Lag (1980:307) om skyl­dig­het för utländska kärande att ställa säker­het för rät­te­gångs­kost­na­der

Utfär­dad:
Källa: Rege­rings­kans­li­ets rätts­da­ta­ba­ser m.fl.
SFS nr: 1980:307
Depar­te­ment: Justi­tie­de­par­te­men­tet DÅ
Änd­ring införd: t.o.m. SFS 2016:992
Länk: Länk till regis­ter

SFS nr:

1980:307
Depar­te­ment/myn­dig­het: Justi­tie­de­par­te­men­tet DÅ
Utfär­dad: 1980-​05-08
Änd­rad: t.o.m. SFS

2016:992
Änd­rings­re­gis­ter: SFSR (Rege­rings­kans­liet)
Källa: Full­text (Rege­rings­kans­liet)


1 §   Om en utländsk med­bor­gare som inte har hem­vist här i lan­det eller en utländsk juri­disk per­son vill väcka talan vid svensk dom­stol mot en svensk med­bor­gare, mot någon som har hem­vist i Sve­rige eller mot en svensk juri­disk per­son, skall på sva­ran­dens yrkande käran­den ställa säker­het för de rät­te­gångs­kost­na­der som han genom laga­kraft­ä­gande avgö­rande i målet kan bli skyl­dig att betala.

Vad som i denna lag sägs om mål gäl­ler även ären­den. Med kärande jäm­ställs en mål­sä­gande som för talan i brott­mål och den som är sökande i ett ärende. Med sva­rande jäm­ställs den som är till­ta­lad i brott­mål och den som är sökan­dens mot­part i ett ärende.

Vid tillämp­ningen av denna lag lik­ställs den som är med­bor­gare eller har hem­vist i ett land inom Euro­pe­iska eko­no­miska sam­ar­bets­om­rå­det och juri­diska per­so­ner som har bil­dats enligt ett sådant lands lag­stift­ning med svenska med­bor­gare och svenska juri­diska per­so­ner.

Den som är stats­lös eller poli­tisk flyk­ting skall i fråga om skyl­dig­he­ten att ställa säker­het enligt denna lag vara lik­ställd med en med­bor­gare i den stat där han har hem­vist.
Lag (1997:1188).

2 §   Säker­het behö­ver inte stäl­las i
   1. mål som hand­läggs enligt lagen (1974:371) om rät­te­gången i arbets­tvis­ter,
   2. mål och ären­den vid mark- och mil­jö­dom­stol enligt
   - jor­da­bal­ken,
   - 21 kap. 1 § första styc­ket 2 mil­jö­bal­ken som är ansök­nings­mål eller 21 kap. 1 § första styc­ket 5 mil­jö­bal­ken som avser ersätt­ning vid ingri­pande av det all­männa,
   - lagen (1933:269) om ägo­fred,
   - lagen (1945:119) om stäng­sel­skyl­dig­het för järn­väg m.m.,
   - fas­tig­hets­bild­nings­la­gen (1970:988),
   - ren­nä­rings­la­gen (1971:437),
   - väg­la­gen (1971:948),
   - lagen (1971:1037) om ägan­de­rätts­ut­red­ning och lega­li­se­ring,
   - lagen (1972:114) med anled­ning av kon­ven­tio­nen den 9 feb­ru­ari 1972 mel­lan Sve­rige och Norge om ren­bet­ning,
   - expro­pri­a­tions­la­gen (1972:719),
   - lagen (1973:1084) om avveck­ling av vissa god­man­skap för delä­gare i skif­te­slag,
   - led­nings­rättsla­gen (1973:1144),
   - anlägg­nings­la­gen (1973:1149),
   - lagen (1973:1150) om för­valt­ning av sam­fäl­lig­he­ter,
   - bostads­för­valt­nings­la­gen (1977:792),
   - lagen (1978:160) om vissa rör­led­ningar,
   - jord­för­värvsla­gen (1979:230),
   - skogs­vårds­la­gen (1979:429),
   - lagen (1985:139) om ersätt­ning för intrång i enskild fis­ke­rätt,
   - kul­turmil­jö­la­gen (1988:950),
   - mine­ral­la­gen (1991:45),
   - bostads­rättsla­gen (1991:614),
   - lagen (1995:1649) om byg­gande av järn­väg,
   - ella­gen (1997:857),
   - lagen (2004:875) om sär­skild för­valt­ning av vissa elekt­riska anlägg­ningar,
   - natur­gas­la­gen (2005:403), och
   - plan- och bygg­la­gen (2010:900),
   3. väx­el­mål och check­mål,
   4. mål som har tagits upp efter offent­lig stäm­ning, och
   5. mål vid för­valt­nings­dom­stol.

Säker­het behö­ver inte hel­ler stäl­las i annat fall om talan väcks genom gen­stäm­ning. Lag (2016:992).

3 §   Säker­he­ten skall bestå av pant eller bor­gen. Bor­gen skall stäl­las såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera per­so­ner gemen­samt, vara soli­da­risk. Är säker­he­ten inte god­känd av sva­ran­den, skall den prö­vas av dom­sto­len. Med sva­ran­dens med­gi­vande kan även annan säker­het stäl­las.

Säker­he­ten skall tas i för­var av dom­sto­len eller av den som dom­sto­len utser.

4 §   Yrkan­det om säker­het skall fram­stäl­las senast när sva­ran­den första gången skall föra talan i målet. Var sva­ran­den på grund av laga för­fall hind­rad att fram­ställa yrkan­det då, skall han fram­ställa det så snart det kan ske sedan för­fal­let upp­hörde.

När yrkan­det om säker­het har fram­ställts, skall dom­sto­len före­lägga käran­den att inom en viss tid ställa säker­het. Ställs inte säker­het som god­känns av sva­ran­den eller av dom­sto­len, skall talan avvi­sas.

5 §   I den mån det har avta­lats i inter­na­tio­nella över­ens­kom­mel­ser, som är bin­dande för Sve­rige, är utländska med­bor­gare och utländska juri­diska per­so­ner befri­ade från skyl­dig­he­ten att ställa säker­het och har samma befo­gen­het att kräva säker­het som svenska med­bor­gare och svenska juri­diska per­so­ner.

Med avtal som avses i första styc­ket jäm­ställs ett åta­gande som rege­ringen har gjort i för­hål­lande till en annan stat eller del av stat vid ömse­si­digt inter­na­tio­nellt sam­ar­bete för indriv­ning av under­hålls­bi­drag. Lag (1988:260).


Över­gångs­be­stäm­mel­ser

1997:1188
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1998.
   2. De nya bestäm­mel­serna gäl­ler också i mål som är anhäng­iga vid svensk dom­stol vid ikraft­trä­dan­det. Har säker­het i ett sådant mål ställts av en kärande som inte längre omfat­tas av en skyl­dig­het att ställa säker­het, skall säker­he­ten återgå.

1998:829
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 1999.
   2. Mål som har inletts före denna lags ikraft­trä­dande skall hand­läg­gas och bedö­mas enligt äldre bestäm­mel­ser.

2012:186

Denna lag trä­der i kraft den 1 juli 2012. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för mål och ären­den vid mark- och mil­jö­dom­stol enligt lagen (1987:11) om explo­a­te­rings­sam­ver­kan.

2016:992
   1. Denna lag trä­der i kraft den 1 janu­ari 2017.
   2. Äldre före­skrif­ter gäl­ler fort­fa­rande för mål och ären­den vid mark- och mil­jö­dom­stol enligt lagen (1985:620) om vissa torv­fyn­dig­he­ter.

Vik­tiga lagar inom pro­cess­rät­ten

Vik­tiga lagar inom pro­cess­rät­ten

Rät­te­gångs­balk (1942:740)
JP Info­nets pro­cess­rätts­liga tjäns­ter

JP Info­nets pro­cess­rätts­liga tjäns­ter

Arbe­tar du med pro­cess­rätt? I JP Info­nets tjäns­ter hit­tar du det juri­diska grund­ma­te­rial du behö­ver som besluts­un­der­lag samt den senaste prax­isut­veck­lingen snabbt ana­ly­se­rad och kom­men­te­rad. Se allt inom pro­cess­rätt.