
^ stycket sägs, beslutat att likvidationen skall inträda först senare dag.
:
60 §.
j
Utser kreditkassa ej likvidatorer, ehuru antalet medlemmar i kassan ned-
' gått under det föreskrivna lägsta antalet och tillräckligt antal medlemmar ej
inträtt inom tre månader, äro de, som med vetskap om förhållandet deltaga
i beslut om fortsättande av kassans verksamhet eller handla på dess vägnar,
ansvariga för uppkommande förbindelser en för alla och alla för en såsom
i för egen skuld. Därest efter utgången av nämnda tid om tre månader till-
i räckligt antal medlemmar inträder, äger dock ej ansvarighet rum för för
bindelse, som uppkommer sedan det föreskrivna lägsta medlemsantalet så-
; lunda uppnåtts.
t i
i.
¬
. • ^vcv; ^ ^
506
1956 . Nr 2
61 §.
Likvidator skall vara myndig här i riket bosatt svensk medborgare.
?
Uppdraget att vara likvidator gäller intill dess likvidationen blivit avslu,
tad, men den som meddelat uppdraget må när som helst entlediga likvi
torn och utse annan i hans ställe. Kreditkassas stämma äger ock utse likvi^
dator i stället för likvidator, som förordnats av rätten i annat fall än nedan
i fjärde stycket sägs.
f
Om likvidator, som är vald på stämma, entledigas eller eljest avgår eller
avlider eller binder för honom att vara likvidator uppkommer enligt första
stycket och suppleant ej finnes, åligger det övriga likvidatorer att ofördroj
ligen sammankalla stämma för val av ny likvidator.
Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid fullgörande
av sitt uppdrag, äger rätten, på anmälan av tillsynsmyndigheten eller likvida
tionsrevisor och efter likvidatorns börande, entlediga honom och förord
annan i hans ställe. Har rätten entledigat likvidator och i hans ställe föror
nat annan, skall underrättelse därom med angivande av dennes fullständig
namn och postadress genom rättens försorg ofördröjligen avsändas till till
synsmyndigbeten.
Vad i denna paragraf är stadgat om likvidator skall i tillämpUga de
gälla beträffande suppleant för likvidator.
62 §.
Finnes kreditkassa, som enligt verkställd registrering trätt i likvidation,
sedermera sakna till föreningsregistret anmälda behöriga likvidatorer, skall,
rätten på ansökan av medlem, borgenär eller annan, vars rätt kan vara be
roende av att någon finnes som äger företräda kassan, eller på anmälan av
länsstyrelsen eller tillsynsmyndigheten förordna likvidatorer.
Genom rättens försorg skall till tillsynsm3nidigheten ofördröjligen avsänt
das underrättelse om förordnande av lik-vådator med angivande av hans
fullständiga namn och postadress.
63 §.
^
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla att kassan trätt
i lik\ådalion eller, om likvidationen efter vad i 57 § andra stycket sägs skall :
inträda viss kommande dag, att kassan träder i likvidation den dagen. An
mälningen skall innehålla uppgift om likvidatorerna samt, där suppleanter*
för dem utsetts, om dessa. Skall befogenhet att teckna kassans firma ej till
komma allenast likvidatorerna gemensamt, skall vidare uppgivas av vil '
och hur firman skall tecknas.
*
Sker ändring i avseende på de till likvidatorer eller suppleanter utsedd
personerna eller ifråga om rätten att teckna kassans firma eller ändras kas
sans postadress, skola lik-vådatorerna därom ofördröjligen göra anmälan föf'
registrering. Rätt att göra anmälan tillkommer den som beröres av anmäj-^
ningen.
;
I övrigt skall beträffande anmälan, varom i första och andra stycke
sägs, vad i 9 § lagen om ekonomiska föreningar är stadgat för där avsed
fall äga motsvarande tillämpning; anmälningen skall innehålla uppgift
dagen för val eller rättens förordnande,
64 §.
I inventarium och balansräkning för kreditkassa i lik-vådation skola upp
tagas kassans tillgångar och skulder, tillgångarna till verkliga värdet. In-
satskapitalet skall i balansräkningen upptagas inom linjen. I öviågt skall
beträffande inventarium och balansräkning för lo-editkassa i likvidation gäl-
la vad i 7 och 8 §§ bokföringslagen är stadgat,
¬
. Nr 216
507
6 '5 §.
Har i anledning av kreditkassas likvidation ombud förordnats av tillsyns
myndigheten enligt 76 §, må kassans egendom ej avyttras under hand utan
ombudets samtycke. Finnes han hava utan skäl vä^at sitt samtycke, äger
myndigheten på ansökan av likvidatorerna tillåta försäljningen. Samtycke,
som nu är sagt, är ej av nöden då likvidatorerna vilja till gällande hörspris
överlåta på fondbörs noterat värdepapper.
66 §.
Hava under likvidationen kreditkassas tillgångar så nedgått i värde, att
fara är för handen, att de ej fullt förslå till skuldernas gäldande, och är ej
ställningen sådan, att kassans egendom genast bör avträdas till konkurs,
skola likvidatorerna om ställningen, så snart det kan ske, lämna medde
lande på stämma och till denna kalla jämväl de kända fordringsägare, vilka
ännu icke erhållit betalning.
67 §.
Där efter avslutande av kreditkassas konkurs överskott ej firmes, anses
kassan upplöst, då konkursen avslutades.
Finnes överskott skall likvidation verkställas och skall i avseende därpå
vad eljest gäller om likvidation äga motsvarande tillämpning, dock ej 81 §
lagen om ekonomiska föreningar. Har ej inom en månad efter konkursens
avslutande för registrering anmälts, att kassan trätt i likvidation, skall rät
ten, på ansökan av styrelseledamot, medlem eller borgenär eller på anmälan
av ti Isynsmyndigheten, förklara, att kassan skall träda i likvidation. I fråga
om ärendets handläggning och om beslutet skall i tillämpliga delar gälla
vad i 58 § är stadgat.
Hade kassan, i fall som avses i andra stycket, trätt i likvidation, innan
dess egendom avträddes till konkurs, skall gälla vad som i 92 § lagen om
ekonomiska föreningar är stadgat.
Om den offentliga tillsynen
68 §.
Tillsynsmyndigheten skall övervaka, att jordbrukets kreditkassor och riks
organisationen i sin verksamhet ställa sig till efterrättelse denna lag och
andra författningar, såvitt de hava särskilt avseende på jordbrukskasse
rörelsen, ävensom de för riksorgansationen och kassorna gällande stadgarna
samt de föreslcrifter, som med stöd av bestämmelse i lag eller stadgar med
delats av stämma eller styrelse.
Det åligger tillsynsmyndigheten att jämväl i övrigt med uppmärksamhet
följa jordbrukskasserörelsen i den mån så erfordras för kännedom om de
förhållanden som kunna inverka på kreditkassas säkerhet eller eljest äro
av betydelse för en sund utveckling av rörelsen.
Tillsynsmyndigheten är icke på grund av vad här föreskrivits pliktig att
•Övervaka iakttagandet av sådana bestämmelser, som angå jordbrukskasse
rörelsens inre angelägenheter.
69 §.
Tillsynen över jordbrukets Itreditkassor utövas med ledning av handling
ar, vilka jämlikt lag eller eljest insändas till tillsynsmyndigheten, ävensom
"upplysningar, som inhämtas vid undersökning eller annorledes. Undersök
ning skall anställas så ofta sådan av myndigheten anses erforderlig eller av
Konungen anbefalles.
132—5G702ff. Svensk författningssamling 195G, Nr 216—218.
-'7
-
¬
r
\
508
1956 . Nr
70 §.
Tillsynsmyndigheten skall förordna en revisor att med övriga revisorer
deltaga i granskningen av centralkassas räkenskaper och styrelsens förvalt
ning. Myndigheten äger när som helst återkalla förordnande som här avses
och i stället utse ny revisor. För revisor, varom i denna paragraf stadgas,
skall myndigheten utfärda instruktion.
71 §.
På anmälan varom sägs i 51 § skall tillsynsmyndigheten, i fall då revi
sorer icke utsetts till föreskrivet antal, förordna revisor eller revisorer. Är
revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medbor
gare, utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts
till revisor i strid med vad i 46 § 1 mom. andra stycket lagen om ekonomis
ka föreningar stadgas, skall på anmälan därom tillsynsmyndigheten förklara
honom entledigad och förordna revisor i hans ställe. Har anmälan ej gjorts
av kreditkassans styrelse, skall före besluts meddelande tillfälle beredas sty
relsen att yttra sig i ärendet. Förordnande av revisor skall avse tid till dess
annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.
Tillsynsmyndigheten äger när som helst återkalla förordnandet och i stäl
let utse ny revisor.
72 §.
Tillsynsmyndigheten äger sammankalla kreditkassas styrelse, när sådant
prövas nödigt. Har styrelsen icke efterkommit av myndigheten framställd
begäran om utfärdande av kallelse till extra stämma, må kallelse utfärdas
av myndigheten.
Den som enligt av Konungen meddelade bestämmelser har befogenhet att
företräda myndigheten äger närvara vid stämma eller av myndigheten ut
lyst styrelsesammanträde och deltaga i överläggningarna.
73 §.
Därest tillsynsmyndigheten så finner erforderligt, må myndigheten med
dela närmare föreskrifter om sättet att föra kreditkassas räkenskaper, om
förvaring av värdehandlingar samt om inventering av dessa handlingar.
74 §.
Kreditkassas styrelse åligger
att när som helst för den befattningshavare hos tillsynsmyndigheten, som
enligt av Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant avseende fÖre-
träda myndigheten, samt för den särskilda undersökning, Konungen kan fin- f
na för gott anställa, hålla de hos kreditkassan inneliggande kontanta med
len och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar
tillgängliga fÖr granskning, samt
att jämväl i övrigt tillhandahålla myndigheten eller sådan befattnings
havare därstädes, som ovan sagts, de upplysningar rörande kassan som äs
kas.
Yppas anledning till antagande att centralkassa gjort sådana förluster att
rubbning uppstått i det förhållande, som enligt 34 § skall förefinnas mellan
centralkassas inlåning samt kassans och anslutna jordbrukskassors eget
kapital, skall centralkassans styrelse ofördröjligen låta upprätta särskild
balansräkning enligt 44 och 45 §§ för utvisande av centralkassans ställning
samt, därest balansräkningen bekräftar antagandet i fråga, ofördröjligen
avsända meddelande härom till tillsynsmyndigheten.
Centralkassas styrelse åligger därjämte att på den tid och i den ordning
tillsynsmyndigheten bestämmer tillhandahålla myndigheten de redovisnings-
\
¬
. Nr 216
509
handlingar, Ö"versikter och övriga handlingar, rörande kassans och de an
slutna jordbrukskassornas ställning som av tillsynsmyndigheten äskas.
75 §.
Har kreditkassas styrelse eller stämma fattat beslut, vilket står i strid
med lag eller stadgarna, må tillsynsmyndigheten förbjuda verkställighet av
beslutet. Myndigheten må ock förelägga styrelsen att, om beslut som nyss
sagts gått i verkställighet, göra rättelse där så kan ske samt att fullgöra
vad styrelsen åligger enligt lag eller stadgarna. Sådant föreläggande må
dock, utom vad angår innehållet av vinst- och förlusträkning eller balans
räkning, icke av myndigheten meddelas i fråga om i lag givna föreskrifter,
vilkas överträdande är belagt med straff.
Ändå att avvikelse från lag eller stadgar icke skett, äger tillsynsmyndig
heten meddela de erinringar beträffande kassans verksamhet, som myndig
heten kan finna påkallade.
Underlåter kassa att ställa sig till efterrättelse av myndigheten meddelat
förbud eller föreläggande eller handhar kassan eljest sina angelägenheter på
sätt, som är ägnat att rubba förtroendet till kassan, har tillsynsmyndighe
ten att göra anmälan därom hos den myndighet, som godkänt kassan; och
äger den myndigheten återkalla godkännandet.
Tillsynsmyndigheten äger förelägga vite vid meddelande av föreskrift el
ler förbud enligt denna lag.
76 §.
Träder kreditkassa i likvidation, äger tillsynsmyndigheten förordna om
bud, som har att närvara vid likvidatorernas sammanträden, med rätt att
yttra sig till protokollet, samt att i övrigt övervaka likvidationen.
Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som helst inventera
kreditkassans inneliggande kontanta medel och övriga tillgångar samt grans
ka kassans böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må av ombudet
begärd upplysning angående förvaltningen ej av likvidatorerna förvägras.
Tillsynsmyndigheten äger under likvidationen i avseende på likvidatorer
och stämma enahanda befogenhet som, innan kassan trätt i likvidation, en
ligt denna lag tillkommer myndigheten beträffande styrelse och stämma.
Tillsynsmyndigheten må, därest så prövas erforderligt, förordna likvida
tionsrevisor. Beträffande denne skall vad om revisor i 70 § sägs äga mot
svarande tillämpning.
77 §.
Har centralkassas egendom avträtts till konkurs, förordnar tillsynsmyn
digheten ett allmänt ombud att såsom konkursförvaltare deltaga i konkurs
boets förvaltning med övriga konkursförvaltare.
Utan hinder av beslut, som kan vara fattat om delning av förvaltningen
av boet, äger allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla dess delar.
Ombudet äger beträffande medförvaltare göra sådan anmälan, som sägs i
80 § konkurslagen.
Om arvode till ombud gäller vad i konkurslagen är i allmänhet stadgat be
träffande arvode till konkursförvaltare.
78 §.
Till revisor, likvidationsrevisor eller ombud som förordnas enligt 70, 71
eller 76 § skall ersättning med belopp som tillsynsmyndigheten bestämmer'
utgivas av den kassa som avses med förordnandet.
79 §.
Vad i 69 §, 72 §, 74 § första och tredje styckena, 75 § första, andra och
fjärde styckena, 76 §, 77 § samt 78 § stadgas skall i tillämpliga delar gälla
¬
s
510
1956 . Nr 2
jämväl med avseende på tillsynen över riksorganisationen. På riksorganisä-v
tionen skall särskilt ankomma att, på den tid och i den ordning tillsyns
myndigheten äskar, tillhandahålla översiktliga uppgifter beträffande jord
brukskasserörelsen i dess helhet.
80 §.
Till bestridande av kostnaden för tillsynsmyndighetens organisation och
verksamhet skall jordbrukskasserörelsen årligen erlägga bidrag. Närmare
f(»reskrifter om fastställande av bidrag och bidrags erläggande meddelas av
Konungen.
81 §.
Ledamot av eller befattningshavare hos tillsynsmyndigheten må ej vara
ledamot i styrelsen för eller revisor i eller anställd hos kreditkassa eller
riksorganisationen.
82 §.
Över beslut, som tillsynsmyndigheten meddelar med stöd av denna lag,
må klagan föras hos Konungen, men beslutet går ändock i verkställighet,
om icke Konungen annorlunda förordnar.
Straffbestämmelser
83 §.
Med avseende på jordbrukets kreditkassor skola, i stället för vad i 110-
112 §§ lagen om ekonomiska föreningar stadgas, gälla de straffbestämmel
ser som nedan upptagas i 84—86 §§. I fråga om riksorganisationen skall, för
utom nyss nämnda bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar, gälla
stadgandet i 84 § 3 denna lag.
84 §.
Med dagsböter eller fängelse straffes
1. styrelseledamot, vilken vid upprättande av förvaltningsberättelse, ba-'
lansräkning eller vinst- och förlusträkning som avses i 38 § lagen om eko
nomiska föreningar eller i 81 § samma lag, jämförd med 56 § denna lag, el
ler i 74 § andra stycket denna lag uppsåtligen förfar i strid med bestämmel
serna i 43 §, 44 §, 45 § andra, tredje, fjärde och femte styckena, 46 § eller
47 § denna lag;
2. likvidator, vilken vid upprättande av balansräkning, likvidationsräk
ning eller förvaltningsberättelse som avses i 83 § första och tredje styckena
eller 86 § lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 § samma lag, jämförd
med 56 § denna lag, eller i 64 § denna lag uppsåtligen förfar i strid med be
stämmelser i sagda lagrum;
3. styrelseledamot, likvidator eller befattningshavare, vilken uppsåtligen
eller av vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift vid lämnan"^
de av upplysning som avses i 69, 74, 76 eller 79 § denna lag;
4. revisor eller likvidationsrevisor, vilken i revisionsberättelse eller annan
handling, som framlägges på stämma eller annorledes hålles tillgänglig för
medlemmar eller röstberättigade, eller i påslcrift å sådan handling uppsåt
ligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift
rörande Icreditkassas angelägenheter eller uppsåtligen eller av grov vårdsr
löshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen, ändå att
anledning därtill föreligger.
Har gärning som avses i första stycket 1 eller 2 skett av vårdslöshet, är
straffet dagsböter.
¬
. Nr 216
511
85 §.
Med d agsböter straffes
1. den som bryter mot vad i 4 § andra stycket stadgas;
2. st3!Telseledamot, vilken uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar
oriktig eller vilseledande uppgift i ansökan om stadfästelse på kassas stad
gar;
3. styrelseledamot, likvidator eller annan, som i anmälan för eller ansö
kan om registrering eller i handling som fogas därvid eller i uppgift var
om förmäles i 10 § lagen om ekonomiska föreningar uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift;
4. styrelseledamot eller likvidator, vilken, i annat fall än i 84 § första
stycket 1 och 2 samt andra stycket avses, uppsåtligen eller av grov vårdslös
het meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling, som hålles till
gänglig för medlemmar eller röstberättigade eller framlägges på stämma,
eller i påskrift å sådan handling;
5. styrelseledamot, vilken deltagit i beslut om åtgärd som strider mot be
stämmelserna i 9 eller 19 §;
6. styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen eller av vårdslöshet i
strid med bestämmelserna i 18 § lagen om ekonomiska föreningar låter verk
ställa utdelning eller utbetalning till medlem eller annan;
7. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors med
hjälpare som, oaktat han insett eller bort inse, att skada därav kunnat följa,
yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans kännedom,
utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag.
86 §.
Med d agsböter straffes ock
1. styrelseledamot eller likvidator, vilken underlåter att iakttaga föreskrift
som är meddelad i 10 § f örsta eller andra stycket lagen om ekonomiska för
eningar eller i 48 § eller 53 § andra stycket denna lag eller i 80 § sista styc
ket eller 81 § sista stycket förstnämnda lag, vartdera lagrummet jämfört
med 53 § andra stycket och 56 § denna lag;
2. styrelseledamot eller likvidator, vilken underlåter att iakttaga föreskrift
som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 37, 68, 90 eller 92 §
lagen om ekonomiska föreningar eller i 63 § denna lag;
3. styrelseledamot eller likvidator, som underlåter att till revisor eller lik
vidationsrevisor avlämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 § andra
stycket, 81 § andra stycket, 83 § sista stycket eller 86 § sista stycket lagen
om ekonomiska föreningar eller i 89 § första stycket samma lag, jämfört
med 56 § denna lag;
4. styrelseledamot eller likvidator, som försummar att fullgöra vad i 55 §
sista stycket, 84 § sista stycket, jämfört med 55 § sista stycket, eller 86 §
andra stycket sista punkten lagen om ekonomiska föreningar finnes stadgat
eller som underlåter att iakttaga föreskrift, som med avseende på framläg
gande av handlingar på stämma eller tillhandahållande av handlingar viss
tid före stämma är meddelad i 57 § 1 mom., 81 § andra stycket, 87 § andra
stycket eller 89 § a ndra stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 81 §
sista stycket samma lag, jämfört med 56 § denna lag;
5. revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som meddelats i 54 §
1 mom. denna lag eller i 81 § andra stycket lagen om ekonomiska förening
ar, så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i 87 § första
stycket första punkten eller 89 § första stycket fjärde punkten sistnämnda
lag finnes stadgat.
¬
övergångsbestämmelser
92 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1957; dock skall redan från och
med den 1 juli 1956, i stället för stadgandet i 30 § tredje stycket förordning
en den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor, gälla vad i 31 §
andra stycket denna lag stadgas.
Genom lagen upphävas, med den begränsning nedan sägs, nyssnämnda
förordning samt lagen den 26 juni 1936 (nr 373) med vissa bestämmelser
om centralkassor för jordbrukskredit tillika med alla de särskilda stad-
ganden, vilka innefatta ändring i, tillägg till eller föreskrifter om tillämp
ningen av nämnda författningar, så ock vad i övrigt finnes i lag eller sär
skild författning stridande mot lagens bestämmelser.
Där i lag eller författning förekommer hänvisning till stadgande, som
ersatts genom bestämmelse i denna lag, skall den bestämmelsen i stället
tillämpas.
i
\
512
1956 . Nr
Särskilda bestämmelser
87 §.
t mom. Jordbrukskassa må övertaga annan jordbrukskassas rörelse eller
del därav, såframt rilrsorganisationen det medgivit.
Ej må centralkassa övertaga annan kreditkassas rörelse eller del därav,
med mindre Konungen eller myndighet Konungen förordnar prövat överta
gandet icke vara till skada för det allmänna samt lämnat tillstånd därtill.
2 mom. Har kreditkassa övertagit annan kassas rörelse helt eller delvis
och finnes bland sistnämnda kassas tillgångar egendom, som kreditkassa ej
må förvärva, må den egendomen, även om sådant fall ej är fÖr handen som
i 40 eller 41 § sägs, förvärvas av den övertagande kassan. Egendom som kas
san på detta sätt förvärvat skall, i den mån egendomen ej, jämlikt vad i nyss
nämnda lagrum stadgas, må av kassan behållas, åter avyttras så snart lämp
ligen kan ske och senast då avyttring kan äga rum utan förlust för kassan.
3 mom. Om del av kreditkassas rörelse skall övergå till annan kassa,
må efter beslut av förstnämnda kassa och med godkännande av tillsyns
myndigheten och riksorganisationen eller, såvitt gäller övergång endast
mellan jordbrukskassor inom samma centralkassas verksamhetsområde,
med godkännande av riksorganisationen ensam reservfonden nedsättas med
skäligt belopp.
88 §.
Vad i 96—98 §§ lagen om ekonomiska föreningar är stadgat om fusion
skall ej gälla jordbrukets kreditkassor.
89 §.
Enskildas förhållanden till kreditkassa må ej i oträngt mål yppas.
90 §.
Driver kreditkassa verksamhet i strid med föreskrift i 9 eller 19 §, skola
medlemmar i kassan så ock st5Telseledamöterna eller andra ställföreträdare
för kassan, i den mån de deltagit i åtgärden eller heslut därom svara för upp
kommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
91 §.
De föreskrifter utöver vad denna lag innehåller som finnas erforderliga
för lagens tillämpning meddelas av Konungen.
f
¬
. Nr 216
513
93 §.
Från och med den 1 juli 1956 må centralkassa eller jordbrukskassa antaga
stadgar, vilka stå i överensstämmelse med denna lag, att gälla från det lagen
trätt i kraft. Sålunda antagna stadgar må, utan hinder av att lagen ej trätt
i kraft, stadfästas enligt lagen och registrering verkställas med anteckning i
föreningsregistret, att de nya stadgarna skola gälla från dagen för lagens
ikraftträdande.
Har centralkassa eller jordbrukskassa, som godkänts enligt äldre be
stämmelser, ej före den 1 januari 1958, eller den senare dag som Konungen
för särskilt fall må hava bestämt, erhållit stadfästelse av stadgarna samt
registrering varom i första stycket sägs, skall det för kassan meddelade god
kännandet återkallas.
Svenska jordbrukskreditkassan skall, med bibehållande så länge Konungen
ej annorlunda förordnar av sin bankmässiga verksamhet enligt förord
ningen den 5 juni 1942, handhava uppgiften att vara jordbrukskasserörel
sens riksorganisation intill dess annan förening med denna uppgift vunnit
registrering eller ock jordbrukskreditkassan ombildats för detta ändamål.
Ej må kassan utan att den ombildats och nya stadgar antagits och stadfästs
samt registrering verkställts verka såsom riksorganisation efter den 1 ja
nuari 1958, med mindre Konungen lämnat tillstånd därtill. Så länge jord
brukskreditkassan uppehåller bankmässig verksamhet, skall jordbrukskre
ditkassan vid tillämpning av 34 § första stycket b) och c) jämställas med
inländskt bankaktiebolag, sparbank och centralkassa.
94 §.
Träder kreditkassa, som godkänts enligt äldre bestämmelser, under år
1957 i likvidation eller försättes kassa under år 1957 i konkurs eller med
delas efter utgången av år 1957 beslut om likvidation eller konkurs på grund
av framställning som skett före den 1 januari 1958, skola kassans medlem
mar, därest dess tillgångar ej förslå att gälda skulderna, såvitt rörer borge
närernas rätt vara ansvariga för kassans förbindelser enligt äldre bestäm
melser.
Hava likvidatorer för kreditkassa utsetts innan denna lag trätt i kraft,
skola äldre bestämmelser i allo tillämpas med avseende på likvidationen.
Skola enligt vad nu sagts äldre bestämmelser gälla och är överträdelse
av bestämmelserna belagd med straff, skola jämväl i fråga om straffet äldre
bestämmelser lända till efterrättelse.
95 §.
Styrelseledamöter, revisorer och suppleanter, som äro utsedda vid denna
lags ikraftträdande, må utan hinder av vad i lagen stadgas utöva sitt upp
drag under den tid för vilken de äro valda.
96 §.
I fråga om medel, som förvaltas av förmyndare eller god man och som
sedan den 1 januari 1941 innestå på räkning hos kreditkassa utan villkor
att de må lyftas allenast med överförmyndarens tillstånd, skall, såframt ej
överförmyndaren anorlunda förordnar, vid tillämpning av vad i 32 § stadgas
så anses som om förbehåll enligt 15 kap. 9 § andra stycket föräldrabalken
gjorts, att de må uttagas utan sådant tillstånd. Vad nu sagts skall ock gälla
medel, som sedermera insatts eller framdeles insättas på räkningen, och
ränta som lagts eller lägges till kapitalet.
97 §.
Beträffande återlämnande till staten av grundfond, som sägs i 8 och 26 §§
förordningen den 5 juni 1942 om jordbrukets kreditkassor, skall gälla vad i
särskild ordning föreskrives.
¬
514
1956 . Nr 216
'
' ,v
Del alia som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera
visso hava Vi detta med egeai hand undersltrivit och med Vårt kungl. sigill ^
bekräfta låtit.
Stockholms slott den 25 maj 1956.
GUSTAF ADOLF
(L. S.)
(Jordbruksdepartementet)
SAM. B . NORUP
¬