SFS 1974:153

740153.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1974:153 KuegS. Maj :ts kungörelse

Utkom f rån t rycket

beslulad Hy riksdagsofdning;

den 23 april 1974

utfärdad den 28 februari 1974'.

Kungl. Maj:t har med riksdagen^ i g rundiagsenlig ordning beslutat

ny riksda gsordning av nedan angivna lydelse.

Riksdagsordning

1 kap. Riksmöten

1 § Ordinarie val till riksdagen hålles i s eptember. Om tid för extra

va! är föreskrivet i 3 kap. 4 § och 6 ka p. 3 § regeringsformen.

2 § Riksdagen samlas efter riksdagsval till lagtima riksmöte på tid

som angives i 3 kap. 5 § regerin gsformen.

Riksdagen skall varje år, då ordinarie riksdagsval icke hålles, samlas

till lagtima riksmöte på dag i september eller oktober som riksdagen

har bestämt vid närmast föregående lagtima riksmöte. Har till­

kännagivande om extra val gjorts före den fastställda dagen och har
icke riksdagen med anledning av valet samlats till riksmöte senast i juli,

skall dock riksmöte enligt detta stycke ej inledas.

Tilläggsbestämmelse

1.2.1

Talmanskonferensen avgiver förslag till riksda gen om dag dä lagtima

riksmöte skall börja under år när ordinarie riksdagsval icke hålles.

3 § Riksdagen samlas till urtima riksmöte, om regeringen eller tal­

mannen förordnar därom.

Talmannen är skyldig att utlysa urtima riksmöte, om minst

' Öppet brev om utfärdandet av denna kungörelse uppläst i rik sdagen den 6

mars 1974.

350

2 Prop. 1973:90. KU 26, rskr 265, KU 1 974:8, rskr 19.

¬

background image

etthundrafemton av riksdagens ledamöter begär det och anger skäl för

SFS 1974; 153

begäran. Riksmötet inledes då inom tjugo dagar från det att begäran

i

framställdes.

Kallelse till urtima riksmöte skall kungöras i allmänna tidningarna

senast dagen före riksmötets början.

4 § Lagtima riksmöte som har inletts under augusti, september eller

oktober skall avslutas senast den 31 m aj följande år. Riksdagen kan om
synnerliga skäl föreligger förlänga riksmötet, dock längst till och med

den 15 juni. Annat riksmöte pågår så länge riksdagen finner det

nödvändigt. Riksmöte avslutas senast när nästa lagtima riksmöte skall
börja.

Har regeringen förordnat om extra val, kan den under återstoden av

valperioden besluta att avbryta riksmöte. Riksmötet skall avslutas

omedelbart efter det att beslutet har tillkännagivils vid sammanträde

med kammaren.

Tilläggsbestämmelse

1.4.1

Talmanskonferensen yttrar sig till riksdagen över fråga om för­

längning till dag efter den 31 maj av riksmöte som har inletts under
augusti, september eller oktober.

5 § Vid första sammanträdet med kammaren under riksmöte före-

drages berättelse av riksdagens valprövningsnämnd om granskning av

bevis om val av ledamöter och ersättare. Berättelse om granskning av

bevis som inkommer under riksmöte föredrages så snart det kan ske.

Vid första sammanträdet anställes upprop. Därefter väljes talman

och vice talmän i fall som angives i 8 kap. 1 §.

Tilläggsbestämmelse

I.5.1

Kammarens första sammanträde under ett riksmöte börjar klockan

II.

Kammarkansliet skall om möjligt, skriftligen eller telegrafiskt,

underrätta riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första samman­
trädet.

6 § Lagtima riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde med kam­

maren senast på riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar därvid på
talmannens hemställan riksmötet öppnat. Vid förfall för statschefen
förklarar talmannen riksmötet öppnat. Vid sammanträdet avgiver

statsministern regeringsförklaring, om icke särskilda skäl föranleder

annat. Talmannen fastställer efter samråd med vice talmännen ord­

ningen för detta sammanträde.

351

¬

background image

SFS 1974:153

Tilläggsbestämmelse

1.6.1

Sammanirädel för riksmöiets öppnande äger rum klockan 14 den

första dagen under riksmötet, om icke talmannen bestämmer annan

tidpunkt.

7 § Talmannen eller, i hans ställe, vice talman leder riksdagens ar­

bete.

Talmanskonferensen överlägger om åtgärder som kan främja plan­

mässighet i riksdagens a rbete.

Talmanskonferensen består av talmannen, vice talmännen, en före­

trädare för varje partigrupp i riksdagen som motsvarar parti med minst
fyra procent av rösterna i hela riket vid senaste val till riksdagen,

utskottens ordförande samt vice ordföranden i ri ksdagens förvaltnings­

styrelse. Partigruppernas företrädare tillsätts vid början av varje

lagtima riksmöte för tiden till dess nästa lagtima riksmöte börjar. De

utses med motsvarande tillämpning av det förfarande som angives i 7
kap. 12 § första stycket.

Tilläggsbestämmelser

1.7.1

Talmanskonferensen sammanträder pä kallelse av talmannen.

1.7.2

Vid förfal l för ordföranden i uts kott inträder vice ordföranden i hans

ställe. Suppleanter för partigruppernas företrädare behöver ej utses.

Talmanskonferensen sammanträder inom stängda dörrar. Vill konfe­

rensen inhämta upplysningar av någon som ej tillhör konferensen, får

den kalla honom till sammanträde. Kammarsekreteraren och
direktören för förvaltningskontoret får deltaga i konferensens över­
läggningar.

1.7.3

Vid konferensens sammanträden föres protokoll. Underrättelse om

konferensens beslut tillställes dem som besluten avser.

8 § Riksdagsledamot kan efter prövning erhålla ledighet från sitt

uppdrag. Beviljas ledamot ledighet för en tid av minst en månad, skall

hans uppdrag under den tid ha n är ledig utövas av ersättare.

Tilläggsbestämmelse

1.8.1

Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot skall inne­

hålla de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan skall avse ledighet under

viss tid.

Ansökan prövas av talmannen, om den gäller ledighet under kortare

252

månad, och av riksdagen om den gäller för längre tid.

¬

background image

9 § När ersättare skall inträda på grund av föreskrift i regerings-

SFS 1974:153

formen eller 8 § i detta kapitel, skall talmannen kalla ersättaren till

i och 2 kap.

tjänstgöring. Talmannen skall därvid iakttaga den ordning mellan

ersättarna som har bestämts enligt lag om val till riksdagen. Om
särskilda skäl föranleder det, får dock talmannen frångå den sålunda

bestämda ordningen.

Tilläggsbestämmelse

1.9.1

Ersättare som skall utöva uppdrag som riksdagsledamot skall erhålla

skriftligt bevis härom. Beviset skall angiva vilken ledamot som

ersättaren träder i stället för och tiden för förordnandets början och
slut. Bevis om slutdagen kan utfärdas särskilt.

Talmannen skall för kammaren tillkännagiva när ersättare träder i

ledamots ställe och när ledamot återtager sin plats.

2 kap. Kammarsammanträden

1 § Talmannen leder kammarens sammanträden. Han får vid över­

läggning i äm ne som är upptaget på föredragningslistan icke yttra sig i

sakfrågan.

2 § Vid förfall för talmannen leder vice talman sammanträde. Har

samtliga vice talmän förhinder, ledes sammanträdet av den av de

,

närvarande ledamöterna som längst tid har varit ledamot av riksdagen.

Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av
dem företräde. Detsamma skall gälla, innan talman och vice talmän har

j

valts.

j

Vad som enligt 1 § gäller om begränsning i talmannens yttranderätt

skall tillämpas också på annan som leder sammanträde med kammaren.

3 § För varje ledamot skall finnas särskild plats i ple nisalen.

Tilläggsbestämmelse

2.3.1

Ledamöterna tager plats i plenisalen valkretsvis. Särskilda platser

skall fi nnas för talmannen och vice talmännen samt för statsråden.

4 § Sammanträde med kammaren är offentligt. Dock kan samman­

träde hållas inom stängda dörrar, om det påkallas av hänsyn till rikets

säkerhet eller i övrigt till förhållandet till annan stat eller mellanfolklig

organisation. Därom beslutar riksdagen. Skall regeringen vid s amman­

träde lämna riksdagen meddelande, kan även regeringen förordna om

stängda dörrar.

Ledamot eller tjänsteman i riksdagen får ej obehörigen yppa vad

som har förekommit vid sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen

353

23—SFS 1974

¬

background image

SFS 1974: 153

kan dock besluta att för särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnads-:

2 kap.

plikten.

TilläggsbestämniPlse

2.4.1

1 plenisalen skall finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som

uppträder störande kan genast utvisas. Om oordning uppstår bland

åhörare, kan talmannen utvisa samtliga åhörare.

5 § Upptagning från offentligt kammarsammanträde för sändning i

radio eller television får äga rum efter överenskommelse med
talmanskonferensen.

6 § Kallelse till annat sammanträde än som avses i 1 kap . 5 eller 6 §

utfärdas av talmannen. Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast
klockan 18 dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i
förväg. Om synnerliga skäl fö religger, får kallelsen dock anslås senare. 1

sådant fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av

riksdagens ledamöter medgiver det.

Tilläggsbestämmelser

2.6.1

Kallelse till sammanträde bör om möjligt införas i en eller flera

dagliga tidningar. Avses a tt sammanträde skall fortsätta efter klockan

19, skall talmannen före klockan 16 sammanträdesdagen underrätta

kammaren muntligen och genom anslag.

2.6.2

När val skall f örrättas, angives detta särskilt i kallelsen.

7 § Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta före­
dragningslista över alla på kammarens bord vilande ärenden. Undantag

får göras för ärende som antages bli behandlat inom stängda dörrar.

Vid sammanträdet skall talmannen föredraga ärendena i den ordning

vari de har tagits upp på föredragningslistan. Med ärende jämställes val

som skall förrättas vid sammanträdet.

Tilläggsbestämmelser

2.7.1

Förslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring

föres upp som första punkt på föredragningslistan. I övrigt tages

ärendena upp i följan de ordning, om icke talmannen bestämmer annat:

1. val,

2. propositioner samt skrivelser från regeringen med redogörelse för

viss verksamhet,

3. förslag och redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott,

354

4. motioner.

¬

background image

5. utskottsbetänkanden i den ordning utskotten angives i tilläggs-

SFS 1974:153

bestämmelse 4.2.1.

2 kap.

2.7.2

I

För varje ärende göres anteckning om bordläggning. Har utskott

hemställt att ärende skall avgöras efter endast en bordläggning, an-
märkes det särskilt.

2.7.3

Om anteckning på föredragningslistan för särkilda fall föreskrives i

tilläggsbestämmelserna 2.10.1, 2.14.1, 3. 6.1, 6.1.1, 6.1.2 och 6.2.2.

;|:::

Före varje sammanträde anslås föredragningslistan i plenisalen och

på de övriga platser som talmannen bestämmer. Den skall dessutom

1

delas ut till ledamöterna och till utskotten. Föredragningslistan och

ji

tillhörande handlingar skall finnas tillgängliga i kamm arkansliet.

!*]

.5 t

8 § Beslut att sammanträde skall avslutas eller att uppehåll skall göras

i pågående sammanträde fattas av kammaren utan föregående över-

;

läggning.

|

, , 1
i !'

9 § Talmannen ställer proposition till beslut. Finner han yrkande
strida mot grundlag eller mot riksdagsordningen, skall han, med an-

:

givande av skäl, vägra proposition. Begär kammaren ändå proposition,

i

skall talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för
avgörande. Proposition får ej vägras på vad utskottet har förklarat icke

|

strida mot grundlag eller mot denna riksdagsordning.

'l
1

10 § Vid sammanträde får varje ledamot och varje statsråd, med de

^

undantag denna riksdagsordning föreskriver, fritt yttra sig i alla frågor

j

som är under behandling och om lagligheten av allt som tilldrager sig

;

vid sammanträdet.

i ;

Statschefen kan avgiva ämbetsförklaring inför kammaren.

i ;

Talmannen kan efter samråd med de av partigrupperna utsedda

i I

ledamöterna i talmanskonferensen besluta att debatt utan samband

i

med annan handläggning får äga rum vid sammanträde med kam-

,

maren. Sådan debatt får begränsas till att avse särskilt ämne eller delas

\

in i avsn itt efter ämne.

'.1.

Tilläggsbestämmelse

,

2.10.1

Meddelande om debatt enligt 10 § t redje stycket skall tagas upp på

föredragningslistan till det sammanträde då debatten skall äga rum.

11 § Ingen får vid sammanträde deltaga i behandlingen av ärende

som personligen rör honom eller någon honom närstående. Statsråd får

dock deltaga i överläggningen i ärende angående hans tjänsteutövning.

355

¬

background image

SFS 1974:153

12 § Ingen får vid sammanlräde uttala sig otillbörligt om annan eller

2 kap.

begagna personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller
handling uppträda på sätt som strider mot god ordning. Den som har

ordet skall begränsa sitt anförande till det ämne som behandlas.

Bryter någon mot vad som föreskrives i första stycket och rättar han

sig ej efter talmannens erinran, får talmannen taga från honom ordet

för pågående överläggning.

13 § Talmannen skall samråda med de av partigrupperna utsedda

ledamöterna i talmanskonferensen om uppläggningen av kammarens

överläggningar.

14 § Riksdagen kan i tilläggsbestämmelse till denna riksdagsordning

föreskriva begränsning av antalet anföranden som en talare får hålla

under överläggningen i en fråga och av tiden för varje anförande.
Därvid får skillnad göras mellan olika kategorier av talare, såsom

statsråd och företrädare för majoritet eller minoritet i u tskott eller för

partigrupp, samt mellan talare som har efterkommit anmodan av
talmannen om förhandsanmälan inför en överläggning och talare som
har underlåtit det.

Begränsning i yt tranderätten som sägs i förs ta stycket kan på förslag

av talmannen beslutas också särskilt i sam band med överläggningen i

viss fråga. Beslutet fattas utan föregående överläggning.

Vid tillämpningen av denna paragraf skall alltid iakttagas att envar

som vill yttra sig i en fråga därvid får tala i sex minuter. Rätt till

bemötande och genmäle som avses i 15 § andra stycket föreligger

oberoende av vad som kan ha bestämts enligt denna paragraf.

Tilläggsbestämmelser

2.14.1

Den som önskar ordet vid överläggning i kammaren bör såvitt

möjligt göra anmälan därom till kammarkansliet senast dagen före det

sammanträde då överläggningen skall inledas.

Talmannen kan vid första bordläggningen av ett utskottsbetänkande

anmoda dem som önskar yttra sig när ärendet skall avgöras att anmäla
sig enligt första stycket och därvid angiva den tid som de beräknar för
sina anföranden. Talmannens anmodan antecknas på före­
dragningslista, som upptager betänkandet. Anförande från den som

har underlåtit förhandsanmälan får ej överstiga sex minuter, om icke
talmannen finner skäl att medgiva längre tid.
2.14.2

Anförande i särskilt anordnad debatt utan samband med annan

handläggning får icke överstiga femton minuter eller, beträffande

anförande från statsråd eller en särskilt utsedd företrädare för varje

partigrupp, trettio minuter.

Partigrupp skall till talmannen anmäla företrädare som sägs i första

356

stycket.

¬

background image

15 § Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som före

SFS 1974:153

överläggningen i en viss fråga har anmält att de vill yttra sig. De som

2 kap.

begär' ordet under överläggningen yttrar sig i den ordning de har

anmält sig.

Statsråd får utan hinder av vad som sägs i f örsta stycket göra kortare

inlägg för att bemöta annan talare. Med talmannens medgivande kan

ledamot oberoende av talarordningen få ordet för genmäle till annan

talare.

Tilläggsbestämmelser

2.15.1

Oberoende av talarordningen kan talmannen lämna ordet till

ledamot för genmäle som innehåller upplysning eller rättelse med
anledning av föregående talares anförande eller bemötande av angrepp
från dennes sida. Tiden för genmäle får ej överstiga tre minuter, om ej
talmannen av särskilda skäl medgiver utsträckning till sex minuter.

Varje talare kan få avgiva två genmälen på samma huvudanförande.

2.15.2

Oberoende av talarordningen får ledamot under överläggningen i en

fråga instämma med föregående talare utan att angiva skäl.

2.15.3

Särskilt inlägg från statsråd till bemötande av annan talare får ej

Överstiga tio minuter. Har talmannen redan beviljat ledamot rätt till
genmäle, får denne yttra sig före statsrådet.

2.15.4

Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin plats i

plenisalen.

16 § Vid sammanträde föres fullständigt protokoll. Ingen får tala

utanför protokollet. Vid jus tering av protokoll får beslut ej ändras.

Kammarens protokoll samt de handlingar som anses böra ingå i

bihanget till detta protokoll skall utgivas av trycket, om de ej enligt vad

som föreskrives särskilt skall hållas hemliga.

Tilläggsbestämmelser

2.16.1

Yttrande vid sammanträde skall upptecknas och utan dröjsmål göras

tillgängligt på kammarkansliet. Har talaren ej gjort anmärkning mot
uppteckningen senast klockan 12 den femte vardagen efter sam­
manträdet, anses han ha godkänt den. Om talaren justerar uppteck­
ningen, bör han på den anteckna sitt namn eller sin signatur.

2.16.2

Protokoll justeras av kammaren på sjunde vardagen efter

sammanträdet, om riksdagen sammanträder då, och annars vid närmast

357

¬

background image

SFS 1974:153

följande sammanträde. Protokoll som ej har justerats vid s lutet av ett

2 och 3 kap.

riksmöte justeras vid den tidpunkt som talmannen bestämmer.

Meddelande om tiden för sådan justering införes i den eller de
tidningar i vilka kammarsammanträden gives till känna. Protokollet
justeras inför de ledamöter som är närvarande.

Vid justeringssammanträde kan ledamot begära beriktigande av

protokollet i fråga om yttrande som annan ledamot har godkänt enligt

2.16.1.

3 kap. Ärendenas väckande

1 § Regeringen avgiver förslag till riksdagen genom proposition.

Proposition skall vara åtföljd av regeringens protokoll i ä rendet, av

redogörelse för ärendets tidigare behandling, av motivering och av

lagrådets yttrande, då sådant föreligger.

Tilläggsbestämmelse

3.1.1

Proposition avlämnas genom att den gives in till kammarkansliet.

Den anmäles av talmannen vid sa mmanträde med kammaren efter det

att den har delats ut till riksdagens ledamöter.

2§ Budgetåret börjar den 1 juli. Regeringen skall senast den 10

januari eller, om hinder möter till följd av nyligen inträffat

regeringsskifte, snarast möjligt därefter avlämna proposition med
förslag till statsbudget (budgetproposition) för det närmast följande

budgetåret.

Propositionen

skall

innehålla

finansplan

och

nationalbudget. Regeringen skall avgiva särskilt förslag till slutlig
reglering av s tatsbudgeten (kompletteringsproposition). Sådant förslag

skall om hinder ej möter avlämnas före utgången av april månad.

Annan proposition angående anslag för det närmast följande

budgetåret skall avlämnas senast den 10 mars, såvida regeringen icke

finner att propositionens behandling kan uppskjutas till följande

riksmöte.

Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag bör

innehålla uppskattning av framtida kostnader för det ändamål som
förslaget avser. Om förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid

än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen

redovisas.

3 § Annan proposition än sådan som avses i 2 § skall avlä mnas senast

den 31 mars om regeringen anser att propositionen bör behandlas

under pågående riksmöte.

4 § Bestämmelserna i 2 § andra stycket och 3 § om den tid då

proposition skall avlämnas gäller endast vid lagtima riksmöte som

35g

enligt 1 kap. 4 § skall avslutas senast den 31 maj.

¬

background image

Bestämmelserna gäller ej

SFS 1974:153

1. om budgetpropositionen med stöd av 2 § har avlämnats efter den

^

10 jan uari,

2. i fråga om proposition varigenom regeringen enligt lag för

prövning underställer riksdagen en utfärdad förordning,

3. om regeringen finner synnerliga skäl föreligga att avlämna

propositionen senare.

5 § Regeringen bör avlämna sina propositioner på sådana tider att

anhopning av arbete hos riksdagen om möjligt förebygges. Regeringen

skall samråda med talmannen därom.

Proposition kan avlämnas även när riksmöte ej pågår.

6 § Regeringen får lämna meddelande till riksdagen genom skrivelse
eller också muntligen genom statsråd vid sammanträde med

kammaren.

Tilläggsbestämmelser

3.6.1

Skall statsråd vid sammanträde med kammaren lämna muntligt med­

delande till riksdagen, bör anteckning härom göras på föredragnings­

listan till sammanträdet.

3.6.2

Regeringen skall årligen samtidigt med budgetpropositionen lämna

riksdagen redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som har
tillsatts på grund av regeringens beslut.

7 § Utskott får väcka förslag hos riksdagen i ä mne som hör till dess

handläggning.

8 § Annat organ som helt eller delvis utses av riksdagen får väcka

förslag hos riksdagen i fråga som rör organets kompetens, organisation,

personal eller verksamhetsformer. Riksdagen kan föreskriva att sådant

organ även i anna t fall får väcka förslag hos riksdagen.

Om redogörelse till riksdagen från riksdagsorgan är särskilt

föreskrivet.

Tilläggsbestämmelser

3.8.1

Förslag och redogörelse från riksdagsorgan, som avses i 8 §, ingives

till kammarkansliet och anmäles av talmannen vid sammanträde med
kammaren efter det att förslaget eller redogörelsen har delats ut till
riksdagens ledamöter.

3.8.2

Talmanskonferensen får väcka förslag hos riksdagen i fråga som

gäller riksdagsarbetets bedrivande. Talmanskonferensen kan vidare i

^59

¬

background image

• 1974:153

annat fall framlägga förslag för riksdagen i f råga som gäller riksdagen

3 kap.

organ, om förslaget grundar sig på utredning som talmans­

konferensen har tillsatt på riksdagens uppdrag.

Riksdagens förvaltningsstyrelse får väcka förslag hos riksdagen i

fråga, som rör förvaltningen inom fiksdagen eller dess myndigheter,

om denna faller under styrelsens handläggning.

3.8.3

Om förslagsrätt för fullmäktige i rik sbanken, fullmäktige i riksgälds­

kontoret, riksdagens ombudsmän och riksdagens revisorer i annan
fråga än som avses i 8 § första stycket första punkten föreskrives

särskilt.

9 § Riksdagsledamot avgiver förslag till riksdagen genom motion.

I en och samma motion får icke sammanföras förslag i skilda ämnen.

Tilläggsbestämmelse

3.9.1

Motion avlämnas genom att den gives in till kammarkansliet av

motionär personligen eller, om motionären eller motionärerna har

förfall, av annan riksdagsledamot. Under uppehåll i riksd agsarbetet vid

jul eller påsk får motion dock insändas med posten. Motion bör lämnas

i fyra exemplar och innehålla uppgift om det parti som motionären
tillhör och om motionärens plats i pleni salen.

Talmannen anmäler motion för kammaren.

10 § Motion får väckas inom femton dagar från den dag då

budgetpropositionen anmäldes i kammaren. Om riksmötet upphör

innan motionstiden har gått till ända, löper ny motionstid om femton

dagar från början av nästa lagtima riksmöte.

Fastställes i något fall statsbudget för annan tid än budgetåret,

bestämmer riksdagen om motionstidens förläggning.

11 § Utöver vad som följer av 10 § får motion med anledning av

proposition avlämnas inom femton dagar från den dag då proposi­
tionen anmäldes i kammaren. I ä rende som måste avgöras skyndsamt
kan riksdagen, om den finner synnerliga skäl föreligga, på förslag av
regeringen besluta om kortare motionstid. Riksdagen kan besluta att

med högst tio dagar förlänga tiden för avlämnande av motion med

anledning av proposition i vilken redovisas plan som avses i 2 § tredje
stycket.

Motion får i de fall som riksdagen föreskriver väckas med anledning

av skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksamhet.

Därvid äger bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämpning.

Vid beräkning av motionstid enligt denna paragraf bortses frän dag

360

som infaller under längre uppehåll i riksdagsarbetet under riksmöte.

¬

background image

Tilläggsbestämmelser

SFS 1974:153
3 kap.

3.11.1

Yrkande om förlängning av motionstiden enligt 11 § första stycket

sista punkten framställes senast vid andra sammanträdet efter det dä

propositionen anmäldes i kammaren. Beslut om förlängning fattas

senast vid därefter följande sammanträde.

3.11.2

Motion får avlämnas med anledning av skrivelse från regeringen

med ärlig redovisning för verksamheten inom Statsförelag AB.

3.11.3

Talmanskonferensen fastställer vilka dagar som med tillämpning av

11 § tre dje stycket ej skall inräknas i mot ionstid enligt paragrafen.

12 § Har proposition uppskjutils från ett riksmöte till annat, far

motion med anledning av propositionen väckas

1. vid först a riksmötet i valpe riod inom sju dagar frän dess början,

2. om propositonen har väckts så sent under riksmöte alt den i 11 §

föreskrivna motionstiden icke har löpt ut när riksmötet upphör, senast
på andra dagen av nästa lagtima riksmöte eller, om riksdagen

dessförinnan beslutar att behandla propositionen vid urtima riksmöte,

inom sju dagar från beslutet.

Vid tillämpningen av första stycket skall med proposition jämställas

skrivelse som avses i 11 § and ra stycket.

13 § Bestämmelserna i 11 och 12 §§ äger motsvarande tillämpning pa

motion med anledning av förslag av sådant riksdagens organ som avses
i 8 §. Riksdagen kan föreskriva att motion får väckas också med

anledning av redogörelse till riks dagen från sådant organ.

Tilläggsbestämmelse

3.13.1

Motion får avlämnas med anledning av redogörelse från fullmäktige

i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, styrelsen för riks­

dagsbiblioteket, riksdagens ombudsmän eller riksdagens revisorer.

14 § Har riksdagen kallats till urtima riksmöte med stöd av begäran

från ledamöter i riksdagen, får motion i fråga som har föranlett
kallelsen avlämnas inom fyra dagar från riksmötets början.

15 § Motion med anledning av händelse av större vikt får medan

riksmöte pågår väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om
händelsen ej har kunnat förutses eller beaktas under motionstid som

avses i 10 § eller kunnat föranleda motionsrätt enligt annan bestäm­

melse i dett a kapitel.

¬

background image

SFS 1974:153

16 § Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut

3 kap.

anmäla vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdags­
ordningen. Skall efter vad som sägs i regeringsformen i annat fall

tillämpas den ordning som gäller för grundlagsändring, skall vilande
beslut i ärendet anmälas av det utskott till vars handläggning frågan

hör.

17 § Yrkande om misstroendeförklaring skall framställas vid sam­

manträde med kammaren. Yrkandet skall avlämnas skriftligen till
protokollet så snart det har framställts.

18 § Vill åkla gare påkalla att riksdagen enligt 4 kap. 8 § första stycket

regeringsformen medgiver att talan väckes mot riksdagsledamot eller

att ingripande göres i dennes personliga frihet, skall han skriftligen

ansöka om det hos riksdagens talman. Vad som har sagts nu om
aklagare skall gälla även annan som vill begära riksdagens medgivande
att fa föra talan vid domstol med anledning av riksdagsledamots

handlande.

Är ansökningshandlingen så ofullständig att den icke kan läggas till

grund för riksdagens prövning eller har sökanden icke gjort antagligt
att han är behörig att vidtaga eller hos myndighet begära den åtgärd,

varom fråga är, skall talmannen avvisa ansökan. 1 anna t fall skall han
anmäla den vid sammanträde med kammaren.

Tilläggsbestämmelse

3.18.1

Sökande skall i an sökningshandlingen angiva de omständigheter på

vilka ansökan grundas.

19 § Proposition och motion får återkallas till dess utskott har avgivit

betänkande i ärend et.

Återkallas proposition, förfaller motion som har väckts med

anledning av propositionen.

Har proposition blivit återkallad, får motion väckas med anledning

därav inom sju dagar från det att återkallelsen anmäldes i kammaren.

Tilläggsbestämmelse

3.19.1

Återkallelse skall göras i skr ivelse, som ingives till kammarkansliet.

Talmannen avskriver förslag som har återkallats eller förfallit på grund
av återkallelsen och gör anmälan härom i kam maren. Om förslaget har

hänvisats till utskott, skall detta underrättas om avskrivningen.

20 § Vad som i all mänhet gäller om beräkning av lagsladgad tid skall

tillämpas också på tid då åtgärd enligt bestämmelse i detta kapitel

352

senast skall vidtagas.

¬

background image

4 kap. Ärendenas beredning

SFS 1974:153

4 kap.

1 § Proposition, motion samt förslag och redogörelse från riks­
dagsorgan som sägs i 3 kap. 8 § skall för beredning hänvisas till utskott.

Detsamma skall gälla ansökan som åsyftas i 3 kap. 18 § och som

talmannen har anmält i kammaren samt skrivelse från regeringen med
redogörelse för viss verksamhet.

Innan ärende hänvisas till utskott skall det bordläggas vid

sammanträde med kammaren, om kammaren icke beslutar omedelbar

hänvisning.

2 § Riksdagen skall vid början av varje lagtima riksmöte inom sig

tillsätta ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott och
minst tolv andra utskott. Valet gäller för tiden till dess nästa lagtima
riksmöte börjar.

Riksdagen kan under riksmöte tillsätta ytterligare utskott för längst

den tid som har angivits i först a stycket.

Tilläggsbestämmelser

4.2.1

Riksdagen skall inom en vecka från början av lagtima riksmöte

tillsätta följande sexton utskott:

1. ett konstitutionsutskott (KU),

2. ett finansutskott (FiU),

3. ett skatteutskott (SkU),
4. ett justitieutskott (JuU),

5. ett lagutskott (LU),
6. ett utrikesutskott (UU),
7. ett försvarsutskott (FöU),
8. ett socialförsäkringsutskott(SfU),
9. ett socialutskott(SoU),

10. ett kulturutskott (KrU),
11. ett utbildningsutskott (UbU),

12. ett trafikutskott (TU),

13. ett jordbruksutskott (JoU),

14. ett näringsutskott (NU),

15. ett inrikesutskott (InU) och
16. ett civilutskott (CU).

Utskotten väljes i den ordning de har tagits upp ovan.

4.2.2

Tillsätter riksdagen ytterligare utskott, skall den angiva dess

huvudsakliga arbetsuppgifter.

3§ Varje utskott skall bestå av udda antal ledamöter, lägst femton.

353

¬

background image

SFS 1974:153

Tilläggsbestämmelse

4 kap.

4 J J

Varje utskott skall bestå av femton ledamöter.

4§ Konstitutionsutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 12 kap. 1 §

regeringsformen, bereda ärenden som rör grundlagarna och riks­

dagsordningen.

5 § Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 8 kap. 6 § och 9

kap. 4 § regeringsformen, bereda ärenden om allmänna riktlinjer för

den ekonomiska politiken och för budgetregleringen samt ärenden som

rör riksbankens verksamhet.

Skatteutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 8 kap. 6 § regerings­

formen, bereda ärenden om statliga och kommunala skatter.

6§ Riksdagen föreskriver efter yilka grunder övriga ärenden skall

fördelas mellan utskott. Därvid skall iakttagas att ärenden som hör till

ett ämnesområde hänföres till samma utskott. Dock får bestämmas att

ett utskott skall finnas för beredning av ärenden om sådan lag som
avses i 8 kap. 2 § r egeringsformen, oberoende av ämnesområde.

Riksdagen kan avvika från de grunder som sålunda har fastställts

liksom fran 5 §, om det i särskilt fall är påkallat av hänsyn till

sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda beskaffenhet
eller arbetsförhållandena.

Tilläggsbestämmelser

4.6.1

Konstitutionsutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 4 §, bereda

ärenden om lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltnings­

rättsliga ämnen, ärenden om press- eller partistöd, lagstiftning om
radio, television och film liksom andra ärenden som angår yttrande­

frihet. opinionsbildning och religionsfrihet, övriga ärenden om
riksdagen, riksdagens ombudsman och riksdagens myndigheter utom
riksbanken, riksgäldskontoret och riksdagens revisorer, ärenden om
medgivande från riksdagen att väcka talan mot riksdagsledamot eller

att ingripa i hans personliga frihet samt ärenden av allmän betydelse

för den kommunala självstyrelsen.
4.6.2

Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § fö rsta stycket,

bereda ärenden om beräkning av statens inkomster och andra ärenden
rörande statbudgeten, som icke tillhör annat utskotts beredning,

allmänt budgettekniska ärenden, ärenden om penning-, kredit- och va­
lutapolitiken, om riksgäldskontoret och riksdagens revisorer, om för­

valtningsrevision, statlig redovisning och rationalisering, om upp­

handling i allmänhet inom statsförvaltningen, om statens egendom i

allmänhet samt förvaltningsckonomiska ärenden i övrigt som icke rör

354

enbart visst ämnesområde. Det skall även sammanställa statsbudgeten.

'- T-,' • >

r •

¬

background image

4.6.3

SFS 1974:153

Skatteutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § andra stycket,

bereda ärenden om taxering, uppbörd och folkbokföring samt ärenden

om alkoholhaltiga varor.

4.6.4

Justitieutskottet skall bereda ärenden som rör domstolarna, arrende­

nämnderna och hyresnämnderna, åklagarväsendet, polisväsendet och
kriminalvården samt ärenden rörande brottsbalken, rättegångsbalken

och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa

balkar.

4.6.5

Lagutskottet skall bereda ärenden rörande giftermåls-, föräldra-,

ärvda-, handels- eller jordabalken eller lagar som ersätter eller
anknyter till f öreskrifter i dessa balkar, i d en mån ärendena icke tillhör
annat utskotts beredning. Det skall även bereda ärenden som gäller lag­

stiftning om försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt, växel- och

checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, utsökning, konkurs,

internationell privaträtt samt lagstiftning i andra ärenden av allmänt

privaträttslig beskaffenhet.

4.6.6

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållande till och

överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer,

Sveriges representation i utlandet och bistånd till annat lands

utveckling samt ärenden i öv rigt om utrikes handel och internationellt

ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat

utskotts beredning.

4.6.7

Försvarsutskottet skall bereda ärenden om militärt försvar, civil­

försvar, psykologiskt försvar, ekonomiskt försvar, vapenfri tjänst och
värnpliktigas ekonomiska förmåner.

4.6.8

Socialförsäkringsutskottet skall bereda ärenden om allmän försäk­

ring och yrkesskadeförsäkring samt studiesociala ärenden.

4.6.9

Socialutskottet skall bereda ärenden om barna- och ungdomsvård,

åldringsvård, nykterhetsvård, socialhjälp, stöd åt barnfamiljer, arbetar­

skydd, arbetstid, semester, hälso- och sjukvård, handikappvård och

rehabilitering samt sociala ärenden i övrigt.

265

¬

background image

SFS 1974:153

4.6.10

4 kap.

Kulturutskottet skall bereda ärenden som rör allmänna kultur- och

bildningsändamål, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt sam­

arbete samt idrotts- och friluftsverksamhet. Det skall även bereda

kyrkofrågor och ärenden om radio och television i den mån de icke till­
hör konstitutionsutskottets beredning.

4.6.11

Utbildningsutskottet skall bereda ärenden om högre utbildning och

forskning, skolväsendet, lärarutbildning och vuxenutbildning.

4.6.12

Trafikutskottet skall bereda ärenden om järnvägar, post, telegraf,

telefon, vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart och väderlekstjänst.

4.6.13

Jordbruksutskottet skall bereda ärenden om jordbruk, skogsbruk,

trädgårdsnäring, jakt, fiske och vattenrätt. Det skall även bereda

ärenden om naturvård samt ärenden om miljövård i övrigt som icke

tillhör annat utskotts beredning.

4.6.14

Näringsutskottet skall bereda ärenden om allmänna riktlinjer för

näringspolitiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor samt

ärenden om industri och hantverk, handel, statlig företagsamhet, kon­
sumentfrågor, pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet, kredit-
och fondväsendet och det affärsmässiga försäkringsväsendet.

4.6.15

Inrikesutskottet skall bereda ärenden om arbetsmarknaden, regional

utveckling, lokaliseringsstöd, allmän tjänsteplikt, arbetsavtalsrätt,

arbetslöshetsförsäkring, arbets- och anställningsförhållanden i allmän

tjänst, svenskt medborgarskap och utlänningars ställning.

4.6.16

Civilutskottet skall bereda ärenden om bostadspolitiken, hyresregle­

ring, bebyggelseplanläggning, byggnadsväsendet, fysisk planering, ex­
propriation, fastighetsbildning, lantmäteriväsendet, länsförvaltningen
med lokala skattemyndigheter och exekutionsväsendet, statistik,
brandväsendet och rikets administrativa indelning samt sådana

kommunfrågor som icke tillhör konstitutionsutskottets beredning.

7 § Annat ärende än budgetpropositionen får delas mellan två eller

flera utskott endast om särskilda skäl föranleder det.

8 § Utskott skall avgiva betänkande i ärende som har hänvisats till

¬

background image

utskottet och som ej har återkallats. Utskott kan dock överflytta ärend e

SFS 1974:153

till an nat utskott, om detta samtycker därtill, eller överenskomma med

4

ett eller flera utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom
deputerade i sammansatt utskott. Sådant utskott avgiver betänkande

till riksdagen.

Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från en val­

period för riksdagen till nästa skall avgivas av utskott som har tillsatts

av den nyvalda riksdagen.

Utskott skall till anmälan till kammaren av vilande beslut som sägs i

3 kap. 16 § foga yt trande i ärendet.

Tilläggsbestämmelse

4.8.1

Beslut av finans- och skatteutskotten i fråga som avses i 8 kap. 6 §

regeringsformen meddelas regeringen genom skrivelse.

9§ Ärende, i vilket utskott har avgivit betänkande, skall frän

kammaren återförvisas till utskottet för ytterligare beredning, om
minst en tredjedel av de röstande ansluter sig till yrkande om det.
Återförvisning enligt denna paragraf får ej göras mer än en gång i

samma ärende.

Kammaren kan även hänvisa ärendet till annat utskott för ytterligare

beredning. Föreligger samtidigt yrkande härom och yrkande om

återförvisning, skall sistnämnda yrkande prövas först. Beslutas därvid
återförvisning, förfaller yrkandet om hänvisning till annat utskott.

10 § Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande,

då utskott begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen.

Myndighet som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från
utskott till reg eringens avgörande.

Begär minst en tredjedel av ledamöterna i ett utskott vid be­

handlingen av ett ärende att upplysningar eller yttrande skall inhämtas

från myndighet som avses i första stycket, skall utskottet föranstalta

om detta, såvida det icke finner att därmed förenat dröjsmål med
ärendets behandling skulle leda till avsevärt men.

11 § Utskott får sammanträda också under tid då riksmöte icke pågår,

om dess uppgifter kräver det.

Tilläggsbestämmelser

4.11.1

Utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom

två dagar efter valet. Därefter sammanträder utskottet på kallelse av

ordföranden. För ändamål som sägs i 9 kap. 4 § regeringsformen kan

finansutskottet sammankallas också på begäran av regeringen. För

ändamål som sägs i 8 kap. 6 § regeringsformen sammankallas finans-
och skatteutskotten första gången på begäran av regeringen. Skall

357

¬

background image

SFS 1974:153

utskott enligt vad nu sagts sammankallas på regeringens begäran,

4 och 5 kap.

utfärdas kallelsen av talmannen.

Personlig kallelse skall utgå till samtliga ledamöter och suppleanter.

Kallelse bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18

dagen före sammanträdet och införas i en eller flera dagliga tidningar.

4.11.2

Utskott får sammanträda samtidigt med kammaren endast om för­

handlingen i kam maren avser annat än ärendes avgörande eller val och
utskottet i förväg har medgivit det genom enhälligt beslut.

4.11.3

Innan ordförande har valts, föres ordet av den av de närvarande

ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två

eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem

företräde.

Vid geme nsamt sammanträde med finans- och skatteutskotten enligt

8 kap. 6 § regeringsformen föres ordet av den av utskottsordförandena
som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om de har tillhört

riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.
4.11.4

Över sammanträde med utskott föres protokoll.

12 § Utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Om särskilda

skäl föreligger, kan utskottet medgiva att även annan än ledamot,
suppleant och tjänsteman i uts kottet är närvarande.

13 § 1 utskott får ingen närvara, när ärende som personligen rör

honom eller någon honom närstående förekommer till överläggning

eller beslut.

14 § Omröstning inom utskott skall göras öppet. Är rösterna lika

delade, gäller den mening som ordföranden biträder.

Ledamot som har förlorat vid omröstning inom utskott kan till

utskottets betänkande foga reservation med yrkande. Betänkandet får

dock icke fördröjas därigenom.

15 § Ledamot, suppleant eller tjänsteman i utskott får ej obehörigen

yppa vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet skall hållas

hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen

viktigt skäl, som betingas av förhållandet till främmande stat eller
mellanfolklig organisation.

5 kap. Ärendenas avgörande

2gg

1 § Utskotts betänkande skall före ärendets avgörande bordläggas vid

¬

background image

två sammanträden med kammaren, om ej riksdagen på utskottets

SFS 1974:153

förslag beslutar att ärendet skall avgöras efter endast en bordläggning.

5

Tilläggsbestämmelser

5.1.1

Utskottsbetänkande får icke anmälas i kammaren förrän det har

delats ut till riksd agens ledamöter.

5.1.2

Vill ledamot inför avgörandet av ett ärende framställa yrkande som

ej redovisas i utskottets betänkande, skall han snarast möjligt

underrätta talmannen om yrkandet. Yrkandet bör sättas upp skriftligt

och delas ut till ledamöterna innan ärendet avgöres; motiveringen skall
därvid utelämnas.

2§ Ärende om misstroendeförklaring skall ligga på kammarens bord

till det andra sammanträdet efter det då yrkandet framställdes och

avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet.

Vad sålunda har föreskrivits äger motsvarande tillämpning pä för slag

av talmannen till ny s tatsminister. Därvid skall iakttagas den i 6 kap.
2 § andra stycket regeringsformen föreskrivna fristen.

3 § Ärende i vilket överläggning äger rum får ej upptagas till av­
görande förrän kammaren på talmannens förslag har funnit överlägg­

ningen avslutad.

Ärende avgöres med acklamation eller, om ledamot yrkar det,

genom omröstning. Fordras för beslut anslutning från särskilt flertal,
skall ärendet alltid avgöras genom omröstning.

Avgörandet av ärende skall, om det behövs, delas upp pa skilda

beslut.

4 § När ärende avgöres med acklamation, skall talmannen ställa

proposition på varje yrkande som har framställts under överlägg­

ningen. Propositionen avfattas så att den kan besvaras med ja eller nej.

Talmannen tillkännagiver hur beslutet har utfallit enligt hans upp­

fattning och befäster det med klubbslag, om ej omröstning begäres.

5 § När ärende avgöres genom omröstning, ställes mot det yrkande,

som enligt talmannens uppfattning har vunnit riksdagens bifall, eller,

när acklamation ej har skett, mot det yrkande, som talmannen
bestämmer, annat yrkande som kontraproposition. Föreligger flera än
två yrkanden som kan ställas mot varandra, skall först med tillämpning

av 4 § beslutas vilket yrkande som skall vara kontraproposition.

Omröstning göres öppet. Talmannen tillkännagiver hur omröst­

ningen har utfallit och befäster beslutet med klubbslag.

Tilläggsbestämmelser

5.5.1

Då omröstning skall äga rum, upprättar talmannen omröstnings-

269

24—SFS 1974

¬

background image

SFS 1974: 153

proposition. Fordras i visst fall för beslut anslutning från särskilt

5 kap.

flertal, angives det i omrös tningspropositionen.

Sedan ledamöterna efter förvarning har intagit sina platser i pleni­

salen, läses omröstningspropositionen upp och underställes kammaren

för godkännande.

Omröstning kan förrättas med uppresning. Om talmannen efter om­

röstning med uppresning finner tvekan räda om omröstningens
resultat eller ledamot begär rösträkning, verkställes ny omröstning med

omröstningsapparat eller, när sädan icke kan användas, med

namnupprop.

5.5.2

Vid omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de leda­

möter som vill rösta för ja-propositionen att resa sig och riktar

därefter samma uppmaning till de ledamöter som vill rösta för nej­

propositionen.

Vid omr östning med omröstningsapparat fotograferas den tablå som

visar hur varje ledamot har röstat.

Vid omröstning med namnupprop anmodar talmannen två

ledamöter att taga plats vid talmansbordet för att föra anteckningar
över omröstningen. Vice talmännen ropas upp först och därefter

övriga ledamöter efter platsnummer i plenisalen. Något av följande
svar skall avgivas: ja. nej, avstår.

6§ Uppkommer lika röstetal vid omröstning om vilket yrkande som

skall vara kontraproposition, avgöres utgången genom lottning.

Är rösterna lika delade i huvudomröstning ställer talmannen

proposition pä förslag om återförvisning av ärendet till utskottet.
Ärendet skall å terförvisas om minst hälften av de röstande förenar sig
härom. Beslutas ej återförvisning, avgör lotten vilken mening som skall
vara riksdagens beslut.

Efter aterförvisning upptages ärendet på nytt i sin helhet till

avgörande i kammaren. Uppstår därvid äter lika röstetal vid

huvudomröstning, skall lottning äga rum genast.

7 § Har avgörandet i lagäre nde delats upp på tvä eller flera beslut,, får

riksdagen omedelbart efter det sista delbeslutet pä förslag av
talmannen eller ledamot besluta att ärendet skall för ytterligare
beredning återförvisas till utskottet. Beslutar riksdagen äterförvisning,
har delbesluten förfallit. Beslut enligt denna paragraf om åter­

förvisning av ärende får ej upprepas.

8 § Fordras för beslut anslutning frän särskilt flertal och föreligger

mer än ett förslag till sådant beslut, utväljer riksdagen först, med
tillämpning av vad som gäller i allmänhet, ett av förslagen. Därefter

avgöres om detta förslag skall antagas eller förkastas.

Föreligger samtidigt tvä eller flera yrkanden om misstroende­

förklaring mot samma statsråd, skall endast en omröstning äga rum.

9 § Ledamot får omedelbart efter ärendes avgörande anmäla reser-

370

vation eller avgiva röstförklaring.

¬

background image

10 § Genom särskilt beslut kan riksdagen till närmast följande

SFS 1974:153

lagtima riksmöte uppskjuta behandlingen av ärende. Ärende som

5

gäller statsbudgeten för närmast följande budgetår får dock uppskjutas
endast om det kan ske utan olägenhet för budgetregleringen. Beslut om

uppskov kan upprepas.

Avslutas riksmöte i förtid med anledning av extra val, skall ärende

som riksdagen icke har hunnit avgöra anses utan särskilt beslut

uppskjutet till det första lagtima riksmötet efter valet.

Ärende som ej har återkallats skall avgöras före utgången av

kalenderåret efter det då ärendet väcktes eller, om hinder häremot
möter till följd av förordnande om extra val, snarast möjligt efter det

att den nyvalda riksdagen har sammanträtt.

Tilläggsbestämmelse

5.10.1

Beslut att uppskjuta ärende fattas pä framställning av utskott, till

vars handläggning ärendet hör. Utskottet skall inhämta yttrande frän

talmanskonferensen. Kammaren kan även utan sådan framställning
besluta uppskov i samband med behandlingen av utskottsbetänkande.

11 § Riksdagen kan vid urtima riksmöte besluta att till behandling

upplaga uppskjutet ärende.

Tilläggsbestämmelse

5.11.1

Beslut att vid urtima riksmöte upptaga uppskjutet ärende fattas pa

förslag av utskott till vars handläggning ärendet hör eller pä förslag av
talmannen. Talmanskonferensen skall höras i frågan .

12 § Slutligt beslut i äre nde angående grundlag fattas vid första riks­

mötet i den valperiod som följer på riksdagsvalet närmast efter det
vilande beslutet i ärendet, såvida ej avgörandet uppskjules till annat
riksmöte. I fråga om uppskov äger bestämmelserna i 10 § första och

andra styckena och i 11 § motsvarande tillämpning. Ärendet skall
avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen.

Tilläggsbestämmelse

5.12.1

Tilläggsbestämmelserna 5.10.1 och 5.11.1 äger motsvarande tillämp­

ning i fråga om uppskov med slutligt beslut i ärende angående

grundlag.

13 § Riksdagens beslut med anledning av proposition samt annat

beslut, varom regeringen skall underrättas, meddelas regeringen genom

skrivelse.

37 j

¬

background image

SFS 1974: 153

Tilläggsbestämmelse

5 och 6 kap.

5 13 1

Riksdagens skrivelser sättes upp av kammarkansliet och under­

tecknas av talmannen.

Utskott som har berett ärende skall fä del av kammarens beslut i

ärendet»

6 kap. Interpellationer och frågor till statsråd

1 § Interpellation skall ha bestämt innehåll och vara försedd med
moti\ering. Interpellation bör väckas endast i a ngelägenhet av större

allmänt intresse. Riksdagen beslutar om interpellationen får fram­
ställas. Beslutet fattas utan föregående överläggning.

Statsrad, som icke besvarar interpellation inom fyra veckor från det

alt riksdagen medgav att interpellationen fick framställas, skall före

utgången av den na tid muntligen meddela riksdagen varför svar uteblir

eller anstar. Sadant meddelande får ej följas av överläggning.

Interpellation förfaller om den ej har besvarats vid det riksmöte då

den säcktes.
Tilläggsbestämmelser

6.1.1

Interpellation ingives till kammarkansliet och anmäles av talmannen

vid sammanträde med kammaren utan dröjsmål efter det att
interpellationen har delats ut till riksdagens ledamöter. Frågan
huruvida interpellationen får framställas avgöres vid närmast följande

sammanträde och tages upp på föredragningslistan till detta samman­

träde. Medgiver riksdagen att interpellationen får framställas, låter
talmannen skyndsamt statsrådet få del av den.

Den som vid rik smöte, som enligt 1 kap. 4 § skall avsl utas senast den

31 maj, ingiver interpellation till kammarkansliet efter utgången av

april manad skall i inte rpellationen angiva skälen till att denna icke har

ingivits tidigare.

6.1.2

När statsråd ämnar besvara interpellation, bestämmer talmannen

efter samråd med statsrådet och interpellanten vid vilket sammanträde
svaret skall lämnas. Meddelande härom anslås senast klockan 11 dagen

före sammanträdet och tages upp på föredragningslistan.

Svar på interpellation får delas ut till ledamöterna i förväg. Har så

skett, kan statsrådet begränsa sitt anförande till en sammanfattning av

svaret.

2 § Fråga skall ha bestämt innehåll. Den får vara försedd med en kort
inledande förklaring. När fråga besvaras, får endast den ledamot som

3-72

har framställt frågan och det statsråd som lämnar svaret taga del i

¬

background image

överläggningen. Riksdagen kan föreskriva begränsning i y ttranderätten

SFS 1974; 153

för dessa talare utöver vad som följer av 2 kap. 14 §.

g PPJ, 7

Tilläggsbestämmelser

6.2.1

Fråga ingives till ka mmarkansliet. Den skall var a egenhändigt under­

tecknad av den ledamot som framställer frågan. Talmannen låter utan

dröjsmål statsrådet få del av frågan och anmäler den vid närmast

följande sammanträde.

6.2.2

Vad som föreskrives i 1 § tredje stycket och i tilläggsbestämmelse

6.1.2 första stycket skall tillämpas också på fråga. Om icke särskilda
skäl föranleder annat, skall frågor besvaras vid en eller två frågestunder
varje vecka. Fråga bör besvaras vid den frågestund som infaller

närmast efter sex dagar från det att frågan lämnades till kammar­

kansliet.

När fråga besvaras, får det första anförandet från varje talare räcka

längst tre minuter, det andra längst två minuter och varje följande

anförande längst en minut.

7 kap. Gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen

1§ Bestämmelserna i 2-12 §§ gäller val som ankommer pä kam­

maren.

Bestämmelserna i 2§ första stycket, 6 §, 8-10 §§ och 12 § andra

stycket skall tillämpas endast i den mån riksdagen ej föreskriver annat.
TiHäggsbestämmelse

7.1.1

Utöver de val s om kammaren förrättar enligt regeringsformen och

riksdagsordningen skall den företaga val till

1. riksgäldsfullmäktige,

2. styrelsen för riksdagsbiblioteket,
3. Nordiska rådets svenska delegation,

4. Europarådets svenska delegation,

5. styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Kammaren skall också varje år utse aderton ledamöter av riksdagen,

vilka får d eltaga i bo lagsstämmor med Statsföretag AB.

2 § Val beredes av en inom riksdagen utsedd valberedning.

Valberedningen utses vid första sammanträdet med kammaren

under riksdagens valperiod för tiden till valperiodens slut. Varje
partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått
minst fyra procent av rösterna i hela riket, skall besätta en plats.

3-73

¬

background image

SFS 1974: 153

Därutöver fördelas tio platser proportionellt mellan samma

7 kap,

partigrupper. Ledamöterna tillsättes med tillämpning av det förfarande

som angives i 12 § första sty cket.

Tilläggsbestämmelser

7.2.1

Talmannen fastställer för varje partigrupp det antal ledamöter, som,

partigruppen skall tillsätta i valberedningen. Därvid skall han vid den

proportionella fördelningen tillämpa den beräkningsgrund som angives
i 4 § andra stycket.

7.2.2

Valberedningen bereder alla val som förrättas av kammaren utom

val av riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som skall inträda

som tillfällig riksföreståndare, talman, vice ta lmän, kammarsekreterare
samt riksdagens ombudsmän och deras ställföreträdare. Om beredning

av val av ombudsmän och ställföreträdare föreskrives i tilläggs­

bestämmelse 8.10.2.

7.2.3

Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första samman­

träde samma dag som den utses. Därefter sammanträder beredningen
pa kallelse av o rdföranden.

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1

andra stycket och 4.11.2-4 äger motsvarande tillämpning på valbered­

ningen.

3 § Framlägges vid val som avser två eller flera personer en gemen­
sam lista, som upptager namn på så många personer som valet avser,

och har listan godkänts av alla i valberedningens sammanträde del­

tagande ledamöter eller av alla utom en, skall talmannen ställa pro­
position på godkännande av listan och förklara de på denna upptagna

personerna valda. Val med slutna sedlar skall dock förrättas, om det
begäres av minst så många riksdagsledamöter, som motsvarar det tal
vilket erhålles, om samtliga röstberättigade ledamöters antal delas med

antalet av de personer valet avser, ökat med ett. Detta val skall äga

rum vid ett följande sammanträde.

Följer av särskild bestämmelse att innehavare av visst uppdrag skall

väljas för sig, skall valet förrättas med acklamation. Om ledamot begär
det, skall valet dock förrättas med slutna sedlar. Föreligger enhälligt

förslag från valberedningen, skall i så dant fall valet äga rum först vid

ett följande sammanträde.

4 § Val förrättas med slutna sedlar, om ej annat följer av 3 § eller
annan huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Skall två eller flera

personer utses genom val med slutna sedlar, fördelas platserna
proportionellt mellan partier. Med parti avses därvid varje grupp av

374

riksdagsledamöter som vid va let uppträder under särskild beteckning.

¬

background image

Platserna fördelas mellan partier genom att de en efter en tilldelas

SFS 1974: 153

det parti som för varje gång visar det största jämförelsetalet.

7

Jämförelsetalet är lika med partiets röstetal, så länge ingen plats har

tilldelats partiet, och erhålles därefter genom att partiets röstetal delas
rried det tal som motsvarar antalet platser som redan har tilldelats

partiet, ökat med ett. Vid lika jämförelsetal skiljes genom lottning.

Tilläggsbestämmelser

7.4.1

Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. Valsedel

skall vara enkel, sluten och omärkt. Den får innehålla uppgift om det

val för vilket den gäller.

Valsedel är ogiltig om den är försedd med kännetecken som

uppenbarligen har blivit anbragt på valsedeln med avsikt eller om den

saknar giltigt kandidatnamn. Har ledamot i ett val lämnat mer än en

valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Har sedlarna samma innehåll, skall

dock en valsedel betraktas som giltig vid sammanräkningen.

Namn på valsedel skall anses obefintligt om kandidaten ej är valbar,

namnet är överstruket eller det ej framgår klart vem som avses.

7.4.2

Vid proportionellt val an vändes valsedlar, pä vilka före namnen har

satts ut partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för

viss grupp av riksdagsledamöter eller för viss meningsriktning).

Namnen föres upp i en följd under varandra.

Valsedel är ogiltig om den saknar partibeteckning eller upptager mer

än en partibeteckning.

Namn på valsedel skall anses obefintligt, om ordningen mellan

namnet och annat namn ej framgår klart.

De platser som har tilldelats ett parti besättes så att partiets första

plats tillerkännes den vars namn står främst i o rdningen inom partiet,
partiets andra plats den som bär det andra namnet i or dningen och sä

vidare enligt samma grund. När ordningen mellan namn på ett partis
valsedlar skall bestämmas, äger 14 kap. 6§ vallagen (1972:620)

motsvarande tillämpning.

7.4.3

Vid val av en person med slutna sedlar får valsedel ej upptaga

partibeteckning. Innehåller valsedel två eller flera kandidatnamn, är

den ogiltig.

Vid lika r östetal skiljes genom lottning.

7.4.4

Vid val med slutna sedlar anmodar talmannen fem ledamöter att

taga plats vid talmansbordet. Av dessa skall tre biträda när valsedlarna

öppnas och granskas och två föra anteckningar över valet.

Upprop verkställes i sam ma ordning som enligt tilläggsbestämmelse

5.5.2. När ledamot ropas upp, skall han gå fram till talmansbordet och
lämna sin valsedel till talmannen.

375

¬

background image

SFS 1974: 153

Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen och

7 kap.

antecknats av kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämföres

anteckningarna över valet.

Talmannen meddelar resultatet av valet, så snart detta har fastställts.

7.4.5

Skall två eller flera val med slutna sedlar förrättas, får talmannen,

savida ledamot icke yrkar annat, bestämma alt valsedlarna skall
avlämnas i samtliga val, innan sammanräkning företages i något av

valen.

5 § Val med slutna sedlar får överklagas hos riksdagens valpröv-

ningsnämnd. Valet skall gälla utan hinder av att det har överklagats.

Tilläggsbestämmelser

7.5.1

Besvär över val som sägs i 5 § ställes till valprövningsnämnden.

Besvärshandlingen skall ges in till kammarkansliet inom fem dagar från

den dag da resultatet av valet meddelades i kammaren. Så snart

besvärstiden har gått ut, skall talmannen vid sammanträde med

kammaren tillkännagiva samtliga besvär som har anförts. Talmannen
skall härvid angiva viss k ort tid inom vilken förklaring över besvären

skall ha kommit in till v alprövningsnämnden. När förklaringstiden har
gatt ut skall talmannen genast sända besvärshandlingarna till

valprövningsnämnden. Talmannen bör därjämte skyndsamt inkomma

till valp rövningsnämnden med yttrande över besvären.

7.5.2

Har vid valet föreskrift i 4§ eller i tilläggsbestämmelserna 7.4.1-5

blivit åsidosatt och är det ej osannolikt att felet har inverkat på

valutgången, skall valprövningsnämnden undanröja valet och förordna

om omval. Kan felet avhjälpas genom förnyad sammanräkning eller

annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall valprövningsnämnden

dock i stället uppdraga åt talmannen att vidtaga erforderlig rättelse.

7.5.3

Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras under betryggande

säkerhet till dess att valet har vunnit laga kraft.

6 § Val, som enligt vad som är särskilt föreskrivet avser tid mot­
svarande riksdagens valperiod, skall förrättas snarast efter valperiodens

början och gälla till dess att riksdagen förrättar nytt val under nästa

valperiod.

7 § Har ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att ut­

gången av val till riksdagen har blivit ändrad efter överklagande, skall

val som riksdagen har förrättat dessförinnan under valperioden göras
om, såvida det begäres av minst tio riksdagsledamöter,

¬

background image

8 § Skall två eller flera väljas, utses tillika suppleanter till minst

SFS 1974: 153

samma antal som de ordinarie ledamöterna. Vad som är föreskrivet om

7 kap.

dessa äger motsvarande tillämpning i fråga om suppleanterna.

Tilläggsbestämmelse

7.8.1

Sedan riksdagen har förrättat val till organ och därvid utsett

suppleanter med stöd av 8 §, kan den besluta att öka antalet
suppleanter i organet. Suppleantval som föranledes härav skall

förrättas så snart det kan ske.

9§ Är av riksdagen vald ledamot i ett organ frånvarande, intages

hans plats, om det kan ske, av suppleant som hör till samma parti­

grupp. 1 övri gt gäller att suppleanterna har företräde i den ordning i

vilken de har valts eller, om valet har förrättats med gemensam lista, i
den ordning i vilken de har förts upp på listan.

Tilläggsbestämmelse

7.9.1

Ledamot eller suppleant som har fått plats från två eller flera

grupper anses vald för den grupp, från vilken plats först har tilldelats

honom.

10 § Är till ett uppdrag endast den valbar som tillhör riksdagen och

lämnar den valde riksdagen eller utses han till riksdagens talman eller

till statsråd, skall han avgå från uppdraget.

11 § Den som har utsetts till uppdrag genom val av riksdagen får ej

undandraga sig uppdraget utan att riksdagen medgiver det.

12 § Lämnar den som har valts till ett organ sitt uppdrag i f örtid och

avsåg det val genom vilket uppdraget tillsattes vid mandatperiodens

början två eller flera personer, skall den partigrupp eller de
partigrupper, som han var vald för, till talmannen anmäla en efter­
trädare. Talmannen förklarar den anmälde vald. Göres ej sådan

anmälan eller anmäles mer än en person, utser talmannen efterträdare.

Är i annat fall än som avses i första stycket plats ledig i förtid,

anställes kompletteringsval för den återstående tiden med tillämpning
av vad som gäller i allmänhet.

13 § Organ, vars ledamöter helt eller delvis utses av kammaren, väljer

inom sig ordförande och en eller flera vice ordförande, om ej annat är
föreskrivet.

14 § Val inom organ, som sägs i 13 §, förrättas med acklamation eller,

om ledamot begär det, med slutna sedlar.

377

¬

background image

SFS 1974: 153

Tilläggsbestämmelse

7 och 8 kap.

7 14 1

Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. Valsedel

skall vara enkel, sluten och omärkt. Vid lika röstetal skiljes genom

lottning.

8 kap. Vissa befattningshavare och organ

1 § Val av talman samt av förste, andre och tredje vice talman för­

rättas vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens val­
period och gäller till valperiodens slut. Talmännen väljes var för sig i

nu nämnd ordning.

Förrättas valet med slutna sedlar, är den vald som får mer än hälften

av de avgivna rösterna. Uppnås icke så dan röstövervikt, förrättas nytt

val. F år ej heller då någon mer än hälften av de avgivna rösterna, för­
rättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen
uppnådde de högsta röstetalen. Vid tredje omröstningen är den vald

som får de flesta rösterna.

2 § Riksdagen utser genom särskilt val en ersättare för ordföranden i
riksdagens valprövningsnämnd. Vad som i 3 kap. 11 § regeringsformen
föreskrives om ordföranden äger motsvarande tillämpning på

ersättaren. Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller hans
ersättare tillämpas det förfarande som angives i 1 § andra stycket.

3 § Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riksföre­
ståndare eller person som skall kunna inträda som tillfällig riks­

föreståndare tillämpas det förfarande som angives i 1 § andra stycket.

Valet gäller till dess riksdagen beslutar annat.

4 § Riksdagens lönedelegation består av sjutton ledamöter, vilka riks­
dagen väljer för riksdagens valperiod.

5 § Lönedelegationen sammanträder inom stängda dörrar. Om sär­
skilda skäl föreligger, får delegationen medgiva att även annan är

närvarande än ledamot, suppleant, tjänsteman hos delegationen och

den med vilken delegationen skall rådpläga i förhan dlingsfrågor.

Vad som föreskrives i 4 kap. 11 § och 14 § första stycket äger

motsvarande tillämpning på delegationen. Ledamot som har förklarat

sig ej instämma i delega tionens beslut kan reservera sig.

Innan avtal i f örhandlingsfråga har träffats eller förhandling annars

har slutförts eller förslag som avses i 9 kap. 11 § regeringsformen har
framlagts för delegationen, får ledamot, suppleant eller tjänsteman ej
utan delegationens tillstånd yppa vad som har förekommit vid sakens

378

behandling i del egationen.

¬

background image

Tilläggsbestämmelser

SFS 1974:153

8.5.1

8 kap.

1 förha ndlingsfrågor rörande anställningsvillkor för arbetstagare hos

riksdagen och dess myndigheter överlägger lönedelegationen med
talmannen eller med annan ledamot av riksdagens förvaltningsstyrelse

som styrelsen förordnar.

8.5.2

Tilläggsbestämmelserna 4.11.1-4 äger motsvarande tillämpning på

lönedelegationen.

8.5.3

Lönedelegationen skall före den 15 jan uari varje år lämna riksdagen

redogörelse för sin verksamhet under föregående är. Vid redogörelsen
fogas avtal och andra handlingar som har underställts delegationen för

godkännande,

8.5.4

Ledamot, suppleant eller tjänsteman skall första gängen han är när­

varande vid sammanträde med delegationen avgiva försäkran om att

han skall iakttaga tystnadsplikten.

8.5.5

Lönedelegationen förordnar sekreterare ät sig.

6 § Val av ful lmäktige i riksb anken avser riksdagens valperiod.

Fullmäktige väljer inom sig en chef för riksbanken samt inom eller

utom sig en vice chef för riksbanken. Är denne icke själv fullmäktig,

skall han vara särskild suppleant för riksbankschefen i f ullmäktige och
som sådan ha f öreträde till tjänstgöring framför övriga suppleanter.

7 § Val av led amöter i utri kesnämnden avser riksdagens valperiod.

För talmannen är vice talman suppleant i utrikesnämnden. Antalet

valda suppleanter skall vara nio.

8 § Utrikesnämnden sammanträder inom stängda dörrar. Stats­

ministern får medgiva att även annan än ledamot, suppleant, statsråd

och tjänsteman är närvarande.

Tilläggsbestämmelse

8.8.1

Tilläggsbestämmelserna 4.11.4 och 8.5.4 äger motsvarande tillämp­

ning pä utrikesnämnden. Sekreterare hos nämnden förordnas av

regeringen.

Suppleant i utrikesnämnden skall alltid underrättas om nämndens

sammanträden.

379

¬

background image

SFS 1974:153

9§ För ändamål som avses i 13 kap. 2§ regeringsformen

8 kap.

sammanträder utrikesnämndens ledamöter på kallelse av talmannen
eller, vid förfall för honom, vice talman, ävensom på kallelse av två av

nämndens övriga ledamöter. Förhandlingarna ledes av talmannen, av

vice talman eller, om ingen av dem är tillstädes, av den av de

närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid.

Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av
dem företräde. Ar vid omröstning till beslut rösterna lika delade, gäller
den mening som ordföranden biträder.

10 § Val av ombudsman gäller för tiden från valet till dess nytt val

har förrättats under fjärde året därefter. På hemställan av det utskott

som granskar berättelse över ombudsmans verksamhet kan riksdagen

dock dessförinnan entlediga ombudsman som ej åtnjuter riksdagens
förtroende. Vid val med slutna sedlar av ombudsman tillämpas för­

farandet i 1 § andra s tycket.

Avgår ombudsman i fö rtid, skall riksdagen snarast välja efterträdare

för ny fyraårsperiod.

Riksdagen väljer en eller flera personer att tjänstgöra i ombudsm ans

ställe. Bestämmelserna i första och andra styckena om ombudsman
äger motsvarande tillämpning på ställföreträdare.

Tilläggsbestämmelser

8.10.1

Konstitutionsutskottet utser inom 20 dagar från det att utskottet har

blivit tillsatt en delegation, JO-delegationen, bestående av sex

ledamöter i utskottet, för att då riksdagens ombudsman påkallar det

samråda med ombudsman om arbetsordningen eller i a ndra frågor av
organisatorisk art.

8.10.2

Val av omb udsman och ställföreträdare beredes av JO-delegationen,

som därvid samråder med de av partigrupperna utsedda ledamöterna i

talmanskonferensen.

11 § Riksdagens revisorer skall vara tolv. De väljes för riksdagens

valperiod.

Riksdagen väljer bland revisorerna en ordförande och en eller flera

vice ordförande. Ordföranden och varje vice ordförande väljes för sig.

12 § Riksdagens krigsdelegation består av talmannen som ordförande

och av femtio andra ledamöter, vilka riksdagen väljer för riksdagens

valperiod.

Riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigsdelegationen

utan hinder av att han tillhör regeringen.

Suppleanter skall icke utses till krigsdelegationen,

Får ledamot varaktigt förfall när delegationen har trätt i riksdagens

ställe, utses annan riksdagsledamot till e rsättare i d en ordning som är

3gQ

angiven i 7 kap. 12 § första stycket.

¬

background image

Tilläggsbestämmelser

SFS 1974:153

8.12.1

8 och 9 kap.

Det åfigger krigsdelegationens ordförande och vice ordförande att

förbereda delegationens verksamhet för den händelse delegationen

skulle träda i riksdagen s ställe.
8.12.2

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1

andra stycket och 4.11.2 och 4 äger motsvarande tillämpning på krigs­

delegationen under tid då delegationen ej är i riksda gens ställe.

13 § Riksdagen kan meddela närmare bestämmelser för riksdagens

organ.

9 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning

1 § Kammaren utser en kammarsekreterare. Val av kammar­
sekreterare äger rum vid början av riksmötet närmast efter ordinarie

val till riksdagen och gäller för tiden till dess nytt val av kammar­

sekreterare förrättas.

Kammarsekreteraren låter föra protokollet vid sammanträde med

kammaren. Han expedierar riksdagens beslut och biträder i övrigt

talmannen i riksd agsarbetet.

Tilläggsbestämmelser

9.1.1

Vid val med slutna sedlar av kammarsekreterare tillämpas det för­

farande som angives i 8 kap. 1 § andra stycket.

9.1.2

Kammarsekreteraren förestår kammarkansliet och är sekreterare i

krigsdelegationen. Han för protokoll vid sammanträde med talmans­
konferensen.

2§ Utskotten biträdes av sekreterare. Huvudsekreteraren hos utskott

skall vara svensk medborgare.

3 § Riksdagens förvaltningskontor ledes av riksdagens förvalt­

ningsstyrelse. Styrelsen består av talmannen som ordförande och åtta

andra ledamöter, vilka riksdagen våljer inom sig för riksdagens val­

period.

4§ Riksdagens förvaltningskontor skall, såvitt gäller riksdagen och

riksdagens myndigheter, i de n omfattning riksdagen bestämmer

1. handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och

3g|

¬

background image

SFS 1974: 153

arbetsvillkor för arbetstagare samt andra personalfrågor,

9 Uap.

2. meddela gemensamma förvaltningsbestämmelser,
3. göra upp förslag till anslag på statsbudgeten.

Förvaltningskontoret handlägger i övrigt, enligt vad riksdagen

närmare föreskriver, frågor om förvaltningen inom riksdagen och
frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndig­
heter, utom riksbanken och särskild myndighet som avses i 9 kap. 10 §

andra stycket regeringsformen.

5 § Besvär över beslut av riksdagens organ i förvaltningsärende mot

vilket talan får föras enligt vad som är föreskrivet därom, prövas av

regeringsrätten i de fall som riksdagen särskilt bestämmer och i övriga
fall av riksdagens besvärsnämnd. Besvärsnämnden består av

ordförande, som skall inneha eller ha innehaft domarämbete och ej

vara ledamot av riksdagen, och fyra andra ledamöter, valda inom

riksdagen. Ordföranden väljes särskilt. Val till besvärsnämnden avser
riksdagens valperiod.

För ordföranden skall finnas en ersättare. Vad som föreskrives om

ordföranden äger motsvarande tillämpning på ersättaren.

Tilläggsbestämmelse

9.5.1

Vid val med slutna sedlar av ordförande i be svärsnämnden tillämpas

det förfarande som angives i 8 kap. 1 § andra stycket.

6 § Riksdagsledamot skall av statsmedel åtnjuta arvode för sitt upp­
drag. Bestämmelser härom, om andra ekonomiska förmåner i anled­

ning av uppdraget och om gottgörelse till ersättare för riksdagsledamot

meddelas i lag.

7 § Om tillgång för riksdagens ledamöter och organ till bibliotek och

om bistånd i öv rigt åt dem med sakuppgifter för riksdagsarbetet samt
om utskotts och ledamöters studieresor finns särskilda föreskrifter.

Tilläggsbestämmelse

9.7.1

Utskott får besluta, att företrädare för utskottet skall företaga

studieresor för att inhämta upplysningar i ämn e inom dess berednings­
område.

Utskott skall samråda med talmanskonferensen, innan det fattar

beslut om utrikes studieresa. Talmanskonferensen skall uttala sig om i

vad mån resan lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tagas till

riksdagens internationella förbindelser, till kostnaderna och till om­

ständigheterna i övrigt.

Talmanskonferensen kan meddela närmare bestämmelser om utskot­

tens studieresor. Ledamot av riksdagen kan erhålla stipendium för

enskild studieresa. Talmanskonferensen kan meddela närmare bc-

3g2

stämmelser om sädana resor.

¬

background image

8 § Åtal mot här angiven befattningshavare för brott, begånget i

SFS 1974: 153

utövningen av hans uppdrag eller tjänst, får beslutas.

9

1. åtal mot fullmäktig i riksbanken eller någon av riksdagens

revisorer endast av finansutskottet,

2. åtal mot ledamot av riksdagens förvaltningsstyrelsen, av riks­

dagens valprövningsnämnd eller av riksdagens besvärsnämnd eller mot

riksdagens ombudsman eller kammarsekreteraren endast av kon­

stitutionsutskottet.

Riksdagen kan föreskriva att vad i f örsta stycket sägs om beslut om

åtal mot fullmäktig i riksbanken ej skall tillämpas i fråga om brott,

begånget vid handläggningen av fråga angående in- eller utförsel av

valuta.

Tilläggsbestämmelser

9.8.1

Vad i 8 § första stycket sägs om beslut om åtal mot fullmäktig i

riksbanken skall ej tillämpas i fråga om brott, begånget i utö vningen av
riksbankens beslutanderätt enligt valutalagen (1939:350).

9.8.2

Om behörighet att besluta om åtal mot vissa andra befattnings­

havare än de i 8 § nämn da finns särskilda föreskrifter.

Övergångsbestämmelser

1. Genom denna riksdagsordning upphäves den äldre riksdags­

ordningen. Den äldre riksdagsordningen skall dock med nedan angivna

undantag tillämpas i stället för den nya riksdagsordningen till utgången

av det är under vilket riksdagen slutligt antager den nya rege­

ringsformen samt. i de fall då så nedan angives. åven därefter.

2. Föreskriften i 5 § första stycket andra punkten i den äldre riks­

dagsordningen samt föreskrifterna i 34 § första stycket första och andra

punkterna och tredje stycket i samm a riksdagsordning skall tillämpas i

stället för motsvarande föreskrifter i denna riksdagsordning så länge
Gustaf VI Adolf är konung, föreskrifterna i 34 § i fråga om lagtima

riksmöte.

Om tillämpning av bestämmelserna i 14 § i den äldre riksdags­

ordningen om rösträtt vid val till riksdagen gäller vad som följer av

föreskriften i 2 and ra stycket andra punkten övergångsbestämmelserna
till reg eringsformen.

Om tillämpning vid val till riksdagen, som äger rum före den tid­

punkt då den äldre riksdagsordningen enligt 1 skall upphöra att
tillämpas, av bestämmelser i 3 kap. i den nya regeringsformen och i

annan lag i stället för motsvarande föreskrifter i den äldre

riksdagsordningen föreskrives i

2 tredje stycket övergångs­

bestämmelserna till regeringsformen. I fråga om sådant val skall ej
heller bestämmelserna i den äldre riksdagsordningen om utfärdande

och om granskning av fullmakt tillämpas. Vid riksdag som med

333

¬

background image

\ •

SFS 1974:153

anledning av valet sammanträder före nyss nämnda tidpunkt skall

tillämpas föreskrifterna i denna riksdagsordning i 1 kap. 5 § första

stycket, 8 och 9 §§ med tilläggsbestämmelser samt 8 kap. 12 § andra

stycket ävensom bestämmelsen i först a stycket sistnämnda paragraf om

krigsdelegationens sammansättning. Bestämmelsen i 53 § andra stycket
i den äldre riksdagsordningen skall i fråga om sådan riksdag gälla varje
ledamot av statsrådet.

Bestämmelsen i 5 kap. 8 § första stycket i denna riksdagsordning

skall gälla i fråga om sådant förslag till ändring i riksdagsordningen
som riksdagen behandlar före den under 1 angivna tidpunkten.

3. Lagtima riksmöte skall under det år, då den nya riksdagsord­

ningen enligt 1 b örjar tillämpas, inledas den 10 januari eller den dag

dessförinnan som följer av bestämmelserna i 3 kap. i den nya

regeringsformen om riksdagens första sammanträde efter extra vai.

Uppskov enligt 2 § sjätte stycket i den äldre riksdagsordningen med
riksdagens avslutande till dag efter den 31 december får ej beslutas.

1 fråga om lagtima riksmöte som avses i första stycket skall tillämpas

vad i de nna riksdagsordning föreskrives om lagtima riksmöte som har
inletts i augusti, se ptember eller oktober.

4. Val inom riksdagen, som enligt särskild föreskrift skall avse tid

motsvarande riksdagens valperiod, förrättas vid början av det under 3

angivna riksmötet för återstoden av valperioden. Motsvarande mandal-

perioder som enligt äldre bestämmelser skulle löpa efter årsskiftet
upphör därmed att gälla.

Talmannen och vice talmännen vid den riksdag, som avslutas vid del

under 1 angivna årsskiftet, kvarstår i sina uppdrag till dess laglima
riksmöte enligt 3 inledes. Om val av ledamöter och ersättare i

valprövningsnämnden

är

föreskrivet

under

2

övergängs-

bestämmelserna till rege ringsformen.

5. Vid den riksdag, som avslutas vid det under 1 angivna årsskiftet,

kan ärende enligt 58 § tredje stycket i den äldre riksdagsordningen

uppskjutas till lagtima riksmöte som sägs under 3. Uppskjutet ärende

skall avgöras inom den tid som föreskrives i 5 kap. 10 § i denna

riksdagsordning.

Har avgörandet av vilande förslag till grundlag med stöd av 64 § i

den äldre riksdagsordningen uppskjutits över den under 1 angivna

tidpunkten, skall ärendet upptagas vid del lagtima riksmöte som sägs

under 3. Om ären dets fortsatta handläggning gäller vad som föreskrives
i 5 kap. 12 § i denna riksdagsordning.

6. Befogenheten att åtala brott av befattningshavare, som angives i 9

kap. 8 § i denna riksdagsordning, skall bedömas efter äldre lag om, när
handlingen företogs, för åtal gällde förutsättning som ej har upptagits i

denna riksdagsordning.

7. Förekommer i lag eller annan författning bestämmelse som syftar

på riksdagssession eller i övrigt på sammanträdesperiod med riksdagen,

skall bestämmelsen i stället gälla riksmöte.

8. Andra stycket i övergångsbestämmelserna till kungörelsen

(1971:2) om beslutade ändringar i regeringsformen och riks­
dagsordningen skall alltjämt äga tillämpning.

384

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER

(Justitiedepartementet)

¬

background image

ECunegL Maj:(iG tamgörelise
OET, i jesllir:t£e äriididKg É GrJ!CCeGSiOF/JOTi'dlI^f.LTIgein!;

utkom från trycket

utfärdad den 28 f ebruari 1974'.

ICungl. Mai l har med riksdagen'' i grundiagserilig ordning beslutat,

att 9 § successionsordningen^ skall upphöra att gälla. Enligt samtidigt

beslutad övergångsbestämmelse skall successionsordningen tillämpas i

sin nya lydelse från ingången av året efter det under vilket den nya

regeringsformen har antagits slutligt.

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER
(Justitiedepartementet)

Öppet brev om utfärdandet av denna kungörelse uppl äst i riksdagen den 6

mars 1974.

2 Prop. 1973:90, K.U 26 , rskr 265, KU 1974:8, rskr 19 .

^ Omtry ckt 1965:817.

den 23 april 1974

¬

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

JP Infonets tjänster inom bank- och finansmarknadsrätt

Arbetar du med bank- och finansmarknadsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom bank- och finansmarknadsrätt.