SFS 2000:815 Lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lagen (1995:1571) om
insättningsgaranti;

utfärdad den 2 november 2000.

Enligt riksdagens beslut

1

föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (1995:1571)

om insättningsgaranti skall ha följande lydelse.

12 §

2

Varje institut som omfattas av garantin skall betala en årlig avgift till

nämnden. Avgiften för ett år grundas på institutens insättningar vid ut-
gången av närmast föregående år, till den del insättningarna omfattas av ga-
rantin.

Institutens sammanlagda avgifter för ett år skall uppgå till ett belopp som

motsvarar 0,1 procent av insättningarna, om de behållna avgiftsmedlen sam-
manlagt uppgår till ett belopp som motsvarar minst 2,5 procent av insätt-
ningarna.

Om de behållna avgiftsmedlen sammanlagt uppgår till ett mindre belopp

än som motsvarar 2,5 procent av insättningarna, skall de sammanlagda av-
gifterna för ett år tas ut med det belopp som krävs för att uppnå den nivån,
dock lägst 0,1 procent och högst 0,3 procent av insättningarna.

Bestämmelserna i andra och tredje styckena behöver inte tillämpas när av-

giften för ett enskilt institut

1. bestäms enligt 14 §,
2. bestäms genom omprövning enligt 27 § förvaltningslagen (1986:223),

eller

3. efter överklagande bestäms av allmän förvaltningsdomstol.

13 §

3

Nämnden skall årligen bestämma hur stort belopp varje institut skall

betala i avgift. Avgiften skall betalas inom en månad från dagen för beslutet.

Avgiften skall motsvara summan av institutets insättningar till den del de

omfattas av garantin, multiplicerat med lägst 60 procent och högst 140 pro-
cent av det tal som tillämpas enligt 12 § andra eller tredje stycket. Avgiften
skall bestämmas med hänsyn till institutets kapitaltäckningsgrad, beräknad
enligt 2 kap. 1 § lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora expone-
ringar för kreditinstitut och värdepappersbolag.

1

Prop. 1999/2000:107, bet. 2000/01:FiU6, rskr. 2000/01:7.

2

Senaste lydelse 1996:1176.

3

Senaste lydelse 2000:188.

SFS 2000:815

Utkom från trycket
den 14 november 2000

2

SFS 2000:815

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2000

Dröjsmålsränta skall tas ut på avgifter som inte betalas i rätt tid, om det

inte finns särskilda skäl mot det. Dröjsmålsränta skall beräknas för år enligt
en räntefot som motsvarar det av Riksgäldskontoret fastställda, vid varje tid
gällande diskontot med tillägg av åtta procentenheter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

På regeringens vägnar

BOSSE RINGHOLM

Göran Haag
(Finansdepartementet)