SFS 2019:1215 Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering

1

Svensk författningssamling

Lag

med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning

om värdepapperisering

Utfärdad den 5 december 2019

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värde-
papperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transpar-
ent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven
2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr
1060/2009 och (EU) nr 648/2012, i denna lag kallad EU-förordningen.

Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i EU-förord-

ningen.

2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen.

3 § För att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt denna lag och
enligt EU-förordningen ska de företag som står under inspektionens tillsyn
betala årliga avgifter.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt

EU-förordningen.

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna.

2 kap. Tillsyns- och utredningsbefogenheter samt tvångsmedel
Föreläggande om att lämna uppgifter
1 § För tillsynen över att bestämmelserna i EU-förordningen följs får Finans-
inspektionen förelägga

1. en fysisk eller juridisk person att tillhandahålla uppgifter, handlingar

eller annat, och

2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till

förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.

Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle

strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

1 Prop. 2019/20:37, bet. 2019/20:FiU19, rskr. 2019/20:88.

SFS

2019:1215

Publicerad
den

10 december 2019

2

SFS

Platsundersökning
2 § Om det är nödvändigt för tillsynen över att en fysisk eller juridisk
person följer bestämmelserna i EU-förordningen, får Finansinspektionen
genomföra en undersökning i personens verksamhetslokaler.

Handräckning
3 § Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndig-
heten för att en kontroll på plats enligt artikel 14.1 i EU-förordningen ska
kunna genomföras.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verk-

ställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning
eller avlägsnande. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogdemyn-
digheten inte i förväg underrätta den som kontrollen ska genomföras hos.

Äkthetskontroll
4 § Kronofogdemyndigheten är ansvarig myndighet för sådan äkthets-
kontroll som följer av artikel 14.1 i EU-förordningen.

Verkställighet av beslut om avgifter och viten enligt EU-förordningen
5 § Beslut om avgifter eller viten enligt EU-förordningen får verkställas
enligt utsökningsbalken på samma sätt som en svensk dom som har fått laga
kraft, om inte något annat följer av EU-förordningen.

3 kap. Ingripanden
Ingripanden mot den som har överträtt EU-förordningen
1 § Bestämmelser om ingripanden mot en institutionell investerare som
inte är originator, medverkande institut eller ursprunglig långivare och som
åsidosätter sina skyldigheter enligt artikel 5 i EU-förordningen finns i de
lagar som reglerar den berörda verksamheten.

2 § Finansinspektionen ska ingripa mot

1. en institutionell investerare som är förvaltande part enligt artikel 5.5 i

EU-förordningen och som har åsidosatt någon av de skyldigheter som följer
av artikel 5.1–5.4,

2. en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina

skyldigheter enligt EU-förordningen genom att

– inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6,
– inte uppfylla transparenskraven i artikel 7,
– inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8,
– inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9,
– inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i artikel 18, eller
– inte fullgöra skyldigheten att lämna underrättelser enligt artikel 27.4,
3. en originator eller ett medverkande institut som har åsidosatt sina

skyldigheter enligt EU-förordningen genom att

– inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i någon av artiklarna

19–22 eller 23–26, eller

– inte uppfylla kraven på STS-anmälan i artikel 27.1,
4. en ursprunglig långivare som har åsidosatt sina skyldigheter enligt

EU-förordningen genom att

– inte uppfylla kraven på bibehållande av risk i artikel 6,
– inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller
– inte uppfylla kraven för kreditgivning i artikel 9,

2019:1215

3

SFS

5. ett specialföretag för värdepapperisering som har åsidosatt sina skyld-

igheter enligt EU-förordningen genom att

– inte uppfylla transparenskraven i artikel 7,
– inte beakta förbudet mot återvärdepapperisering i artikel 8, eller
– inte uppfylla kraven för STS-värdepapperisering i artikel 18, och
6. en tredje part som har beviljats tillstånd enligt artikel 28.1 i EU-förord-

ningen och som har åsidosatt underrättelseskyldigheten enligt artikel 28.2.

3 § Ett ingripande enligt 2 § sker genom beslut om

1. föreläggande att inom en viss tid upphöra med överträdelsen,
2. föreläggande att inom en viss tid begränsa rörelsen i något avseende,

minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta
med situationen,

3. anmärkning,
4. förbud mot STS-anmälan enligt 4 §, eller
5. tillfällig återkallelse av tillstånd enligt 5 §.
Ett ingripande enligt första stycket 4 eller 5 får ske bara om överträdelsen

är uppsåtlig eller oaktsam.

Ett ingripande får inte ske om överträdelsen omfattas av ett föreläggande

som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

4 § Om en originator eller ett medverkande institut har överträtt EU-för-
ordningen i ett fall som anges i 2 § 3, får Finansinspektionen besluta att
originatorn eller det medverkande institutet för en viss tid, högst ett år, inte
får göra en STS-anmälan enligt artikel 27.1 i förordningen.

5 § Om en tredje part har överträtt EU-förordningen i ett fall som anges i
2 § 6, får Finansinspektionen besluta att för en viss tid, högst ett år, återkalla
tillståndet.

I artikel 28.1 i EU-förordningen finns bestämmelser om återkallelse av

tillstånd om en tredje part som har beviljats tillstånd enligt den artikeln i
något väsentligt avseende inte uppfyller förutsättningarna för tillstånd.

6 § Om beslut om anmärkning enligt 3 § första stycket 3 har meddelats,
får Finansinspektionen besluta att den som har gjort sig skyldig till överträd-
elsen ska betala en sanktionsavgift.

Sanktionsavgiften får beslutas bara om
1. överträdelsen är uppsåtlig eller oaktsam, och
2. den som avgiften gäller, inom två år från det att överträdelsen ägde rum,

har delgetts en upplysning om att frågan om sanktionsavgift har tagits upp
av Finansinspektionen.

Ingripanden mot vissa företrädare för juridiska personer
7 § Om en juridisk person har överträtt EU-förordningen i ett fall som
anges i 2 §, ska Finansinspektionen ingripa mot den som ingår i den juridiska
personens styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för
någon av dem. Ingripande får ske genom en eller båda av följande sankt-
ioner:

1. att den fysiska personen under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte

får vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon
av dem, i en originator, ett medverkande institut eller ett specialföretag för
värdepapperisering, eller

2. sanktionsavgift.

2019:1215

4

SFS

Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om den juridiska person-

ens överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Sanktionsföreläggande
8 § Frågor om ingripande mot fysiska personer enligt 7 § tas upp av Finans-
inspektionen genom sanktionsföreläggande.

Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen föreläggs att

inom en viss tid godkänna en sanktion som är bestämd till tid eller belopp.

När föreläggande har godkänts, gäller det som ett domstolsavgörande som

fått laga kraft. Ett godkännande som görs efter den tid som angetts i före-
läggandet är utan verkan.

9 § Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgift om

1. den fysiska person som föreläggandet avser,
2. överträdelsen och de omständigheter som behövs för att känneteckna

den,

3. de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och
4. den sanktion som föreläggs personen.
Föreläggandet ska också innehålla en upplysning om att ansökan om

sanktion kan komma att ges in till domstol, om föreläggandet inte godkänns
inom den tid som Finansinspektionen anger.

10 § Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom angiven tid, får
Finansinspektionen ansöka hos domstol om att sanktion ska beslutas. En
sådan ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt som är behörig att pröva
ett överklagande av Finansinspektionens beslut om ingripande mot den
juridiska personen för samma överträdelse.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

11 § En sanktion som anges i 7 § får beslutas bara om sanktionsförelägg-
andet har delgetts den som sanktionen riktas mot inom två år från den tid-
punkt då överträdelsen ägde rum.

Sanktionsavgifter
12 § Sanktionsavgiften för en juridisk person ska fastställas till högst det
högsta av

1. ett belopp som per den 17 januari 2018 i svenska kronor motsvarade

fem miljoner euro,

2. tio procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående

räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på kon-
cernnivå, eller

3. två gånger den vinst som den juridiska personen gjort till följd av över-

trädelsen, om beloppet går att fastställa.

Sanktionsavgiften får inte fastställas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.
Om överträdelsen har skett under den juridiska personens första verksam-

hetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga,
får omsättningen uppskattas.

Avgiften tillfaller staten.

2019:1215

5

SFS

13 § Sanktionsavgiften för en fysisk person ska fastställas till högst det
högsta av

1. ett belopp som per den 17 januari 2018 i svenska kronor motsvarade

fem miljoner euro, eller

2. två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av över-

trädelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften tillfaller staten.

Val av ingripande
14 § Vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur all-
varlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas
till överträdelsens art, överträdelsens konkreta och potentiella effekter på det
finansiella systemet, skador som uppstått samt graden av ansvar hos den
fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till överträdelsen.

15 § Utöver det som anges i 14 § ska det i försvårande riktning beaktas om
den som har begått överträdelsen tidigare har begått en överträdelse. Vid
denna bedömning ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade
och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska det beaktas om den som har begått överträd-

elsen

1. i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat

Finansinspektionens utredning, och

2. snabbt upphört med överträdelsen eller snabbt verkat för att överträd-

elsen ska upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finans-
inspektionen.

16 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs ska särskild hänsyn tas till
sådana omständigheter som anges i 14 och 15 §§, samt till den berörda
fysiska eller juridiska personens finansiella ställning och, om det går att
bestämma, den vinst som personen gjort till följd av överträdelsen.

17 § Finansinspektionen får avstå från ingripande om

1. överträdelsen är ringa eller ursäktlig,
2. den fysiska eller juridiska personen i fråga gör rättelse,
3. den fysiska personen verkat för att den juridiska personen gör rättelse,
4. någon annan myndighet eller något annat organ har vidtagit åtgärder

mot den fysiska eller juridiska personen och dessa åtgärder bedöms tillräck-
liga, eller

5. det annars finns särskilda skäl.

Verkställighet av beslut om sanktionsavgift
18 § En sanktionsavgift ska betalas till Finansinspektionen inom 30 dagar
efter det att ett beslut eller en dom om att ta ut avgiften har fått laga kraft
eller sanktionsföreläggandet godkänts eller den längre tid som anges i be-
slutet eller föreläggandet.

19 § Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift får verkställas enligt
utsökningsbalken, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i
18 §.

2019:1215

6

SFS

20 § Om sanktionsavgiften inte har betalats inom den tid som anges i 18 §,
ska Finansinspektionen lämna avgiften för indrivning.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av

statliga fordringar m.m.

21 § En sanktionsavgift som har beslutats faller bort i den utsträckning
verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet eller domen om
att ta ut avgiften fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet godkändes.

4 kap. Överklagande, beslut som ska gälla omedelbart och vite
1 § Finansinspektionens beslut om sanktionsföreläggande enligt denna lag
får inte överklagas.

Andra beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag får över-

klagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2 § Finansinspektionen får bestämma att ett beslut av inspektionen om för-
bud, föreläggande eller återkallelse enligt 3 kap. 3, 4 eller 5 § eller om åter-
kallelse enligt artikel 28.1 andra stycket i EU-förordningen ska gälla omedel-
bart.

3 § Ett beslut om föreläggande enligt denna lag eller enligt EU-förord-
ningen får förenas med vite.

1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2020.
2. Genom lagen upphävs lagen (2018:1981) med kompletterande be-

stämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering.

3. Ingripande enligt denna lag får inte ske för överträdelser som har ägt

rum före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

STEFAN LÖFVEN

PER BOLUND

(Finansdepartementet)

2019:1215