SFS 1955:416

TNINGSSAMLING

Il f.O

/ ' ' '

1955 • Nr 416—422

Utkom frän trycket den 23 juni 1955

Nr 416

'

Lag

^

om sparbanker;

given Stockholms slott den 3 juni 1955.

Vi GUSTAF ADOLF, med Guds uåde, Sveriges, Götes och

^

Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, medi riksdagen^, funnit

I

gott förordna som följer.

Inledande bestämmelser

1 §.

Med sparbank förstås i denna lag penninginrättning, som utan rätt för

dess stiftare eller andra att njuta del i den vinst, som kan uppkomma å rö­

relsen, har till ändamål att befordra sparsamhet genom att i enlighet med

de bestämmelser, som i denna lag meddelas, bedriva in- och utlåning av pen­

ningar och i samhand därmed stående verksamhet.

2 §.

Ej må annan penninginrättning än sådan, som sägs i 1 §, samt postspar­

banken i sin firma eller eljest vid beteckning av verksamheten använda ordet

sparbank, ej heller som beteckning å inlåningsräkning begagna ordet spar­

banksräkning.

3 §.

Sparbankerna skola, på sätt i denna lag sägs, stå under offentlig tillsyn.

För inskrivning av de uppgifter, vilka enligt denna lag eller med stöd därav

meddelade bestämmelser skola anmälas för registrering eller vilkas inta­

gande i registret eljest är föreskrivet, skall föras sparbanksregister hos re­

gistreringsmyndighet, varom förmäles i 90 §.

Om sparb anks bildande

4 §.

Stiftare av sparbank skola vara myndiga här i riket bosatta svenska med­

borgare och till antalet minst tjugu. Den som är i konkurstillstånd kan ej

vara stiftare.

Stiftarna skola upprätta reglemente för sparbanken.

För teckning av bidrag till grundfonden skall teckningslista framläggas

av stiftarna. Bidragsteckning, som ej sker å teckningslista, är icke bindande.

Å teckningslistan skall angivas, huruvida fonden eller del därav skall jäm-

I Prop. 1955: 151; B:oU 19 och 83; Rskr 316.

315—55702U. Svensk författningssamling 1955, Nr416—422

¬

818

1955 . Nr él6

likt förbehåll i reglementet med eller utan ränta återbaras, samt, där ränta

skall utgå, den räntefot, högst sex procent om året, efter \ålken räntan skall

beräknas.

5 §.

Sparbanks firma skall innehålla ordet sparbank. För utmärkande av rörel-

,

sens beskaffenhet må ej annan beteckning än sparbank användas.

^

Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning registre­

rad, ännu bestående sparbanks firma.

6 §.

.

;

stiftarna skola söka stadfästelse å reglementet hos länsstyrelsen i det län,

{

inom vilket sparbankens styrelse skall hava sitt säte.

;

Vid ansökningen, som skall vara underskriven av samtliga stiftare, skall

fogas försäkran av stiftarna att det belopp, vartill grundfonden skall uppgå

^

enligt reglementet, blivit tecknat.

7 §.

Stadfästelse må ej meddelas, där ej sparbanken prövas vara nyttig för det

allmänna samt reglementet finnes överensstämma med denna lag ävensom

med lag och författning i övrigt. Stadfästelse skall likaså vägras, där regie-

mentsbestämmelse utan att strida mot lag eller annan författning framstår

som uppenbart olämplig.

8 §.

Grundfonden skall vid stiftandet sättas till minst tjugufemtusen kronor;

j

dock att, där det 1 reglementet bestämda verksamhetsområdet är ringa eller

j

andra särskilda omständigheter föranleda därtill, länsstyrelsen må medgiva,

i

att grundfonden bestämmes till lägre belopp, ej understigande tiotusen kro­

nor.

Grundfonden må ej inbetalas annorledes än i penningar.

'

9_§.

Sedan huvudmän, styrelse och revisorer utsetts samt det belopp, vartill

grundfonden enligt reglementet skall uppgå, inbetalts, må sparbank registre­

ras enligt vad därom föreskrives i denna lag och med stöd av densamma med­

delade bestämmelser.

Innan sparbank registrerats, kan den ej förvärva rättigheter eller ikläda

sig skyldigheter, ej heller söka, kära eller svara inför domstol eller annan

myndighet.

Handla stiftare eller styrelsen eller annan, som enligt 41 § är ställföreträ­

dare för sparbanken, eller huvudmän å sparbanks vägnar, innan den blivit

registrerad, svara de som deltagit i åtgärden eller beslutet därom för upp­

kommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en;

de äro tillika, där avtal träffats med någon som saknade kännedom om att

sparbanken var oregistrerad, en för alla och alla för en skyldiga att ställa be­

tryggande säkerhet för förpliktelser, som ej skola omedelbart fullgöras.

10 §.

Har styi-elsen eller annan ställföreträdare, som avses i 41 §, ingått avtal

för oregistrerad sparbank, är avtalet, där registrering sker, gällande från

registreringen, såvida icke den med vilken avtalet slöts utövar den rätt att

frånträda avtalet, som på grund av vad i andra stycket stadgas må tillkomma

honom.

•

Den med vilken avtalet slöts äger frånträda avtalet, innan det kommit eller

enligt vad i 89 § sägs skall anses hava kommit till hans kännedom, att spai'-

banken registrerats. Visste han, att sparbanken var oregistrerad, må han,

¬

"

55 . Nr 416

819

dock ej, med mindre förbehåll träffats, frånträda avtalet i annat fall än då

ansökan om registrering icke gjorts inom föreskriven tid eller då ansökan,

som gjorts inom denna tid, avslagits av registreringsmyndigheten,

Frånträde skall anses hava ägt rum, när meddelande därom inlämnats

för befordran med post eller telegraf eller eljest på ändamålsenligt sätt av­

sänts till ställföreträdare, som ingått avtalet, eller till annan, som utsetts

att vara styrelseledamot eller firmatecknare. Den med vilken avtalet slöts är

pliktig att, på förfrågan huruvida han vill vidhliva avtalet, inom skälig tid

giva hesked därom. Förklarar han sig vilja vidhliva avtalet eller underlåter

han att inom skälig tid giva hesked, skall han vara bunden av avtalet som

om han vetat, att sparbanken var oregistrerad.

Blir enligt första stycket avtal bindande fÖr sparbanken, må ansvarighet,

varom stadgas i 9 § tredje stycket, ej göras gällande, utom såvitt angår för­

pliktelse som skolat fullgöras före sparbanltens registrering. Ej heller må på

grund av sådan förpliktelse talan om ansvarighet som nyss sagts väckas, se­

dan ett år förflutit från registreringen.

rs

W)

Om huvudmän

11 §.

I sparbank skola såsom representanter för insättarna finnas huvudmän

för övervakning av sparbankens förvaltning och med de uppgifter i övrigt,

som angivas i denna lag.

Huvudmännen skola vara minst tjugu och högst femtio, dock att länssty­

relsen må, om särskilda förhållanden föranleda därtill, medgiva att antalet

sättes högre än femtio.

12 §.

Huvudman skall vara myndig samt, såvida ej länsstyrelsen på grund av

särskilda förhållanden finner skäl medgiva annat, vara bosatt inom spar-

bankens verksamhetsområde.

I#

Huvudman må ej den vara som är

1. tjänsteman i sparbanken, där ej sådant är uttryckligen medgivet i

reglementet, eller

2. huvudman, styrelseledamot eller tjänsteman i annan sparbank.

Huvudman, som enligt stadgandet i 13 § tillsättes av stadsfullmäktige,

kommunalfullmälctige eller landsting, må ej heller vara tjänsteman eller stj'-

relseledaraot i annat bankaktiebolag än Sparbankernas bankaktiebolag eller

i hj^poteksförening eller kassa för jordbrukskredit.

13 §.

Av antalet huvudmän skall hälften väljas, i enlighet med närmare stad-

ganden i reglementet, av fullmäktige i de städer, köpingar och landskommu­

ner, som ingå i sparbankens verksamhetsområde, eller av landsting. Återsto­

den utses av huvudmännen själva, vid senare huvudmannaval än det, som

förrättas i samband med sparbankens bildande, bland insättare i sparbanken,

som vid utgången av kalenderåret närmast före huvudmannavalet haft ett

tillgodohavande i sparbanken av minst etthundra kronor; huvudman, som

står i tur att avgå, äger ej deltaga i valet för besättande av hans egen plats.

Stadsfullmäktiges, kommunalfullmäktiges och landstings val av huvud­

män skall vara proportionellt, därest det hegäres av minst så många väl­

jande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal

delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid

sådant val är särskilt stadgat.

¬

820

1955 . Nr 416

14 §.

Huvudman, skall utses för fyra år, dock att vid det första huvudmanna-

valet inom sparbanken mandattiderna skola i den mån så erfordras för att

åstadkomma successiva nyval sättas kortare än som nyss sagts. Därest hu­

vudman avgår eller avlider innan den tid, för vilken han blivit utsedd, gått

till ända eller hinder för honom att vara huvudman uppkommer enligt 12 §,

skall fyllnadsval för den återstående delen av mandattiden anställas så snart

kan ske.

15 §.

De ärenden, vilka jämlikt denna lag eller annan författning eller reglemen­

tet tillhöra huvudmännens prövning, handläggas å sammanträde enligt vad

därom är närmare stadgat här nedan.

Om fonder och om användning av vinsten

16 §.

Då det finnes påkallat för att upprätthålla sparbanks verksamhet, må

huvudmännen besluta om bildande av garantifond genom bidrag av huvud­

män eller andra.

För att vara bindande skall teckning av bidrag till garantifond ske å teck­

ningslista. Ä denna skall angivas huruvida ränta skall utgå å fonden och i

så fall den räntefot, högst sex procent om året, efter vilken räntan skall

beräknas. Vidare skola å teckningslistan sparbankens senaste balansräk­

ning och revisorernas yttrande däröver vara avskrivna.

Garantifond må återbetalas, i den mån sparbankens återstående fonder,

inbegripet förlagskapital enligt vad därom stadgas i 27 §, äro tillräckliga

för iakttagandet av det förhållande, som jämlikt nyssnämnda paragraf skall

förefinnas mellan sparbankens inlåning och dess fonder. I övrigt skall be­

träffande återbetalningen gälla vad i sådant hänseend.e blivit utfäst vid ga­

rantifondens bildande.

17 §.

Sparbanks vinst skall, i den mån grundfonden eller, om garantifond bil­

dats, denna gått förlorad, i första hand användas för att uppbringa sådan

fond till det belopp, vartill den skall uppgå.

Vad som av vinsten icke tages i anspråk för det i första stycket nämnda

ändamålet skall avsättas till reservfond. Dock äga huvudmännen, efter det

styrelsen avgivit yttrande i ärendet, besluta, att högst fem procent av de

vinstmedel, som eljest skolat avsättas till reservfonden, skola användas till

sådant allmännyttigt eller välgörande ändamål, som icke på grund av gäl­

lande författning skall tillgodoses genom skattebidrag. Huvudmännen må

överlåta åt styrelsen att närmare bestämma om användningen av vinst­

medel, som anslagits för ändamål av nyssnämnda slag.

18 §.

Är i reglementet förbehåll gjort om återbäring av grundfond eller del

därav, må sådan återbäring ej äga rum annat än i den mån reservfonden

uppgår till belopp, som motsvarar tio gånger grundfonden; ej heller må

återbäring ske, så länge garantifond, där sådan bildats, ej återbetalts eller

om genom återbäringen det förhållande, som jämlikt 27 § skall förefinnas

emellan sparbankens inlåning och fonder, skulle rubbas.

r, '

v''l'

¬

•

^

955 . Nr 416

821

19 §.

Utfäst ränta å garantifond eller grundfond skall icke utbetalas, om till

följd därav vinsten å rörelsen icke skulle förslå till att uppbringa grund­

fond eller garantifond till i 17 § första stycket angivet belopp. Ränta å ga­

rantifond skall ej heller utbetalas, om genom utbetalningen sådan förlust

skulle uppkomma å rörelsen att det förhållande, som jämlikt 27 § skall före­

finnas mellan sparbankens inlåning och dess fonder, inbegripet förlagskapi­

tal enligt vad därom stadgas i nyssnämnda lagrum, icke skulle kunna upp­

rätthållas. Grundfondränta skall ej i något fall utbetalas om till följd därav

förlust skulle uppkomma.

20 §.

Har sparbank försatts i konkurs efter ansökan, som gjorts inom ett år

från det beslut fattades om återbetalning av garantifond eller om återbä­

ring av grundfond, är beslutet, såvitt det inverkar på borgenärernas rätt,

utan verkan; och skall å belopp, som på grund av vad sålunda stadgas skall

erläggas till konkursboet, gäldas ränta efter sex procent om året från den

dag, då beloppet utbetaltes av sparbanken.

21 §.

I den mån ej annat följer av innehållet i 16 och 18 §§, må fonderna ej

minskas, därest så ej erfordras till täckande av förlust, som uppstått å rö­

relsen.

Om rörelsen

22 §.

Med de undantag, som framgå av 25 §, må sparbank ej driva annan in­

låningsrörelse än å sparbanksräkning.

En och samma insättares tillgodohavande å sparbanksräkning må icke

annorledes än genom upplupen räntas läggande till kapitalet ökas utöver

visst i reglementet bestämt belopp, högst etthundratusen kronor.

Ej må sparbank ikläda sig skyldighet att annorledes än viss tid, minst

en månad, efter uppsägning återbetala å sparbanksräkning insatta medel;

styrelsen dock obetaget att, då sådant prövas kunna ske utan olägenhet,

medgiva utbetalning utan avvaktan på uppsägningstidens utgång.

23 §.

Insättning å sparbanksräkning skall, där reglementet ej medgiver annat,

antecknas i sparbanksbok. Sparbanksboken må ej vara ställd till inneha­

varen eller eljest löpande; ej heller må sparbanken träffa förbehåll, som

skulle medföra, att betalning till annan än rätt innehavare kunde åberopas

av sparbanken.

I fråga om efterlysning och dödande av förkommen sparbanksbok gäller

vad därom är särskilt stadgat.

24 §.

Omyndig må utan särskild tillåtelse av förmyndaren förfoga över medel,

som den omyndige, efter det han fyllt sexton år, själv insatt i sparbank.

Sådana medel må ej från sparbanken utbetalas till förmyndaren utan den

omyndiges samtycke. Har förmyndaren erhållit överförmyndarens tillstånd

att omhändertaga medlen och därom företett bevis hos sparbanken, äger

den omyndige ej längre förfoga över medlen. I fall, varom nu är sagt, skall

anteckning, att den omyndige ej äger förfoga över innestående medel, verk­

ställas i sparbankens avräkningsbok samt i sparbanksbok eller annan mot-

. 4^.

^ /.i V

¬

822

1955 . Nr 416

bok eller å insättningsbevis i övrigt, när boken eller beviset företes bos spar­

banken.

I fråga om medel, som stå under förvaltning av förmyndare eller god man

efter vad i föräldrabalken är stadgat, må, utom såvitt angår ränta som

innestått kortare tid än ett år, uttag utan överförmyndarens tillstånd göras

allenast såframt förbehåll därom skett enligt 15 kap. 9 § andra stycket

nämnda balk. överförmyndaren äger när som helst förordna, att förbehål­

let ej skall gälla. Har sådant förordnande meddelats, skall anteckning där­

om verkställas i avräkningsboken samt i motboken eller ä insättningsbevi­

set. överförmyndare, förmyndare och god man äga på begäran erhålla bevis

angående beloppet av de medel, som insättas eller innestå, så ock, om med­

delat tillstånd icke blivit använt, intyg därom.

25 §.

Intill ett sammanlagt belopp, motsvarande femton procent av de enligt se­

naste bokslut ä sparbanltsräkning innestående medlen, äger sparbank mot­

taga inlåning å annan, valfri räkning.

Härutöver må sparbanlc upptaga lån mot sådana för den allmänna rörel­

sen avsedda förskrivningar, som medföra rätt till betalning först efter ut-

färdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis). För att tillgodose tillfälligt

penningbehov må sparbank jämväl begagna kredit i checkräkning hos riks­

banken eller inländskt bankaktiebolag eller annorledes upptaga lån.

26 §.

Sparbank må ej utfärda tryckta eller graverade, till innehavaren eller till

viss man eller order ställda förbindelser eller ikläda sig ansvarighet för

sådana förbindelser.

Vad sålunda stadgats skall dock ej gälla av sparbanken utställda ränte­

bärande förlagsbevis lydande å minst etthundra kronor.

Sparmärken för användning vid inlåning inom skolsparrörelsen må av

sparbank utfärdas allenast där anordningar vidtagits för kontroll över ute­

löpande märken,

27 §.

Sparbank äger mottaga inlåning med

dels ett belopp motsvarande summan av

a) sparbankens inneliggande kassa;

b) vad för sparbankens räkning innestår hos Sveriges rikshanJt, riksgälds-

kontoret eller j)ostsparbanken eller å postgiro eller hos inländskt bankaktiebo­

lag, svenslca jordbrukskreditkassan eller centralkassa för jordbrukskredit;

^

c) sparbanken tillhöriga, å inländsk penninginrättning dragna checkar;

d) marknadsvärdet, dock högst nominella värdet, å sparbanken tillhöriga

av svenska staten utfärdade skattkammarväxlar, å sådana sparbanken till­

höriga obligationer, vilka utfärdats av staten, Sveriges allmänna hypoteks-

bank eller konungariltet Sveriges stadshypotekskassa samt å andra sparban­

ken tillhöriga inhemska obligationer, vilka äro av fullgod beskaffenhet;

e) fordringar på grund av lån, för vilkas fulla gäldande staten, kommun

eller därmed jämförlig samfällighet är ansvarig; samt

f) fordringar, för vilka säkerheten utgores' av

fullgoda inhemska obligationer, beräknade till marlcnadsvärdet, dock högst

nominella värdet,

inteckning i jordbruks-, bostads- eller affärsfastighet inom sextio procent

av senast fastställda taxeringsvärdet, eller

inteckning i tomträtt till bebyggd fastighet, såvida den eller de byggnader,

som finnas uppförda därå, äro avsedda väsentligen för bostadsändamål,

inom sextio procent av senast fastställda taxeringsvärdet å byggnaderna;

¬

B t

'

•

55 • Nr 416

823

dels ock därutöver ett belopp av högst tolv och en halv gånger sparban­

kens fonder.

I intet fall må dock inlåningen med avdrag av ett belopp, motsvarande

de medel som upptagits under a)—c) i första stycket ävensom, i den

mån återstående löptid utgör högst ett år, skattkammarväxlar samt statens,

Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypoteks-

kassas obligationer, överstiga femtio gånger sparbankens fonder.

På ansökan av sparbank äger Konungen, efter hörande av fullmäktige i

riksbanken och riksgäldskontoret samt sparbanksinspektionen, medgiva att

av sparbanlten utställda förlagsbevis icke skola anses såsom inlåning samt

att med sparbankens fonder må likställas, intill ett belopp motsvarande högst

hälften av sparbankens reservfond, nominella värdert å förlagsbevis, utställda

av sparbanken.

Sparbank, som på grund av avtal enligt 79 § skall uppbära blivande

överskott vid annan sparbanks likvidation, må vid bestämmande av inlå­

ningens omfattning under tiden för likvidationen intill belopp och på vill­

kor som sparbanksinspektionen fastställer taga överskottet i beräkning.

28 §.

Sparbanks utlåningsrörelse skall företrädesvis avse sparbankens verk­

samhetsområde.

Lån må ej utlämnas mot annat fordringsbevis än skuldebrev. Utan hinder

av vad sålunda stadgas må dock beviljas kredit i checkräkning till belopp i

varje särskilt fall av högst tjugufemtusen kronor.

Lån utan särskild säkerhet må beviljas till belopp i varje särskilt fall

av högst femtusen kronor och sammanlagt motsvarande högst en femtedel

av sparbankens fonder ävensom, utan sagda begränsningar, till kommun

eller därmed jämförlig samfällighet eller till annan sparbank.

I övrigt äger sparbank utlämna lån allenast mot fullgod säkerhet av pant

eller borgen. Mot inteckning i fartyg eller förlagsinteckning eller inteck­

ning i jordbruksinventarier må lån ej utlämnas, sparbank dock obetaget att

mottaga sådan säkerhet tillika med annan i och för sig fullgod säkerhet,

som nyss nämnts. Lån mot pant av aktier eller förlagsbevis må utlämnas

högst till sammanlagt belopp motsvarande hälften av sparbankens fonder,

dock att sparbanlc icke må som pant mottaga aktie i bolag, vars verksamhet

huvudsakligen består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som

idkar emissionsrörelse, eller förlagsbevis, som sådant bolag eller sparbanken

själv utställt. Ej heller må sparbank som pant godtaga bevis om tillskott

till garantifond eller grundfond i sparbanken.

Lån, för vilket säkerbeten utgöres av borgen av annan än kommun eller

därmed jämförlig samfällighet, må utlämnas endast på viss tid och ej utestå

längre än femton år. Är lånet ställt på längre återbetalningstid än ett år,

skall i skuldebrevet utfästas årlig avbetalning i förhållande till den tid, för

vilken lånet beviljats; dock må frihet från avbetalning kunna medgivas, där

fråga är om studielån, under högst fem år från lånets utlämnande samt i öv­

rigt, där så finnes påkallat med hänsyn till lånets ändamål, under högst tre

år från samma tidpunkt. Oavsett vad som avtalats om återbetalning, skall

sparbank förbehålla sig sådan uppsägningsrätt som i 29 § första stycket sägs.

Vad i fjärde och femte styckena är stadgat skall ej gälla lån, för vars

fulla gäldande staten är ansvarig.

29 §.

Är lån, för vars fulla gäldande staten icke är ansvarig eller för vilket

kommun eller därmed jämförlig samfällighet ej svarar i egenskap av hu-

vudgäldenär eller löftesman, icke ställt att betalas inom tre månader eller.

¬

824

1955 • Nr 416

där fråga är om lån, för vilket säkerheten utgöres av inteckning i fast egen­

dom eller tomträtt, inom sex månader, skall sparbanken förbehålla sig rätt

att uppsäga lånet till återbetalning senast inom tid, som nyss för varje fall

sagts. Sådan uppsägningsrätt må icke i något avseende inskränkas av spar­

banken.

Utan binder av vad i första stycket sägs må sparbank, där summan av

insättarnas behållning å sparbanksräkning och sparbankens fonder enligt

senaste bokslut uppgår till minst fem miljoner kronor, på sätt och i den

omfattning nedan stadgas mot säkerhet av inteckning i fast egendom inom

verksamhetsområdet eller tomträtt till fastighet inom området utlämna lån,

ställt på längre återbetalningstid än sex månader, utan att därvid förbehålla

sig rätt att uppsäga lånet till återbetalning inom sagda tid.

Lån som nyss sagts må utlämnas högst till ett sammanlagt belopp mot­

svarande trettio procent av summan av insättarnas behållning å sparbanks­

räkning och sparbankens fonder enligt senaste bokslut. Högst en femtedel

av nämnda belopp må ställas att förfalla under ett och samma år. Lånen

må icke ställas på längre återbetalningstid än tio år.

Innan lån, varom nu är fråga, beviljas, skall sparbanken företaga upp­

skattning av värdet å den fasta egendomen eller å byggnad eller byggnader,

som uppförts å den med tomträtt upplåtna fastigheten.

Såsom säkerhet må godtagas allenast inteclming i jordbruksfastighet eller

i sådan bostads- eller affärsfastigbet, som är belägen inom område för vilket

stadsplan eller byggnadsplan fastställts, eller inteckning i tomträtt till be-

byggd fastighet inom dylikt område, såvida den eller de byggnader, som

finnas uppförda å tomträttsmarken, äro avsedda väsentligen för bostadsän­

damål samt 4 kap. lagen om nyttjanderätt till fast egendom i dess lydelse av

den 5 juni 1953 äger tillämpning å tomträtten. Inteckningen skall ligga inom

sextio procent av senast fastställda taxeringsvärdet å den fasta egendomen,

byggnaden eller byggnaderna och likaledes inom sextio procent av det i

nästföregående stycke omförmälda uppskattningsvärdet.

Sparbank skall förbehålla sig rätt att till betalning senast inom tre måna­

der uppsäga lån, varom nu är fråga, därest den intecknade fasta egendomen

eller tomträtten till följd av vanvård av byggnad, skogsavverkning eller av

annan anledning undergår sådan värdeminskning, att säkerbeten i märklig

mån försvagas, eller därest tomträtten uppsäges. Nedsättning av taxerings­

värdet å den fasta egendomen eller å byggnaden eller byggnaderna å den

med tomträtt upplåtna fastigheten skall icke i och för sig utgöra grund

för uppsägning.

30 §.

Lån må ej utlämnas mot skuldförbindelse, för vars uppfyllande ledamot

av sparbankens styrelse, revisor eller revisorssuppleant i sparbanken eller

där anställd tjänsteman svarar i egenskap av buvudgäldenär eller löftesman,

utan så är att till säkerhet för lånets fulla belopp ställes pant av fullgoda in­

hemska obligationer eller sådana inteckningar, som omförmälas i 27 § första

stycket.

Utan binder av vad i första stycket stadgas må dock utlämnas lån, för vars

fulla gäldande staten eller kommun eller därmed jämförlig samfälligbet är

ansvarig.

31 §.

Sparbank är skyldig att i kassareserv redovisa ett belopp, som tillsam­

mans med sparbankens kassa motsvarar minst summan av dels tjugufem

procent av de förbindelser, som det åligger sparbanken att fullgöra vid an-

¬

- • '

5 . Nr 416

825

fordran eller efter uppsägning inom kortare tid än en månad, dels åtta

procent av sparbanltens övriga inlåning.

Kassareserv skall utgöras av:

a) vad för sparbankens räkning innestår å postgiro eller sådana tillgodo­

havanden hos riksbanken, riksgäldskontoret, postsparbanken eller inländskt

bankaktiebolag, vilkas återstående löptid ej överstiger ett år eller vilka

kunna uppsägas till betalning inom högst ett år;

b) sparbanken tillhöriga, å inländsk penninginrättning dragna checkar;

c) statens skattkammarväxlar;

d) fullgoda inhemska obligationer, vilka kunna med lätthet förvandlas

i penningar; eller

e) till belopp av högst etthundratusen kronor, inteckningar inom sextio

procent av senast fastställda taxeringsvärdet uti jordbruksfastighet eller uti

sådan bostads- eller affärsfastighet, som är belägen inom område, för vil­

ket stadsplan eller byggnadsplan fastställts, såframt inteckningarna av

sparbanken innehavas såsom säkerhet för lån, vilka förfalla eller kunna

av sparbanken uppsägas till betalning inom högst sex månader.

I ,

Obligationer, som ingå i kassareserven, må beräknas högst till mark-

' nadsvärdet. Har tillgång av uppräknat slag pantsatts av sparbanken, må

den icke tagas i beräkning; dock att, där tillgången utgör säkerhet för

avtalad kredit, som ej till fullo begagnats av sparbanken, den må beräknas

till det belopp, som sparbanken enligt avtalet är berättigad att ytterligare

utbekomma.

Efter prövning i varje särskilt fall må sparbanksinspektionen medgiva,

att jämväl andra tillgångar än de som uppräknats här ovan må betraktas så­

som kassareservmedel.

Nedgår kassareserv under vad i första stycket sägs, skall den så snart

kan ske åter uppbringas till föreskrivet belopp.

32 §.

Sparbank må ej förvärva fast egendom eller tomträtt, såframt ej med

fånget åsyftas att bereda sparbanken lokaler för dess inrymmande. För

samma ändamål må jämväl förvärvas bostadsrätt till lägenhet, aktie i

bolag, som uteslutande har till syfte att förvalta för omförmälda använd­

ning förvärvad fast egendom eller tomträtt, eller förlagsbevis, utfärdat av

sådant bolag. Vill sparbank förvärva fast egendom, tomträtt eller aktie som

nyss sagts eller förbättra byggnad, vari sparbankens lokaler äro eller avses

bliva inrymda, fÖr belopp, vilket sammanlagt med det belopp, vartill spar­

banken förut tillhörig fast egendom, tomträtt eller aktie av ifrågavarande

art bör uppskattas, överstiger hälften av fonderna, skall frågan härom hän-

skjutas till huvudmännens prövning. Åtgärden må ej vidtagas, där ej minst

två tredjedelar av de i frågans avgörande deltagande huvudmännen uttalat

sig för densamma samt beslutet tillika vunnit länsstyrelsens stadfästelse.

Vid tillämpning av första stycket tredje punkten skall uppskattningen av

egendom, som där sägs, ske enligt stadgandena i 48 §, dock att värdet av

aktie skall beräknas till belopp motsvarande den andel av bokförda värdet å

bolagets egendom, vilken belöper å aktien.

Av lös egendom må sparbank i övrigt ej förvärva annat än penningar,

obligationer, av rörelsen betingade fordringar samt sådana inventarier, som

anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som sparbanken äger, eller till

lokaler, som sparbanken i övrigt innÄar. Dock må sparbank använda ett

belopp, motsvarande högst en tiondel av sparbankens fonder,

till förvärv av andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant

aktiebolag, som med Konungens godkännande skall vara verksamt såsom

* 216—557024. Svensk författningssamling 1955, Nr416—422

\

¬

826

1955 . Nr 416

en sammanslutning av svenska sparbanker för tillgodoseende av gemen­

samma intressen, eller av förlagsbevis, som utgives av föreningen eller

aktiebolaget,

eller såsom tillskott i övrigt till föreningen eller aktiebolaget.

33 §.

Utan hinder av vad i 32 § stadgas må sparbank till skyddande av fordran

å offentlig auktion eller fondbörs inköpa egendom, som är för fordringen

utmätt eller pantsatt, så ock såsom betalning för fordran övertaga för

fordringen pantsatt eller annan egendom, där uppenbart är att sparbanken

eljest skulle lida avsevärd förlust, dock icke i någotdera fallet bevis om till­

skott till garantifond eller grundfond i sparbanken, därest ej de i 16 och 18

§§ angivna förutsättningarna för återbetalning av fond föreligga.

Egendom, som sparbank förvärvat med stöd av bestämmelserna i denna

paragraf, skall åter avyttras, så snart lämpligen kan ske och senast då

avyttring kan äga rum utan förlust för sparbanken.

34 §.

Sparbanks filial skall vara belägen inom sparbankens verksamhetsområde.

Filial, som må bevilja eller utbetala lån eller ombesörja avräkningsbok-

föring eller hålles öppen mer än nio timmar i veckan, är avdelningskontor.

Annan filial är sparställe. För inrättande av avdelningskontor i kommun,

där sparbanken icke förut driver verksamhet vid huvudkontor eller avdel­

ningskontor, fordras tillstånd av länsstyrelsen i det län, till vilket kommu­

nen hör. Sådant tillstånd må lämnas endast om sparbanksverksamheten i

kommunen finnes kunna vara till nytta för det allmänna.

35 §.

Inom kommun, där sparbank icke är berättigad att utöva verksamhet vid

huvudkontor eller avdelningskontor, må sparbanken icke idka in- eller ut­

låning genom ombud.

Vad sålunda stadgats skall dock icke utgöra hinder för sparbank att

såsom ombud anlita annan sparbank eller bankaktiebolag. Ej heller skall

stadgandet utgöra hinder för inlåning, som bedrives inom skolsparrörelsen

och sparklubbsrörelsen.

Om styrelse och firmateckmng

36 §.

För sparbank skall finnas en av huvudmännen utsedd styrelse bestående

av minst fem ledamöter.

Styrelsen skall handhava den omedelbara ledningen av sparbankens verk­

samhet.

Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot skall i tillämpliga

delar gälla beträffande styrelsesuppleant.

37 §.

Styrelseledamot skall vara myndig svensk medborgare samt, såvida ej

länsstyrelsen på grund av särskilda förhållanden finner skäl medgiva annat,

vara bosatt inom sparbankens verksamhetsområde.

Styrelseledamot må ej den vara, som är

1. tjänsteman i sparbanken, där ej reglementet innehåller uttryckligt

medgivande härtill, vilket medgivande dock icke må gälla styrelsens ord­

förande.

¬

• -

• •

. Nr 416

827

2. styrelseledamot eller tjänsteman i annan sparbank, eller

3. tjänsteman i annat bankaktiebolag än Sparbankernas bankaktiebolag

eller i hypoteksförening eller kassa för jordbrukskredit.

Av styrelseledamöterna må sammanlagt högst en tredjedel tillika vara

styrelseledamöter i annat bankaktiebolag än Sparbankernas banltaktiebolag

eller i hypoteksförening eller kassa för jordhrukskredit.

38 §.

Styrelseledamot skall utses för tid intill dess årssammanträde med huvud­

männen hållits och må icke utses för längre tid än till och med det års-

sammanträde, vilket skall äga rum under fjärde räkenskapsåret efter det

år, då valet sker.

Styrelseledamot må, ändå att den tid, för vilken han blivit vald, ej gått

till ända, kunna genom beslut av huvudmännen skiljas från uppdraget.

39 §.

Styrelsen må, där reglementet så medgiver, uppdraga åt delegation att, med

de inskränkningar som i tredje stycket sägs, avgöra ärenden av beskaffenhet

att eljest ankomma på styrelsens egen prövning.

Delegation skall bestå av minst tre ledamöter och utses bland st^else-

ledamöterna, dem som utgöra ledningen för avdelningskontor eller tjänste­

männen i sparbanken.

Delegations uppdrag må ej avse andra ärenden än sådana som angå be­

viljande av kredit. Grunderna för kreditgivningen skola angivas i en av

styrelsen för ett år i sänder fastställd instruktion för delegationens verk­

samhet.

40 §.

Styrelseledamot eller ledamot av delegation enligt 39 § må ej handlägga

^

fråga rörande avtal mellan honom och sparbanken eller sådan fråga om

avtal mellan sparbanken och tredje man, i vilken han äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot sparbankens. Ej heller må han del-

1

taga i beslut angående avtal mellan sparbanken och tredje man, som han

ji,

ensam eller jämte annan äger företräda. Vad sålunda är stadgat skall äga

2

motsvarande tillämpning beträffande gåva från sparbanken, så ock beträf­

fande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten, delegationsleda­

moten eller tredje man.

41 §.

Styrelsen äger, i den mån annat icke följer av vad i denna lag är stadgat,

I' att handla å sparbankens vägnar i förhållande till tredje man samt att

företräda sparbanken inför domstolar och andra myndigheter. Samma be-

.

hörighet tillkommer ock dem som efter vad i 42 § sägs äga teckna sparban­

kens firma.

42 §.

i

Sparbanks firma skall tecknas av minst två personer i förening,

t.fl

Bemyndigande for styrelseledamot eller styrelsesuppleant att teckna spar-

banks firma må meddelas av styrelsen. Styrelsen äger ock bemyndiga annan

än nu sagts att teckna sparbankens firma, om tillåtelse därtill givits i reg­

lementet eller av huvudmännen; dock må i dylikt fall bemyndigande ej

^

lämnas den som är omyndig eller den som icke är här i riket bosatt svensk

medborgare.

Bemyndigande att teckna sparbankens firma må när som helst återkallas

av styrelsen.

I

43 §.

I förhållande till sparbanken åligger det styrelsen att ställa sig till efter­

rättelse de särskilda föreskrifter som meddelas i reglementet eller, beträf-

¬

828

1955 . Nr 416

fande frågor som falla inom huvudmännens befogenhet, av dessa. Det­

samma skall gälla annan ställföreträdare for sparbanken samt delegation

enligt 39 §; och äro dessa jämväl skyldiga att hörsamma föreskrift som

meddelas av styrelsen.

Föreskrift, vilken såsom stridande mot denna lag eller reglementet finnes

ej vara gällande, må dock ej efterkommas, ej heller föreslurift av huvud­

männen om sådan åtgärd avseende förvaltningen av sparbankens angelägen­

heter, vars verkställighet styrelsen finner innebära ett uppenbart åsido­

sättande av sparbankens intressen.

Den som enligt 40 § icke må för sparbanken handlägga fråga om avtal

äger ej heller befogenhet att utan säi'skilt uppdrag av styrelsen företräda

sparbanken i avseende å avtalet.

44 §.

Har styrelsen eller annan ställföreträdare företagit rättshandling å spar­

bankens vägnar men därvid handlat i strid med föreskrift, som avses i 43 §,

eller eljest överskridit sin befogenhet, är rättshandlingen ej gällande mot

sparbanken, såframt tredje man insåg eller bort inse att sådant Överskri­

dande förelåg.

Har styrelsesuppleant utövat styrelseledamots befogenhet, är det förhål­

landet, att förutsättning för hans inträde i styrelseledamots ställe saknades,

utan verkan gentemot tredje man, där denne ej insåg eller bort inse nämnda

förhållande.

45 §.

Har styrelsen eller annan ställföreträdare för sparbanken utfärdat hand­

ling utan firmateckning och framgår icke av dess innehåll, att den utfärdats

å sparbankens vägnar, svara de, som undertecknat handlingen, för vad

genom handlingen må hava slutits, en för alla och alla för en, såsom för

egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila undertecknarna, där av om­

ständigheterna vid handlingens tillkomst framgick, att den utfärdades för

sparbanken, samt den, till vilken handlingen ställts, av sparbanken erhåller

hehörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål

efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gäl­

lande mot undertecknarna.

46 §.

Angående behörighet för styrelseledamot så ock för den, som eljest be­

myndigats teckna sparbankens firma, att mottaga delgivning i rättegång

mot sparbanken är stadgat i rättegångsbalken; och skall vad i sådant av­

seende gäller äga tillämpning jämväl då annat meddelande skall delgivas

sparbanken.

Vill styrelsen kära till sparbanken, skall stämningen delgivas sparbanken

genom att föredragas å sammanträde med huvudmännen.

Om styrelsens årsredovisning

47 §.

Det åligger stjn-elsen att för varje räkenskapsår avgiva redovisning för

förvaltningen av sparbankens angelägenheter genom avlämnande av för­

valtningsberättelse, upptagande vinst- och förlusträkning samt balansräk­

ning. Förvaltningsberättelsen skall vara underskriven av samtliga styrelse­

ledamöter.

Före mars månads utgång skall styrelsen till revisorerna i huvudskrift

eller avskrift avlämna förvaltningsberättelsen för det förflutna året.

¬

- - •

. Nr 416

829

48 §.

Jämte vad i bokföringslagen är stadgat skall i fråga om sparbanks balans­

räkning gälla:

1. Obligation må upptagas högst till gällande marknadsvärde; dock må

räntebärande obligation, som avses i 27 §, i stället upptagas till nedan an­

givet värde, nämligen,

beträffande obligation, utfärdad av staten, Sveriges allmänna hypoteks-

I

bank eller konungariket Sveriges stadshypotekskassa: sådant värde, att

obligationens avkastning utgår efter en räntefot, som motsvarar den av

sparbanksinspektionen på sätt under 3 sägs beräknade medelräntan under

!| ^ de senaste tio åren å där nämnda obligationer;

;

beträffande annan obligation, vilken förmyndare äger utan överförmyn­

darens samtycke inköpa för omyndigs medel: sådant värde, att obligationens

avkastning utgår efter en räntefot, som med en fjärdedels procent överstiger

i

nämnda medelränta; samt

beträffande övriga obligationer: sådant värde, att obligationens avkast­

ning utgår efter en räntefot, som med en halv procent överstiger nämnda

medelränta.

2. Fordran på grund av lån, för vilket kommun eller därmed jämförlig

samfällighet är ansvarig i egenskap av huvudgäldenär eller löftesman eller

för vilket säkerheten utgöres av inteckning och vilket förfaller eller kan av

sparbanken uppsägas till betalning först efter längre tid än sex månader, må

upptagas högst till sådant värde, att lånets avkastning utgår efter en ränte­

fot, som med en fjärdedels procent överstiger antingen den under 1 avsedda

medelräntan eller ock den av sparbanksinspektionen på sätt under 3 sägs be­

räknade medelräntan för det sistförflutna året å där nämnda obligationer.

Vad nu sagts skall, under enahanda förutsättning i fråga om återhetalnings-

tiden, gälla jämväl lån, för vars fulla gäldande staten är ansvarig, dock att

i detta fall någon förhöjning av räntefoten utöver medelränta icke skall

äga rum.

3. Beräknandet av de under 1 och 2 avsedda tioåriga och årliga medel-

räntorna skall grundas å noteringarna på Stockholms fondbörs vid minst

ett tillfälle under varje kalender kvartal för sådana av staten, Sveriges all­

männa hypoteksbank och konungariket Sveriges stadshypotekskassa utgivna

obligationer, som vid noteringstillfället haft en återstående löptid av minst

tio år och då noterats till högst det belopp, varå obligationerna lyda. Därest

dylika noteringar under något kvartal icke förekommit eller ägt så ringa

omfattning, att sparbanksinspektionen finner noteringarna icke utgöra till­

fredsställande grund för medelräntans beräknande, ankommer å Konungen

att efter framställning av inspektionen fastställa det procenttal, som med

avseende å detta kvartal skall utgöra grund för beräkningen. Sparbanks-

inspektionen skall för sparbankerna tillkännagiva de beräknade medelrän-

I torna.

4. Tillgångar, avsedda till stadigvarande bruk för sparbanken, må ej i

vidare mån än som betingas av förbättringar, som nedlagts å desamma, i

balansräkningen för det år, varunder de förvärvats, upptagas till högre värde

än som motsvarar kostnaderna för deras förvärvande och därefter till högre

värde än det, vartill de varit uppförda i närmast föregående balansräkning.

Är det verkliga värdet lägre än det helopp, vartill dylik tillgång sålunda

upptagits, skall å tillgången årligen avskrivas vad som motsvarar dess av

-ålder och nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak uppkomna värde-

fininskning.

¬

830

1955 . Nr 416

Utan hinder av vad nu sagts må fast egendom, avsedd till stadigvarande

bruk för sparbanken, eller tomträtt till fastighet, avsedd för sådant ändamål,

för täckande av förlust å sparbankens rörelse uppskrivas högst till det be­

stående värde, tillgången i fråga måste anses äga, såframt sparbanks­

inspektionen medgivit uppskrivningen. I intet fall må dock uppslcrivning ske

över senast fastställda taxeringsvärdet å den fasta egendomen eller, vad

gäller tomträtt, å byggnad eller byggnader, som utgöra tillbehör till tomt­

rätten. Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning å aktie, som

omförmäles i 32 § första stycket.

5. Obligation eller fordran, som avses under 2, må i balansräkningen för

det år, varunder tillgången förvärvats, ej upptagas till högre värde än som

motsvarar kostnaden för obligationens förvärvande eller fordringens belopp

och därefter ej till högre värde än det, vartill tillgången varit uppförd i

närmast föregående balansräkning.

Utan binder av vad nu sagts må i båda fallen uppskrivning av sådan till­

gångs bokförda värde ske i nedan nämnd omfattning i syfte att täcka förlust

å sparbankens rörelse eller motsvarande nedslu-ivning av annan tillgångs

bokförda värde:

obligation må uppskrivas högst till gällande marknadsvärde, i sistnämn­

da syfte dock ej till högre belopp än det, varå obligationen lyder;

fordran må uppskrivas högst till fordringens värde, beräknat enligt den

under 2 sist angivna grunden, dock bÖgst till fordringens belopp.

6. Beträffande andra tillgångar än ovan nämnts gäller att de ej må upp­

tagas över verkliga värdet. Osäkra fordringar skola upptagas högst till det

belopp, varmed de beräknas komma att inflyta. Värdelösa fordringar må

icke upptagas såsom tillgång.

7. I stället för avskrivning å tillgångs värde må motsvarande belopp kunna

uppföras å särskilt värdeminskningskonto. Minskning av värdeminsknings­

konto är medgiven, där avskrivning med samma belopp sker å motsvarande

tillgång, så ock i den mån, enligt vad förut i denna paragraf är sagt, binder

ej möter för uppskrivning av tillgång samt minskning av värdeminsknings­

konto sker i stället för sådan uppskrivning.

8. Avskrivning skall avse viss tillgång eller grupp av tillgångar av likar­

tad beskaffenhet.

9. De belopp, till vilka sparbankens särskilda fonder uppgå, skola vart

för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna. Benämningen fond må

endast användas för grundfond, reservfond och garantifond.

10. Organisations- eller förvaltningskostnader må ej uppföras såsom till­

gång.

11. Inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av sparbankens

ansvarsförbindelser, i den mån de icke upptagits bland skulderna. Tillika

skall inom linjen upptagas av sparbanken ställda panters sammanlagda

bokförda värde. Inom linjen skall ock angivas sammanlagda beloppet för år

av pensioner utgående på grund av förpliktelser, vilka ej upptagits såsom

skuld i balansräkningen. Pensionsförpliktelser, som i närmast föregående

balansräkning upptagits såsom skuld, må ej redovisas inom linjen. Ytter­

ligare skall inom linjen uppföras ränta å garantifond eller grundfond, som

till följd av reglerna i 19 § icke kunnat utbetalas.

Vad i bokföringslagen stadgas om balansräknings införande i inventarie­

bok skall såvitt angår sparbanks balansrälcning i stället avse dess införande

i sparbankens huvudbok. Balansräkningen skall vara uppställd i lämpliga

buvudposter, till vilka specifikationer skola finnas i bandelsbok eller bilaga.

¬

I

.

'

. Nr él6

831

49 §.

Beträffande uppställandet av vinst- och förlusträkning gäller, att den­

samma skall upptaga sparbankens intäkter av och kostnader för rörelsen

under året samt angiva verkställda avskrivningar.

50 §.

I förvaltningsberättelsen skall, i den mån det finnes kunna ske utan för­

fång för sparbanken, lämnas upplysning om sådana för bedömningen av

sparbankens ställning och resultatet av dess verksamhet samt styrelsens

förvaltning viktiga förhållanden, vilka ej framgå av balansräkningen eller

vinst- och förlusträkningen, så ock om händelser av väsentlig betydelse för

sparbanken, jämväl där de inträffat efter årets slut.

Styrelsen skall i förvaltningsberättelsen framställa förslag i anledning av

sparbankens vinst enligt balansräkningen.

Om revision

51 §.

Styrelsens förvaltning samt sparbankens räkenskaper skola granskas av

revisorer som väljas av huvudmännen samt, enligt vad i 81 § är stadgat,

en revisor utsedd av länsstyrelsen.

Då revisorer väljas av huvudmännen, skola lika många suppleanter utses.

52 §.

Revisorer och revisorssuppleanter skola utses för tid intill dess årssam-

manträde med huvudmännen hållits och må icke utses för längre tid än till

och med det årssammanträde, vilket skall äga rum under tredje räkenskaps­

året efter det år, då valet sker. Av huvudmännen utsedd revisor må, ändå

att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända, skiljas från upp­

draget genom beslut av huvudmännen,

53 §.

Revisor skall vara myndig, här i riket bosatt svensk medborgare. Revisor

skall hava den erfarenhet beträffande bokföring och insikt i ekonomiska

förhållanden, som med hänsyn till sparbankens verksamhet erfordras för

uppdraget.

Till revisor må ej utses den, som är tjänsteman i sparbanken eller eljest

intager en underordnad eller beroende ställning till styrelseledamot eller till

annan i ledande ställning i sparbanken, ej heller make till den, som har

sådan ledande ställning, eller den, som med honom är i rätt upp- eller ned­

stigande skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom är

i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon.

Vad i denna paragraf stadgas om revisor skall äga motsvarande tillämp­

ning å revisorssuppleant.

54 §.

Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem underskriven

revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen inom en månad efter

det förvaltningsberättelsen kommit revisorerna till banda.

55 §.

Revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för resultatet av reviso­

rernas granskning samt uttalande, huruvida anmärkning i avseende å för-

¬

832

1955 • Nr 416

valtningsberättelsen, de i densamma upptagna vinst- och förlust- samt ba­

lansräkningarna, sparbankens bokföring eller inventeringen av dess till­

gångar eller eljest beträffande förvaltningen av sparbankens angelagenlie-

ter föreligger eller icke. Föreligger anledning till anmärkning, skall denna

angivas i revisionsberättelsen. Revisorerna äga ock i berättelsen meddela

erinringar, som de anse böra komma till huvudmännens kännedom.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande angående

omfattningen av den av revisorerna verkställda granskningen;

sparbankens förvaltningsutgifter;

den inre kontrollen inom sparbanken;

fastställelse av balansräkningen;

ansvarsfrihet för styrelseledamöterna; samt

styrelsens förslag i anledning av sparbankens vinst enligt balansräk­

ningen.

Har tillgång upptagits till högre värde än i senaste fastställda balansräk­

ning eller har tillgång, som anskaffats under räkenskapsåret, upptagits till

högre värde än anskaffningskostnaden, skall särskilt uttalande därom göras

i revisionsberättelsen.

Om sammanträde med huvndmämien

56 §.

Huvudman må ej handlägga fråga rörande avtal mellan honom och spar-

b^ken eller sådan fråga om avtal mellan sparbanken och tredje man, i

vilken han äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot spar­

bankens. Ej heller må han deltaga i beslut angående avtal mellan spar­

banken och tredje man, som han ensam eller jämte annan äger företräda.

Vad sålunda är stadgat skall äga motsvarande tillämpning beträffande

gåva från sparbanken, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot '

huvudmannen eller tredje man.

Huvudman, som tillika är styrelseledamot i sparbanken, må ej deltaga i

val av revisor eller revisorssuppleant eller i beslut angående ansvarsfrihet

för styrelsen.

57 §.

Ärssammanträde med huvudmännen skall hållas varje år före maj må­

nads utgång.

Å årssammanträdet skola till avgörande företagas frågorna om faststäl­

lelse av balansräkningen med de ändringar eller tillägg, som må finnas er­

forderliga, samt om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna för

den tid redovisningen omfattar. Huvudmännen skola ock bestämma i vilken

utsträckning sparbankens vinst skall avsättas till dess fonder samt, där tid

för vilken styrelseledamot eller revisor eller styrelse- eller revisorssuppleant

utsetts gått till ända, förrätta erforderliga nyval.

Andra ärenden, vilka enligt lag eller annan författning eller reglementet

tillhöra huvudmännens handläggning eller av styrelsen överlämnas till de­

ras avgörande, må behandlas jämväl på annat sammanträde än årssamman-

träde.

Om talan mot styrelseledamot m, fl.

58 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara beviljad styrelseledamot, såframt en tred­

jedel av samtliga huvudmän röstat däremot.

¬

' •

.Nr 416

833

Anställes ej talan å förvaltningen under den tid, förvaltningsberättelsen

avser, inom ett år från det förvaltnings- och revisionsberättelserna fram­

lades å sammanträde med huvudmännen, skall så anses som om ansvars­

frihet blivit beviljad.

Om ansvarsfrihet blivit beviljad, må likväl talan kunna anställas mot

styrelseledamot på grund av åtgärd, om vars vidtagande eller betydelse för

sparbanken styrelsen eller styrelseledamot uppsåtligen eller av vårdslöshet

lämnat i väsentliga hänseenden oriktiga eller ofullständiga upplysningar i

förvaltningsberättelsen eller eljest till huvudmännen eller ock genom bokfö­

ringen eller eljest till revisorerna. Talan, som grundas därpå att styrelse­

ledamot begått brottslig handling, må ock eljest kunna anställas mot honom,

såframt ej beviljad ansvarsfrihet uppenbarligen avsett även nämnda handling.

Talan om skadestånd på grund av förvaltningsåtgärd, som med stöd av

uppdrag varom förmäles i 39 § första stycket vidtagits av ledamot av dele­

gation som där sägs, må ej väckas av sparbanken, sedan ett år förflutit från

det förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen för det räkenskapsår, un­

der vilket åtgärden vidtagits, framlagts å sammanträde med huvudmännen,

såframt icke förhållande föreligger varom stadgas i tredje stycket.

59 §.

Talan mot revisor må ej anställas av sparbanken, sedan två år förflutit

från det revisionsberättelsen framlades å sammanträde med huvudmännen.

Utan hinder av vad i första stycket sägs må talan anställas som grundas

därpå, att revisor begått brottslig handling.

60 §.

Försättes sparbank i konkurs på ansökan, som gjorts inom två år från

det sammanträde med huvudmännen, där förvaltnings- och revisionsberät-

ij'onn telserna framlades, äger konkursboet, ändå att ansvarsfrihet blivit beviljad

styrelseledamot, anställa talan mot honom å förvaltningen under det räken-

skapsår redovisningen avser.

Mot ledamot av delegation enligt 39 § samt revisor äger konkursboet ock,

där sparbanken försättes i konkurs på ansökan, vilken gjorts innan två år

förflutit från det förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen framlades

å sammanträde med huvudmännen, föra sådan talan.

Talan, varom stadgas i denna paragraf, skall väckas inom sex månader

från första borgenärssaramanträdet eller, där tiden för anställande av talan

för sparbanken då ännu ej gått till ända, före utgången av den tid. För-

summas det, är rätt till talan förlorad.

Om ändring av reglementet

61 §.

Beslut om ändring av sparbanks reglemente är ej giltigt, med mindre

samtliga huvudmän förenat sig därom eller beslutet fattats å två på var­

andra följande sammanträden och å det sammanträde, som sist hållits,

biträtts av minst två tredjedelar av de vid sammanträdet närvarande huvud­

männen. Är för beslutets giltighet ytterligare villkor bestämt i reglementet,

skall ock det lända till efterrättelse.

Beslutet är ej heller giltigt, förrän det stadfästs av länsstyrelsen. För

prövningen skall i tillämpliga delar gälla vad som stadgas i 7 §,

217—557024. Svensk författningssamling 1955, NrélG—422

¬

834

1955 . Nr 416

Om talan å huvudmäimens beslut

62 §.

1 mom. Menar styrelsen, att beslut, som fattats å sammanträde med hu­

vudmännen, icke tillkommit i behörig ordning eller att beslutet eljest strider

mot denna lag eller reglementet, äger styrelsen därå väcka talan mot spar­

banken. Samma talerätt tillkommer ock styrelseledamot samt huvudman.

Grundas talan på att beslutet icke tillkommit i behörig ordning, skall

talan väckas inom tre månader från beslutets dag. Försummas det, är be­

slutet gällande.

Hava vid sådant beslut, som skall anmälas för registrering, i denna lag

eller reglementet upptagna föreskrifter om särskild röstpluralitet icke rätte­

ligen ialcttagits, är beslutet, ehuru klandertalan ej väckts, icke gällande, utan

så är att i strid med 86 § 2 mom. registrering av beslutet ägt rum.

2 mom. Har talan väckts beträffande beslut å sammanträde med huvud­

männen, äger domstolen, när skäl därtill förekommer, att innan målet av-"

göres förordna, att beslutet ej må verkställas.

Om likvidation och upplösning

•

63 §.

Sparbank skall träda i likvidation, där beslut härom träffats av huvud­

männen på sätt i andra stycket sägs eller länsstyrelsen enligt vad i 81 § stad­

gas förordnat, att likvidation skall äga rum.

Av huvudmännen fattat beslut om likvidation är ej giltigt, med mindre

samtliga huvudmän förenat sig därom eller beslutet fattats å två på var­

andra följande sammanträden med huvudmännen samt å det sammanträde,

som sist hållits, biträtts av minst fyra femtedelar av de röstande och dess

tillika utgjort minst tre fjärdedelar av samtliga huvudmän. Är för beslutets

giltighet ytterligare villkor bestämt i reglementet, skall ock det lända til^

efterrättelse.

64 §.

Besluta huvudmännen, att sparbanken skall träda i likvidation, åligger

det huvudmännen att välja minst två likvidatorer att verkställa likvidatio-^

nen. Huvudmännen må ock utse en eller flera suppleanter.

Har länsstyrelsen förordnat, att sparbanken skall träda i likvidation, skall;

sparbankens styrelse genast kalla huvudmännen till sammanträde för val av

likvidatorer, ändå att ändring sökes i länsst3n'elsens beslut.

Underlåta huvudmännen i fall, som avses i andra stycket, att utse likvida­

torer, ankommer på länsstyrelsen att utse likvidatorer; och svara under ti­

den, intill dess så skett, de som med vetskap om att länsstyrelsen meddelat

förordnande om sparbankens trädande i likvidation deltaga i beslut om

fortsättande av sparbankens verksamhet eller handla å dess vägnar för

uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen

skuld.

Då likvidatorer utsetts av huvudmännen eller förordnats av länsstyrelsen,

skall sparbanken anses hava trätt i likvidation,

^

Upphör mandattid för huvudman, sedan beslut om likvidation fattats,

skall mandattiden anses vara förlängd till dess likvidationen avslutats.

65 §.

Likvidator skall vara myndig, här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator gäller intill dess likvidationen blivit av-

¬

• Nr 416

835

slutad, men den, som meddelat uppdraget, må när som helst entlediga likvi­

datorn och utse annan i hans ställe.

Visar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid fullgörande

av sitt uppdrag, äger länsstyrelsen, ändå att likvidatorn utsetts av huvudmän­

nen, efter likvidatorns hörande entlediga honom och förordna annan i hans

ställe.

Vad i denna paragraf är stadgat om likvidator skall i tillämpliga delar

gälla beträffande suppleant för likvidator.

66 §.

Ä det sammanträde med huvudmännen, vid vilket likvidatorer utses,

skall jämväl väljas en eller flera likvidationsrevisorer att granska likvida-

torernas förvaltning och sparbankens räkenskaper under likvidationen.

Hava likvidatorer förordnats av länsstyrelsen, skola de ofördröj ligen sam­

mankalla huvudmännen till sammanträde för sådant val. Huvudmännen

må ock utse en eller flera suppleanter. Likvidationsrevisor och suppleant må

när som helst entledigas och annan utses i hans ställe.

Angående likvidationsrevisor som förordnas av länsstyrelsen stadgas i

82 §.

Vad i 53 § är stadgat om revisor och revisorssuppleant skall i tillämpliga

delar gälla beträffande likvidationsrevisor och suppleant.

67 §.

Då sparbanken trätt i likvidation, åligger det styrelsen att ofördröjligen

avgiva redovisning för sin förvaltning av sparbankens angelägenheter under

den tid, för vilken ej förut förvaltningsberättelse framlagts å sammanträde

med huvudmännen.

Redovisningen skall av likvidatorerna ofördröjligen överlämnas till revi­

sorerna, som hava att inom en månad avgiva revisionsberättelse. Redovis­

ningen och revisionsberättelsen skola av likvidatorerna så snart kan ske

framläggas å sammanträde med huvudmännen; och skall å detta samman­

träde till behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt

styrelsens ledamöter för den tid redovisningen omfattar.

I fråga om styrelsens redovisning, om revisorernas granskning och revi­

sionsberättelsen, om handlingars framläggande å sammanträde med huvud­

männen, om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande

av talan mot styrelseledamot eller ledamot av delegation enligt 39 § skall

i tillämpliga delar gälla vad i denna lag förut rörande dessa ämnen föreskri­

vits.

68 §.

Det åligger likvidatorerna att ofördröjligen söka kallelse å sparbankens

okända borgenärer samt upprätta och i huvudboken införa balansräkning.

I balansräkningen skola tillgångarna upptagas till verkliga värdet.

69 §.

Likvidatorerna skola förvalta sparbankens angelägenheter under likvi­

dationen. Det åligger dem att så snart kan ske förvandla sparbankens egen­

dom i penningar, i den mån det erfordras för likvidationen, samt att verk­

ställa betalning av sparbankens skulder, däri inbegripet skulder på gi'und

av förlagsupplåning. Sparbankens rörelse må fortsättas allenast i den mån

det är nödvändigt för en ändamålsenlig avveckling.

Har ombud förordnats av länsstyrelsen enligt 82 § 1 mom., må sparban­

kens egendom ej avyttras under hand utan ombudets samtycke. Finnes han

¬

836

1955 • Nr 416

hava utan skäl vägrat sitt samtycke, äger länsstyrelsen på ansökan av likvl-

datorerna tillåta försäljningen. Samtycke, som nu är sagt, är ej av nöden,

där likvidatorerna vilja till gällande börspris överlåta å fondbörs noterat

värdepapper.

Finnes garantifond eller bar i reglementet gjorts förbehåll om återbäring

av grundfond, åligger det likvidatorerna att, i den mån sparbankens till­

gångar förslå, ombesörja återbetalning av garanti- eller grundfond jämte

utfäst ränta; dock må återbäring av grundfond ej äga rum, förrän garanti-

fond jämte ränta återbetalts.

Med de jämkningar, som följa av vad i detta lagrum eller eljest är stadgat

om likvidation, skall i fråga om likvidatorers befogenhet att företräda spar­

banken så ock om deras rättigheter och skyldigheter i övrigt i tillämpliga

delar gälla vad i denna lag är stadgat angående styrelse eller styrelse- -

ledamot.

70 §.

Har av likvidatorerna eller annan ställföreträdare för sparbanken hand­

ling utfärdats utan firmateckning, som utvisar att sparbanken är i likvida­

tion, och framgår icke av handlingens innehåll såväl att den utfärdats å spar­

bankens vägnar som ock att sparbanken är i likvidation, svara de, som un­

dertecknat handlingen, för vad genom handlingen må hava slutits, en för alla

och alla för en, såsom för egen skuld. Sådan ansvarighet skall dock ej åvila

undertecknarna, där av omständigheterna vid handlingens tillkomst fram­

gick, att den utfärdades för sparbanken och att denna var i likvidation,

samt den till vilken handlingen ställts av sparbanken erhåller behörigen

undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det

begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot

undertecknarna.

71 §.

Likvidatorerna hava att för varje räkenskapsår, sedan bokslut upprättatsj

avgiva förvaltningsberättelse, upptagande balansräkning enligt 68 §, av-:

seende sparbankens ställning vid årets utgång, samt likvidationsräkning. '

Förvaltningsberättelsen skall vara underskriven av samtliga likvidatorer. \

Likvidatorerna skola i likvidationsräkningen upptaga redovisning för '

inkomster och utgifter under året, därvid inkomsterna å försäljning av ;

sparbankens tillgångar skola fördelas efter de i balansräkningen upptagna

tillgångsposterna samt bland utgifterna skola för sig upptagas dels belopp,

som erlagts i betalning för sparbankens skulder, och dels övriga utgifter

i lämpliga poster.

Före mars månads utgång skola likvidatorerna till likvidationsreviso­

rerna avlämna förvaltningsberättelsen för det förflutna året.

72 §.

Inom en månad efter det förvaltningsberättelsen överlämnats till likvi-'

dationsrevisorerna skola dessa till likvidatorerna avlämna berättelse över

granskningen av deras förvaltning och sparbankens räkenskaper för räken­

skapsåret. Revisionsberättelsen, som skall vara underskriven av likvida- ,

tionsrevisorerna, skall innehålla uttalande, huruvida enligt deras mening

likvidationen onödigt fördröjes eller icke. Om revisionsberättelsens innehåll '

i övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat i 55 §.

Då likvidationsrevisorerna till likvidatorerna avlämnat sin revisionsberät­

telse, skola likvidatorerna ofördröjligen kalla huvudmännen till samman­

träde för granskning av redovisningen.

/

¬

Kl

. Nr 416

837

73 §.

Sedan den i kallelsen å okända borgenärer utsatta inställelsedagen är

förbi samt likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de så snart kan ske

avgiva slutredovisning för sin förvaltning genom avlämnande av förvalt­

ningsberättelse rörande likvidationens gång från likvidationens början till

dess avslutande. Vid berättelsen skola fogas redovisnin^gshandlingar för hela

likvidationstiden. Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna

skola i huvudskrift eller avskrift avlämnas till likvidationsrevisorerna, vil­

ka hava att inom en månad därefter avgiva en av dem underskriven revi­

sionsberättelse över förvaltningen under likvidationen. Om revisionsberät­

telsens innehåll skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat i 55 §.

Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna, skola dessa

ofördröj ligen kalla huvudmännen till sammanträde för granskning av slut­

redovisningen.

Då likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag och inför huvudmännen fram­

lagt slutredovisning för sin förvaltning, anses sparbanken upplöst.

74 §.

Yppas, efter det sparbanken skall anses upplöst enligt 73 § tredje stycket,

tillgång för sparbanken eller väckes talan mot sparbanken eller uppkommer

eljest behov av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.

75 §.

Finnes enligt likvidatorernas slutredovisning överskott, skall hälften av

detta tillfalla sparbankernas säkerhetskassa samt återstoden, på sätt huvud­

männen äga bestämma, användas för allmännyttigt eller välgörande ända­

mål, som icke på grund av gällande författning skall tillgodoses genom

skattebidrag. Huvudmännens beslut härom skall underställas länsstyrelsen,

som har att tillse, såväl att angiven del av överskottet utbetalas till säker­

hetskassan som att återstoden användes i enlighet med det därom träffade

beslutet.

Har sparbanken med annan sparbank slutit avtal enligt 79 §, skall

överskottet utan hinder av vad i första stycket stadgas gå till den sparbank,

som övertagit rörelsen.

76 §.

Under konkurs företrädes sparbanken såsom konkursgäldenär av sty­

relsen eller, där vid konkursens början likvidatorer voro utsedda, av dessa;

dock må under konkursen i behörig ordning kunna utses nya styrelse­

ledamöter eller nya likvidatorer.

Bevis om tillskott till garantifond eller till grundfond, som skall åter-

bäras, medför rätt till utdelning först efter övriga fordringar i konkursen,

däri inbegripet fordringar på grund av sparbankens förlagsupplåning. Be­

träffande den inbördes förmånsställningen mellan dessa fondmedel skall

gälla vad som stadgas i 69 § tredje stycket.

Där efter avslutande av sparbanks konkurs ej finnes överskott, anses

sparbanken upplöst, då konkursen avslutades.

Finnes överskott skall likvidation verkställas, och gälla i avseende därå

bestämmelserna i 64—66, 68—73 och 75 §§; om sparbanken trätt i likvida­

tion, innan dess egendom avträddes till konkurs, gäller även vad som är

stadgat i 74 §.

¬

838

1955 . Nr 416

77 §.

Huvudmännen äga besluta, att talan skall anställas mot likvidator eller

mot likvidationsrevisor.

Talan mot likvidator må ej väckas senare än ett år från det slutredovis­

ningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å sammanträde med

huvudmännen. Har likvidator entledigats eller eljest avgått eller avlidit

före likvidationens avslutande, skall dock tiden for anställande av talan

räknas från det sammanträde, varå framlagts förvaltnings- och revisions­

berättelser avseende det räkenskapsår, då avgången eller frånfället inträf­

fade. Vad i 58 § tredje stycket och 60 § är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning i avseende å talan mot likvidator.

Talan mot likvidationsrevisor må ej väckas senare än två år från det

slutredovisningshandlingarna och revisionsberättelsen framlades å sam­

manträde med huvudmännen eller, där frå^a är om talan på grund av

bristande kontroll över likvidator, som entledigats eller eljest avgått eller

avlidit före likvidationens avslutande, eller om talan mot likvidationsrevi­

sor, som sålunda avgått eller avlidit, från det sammanträde, varå fram­

lagts förvaltnings- och revisionsberättelser avseende det räkenskapsår, då

avgången eller frånfället inträffade. Vad i 59 § andra stycket och 60 § är

stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga om talan mot likvida­

tionsrevisor.

Om fusion m. m.

78 §.

Fusion av sparbank med annan sparbank må äga rum i den ordning här

nedan i 1—3 mom. sägs.

1 mom. Avtal om att en sparbanks alla tillgångar och skulder skola

genom fusion övertagas av en annan sparbank må träffas mellan sparban­

kerna, såframt av styrelsen i den överlåtande sparbanken framlagt förslag

till sådant fusionsavtal godkänts av huvudmännen i denna sparbank efter

vad i 2 mom. sägs. Fusionsavtalet må ej verkställas utan tillstånd av läns­

styrelse enligt vad därom stadgas i 3 mom.

2 mom. Sådant beslut om godkännande av förslag till fusionsavtal, som

avses i 1 mom., är ej giltigt, med mindre samtliga huvudmän förenat sig

därom eller beslutet fattats å två på varandra följande sammanträden och å

det sammanträde, som sist hållits, biträtts av minst två tredjedelar av de vid

sammanträdet närvarande huvudmännen.

Är för beslutets giltighet något ytterligare villkor bestämt i reglementet,

skall ock det lända till efterrättelse.

Har beslutet ej anmälts för registrering inom tid, som finnes föreskriven,

är frågan om fusion förfallen.

3 mom. Senast fyra månader efter det registrering skett av sådant beslut

om godkännande av förslag till fusionsavtal, som avses i 1 och 2 mom., skall

såväl den övertagande som den överlåtande sparbankens styrelse göra an­

sökan om tillstånd av länsstyrelsen i det län, inom vilket den överlåtande

sparbankens styrelse har sitt säte, att bringa fusionsavtalet till verkställig­

het. Vid ansökningen skall fogas bevis, att beslutet blivit registrerat.

Länsstyrelsens tillståndsprövning skall grundas å ett bedömande av huru­

vida fusionen dels kan anses vara förenlig med deras intressen, som äro

insättare i eller eljest hava fordringar å de av fusionen berörda sparban­

kerna, dels framstår som ändamålsenlig ur allmän synpunkt. Beslut må ej

meddelas utan att yttrande i ärendet avgivits av sparbanksinspektionen

¬

5 * Nr 416

839

saiiit, där den övertagande sparbankens styrelse har sitt säte i annat län,

av länsstyrelsen i det länet.

När lagakraftvunnet beslut om tillstånd till fusion registrerats, skall den

överlåtande sparbanken anses upplöst samt dess tillgångar och skulder hava

övergått till den övertagande sparbanken.

79 §.

Avtal, som icke avser fusion men varigenom sparbank förbinder sig att,

i samband med likvidation, å annan sparbank eller å penninginrättning,

som ej är sparbank, överlåta sin rörelse, må ej träffas, med mindre samt­

liga huvudmän i den överlåtande sparbanken förenat sig om beslut, att

sparbanken skall biträda avtalet, eller beslutet fattats å två på varandra

följande sammanträden med huvudmännen samt å det sammanträde, som

sist hållits, biträtts av minst fyra femtedelar av de röstande och dessa tillika

utgjort minst tre fjärdedelar av samtliga huvudmän. Är för giltighet av

huvudmännens beslut ytterligare villkor bestämt i reglementet, skall ock

det lända till efterrättelse.

Avtalet må, där det icke avser sparbanks överlåtande å bankaktiebolag,

ej verkställas utan tillstånd av länsstyrelsen i det län, inom vilket den över­

låtande sparbankens styrelse har sitt säte. Beslut i tillståndsärendet må ej

meddelas utan att yttrande avgivits av sparbanksinspektionen samt, där

överlåtelsen sker till sparbank, vars styrelse har sitt säte i annat län, av

länsstyrelsen i det länet.

Om tillsyn

80 §.

Tillsynen å sparbank skall på sätt nedan stadgas utövas av länsstyrelsen

i det län, inom vilket sparbankens styrelse har sitt säte, samt av en för hela

riket gemensam sparbanksinspektion.

81 §.

Länsstyrelsen tillkommer:

att, om sparbanks huvudmän eller styrelse fattat beslut, som står i strid

med lag eller författning eller med reglementet eller eljest finnes medföra

våda för sparbankens säkerhet, förbjuda verkställighet av beslutet;

att, om beslut som nyss sagts gått i verkställighet, förelägga huvudmän

eller styrelse att, där så kan ske, göra rättelse;

att förelägga huvudmän, styrelse eller revisorer att fullgöra vad som åligger

dem enligt lag eller författning eller enligt reglementet;

att, där sparbanken i fall, som avses i 92 § första stycket, tillskyndats

skada, föranstalta om talans anställande mot den ersättningsskyldige, så­

framt ej vad i 58, 59 och 77 §§ stadgas utgör hinder för sådan talan;

att, om det med hänsyn till utomordentliga omständigheter icke är lämp­

ligt att sparbanks värdehandlingar förvaras på sätt reglementet angiver,

på framställning av sparbanken och, där det kan ske, efter hörande av spar­

banksinspektionen, meddela sparbanken tillstånd tills vidare att förvara

handlingarna på annat betryggande sätt som länsstyrelsen föreskriver; samt

att för varje sparbank inom länet förordna en revisor att med övriga revi­

sorer deltaga i granskningen av styrelsens förvaltning och sparbankens rä­

kenskaper, därvid länsstyrelsen har att, till ledning för sitt val, från den

handelskammare inom vars område sparbankens huvudkontor är beläget

begära förslag å tre för revisorsuppdraget skickade personer.

¬

v >0 r-,

jr

-•-v

-'-vt ^

840

1955 . Nr 416

Länsstyrelsen äger när som helst återkalla förordnande för revisor, som

här avses, och i stället utse ny revisor.

Länsstyrelsen äger förelägga vite vid meddelande av föreslo-ift eller förbud,

enligt denna lag.

;

Föreläggande, som ovan sagts, må utom vad angår innehållet av vinst-

och förlusträkning eller balansräkning icke av länsstyrelsen meddelas i fråga •

om i lag givna föreskrifter, vilkas överträdande är belagt med straff. I frågor,

som angå sparbanks bokföring, må förbud eller föreläggande icke av läns­

styrelsen meddelas, med mindre sparbanksinspektionen gjort framställning;

därom.

Då länsstyrelsen i anledning av att rubbning uppstått i det förhållande, som

enligt 27 § skall förefinnas mellan sparbanks fonder och dess inlåning, före-,-

lägger sparbankens styrelse att vidtaga rättelse, må, där ej särskilda omstän­

digheter föranleda annat, den tid, inom vilken föreläggandet skall vara full­

gjort, icke sättas längre än två månader, och må i intet fall sagda tid be­

stämmas till mer än ett år.

Har sparbanks styrelse underlåtit att ställa sig föreläggande, som sist sagts,

till efterrättelse eller bar eljest svårare avvikelse skett från denna lag eller

med stöd därav meddelade bestämmelser eller reglementet och rättas ej av-j

vikeisen inom förelagd tid, äger länsstyrelsen förordna, att sparbanken genast

skall träda i likvidation.

82 §.

1 mom. Träder sparbank i likvidation, äger länsstyrelsen förordna ombud,

som bar att närvara vid likvidatorernas sammanträden, med rätt att yttra

sig till protokollet, samt att i övrigt övervaka likvidationen.

Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som helst inventer

sparbankens kassa och övriga tillgångar samt granska sparbankens böcker,

räkenskaper och andra handlingar; och må av ombudet begärd upplysning

angående förvaltningen ej förvägras av likvidatorerna.

v

Länsstyrelsen äger under sparbanks likvidation i avseende å likvidatore

och huvudmän enahanda befogenhet som, innan sparbanken trätt i likvida­

tion, tillkommer länsstyrelsen enligt denna lag beträffande styrelse och

huvudmän.

Länsst^elsen må, där så prövas erforderligt, förordna likvidationsrevisor

att med övriga likvidationsrevisorer deltaga i granskningen av likvidatorer­

nas förvaltning och sparbankens räkenskaper. Länsstyrelsen äger när soni

helst återkalla förordnande, som här avses, och i stället utse ny likvida­

tionsrevisor.

2 mom. Har sparbanks egendom avträtts till konkurs, förordnar länssty­

relsen ett allmänt ombud att såsom konkursförvaltare deltaga i konkurs­

boets förvaltning med den eller de förvaltare, som utses på sätt stadgas i

konkurslagen.

Utan hinder av beslut, som kan vara fattat om delning av förvaltningen;

av boet, äger allmänna ombudet deltaga i förvaltningen i alla dess delar,

Ombudet äger beträffande medförvaltare göra sådan anmälan som sägs i

80 § konkurslagen.

Om 'arvode till ombud gäller vad i konkurslagen är i allmänhet stadgat

beträffande arvode till konkursförvaltare.

83 g.

Sparbanksinspektionen åligger;

att i fråga om lämpliga inrättandet och bedrivandet av sparbanks verk- ,

samhet tillhandagå med råd och upplysningar;

¬

•

'

5 . Nr 416

841

att med uppmärksamhet följa sparbankernas verksamhet i den mån så

erfordras för kännedom om de förhållanden, som kunna inverka på spar­

banks säkerhet eller eljest äro av betydelse för en sund utveckling av spar­

banksverksamheten ;

att därest inspektionen finner, att sparbanks verksamhet icke står i över­

ensstämmelse med lag eller författning eller med reglementet eller de före­

skrifter, som med stöd av stadgande i lag eller författning eller i regle­

mentet meddelats av huvudmännen eller styrelsen, eller eljest bedrives på

sätt, som medför våda för sparbankens säkerhet, göra de erinringar hos

sparbankens styrelse eller de framställningar hos länsstyrelsen, till vilka

inspektionen kan finna sig föranlåten;

att utfärda instruktion för revisor och likvidationsrevisor, som förordnats

av länsstyrelse; samt

att, där inspektionen så finner erforderligt, meddela närmare föreskrifter

om sättet för förande av sparbanks räkenskaper, om förvaring av värde­

handlingar samt om inventering av dessa.

84 §.

Sparbanks styrelse åligger:

att för sparbanksinspektionen när som helst hålla sparbankens kassa och

övriga tillgångar samt alla böcker, räkenskaper och andra handlingar till­

gängliga för granskning;

att å tider, som bestämmas av inspektionen, och enligt av inspektionen

fastställda formulär upprätta och till inspektionen insända översikter över

sparbankens tillgångar och skulder; och skall i sådan Översikt angivas hu­

ruvida anledning finnes till antagande, att bokförda värdet av någon i Över­

sikten upptagen tillgång överstiger dess verkliga värde;

att, så snart det kan ske, till inspektionen insända i avskrift styrelsens

förvaltningsberättelse, revisionsberättelsen med tillhörande handlingar även­

som protokoll över förhandlingarna vid årssammanträdet med huvudmän­

nen;

'

att dels årligen till länsstyrelsen avgiva statistisk redogörelse angående

sparbanken, dels härutöver, efter Konungens bestämmande, avgiva ytter­

ligare statistiska uppgifter rörande sparbankens verksamhet och ställning;

att jämväl i Övrigt meddela länsstyrelsen och inspektionen alla de upp­

lysningar rörande sparbanken, som äskas av dem; samt

att, då anledning yppas till antagande, att sparlaank gjort sådana förlus­

ter att det i 27 § stadgade förhållandet mellan sparbanks fonder och dess in­

låning rubbats, ofördröj ligen upprätta särskild balansräkning enligt 48 § för

utvisande av sparbankens ställning samt att, därest balansräkningen be­

kräftar antagandet i fråga, ofördröj ligen avsända meddelande härom till

inspektionen.

85 §.

Till bestridande av kostnaden för sparhanksinspektionens organisation

och verksamhet ävensom av kostnaden för ersättning åt revisor, ombud eller

likvidationsrevisor, som förordnas enligt 81 § eller 82 § 1 mom., skall varje

sparbank årligen erlägga bidrag efter visst, för sparbankerna lika förhål­

lande till sammanlagda beloppet av de utav sparbanken vid utgången av

nästföregående kalenderår förvaltade medlen; dock må bidraget till bestri­

dande av kostnaden för sparbanksinspektionens organisation och verksam­

het icke överstiga fem tusendels procent och bidraget till bestridande av

kostnaden för ersättning åt revisor, ombud eller likvidationsrevisor icke över­

stiga fyra tusendels procent av nämnda belopp.

218—55702^. Svensk författningssamling 1955, Nr 416—422

¬

842

1955 . Nr 416

Om regiBtrering

86 §.

1 mom. Hava vid ansökan om registrering av sparbank eller i fråga om ^

upprättande av handling, som skall fogas vid sådan ansökan, icke iakttagits

de föreskrifter, som finnas stadgade för varje särskilt fall, eller möter eljest

hinder mot registrering av sparbanken på grund av föreskrifterna i denna

lag eller annan lag eller författning, skall registrering vägras.

2 mom. Hava vid anmälan för registrering eller i fråga om upprättande

av handling, som skall fogas vid sådan anmälan, icke iakttagits de före­

skrifter, som finnas stadgade för varje särskilt fall, eller prövas beslut, som '

anmäles för registrering, icke hava tillkommit i föreskriven ordning eller ej

stå i överensstämmelse med föreskrifterna i denna lag eller eljest strida ;

mot lag eller författning eller mot reglementet eller vara till sin avfattning

i något viktigare hänseende otydligt eller vilseledande, skall registrering

vägras. Är annan grund till sådan klandertalan mot heslut av huvudmännen,

vilken avses i 62 § 1 mom. andra stycket, än att vid heslutet ej rätteligen

iakttagits i denna lag eller reglementet upptagna föreskrifter om särskild

röstpluralitet, skall det dock icke utgöra hinder mot registrering, sedan tid ^

för väckande av klandertalan utgått utan att talan väckts.

3 mom. Har ansökan enligt 78 § om länsstyrelsens tillstånd att bringa

fusionsavtal till verkställighet ej inkommit inom föreskriven tid eller har

ansökan genom lagakraftägande heslut avslagits eller har heslut om tillstånd

icke anmälts för registrering inom den därför stadgade tiden, skall registre­

ringsmyndigheten förklara frågan om fusion förfallen.

87 §.

Företer sparbanks registrerade firma likhet med en i sparhanksregister

eller i handelsregister, föreningsregister, aktieholagsregistret, försäkrings­

registret eller hankregistret tidigare införd firma och lider därigenom inne­

havaren av sistnämnda firma förfång, äger han hos domstol föra talan om

förhud för sparbanken att efter viss tid använda förstnämnda firma samt

om skadestånd.

Menar någon eljest, att en i sparhanksregister verkställd inskrivning ^

länder honom till förfång, må talan om registreringens upphävande samt .

om skadestånd föras vid domstol.

88 §.

Har genom lagakraftägande dom förklarats, att en i sparhanksregister

gjord inskrivning ej bort ske eller att heslut, som registrerats, är ogiltigt

eller att eljest visst förhållande, varom inskrivning skett, ej föreligger, skall

på anmälan av part antecknas i registret, att på nämnda grund den tidigare

anteckningen avföres ur registret.

Har, sedan i sparhanksregister gjorts anteckning rörande heslut om av­

trädande av sparbanks egendom till konkurs, överrätt förklarat, att heslu­

tet ej bort meddelas, skall på anmälan därom i registret göras anteckning

enligt vad som stadgas i första stycket.

89 §.

Vad i sparhanksregister införes, med undantag av meddelande om kon­

kurs, skall genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungö- •

ras såväl i allmänna tidningarna som ock i tidning, som ar allmänt spridd '

mom den berörda sparbankens verksamhetsområde. Dar i annat fall än

¬

'"

^

.Nr 416

843

som avses i 88 § andra stycket antecknas i registret, att tidigare anteckning

avföres ur detsamma, skall kungörelse därom ske efter vad nyss sagts.

Det som i enlighet med denna lag eller med stöd därav meddelade bestäm­

melser blivit infört eller antecknat i sparbanksregister ocb kungjort i orts­

tidning skall anses hava kommit till tredje mans kännedom, där ej av om­

ständigheterna framgår, att han varken ägde eller bort äga vetskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blivit eller bort

bliva infört eller antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas mot

annan än den, som visas hava ägt vetskap därom.

Finnes enligt Konungens förordnande tryckt samling av anmälningar till

sparbanksregistren, skall d fråga om behörighet att inför domstol, länssty­

relse eller överexekutor företräda sparbanken vad samlingen, i den mån den

kommit myndigbeten till banda, innehåller, äga vitsord för myndigbeten,

där ej annat föjbållande visas vara för banden.

90 §.

Registreringsmyndigbet, som avses i denna lag, är länsstyrelsen i det län,

inom vilket sparbankens styrelse bar sitt säte.

Om klagan över tillsynsmyndighets och registreringsmyndighets beslut

91 §.

över andra beslut av länsstyrelse än de i andra ocb tredje styckena av­

sedda samt över sparbanksinspektionens beslut må klagan föras bos Ko­

nungen inom den tid, som är stadgad för överklagande av förvaltande myn­

digbets beslut; dock går beslut, som meddelas av länsstyrelse, i verkställig­

het utan binder av klagan, där icke Konungen förordnar annorlunda.

Den som icke åtnöjes med registreringsmyndigbets beslut, varigenom

registrering vägrats, må sist inom två månader från beslutets dag anföra

besvär däröver bos Konungen.

över beslut om sådan förklaring, som avses i 86 § 3 mom., må jämväl

besvär anföras i den ordning, varom stadgas i andra stycket.

Om skadestånd

92 §.

Har huvudman, styrelseledamot, ledamot av delegation enligt 39 §, revisor,

likvidator, likvidationsrevisor eller ombud, som avses i 82 § 1 mom., vid

fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat

sparbanken skada, är han pliktig att till spai'banken utgiva ersättning för

Si skadan.

Il

Har huvudman eller annan, som avses i första stycket, genom överträ-

delse av denna lag eller med stöd av densamma meddelade bestämmelser

eller reglementet uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat tredje man

skada, är han pliktig att till denne utgiva ersättning för skadan.

93 §.

Har ersättningsskyldighet uppkommit enligt 92 § men föreligger allenast

ringa vårdslöshet, må ersättningen nedsättas, där det prövas skäligt med

hänsyn jämväl till skadans storlek ocb omständigheterna i övrigt.

Nedsättning efter vad nu är sagt må icke äga rum, om den ersättnings-

skyldiges förfarande innefattade brottslig handling.

¬

844

1955 . Nr 416

94 §.

Äro flera ersättningsskyldiga för skada efter -vad som stadgas i 92 och

93 §§, skola de svara för ersättningen en för alla och alla för en, den vars

ersättningsskyldighet nedsatts enligt 93 § dock allenast med det nedsatta

beloppet. Sinsemellan skola de taga del i ersättningens gäldande efter ty

med hänsyn till den större eller mindre skuld, som finnes ligga envar av

dem till last, samt till omständigheterna i Övrigt prövas skäligt.

Straffbestämmelser

95 §.

Med dagsböter eller fängelse straffes:

B

1. stiftare, där han uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig

fl

eller vilseledande uppgift i teckningslista eller i ansökan om stadfästelse

di !

av reglementet eller i handling, som enligt 6 § a ndra stycket skall fogas vid fe

ansökningen;

M

2. styrelseledamot eller annan, som i anmälan för eller ansökan om re

fe

gistrering eller i försäkran eller annan handling, som fogas därvid, uppsåt-'

é.

ligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift;

iMi

3. styrelseledamot eller likvidator, där han uppsåtligen eller av grov

vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling, som

framlägges å sammanträde med huvudmännen, eller i påskrift å sådan

0^

handling eller i handling eller meddelande, som kungöres eller sändes till

huvudman;

'

4. styrelseledamot, där han vid upprättande av förvaltningsberättelse, ba­

lansräkning eller vinst- och förlusträkning, som avses i 47 eller 67 § eller

84 § sjätte punkten, uppsåtligen förfar i strid med bestämmelserna i 48, 49

eller 50 §;

5. styrelseledamot eller annan som uppsåtligen eller av vårdslöshet till

länsstyrelsen eller sparbanksinspektionen meddelar oriktig eller vilsele­

dande uppgift angående omständighet, varom det ålegat honom att lämna

upplysning;

6. likvidator, som vid upprättande av balansräkning, likvidationsräk­

ning eller förvaltningsberättelse, som avses i 68, 71 eller 73 §, uppsåtligen

förfar i strid med bestämmelserna i nämnda lagrum;

7. revisor eller likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelse eller an­

nan handling, som framlägges å sammanträde med huvudmännen, eller i

påskrift å sådan handling uppsåtligen eller av grov vårdslöshet meddelar ;

oriktig eller vilseledande uppgift rörande sparbankens angelägenheter eller

uppsåtligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning be­

träffande förvaltningen, ändå att anledning därtill föreligger;

8. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors med-

hjälpare som, oaktat han insett eller bort inse, att skada kunnat följa därav,'

yppar något av vad som kommer till hans kännedom vid verkställd gransk-

ning, utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans upp-

drag.

96 §.

Med dagsböter straffes;

1 styrelseledamot, där han vid upprättande av förvaltningsberättelse, ba­

lansräkning eller vinst- och förlusträkning, som avses i 47 eller 67 § eller

84 § sjätte punkten, av vårdslöshet förfar i strid med bestämmelserna i
48, 49 eller 6^0 § ;

¬

mi

)m slili -,

skafl t.

iMötoc

• " ' '

. Nr 416

845

2. likvidator, där han vid upprättande av balansräkning, likvidationsräk-

ning eller förvaltningsberättelse, som avses i 68, 71 eller 73 §, av vårdslös-

bet förfar i strid med bestämmelserna i nämnda lagrum;

3. revisor eller likvidationsrevisor, där ban annorledes än i 95 § 7 sägs

vid upprättande av revisionsberättelse, som avses i 55, 67, 72 eller 73 §,

väsentligen eftersätter bestämmelserna i nämnda lagrum;

4. den, som bryter mot vad som är stadgat i 2, 34 eller 35 §.

Särskilda bestämmelser

97 §.

Sparbank må icke överföra medel till annan pensionsstiftelse än sådan,

som bildats uteslutande för pensionering av personal, som är eller varit an­

ställd i sparbankens tjänst, eller efterlevande till sådan personal, överföring

må icke ske med mindre dels överföringen erfordras för att uppbringa stif­

telsens förmögenhet till belopp, som motsvarar kapitalvärdet vid överförings­

tillfället av intjänade pensioner jämte dyrtidstillägg eller andra därmed jäm­

förliga tillägg, vilka enligt gjorda utfästelser eller inom sparbanken tillämpad

sedvänja högst skola utgå, dels ock överskott vid upplösning av stiftelsen

skall i enlighet med stiftelsens stadgar användas främst till betalning av pen­

sionspremier för anställda bos sparbanken och i övrigt för allmännyttigt

j

eller välgörande ändamål, som icke på grund av gällande författning skall

ijMli tillgodoses genom skattebidrag.

Beträffande stiftelse, vars förmögenhet huvudsakligen bärrör från medel,

som tillskjutits av sparbank, skall sparbanksinspektionen tillse, att stiftel­

sens tillgångar äro placerade på sätt som med beaktande av stiftelsens än­

damål och med hänsyn jämväl till vad i denna lag är föreskrivet beträffan­

de placering av sparbanks medel bereder skälig säkerhet. Har så ej skett, må

den länsstyrelse, villten utövar tillsynen över den sparbank, som lämnat

tillskott till stiftelsen, efter anmälan från sparbanksinspektionen förelägga

lilSiöG stiftelsen att vidtaga rättelse. Det åligger dem som företräda stiftelsen att,

närbelst inspektionen begär det, hålla stiftelsens kassa och övriga tillgångar

samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning

ävensom lämna inspektionen alla de upplysningar rörande stiftelsen, som

äskas av inspektionen. Vad som stadgas i detta stycke skall ej gälla stiftel­

se, vars förmögenhet huvudsakligen härrör från medel, som sparbank till-

.,1.^^ skjutit med stöd av 17 § andra stycket.

_

98 §.

Enskildas förhållanden till sparbank må ej yppas i oträngt mål.

99

Närmare bestämmelser rörande sparbanksregister, om avgifterna för re-

[(rf lsö/ii gistrering och kungörande samt om sparbanksinspektionens organisation

och verksamhet, så ock de föreskrifter, som i övrigt utöver vad denna lag in-

0lJf iiebåller finnas erforderliga för lagens tillämpning, meddelas av Konungen.

grianiC

Det alla som vederbör hava sig börsamligen att efterrätta. Till yttermera

visso hava Vi detta med egen band underskrivit och med Vårt kungl. sigill

bekräfta låtit.

Stockholms slott den 3 juni 1955.

GUSTAF ADOLF

(L## S ,)

(Finansdepartementet)

PER EDVIN SKÖLD

k:;Isuii

I il

¬